KU anser att ledamöter som inte deltar i riksdagsarbete ska bli återbetalningsskyldiga efter 60% frånvaro

Den 10 november 2021 beslutade Konstitutionsutskottet (KU) att ställa sig bakom de flesta av riksdagsstyrelsens förslag om vissa ändringar i reglerna för arbetet i riksdagen. Ett av förslagen innebär att ledamöter som inte deltar i riksdagsarbetet kan bli skyldiga att betala tillbaka sitt arvode. Det har rapporterats över en lång tid cirka 60 procents regelbunden frånvaro i riksdagsledamöternas arbete.

I maj i år lade riksdagsstyrelsen fram en rad förslag på ändringar av regler som rör riksdagens arbete. Förslagen har tagits fram av en kommitté, bestående av ledamöter från samtliga riksdagspartier, som under ledning av talman Andreas Norlén gjort en översyn av vissa frågor om riksdagsarbetet.

Efter 60 procents frånvaro vid voteringar ska arvodet betalas tillbaka

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen ska säga ja till merparten av förslagen. Det innebär bland annat att utskottet ställer sig bakom förslaget om att en riksdagsledamot som inte deltar i riksdagsarbetet och saknar giltiga skäl för det kan bli skyldig att återbetala arvodet.

Ledamoten blir återbetalningsskyldig om hen under två kvartal vid en och samma valperiod har varit frånvarande minst 60 procent av voteringstillfällena. Talmannen ska efter det första kvartalet med hög frånvaro ha uppmärksammat ledamoten på frånvaron och återbetalningsskyldigheten.

Ledamot som lämnar partigruppen ska också lämna sina riksdagsuppdrag

Nu blir det slut på politisk vilde i riksdagen. KU ställer sig bakom riksdagsstyrelsens förslag om att en riksdagsledamot som lämnar sin partigrupp därmed även automatiskt ska lämna de uppdrag i utskott och andra riksdagsorgan som ledamoten valts till av kammaren på grund av sin partigruppstillhörighet.

Andra förslag som KU säger ja till

Andra förslag som KU säger ja till handlar till exempel om när budgetpropositionen ska lämnas efter ett val och interna regler om arbetet i riksdagen. KU föreslår även ändringar i några av riksdagsstyrelsens förslag liksom ändringar som gäller bland annat vilka krav som ska ställas på riksdagsorgan att inhämta olika typer av yttranden innan en framställning beslutas.

Ändringarna berör många lagar

Många lagar berörs av ändringarna, bland annat regeringsformen, riksdagsordningen, offentlighets- och sekretesslagen, budgetlagen samt lagen om ersättning till riksdagens ledamöter. Merparten av ändringarna ska börja gälla från den 1 januari 2022.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: