AKTUELLT: The German G7 June 2022 Summit Took Place at Schloss Elmau. NATO Madrid Summit 2022 Was Held and Ended With Madrid Summit Declaration. Nato:s NAC Undertecknade Sveriges and Finlands Anslutningsprotokoll (Accession Protocols). Så som de kämpade: statsministern, utrikesministern, försvarsministern och de övriga statsråden för Sveriges Säkerhet och Trygghet. Valet 2022 med mera

Juni/Juli Nummer 2022

Content – Innehåll

Our editorial comments – Stockholm Nyheter

G7 SECTION: German G7 Presidency – G7 Summit 2022 took place 26 -28 June at Schloss Elmau

NATO SECTION: NATO Madrid Summit 2022


EU SECTION: Från 1 januari 2023 tar Sverige över ordförandeskapet i EU.

NYA SVENSKA LAGAR: Nya lagar som träder i kraft

SVENSKA KYRKAN: Kyrkovalet 2022: Hälsning från Prästen Johanna Öhman, Kyrkoherde, Sofia församling

Martin Modéus är den nya ärkebiskopen


G7 Heads of State and Government Summit under the German Presidency 2022 took place 

German Chancellor Olaf Scholz

G7 Heads of State and Government Summit under the German G7 Presidency 2022 took place in Castle Elmau at Schloss Elmau in the Bavarian Alps on 26-28 June. The 7+2 heads of the world’s most advanced economies gathered in Castle Elmau and discussed many global issues including foreign and security policy issues, the fight for democracy, the situation in Ukraine, climate change, the coronavirus pandemic as well as Russia’s war of aggression against Ukraine and its consequences.

The 7th Summit hosted by Germany

The annual G7 June three-day Summit is a global event that usually highlights the accomplishments of every G7 Presidency. This year’s Summit took place in the same idyllic place as that of June G7 Summit 2015 when Germany last held the Presidency. This year’s Summit is the 7th Summit hosted by Germany. The first time was in 1978 and the Summit was held then in Bonn. The G7 Heads of State and Government June Summit is a major annual event that every G7 Presidency has to host.

Nations in the G7 – Group of Seven plus two – 7+2

The G7 consists of Germany, France, the United Kingdom, Italy, Japan, Canada, and the USA. Also part of the group are the Presidents of The European Union – The European Commission and The European Council. The G7 Presidency rotates between members on an annual basis. The G7 leaders are President Joe Biden, President of the United States, Fumio Kishida, prime minister of Japan, Ursula von der Leyen, president of the European Commission, Charles Michel, president of the European Council, Mario Draghi, prime minister of Italy, Justin Trudeau, prime minister of Canada, Emmanuel Macron, President of France, Boris Johnson, Prime Minister of the United Kingdom, and the German Chancellor Olaf Scholz, the host.

Germany took over the G7 Presidency from the UK

Germany has held the G7 Presidency since 1 January 2022 after taking over from the UK on that date.  As Germany took over the G7 Presidency at the beginning of 2022, the German leader talked about “a responsible task in challenging times.”

Japan will take over from Germany in 2023.

Japanese Prime Minister Fumio Kishida

On 1 January 2023 Japan will take over the G7 Presidency from Germany. That means Germany will be succeeded by Japan on that date in January 2023.

They kicked out Putin after his annexation of Ukraine´s Crimea Peninsula

How G8 became the G7: 8 minus 1; The other leaders threw out Putin

The G7 used to be the G-8. At that time, it included all the present members plus Russia. But after Russia invaded and seized Ukraine’s Crimea Peninsula in 2014, Russia and its leader Putin, were booted from the group. So G8 became G7.

Germany´s plan for the 2022 Presidency

With the challenging times in mind, the German G7 Presidency planned for five main principles under its leadership: among them to build a better future by staying stronger together with an economic stability and a sustainable planet. The five principles are outlined below in what they call Progress towards an equitable world.

The joke about Putin at the G7 Summit

At one of the working lunches of the summit, Prime Minister Johnson and Prime Minister Trudeau joked about how they could be tougher than Putin.

– We’re going to get the bare-chested horseback riding display, Trudeau said referring to Putin’s frequent displays of himself outdoors, often without shirt, and on horseback.

Putin´s Mentality is a Primitive one

The joke was important because the image of a bare-chested Putin on horseback projects the mind of someone still in a primitive state of mind, whose image of being a powerful leader is not different from the time of the crusaders when men projected their power on horses, and a period the sword-wielding knights of European history. It was a brutish time and men with brutal thinking ruled the world. In fact, it was a more primitive period. And that is sad; because in an age of space travel, human rights, freedom, and democracy, it is really pathetic that the leader of one of the most important countries in the world, such as Russia is, is living in this back-ward brutal mindedness. To ride on horses, bare-chested, to show that you are a powerful leader, is actually projects the opposite – unintelligence, backward-thinking, dark-ages-mentality. The invasion of Ukraine vwithout regard for international law etcetera is a confirmation the dark-age-mebtality.

Another Russian leader with a modern mind and 21st century mentality

One really hopes that Russin can get another leader who is not living in the age-of-horses-mentality. We need a Russia that is in the 21st century after Christ – not a Russian Federation whose is still living in a primitive state of mind – a world of knights on horses.

Germany set itself many goals

Many of the goals Germany set itself at the beginning of the year had gained even greater urgency in view of the changed global situation, Chancellor Scholz said at the Global Solutions Summit towards the end of March, referring to the Russian aggression against Ukraine.

G7 nations – playing a pioneering climate role

In preparation for the 26-28 June 2022 G7 Summit, the German Presidency 2022 decided that G7 nations´ should play a pioneering and leadership role in climate

–  We will make the most of our G7 Presidency to ensure this group of states takes on a pioneering climate role in the pursuit of climate neutrality and an equitable world, Federal Chancellor Olaf Scholz said, as his country took over the G7 Presidency.

The motto – “Progress towards an equitable world”

One of the things the Germany has been able to point out as the progress it has made during the German Presidency is what they have called: “Progress towards an equitable world”.  From the onset, they pointed out that “Progress towards an equitable world” was a goal of their German G7 Presidency. They set it as thheir motto and planned for it to culminate in the Summit 26 -28 June 2022. But when Germany took over the G7 Presidency at the beginning of 2022, no one suspected the events that have taken place – the Russian invasion of Ukraine on 24 February 2022. The G7 agree that Russia’s war of aggression against Ukraine changed everything and has put the global peace order at risk.

Flags of the G7 countries – “United for Ukraine

In the G7 German Presidency, they had a slogan that read: “Partners Stand Together – United for Ukraine” During this period ot its Presidency, Germany has clearly held that “might is right philosopy does not and cannot create an equitable world.” 

– When a powerful nation like the Russian Federation overruns a smaller and less powerful nation because it can, it is wrong, The German G7 Presidency said.

Statement issued by the EU Commission

On the 26 of June 2022, as the Summit got underway, the EU Commission issued a statement that said:

– We will stand with Ukraine for as long as it takes. The negative global impact of Russia’s war will be front and centre of our exchanges at the G7. We will focus on energy security of supply. We will also discuss how we can best tackle price increases without compromising on our climate goals.

European security and Energy issues

– As a country, we have already set the tables: we invest massively in our security, fulfill the promise of German security responsibility for urope, become energy independent from Russia and – climate change, Chancellor Olaf Scholz said

Under G7 German Presidency, and following Russia’s attack on Ukraine, the G7 focused on a “broad global alliance for peace and the rule of law”. The G7 nations hav come closer together than ever before, the Federal Chancellor Olaf Scholz stressed at the Global Solutions Summit in Berlin.

– Germany intends to use this solidarity during its G7 presidency in order to tackle other urgent global challenges such as the climate crisis and the fight against the pandemic.

Broad global alliance for peace, democracy and the rule of law

DEMOCRACY – Democracy needs civil society perspectives.

Some of the points that the G7 Presidency has tried to draw everyone’s attention to is the idea that viable flourishing and real democracy needs civil society perspectives. Speaking in a video address to the civil society stakeholders and organisations involved in the G7 process, on one of the many important occasions, Federal Chancellor Scholz said speaking to civil societies:

– We need your independent expertise, your advice – and indeed your constructive criticism, Chancellor Scholz Said.

Meetings with various G7 Engagement Groups

In the run-up to the Summit, starting in the month of May, the G7 Presidency held meetings with various G7 Engagement Groups. The groups represent the interests of young people, women, trade unions, business, academia, think-tanks, and non-governmental organisations.

– In this way it will be possible to develop proposals that are multi-faceted and enjoy broad approval. Democracy needs the civil society perspective,” he said

Democracy is the single best path

Speaking about democracy, G7 leaders said:

– When our democracies work together, they provide the single best path to deliver results for all people.

Coronavirus pandemic: Covid-19

Referring to Covid-19, the leaders said that they have identified local vaccine production and a better preparedness as keys to fight Covid-19. President Michel revealed that the EU repurposed €300 million from vaccine purchase to support vaccination.

Remarks of WHO Director-General at the G7 Leaders Summit

The Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus, Director-General of the World Health Organisation WHO gave a short speech at the Summit on COVID-19 etcetera

Chancellor Scholz,

Dear colleagues and friends,
Deaths from COVID-19 are thankfully declining. But this pandemic is not finished.
And at the same time, we face war, famine, and the growing threat of climate change.
These concurrent crises are disrupting health systems, weakening populations, and creating fertile ground for new disease outbreaks.

We must learn the lessons of this pandemic.
Shared threats require a shared response. The commitments made in this summit on climate, health, food security, and violent conflict come at a critical time.
The G7 Pact for Pandemic Readiness, with its support for collective surveillance, predictable rapid response, and prompt, equitable access to life-saving tools, will help further the goals of the international accord or treaty on pandemic prevention, preparedness and response.

This accord, now being negotiated, frames the recommendations in WHO’s proposal for the new global health architecture, which is built on the pillars of:
Coherent, inclusive and accountable governance;
Systems and tools to prevent, detect and respond rapidly to health emergencies;
Stronger domestic and international health financing;
And an empowered WHO, as the world’s leading public health agency, that can respond promptly to emergencies.

Along with COVID, other global crises keep coming. With the imminent invasion of Ukraine by Russia, WHO pre-positioned supplies, so we were the first humanitarian organization to reach Kyiv with new medical supplies.
We delivered nearly 600 metric tonnes of supplies to the hardest hit areas, including 20 ambulances, and hospital generators.

In closing, I will leave you with five priorities:
First, that the new Financial Intermediary Fund be sustainably funded, with WHO playing a central role;
Second, I urge you to fully support the new legally-binding accord on pandemic preparedness;
Third, to support local production for medicines, tests and vaccines for COVID, tuberculosis, malaria, HIV, NCDs, and other diseases. Local production is critical for equitable access to life-saving tools.
Fourth, to meet the Paris goals for climate and clean energy. This could help to cut seven million preventable deaths from pollution every year.
And fifth, to fully fund the Global Appeal for Health Emergency Response operations, which includes Ukraine and other crises, and to end the pandemic.

In closing, my thanks to our hosts, Chancellor Scholz and all G7 members for your leadership in these difficult times, where major crises have converged.
As the song said, today is difficult, but tomorrow there will be sunshine.
I thank you.

United against Russian invasion of Ukraine

The G7 leaders showed they are united against Russian President Vladimir Putin’s invasion of Ukraine while they discussed ways to minimize the war’s effect on rising global food and energy costs.

European security and Energy issues

– As a country, we have already set the tables: we invest massively in our security, fulfill the promise of German security responsibility for Europe, become energy independent from Russia and – for now – climate change trail Olaf Scholz said

To the Madrid NATO Summit in Spain

As the Summit ended, all the leaders immediately travelled to the Madrid NATO Summit in Spain since all the G7 nations are also NATO Nations. In addition to that, Japan is particularly invited to the NATO Madrid Summit as a NATO-partner and friend.

Russian Aggression Against Ukraine – G7 stands united with Ukraine and pledged 28 billion euros to their 2022 budget

One topic that dominated the G7 Heads of State and Government talks is the war in Ukraine.

G7 leaders pledged 28 billion euros to the Ukrainian national budget

For Ukraine´s economy, the leaders pledged 28 billion euros to be allocated to the Ukrainian national budget for the current year. This is in addition to the 2.6 billion euros in humanitarian aid already pledged. The 28 billion euros to be allocated to the Ukrainian national budget is intended to close funding gaps and serve the basic needs of the Ukrainian population.

“We will support Ukraine for as long as it takes,”

The G7 pledged financial, humanitarian, military, and diplomatic assistance to Ukraine for an unlimited period in the war against Russia.

– We will support Ukraine for as long as it takes, the Heads of State and Government said in a joint statement.

Ukraine “deeply conscious” of the help being offered

The G7 again called on Russia to end the war and warned against the use of chemical, biological or nuclear weapons. It also called on the country to put an immediate stop to attacks on agricultural infrastructure and to open the ports for the export of grain.

Ukraines´s President Volodymyr Zelensky delivering his digital speech

President Volodymyr Zelensky joined the G7 working session via videolink

The Heads of State and Government at the Summit in Schloss Elmau were addressed by the Ukrainian leader President Volodymyr Zelensky, via video link. In a statement issued by his office, the President expressed his gratitude for the financial and military assistance. He expressed sincere gratitude from his country.

–  Ukraine is deeply conscious of the help being offered by the “big seven”, he said according to media sources.

Russia, end the war!

The G7 leaders called again on Russia to end the war against Ukraine.

The G7 leaders announced their commitment to provide more military support, more financial means, and political support to Ukraine motivated by the principle of helping Ukraine “defend its sovereignty, territorial integrity and our common democratic values.”

– We are also determined to support Ukraine’s rebuild and reconstruction. The EU will stand by Ukraine for the long haul. We, G7 countries all share the same goals: cutting the oxygen from the Russian war machine while taking care of our economies. The EU will stand with Ukraine in the long-term for Ukraine to defend its sovereignty, territorial integrity and our common democratic values said Charles Michel, President of the EU Council.

– Germany and the U.S. will always act together when it comes to questions of Ukraine’s security, and we made that clear once more. said Scholz according to VOA

G7 announced tougher sanctions against Russia

The G7 announced tougher sanctions against Russia for its unprovoked war. They said that they were tightening sanctions against Russia with focus on the defence industry and the technology sector:

-We are determined to reduce Russia’s revenues, including from gold, the joint statement said .

Ban on new imports of Russian gold

The US leader President Biden also announced the G7 nations would ban new imports of Russian gold, the latest in a number of sanctions Western nations have imposed on Russia to punish it for Putin’s invasion of Ukraine.

– Germany and the U.S. will always act together when it comes to questions of Ukraine’s security, and we made that clear once more, Chancellor Scholz said as reported by VOA.

Make Russia pay

The G7 leaders also revealed that further targeted sanctions are underway, and to be directed against war criminals and those who profit from Ukrainian grain or gain financially from the war in other ways.

– This was to ensure “that Russia pays the price of its war”, the joint statement added.

International relations and relations with Russia

Chancellor Scholz pointed out that Russian aggression against Ukraine is affecting international relations. He emphasized that the war would shape international relations for a long time to come.

– In relations with Russia, there can be no going back to the time before the Russian invasion of Ukraine, the German leader said.

G7 reaffirmed that democracies are standing together.

– This week, G7 leaders have discussed the current global challenges and how to tackle them head-on. In short: We reaffirmed our unwavering support to Ukraine in the face of Russian aggression, the statement said.

G7 to set up the Climate Club – “We’re in agreement”

The nine G 7+2 leaders enjoying the idyllic nature at Castle Elmau at Schloss Elmau in the Bavarian Alps.

At the Summit, all the G7 leaders were focused on how to alleviate a global hunger crisis and show unity against the problem of Climate Change.  At the end of the three-day summit at Schloss Elmau, Federal Chancellor Olaf Scholz has said that the G7 is to act on Federal Chancellor Scholz’s suggestion to establish a Climate Club.

Climate friendly action

– At the G7 Summit in Elmau we decided, … (to) create a climate club. Because climate friendly action must become a competitive advantage, Olaf Scholz has said.

– We’re in agreement. We need to be more ambitious if we want to meet our climate targets. We will work with partners towards establishing an open, cooperative international Climate Club consistent with international les by the end of 2022, Olaf Scholz is reported to have added.

About the planned Climate Club

According to Olaf Scholz, the Climate Club is to be the G7’s contribution in this area, as an intergovernmental forum. The Climate Club will be open to all countries committed to full implementation of the Paris Agreement and the resolutions subsequently adopted on this basis. Partners such as the major emitters, the G20 and developing and emerging countries are invited to intensify discussions and consultations with the G7 on this matter.

Ursula von der Leyen, President of the European Commission being welcomed and accompanied by the German President Frank-Walter Steinmeier

Three pillars of the G7 Climate Club as a climate forum

As a climate forum, the Climate Club is to be established and grounded on three pillars:

i. – to advance ambitious and transparent climate mitigation policies to reduce emission intensities on the pathway towards climate neutrality

ii. – to transform industries jointly to accelerate decarbonisation,

iii. – and to establish international partnerships to encourage and facilitate climate action and promote a just energy transition.

G7 member will appoint ministers to be responsible for this

Each G7 member will appoint ministers to be responsible for developing comprehensive terms of reference, and the appointed ministers are to reach out to interested partners. The ministers are to report to G7 leaders for approval of the next steps to establish the Climate Club by the end of 2022.

EU Commission President Ursula von der Leyen really appreciated and enjoyed the beauty of Castle Elmau at Schloss Elmau in the Bavarian Alps.

The role of global organisations: OECD, IMF, WTO, IEA etc.

The G7 plans to involve such highly important global actors like Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD), the International Monetary Fund (IMF), the International Energy Agency (IEA) and the World Trade Organization (WTO) are invited to support this process.

Intended to start by the end of 2022

According to Chancellor Olaf Scholz, he intends to establish the Climate Club by the end of 2022 with the common goal to drive urgent, ambitious, and inclusive action to accelerate the implementation of the Paris Climate Agreement. And the Climate Club is intended to be an open cooperative.

G7 launched Partnership for Global Infrastructure and Investment was launched

As the meeting ended the G7 leaders revealed what they call Partnership for Global Infrastructure and Investment. President Biden announced a $600 billion as part of this global infrastructure.

Biden announced $600 billions for global infrastructure

Macron, Biden, von der Leyen and Trudeau

– Today, I left Germany’s beautiful Schloss Elmau energized by the G7’s unified vision and ready to execute our newly launched Partnership for Global Infrastructure and Investment. This coalition is stronger than ever, said President Biden after the Summit.

In a separate statement, President Charles Michel of the European Union Council said.

– The EU fully supports the G7 Partnership on Global Infrastructure and Investment. The reason for this is simple. We have always been a leader in cooperating with developing countries. 46% of global development aid comes from the European Union. And every year, almost 70 billion euros go towards funding more peace, more prosperity, and more development.

EU will mobilise €300 billion

– We launched the Partnership for Global Infrastructure and Investment, which will include EU Global Gateway initiative, to respond to the global investment gap. The EU will mobilise €300 billion until 2027 for sustainable quality infrastructures around the world, said President Michel explained in a Facebook comment

Africa-Europe Investment Package of 150 billion euros

As part of G7 Partnership on Global Infrastructure and Investment, the EU has a package of 150 billion euros for Africa.

– The European Union is promoting its Global Gateway initiative, too. At our EU-Africa Summit, last February, we announced an Africa-Europe Investment Package of 150 billion euros. We are investing in many projects, in Africa and with Africa. The submarine EurAfrica Gateway Cable and the local pharmaceuticals cooperation are two good examples of this. In addition, in the Indo-Pacific region, we are very engaged in the field of sustainable connectivity in transport, energy and technology.

Read more about the Partnership for Global Infrastructure and Investment PGII here:

The G7 leaders with their guests who were invited to the summit: WHO, WTO, Prime Minister of India, President of Senegal etcetera

Below is the communique the G/ leaders issued on th3 final day of the summit.

G7 Leaders’ Communiqué – Executive Summary

Elmau, 28 June 2022

We, the Leaders of the Group of Seven (G7), met in Elmau, Germany, on 26-28 June 2022, were joined by the Leaders of Argentina, India, Indonesia, Senegal, and South Africa, as well as Ukraine.

At a time when the world is threatened by division and shocks, we, the G7, stand united. We underscore our resolve to, together with partners, jointly defend universal human rights and democratic values, the rules-based multilateral order, and the resilience of our democratic societies. In doing so, we will address the key challenges of our time:

• We reemphasise our condemnation of Russia’s illegal and unjustifiable war of
aggression against Ukraine. We will stand with Ukraine for as long as it takes, providing the needed financial, humanitarian, military, and diplomatic support in its courageous defence of its sovereignty and territorial integrity. We are ready to reach arrangements together with interested countries and institutions and Ukraine on sustained security commitments to help Ukraine defend itself and to secure its free and democratic future.

• Our financial support in 2022 amounts to more than USD 2.8 billion in humanitarian
aid, and we are ready to grant, or have pledged and provided USD 29.5 billion in budget aid. We are strongly committed to supporting Ukrainian reconstruction through an international reconstruction conference and plan, drawn up and implemented by Ukraine in close coordination with international partners.

• We will continue to impose severe and enduring costs on Russia to help bring an end to this war. Beyond its direct implications, Russia’s aggression is impeding the global recovery and dramatically worsening energy security and access to food globally. To this end, we remain steadfast in our commitment to our unprecedented coordination on sanctions for as long as necessary, acting in unison at every stage, and will reduce Russia’s revenues, including from gold.

• We will help to stabilise and transform the global economy while tackling rising costs of living for our citizens. We will coordinate on our economic security, strengthen the resilience of supply chains and secure a level-playing field.

• We will take immediate action to secure energy supply and reduce price surges driven by extraordinary market conditions, including by exploring additional measures such as price caps. We reaffirm our commitment to phase out our dependency on Russian energy, without compromising on our climate and environmental goals.

• With our partners, we have made significant progress towards the target of USD 100
billion for the most vulnerable, building on the 2021 Special Drawing Rights allocation. To protect people from hunger and malnutrition, and in response to Russia’s weaponisation of grain, we will increase global food and nutrition security through the Global Alliance on Food Security. We will provide an additional USD 4.5 billion to this end, stand by our commitments to keep our food and agricultural markets open and step up efforts to help Ukraine produce and export.

• We endorse the goals of an open and cooperative international Climate Club, and will work with partners towards establishing it by the end of 2022. To drive urgent,
ambitious, and inclusive action to align ourselves with 1.5°C pathways and to accelerate implementation of the Paris Agreement, we commit to a highly decarbonised road sector by 2030, a fully or predominantly decarbonised power sector by 2035, and prioritising concrete and timely steps towards the goal of accelerating phase-out of domestic unabated coal power.

• Through our Partnership for Global Infrastructure and Investment, we aim to mobilise USD 600 billion over the next five years to narrow the global investment gap. We will step up our cooperation globally, including through working towards new Just Energy Transition Partnerships with Indonesia, India, Senegal and Vietnam, building on our existing partnership with South Africa.

• To overcome the current COVID-19 pandemic, we will build on our provision of over
1.175 billion vaccine doses since we last met. We will also prevent, prepare, and
respond to future pandemics and health challenges including through the G7 Pact for
Pandemic Readiness.

• Guided by the conviction that democratic values make us stronger in tackling global
challenges, we will cooperate with civil society and our partners beyond the G7 to
strengthen the resilience of our societies, promote human rights online and offline,
address disinformation and achieve gender equality.

With these joint commitments and actions taken today, and by working together with
partners, we will make progress towards an equitable world.

Mycket, mycket nöjda NATO:s generalsekreterare Jens Stoltenberg, Sveriges utrikesminister Ann Linde, och Finlands utrikesminister Pekka Haavisto går från NATO:s Conference Center efter en pressträff


  • Subjects covered/ämnen att läsa här:
  • Trilateral Memorandum of Agreement between Finland, Sweden And Turkiye
  • Uttalande av statsminister Magdalena Andersson samma dag den 28 juni 2022
  • När NATO:s NAC undertecknade Sveriges och Finlands anslutningsprotokoll (Accession Protocols)
  • Vad ska vi säga och göra åt Erdogans krav? /Vi har ett enkelt svar. Ge Erdogan och Turkiye vad de vill ha.
  • Welcoming US President Joe Biden to the Summit
  • NATO Madrid Summit 29-30 June 2022
  • Secretary-General Jens Stoltenberg welcomes US President Joe Biden
  • Madrid Summit 22 Points Declaration;
  • Nato Public Forum 2022
  • Så mycket som de kämpat – stats-, utrikes-, försvarsministern och de övriga statsråden med mera
  • Oppositionen mot NATO-medlemskap
  • Kritikernas reaktioner till överenskommelsen med Turkiye, relationen mellan Sverige och Turkiye och yttrandefrihet i Sverige
  • Hur kurderna i Sverige med Amineh Kakabavek och Nooshi Dadgostar i spesen vill bestämma Sveriges utrikespolitik; vi tycker att det är oacceptabelt!
  • Who should be NATO´s next Secretary-General after the dynamic incumbent, the young former Norwegian Prime Minister Jens Stoltenberg? Here is a narrative of what we know about him, and who we think the next Secretary-General should be.


On 28 Jun. 2022 there was a trilateral meeting between Recep Tayyip Erdogan President of Türkiye, Sauli Niinistö President of Finland and Magdalena Andersson Prime Minister of Sweden under the auspices of NATO secretary General Jens Styoltenberg. In that meeting, the leaders agreed a trilateral memorandum to address Türkiye’s legitimate security concerns, paving the way for Finland and Sweden’s NATO membership. So, Türkiye, Finland, and Sweden came an agreement paving the way for Finnish and Swedish NATO membership.

Mevlüt Çavuşoğlu of Türkiye, Pekka Haavisto of Finland, and Ann Linde of Sweden signing the agreement

The memorandum was signed by the foreign ministers of the three countries – Mevlüt Çavuşoğlu of Türkiye, Pekka Haavisto of Finland, and Ann Linde of Sweden – in the presence of all three national leaders, and the Secretary General.

–  I strongly welcome the signing of this trilateral memorandum, and I strongly welcome the constructive approach all three countries have shown during the negotiations. Finnish and Swedish membership of NATO is good for Finland and Sweden, it is good for NATO, and it is good for European security. Secretary General Stoltenberg said afterwards.

Meeting with NATO Secretary General Jens Stoltenberg, Recep Tayyip Erdoğan (President of Türkiye), Magdalena Andersson (Prime Minister of Sweden) and Sauli Niinistö (President of Finland)

Trilateral memorandum between Türkiye, Finland and Sweden

Datedv 28 Jun. 2022

1. Today the representatives of Turkiye, Finland and Sweden, under the auspices of the NATO Secretary General, have agreed the following.

All for one and one for allthe principles of collective defence

2. NATO is an Alliance based on the principles of collective defence and the indivisibility of security, as well as on common values. Turkiye, Finland and Sweden affirm their adherence to the principles and values enshrined in the Washington Treaty.

Unwavering solidarity and cooperation against terrorism

3. One of the key elements of the Alliance is unwavering solidarity and cooperation in the fight against terrorism, in all its forms and manifestations, which constitutes a direct threat to the national security of Allies as well as to international peace and security.

No more support for YPG/PYD, and FETO

4. As prospective NATO Allies, Finland and Sweden extend their full support to Turkiye against threats to its national security. To that effect, Finland and Sweden will not provide support to YPG/PYD, and the organisation described as FETO in Turkiye. Turkiye also extends its full support to Finland and Sweden against threats to their national security. Finland and Sweden reject and condemn terrorism in all its forms and manifestations, in the strongest terms. Finland and Sweden unambiguously condemn all terrorist organisations perpetrating attacks against Turkiye and express their deepest solidarity with Turkiye and the families of the victims.

Finland and Sweden now see PKK as a terrorist organisation

5. Finland and Sweden confirm that the PKK is a proscribed terrorist organisation. Finland and Sweden commit to prevent activities of the PKK and all other terrorist organisations and their extensions, as well as activities by individuals in affiliated and inspired groups or networks linked to these terrorist organisations. Turkiye, Finland and Sweden have agreed to step up cooperation to prevent the activities of these terrorist groups. Finland and Sweden reject the goals of these terrorist organisations.

Finland and Sweden introduce legislation to punish terrorist crimes etcetera

6. Further to this, Finland refers to several recent amendments of its Criminal Code by which new acts have been enacted as punishable terrorist crimes. The latest amendments entered into force on 1 January 2022, by which the scope of participation in the activity of a terrorist group has been widened. At the same time, public incitement related to terrorist offenses was criminalised as a separate offense. Sweden confirms that a new, tougher, Terrorist Offenses Act enters into force on 1 July, and that the government is preparing further tightening of counter-terrorism legislation.

No national arms embargoes in place anymore

7. Turkiye, Finland and Sweden confirm that now there are no national arms embargoes in place between them. Sweden is changing its national regulatory framework for arms exports in relation to NATO Allies. In future, defence exports from Finland and Sweden will be conducted in line with Alliance solidarity and in accordance with the letter and spirit of article 3 of the Washington Treaty.

8. Today, Turkiye, Finland and Sweden commit to the following concrete steps:

• Establish a joint, structured dialogue and cooperation mechanism at all levels of government, including between law enforcement and intelligence agencies, to enhance cooperation on counterterrorism, organised crime, and other common challenges as they so decide.

• Finland and Sweden will conduct the fight against terrorism with determination, resolve, and in accordance with the provisions of the relevant NATO documents and policies and will take all required steps to tighten further domestic legislation to this end.

• Finland and Sweden will address Turkiye’s pending deportation or extradition requests of terror suspects expeditiously and thoroughly, taking into account information, evidence and intelligence provided by Turkiye, and establish necessary bilateral legal frameworks to facilitate extradition and security cooperation with Turkiye, in accordance with the European Convention on Extradition.

• Finland and Sweden will investigate and interdict any financing and recruitment activities of the PKK and all other terrorist organisations and their extensions, as well affiliates or inspired groups or networks as outlined in paragraph 5.

• Turkiye, Finland and Sweden commit to fight disinformation, and prevent their domestic laws from being abused for the benefit or promotion of terrorist organisations, including through activities that incite violence against Turkiye.

• Finland and Sweden will ensure that their respective national regulatory frameworks for arms exports enable new commitments to Allies and reflects their status as NATO members.

• Finland and Sweden commit to support the fullest possible involvement of Turkiye and other non-EU Allies in the existing and prospective initiatives of the European Union’s Common Security and Defence Policy, including Turkiye’s participation in the PESCO Project on Military Mobility.

Permanent Joint Implementation Mechanism

9. For the implementation of these steps, Turkiye, Finland and Sweden will establish a Permanent Joint Mechanism, with the participation of experts from the Ministries of Foreign Affairs, Interior, and Justice, as well as Intelligence Services and Security Institutions. The Permanent Joint Mechanism will be open for others to join.

Turkiye, Finland, Sweden and NATO’s Open-Doorpolicy

1O. Turkiye confirms its long-standing support for NATO’s Open-Doorpolicy and agrees to support at Jhe 2022 Madrid Summit the invitation of Finland and Sweden to become members of NATO.

Sammanfattning av överenskommelse

Så här kan man sammanfatta huvud innehåll i överenskommelse:

Bakgrunden: För att Türkiye ska ge sitt stöd för Sveriges och Finlands medlemskap i Nato var både Sverige och Finland tvungna att göra följande:

  • Skriva en trilateral promemoria (A trilateral memorandum) med Turkiye
  • Dokumentet är en överenskommelse som ”covers issues raised by Türkiye” such as terrorism and counterterrorism, PKK, extradition issues,
  • All the agreement is within the framework of national and international legislations. (Allting finns inom ramen för nationell och internationell lagstiftning).

Uttalande av statsminister Magdalena Andersson samma dag den 28 juni 2022

Samma dag 28 juni 2022 gjorde statsminister Magdalena Andersson ett uttalande angående överenskommelsen mellan Turkiet, Finland och Sverige beträffande Sveriges och Finlands ansökan om medlemskap i Nato.

Nedan är statsministerns uttalande

– Efter mötet i dag med president Erdoğan och president Niinistö, under Natos generalsekreterare Stoltenbergs ledning, undertecknade Sveriges, Finlands och Turkiets utrikesministrar en trepartsöverenskommelse som banar väg för Sveriges och Finlands anslutning till Nato.

I överenskommelsen bekräftas Turkiets stöd för våra Natoansökningar. Överenskommelsen omfattar frågor som Turkiet tagit upp i samband med detta. En del av överenskommelsen avser åtgärder som Sverige håller på att vidta, till exempel en skärpning av vår terrorism- lagstiftning. En annan del innefattar mått och steg som vi kommer att vidta som en del av processen med att bli Natomedlem. Ett exempel är ändrade riktlinjer för vapenexport. I överenskommelsen görs också ett tydligt gemensamt åtagande om terrorismbekämpning, inte minst vad gäller PKK. På det området har vi kommit överens med Turkiet om att stärka vårt samarbete och om att inrätta en närmare dialog, bland annat om utlämningsfrågor. Den kommer givetvis att föras inom ramen för nationell och internationell lagstiftning.

I och med dagens överenskommelse finns det nu en tydlig väg för Sverige fram till ett Natomedlemskap. Jag ser fram emot konstruktiva diskussioner under Madridtoppmötet om vårt framtida samarbete med Nato och hur Sverige kommer att bidra till samtliga allierades säkerhet.

Kritikernas reaktioner till överenskommelsen, relationen mellan Sverige och Turkiye – yttrandefrihet

Sveriges överenskommelsen med Turkiye har fått mycket kritik. De som kritiserar regeringens beslut att göra denna överenskommelse med Turkiye drar upp flera saker. Exempelvis finns många som inte tycker att Turkiye är en demokrati. Så, hur blir Sveriges relation till landet, undrar många. Kan Sverige fortfarande vara kritiskt mot Turkiye särskilt nu när ratificeringsprocessen pågår? Sund förnuft ska gälla; så länge Turkiye kan fortfarande stoppa Sverige från att nå målet som NATO-medlemskap.

I Sverige står yttrandefrihetsprincipen fast

Media har rapporterat att när statsministern var på Sveriges Radios program ”Godmorgon Världen” fick hon frågan om Turkiye: Om Turkiye är en demokrati. I sitt svar, sa hon: “… Ja, landet har ju fria val…” Så frågan är: kan Sverige fortfarande kritisera Turkiye.

– Sverige kan vara kritiskt mot alla länder och Turkiet kan vara kritiskt mot alla länder. Det är inte så att nåt Nato-land har ålagt sig ett förbud mot yttrandefrihet, sade hon, enligt media.

Lena Fedko skrev på Facebookilska mot utrikesminister Ann Linde – många använder mot henne vad hon sa 2019

Dessutom finns kritiker som hänvisar till uttalande som utrikesminister Ann Linde gjorde i oktober 2019. “Dessa ord kom från Ann Linde så sent som 2019. Nu har hon bytt fot…!” skrev Lena Fedko på Facebook. Här nedan är uttalande:

– Sverige är djupt tacksamma för de uppoffringar som kurder och minoriteter i regionen gjort i kampen mot Daesh, både i form av offrade liv och genom mänskligt lidande. Det framförde jag idag till Ilham Ahmad som är ordförande i Syrian Democratic Council, SDC, den civila delen av den kurddominerade administration som förvaltar nordöstra Syrien. Vi möttes i Stockholm för att tala om Turkiets militära offensiv.

– Sverige fördömer det turkiska folkrättsstridiga angreppet i nordöstra Syrien och verkade under måndagen på EU:s utrikesministermöte för ett gemensamt vapenembargo. Vi kom en bra bit på vägen och driver också på för att EU bör överväga ytterligare åtgärder. Kurdernas insatser mot Daesh och för att förhindra terrorismens spridning i regionen har varit helt centrala. De har axlat ett tungt ansvar och det är viktigt att de nu får omvärldens stöd, sade Ann Linde då.

Världen förändrade den 24 februari 2022

Det är många i Sverige som har ännu inte förstått viden av vad som hände den 24 februari 2022 när Ryssland invaderade Ukraina. Putin invaderade inte bara Ukraina, men han hotade Västvärlden med kärnvapenkrig. Det ryska utrikesdepartementet riktade särskild hot, flera gånger, mot Väst, i synnerhet, mot Sverige. Den ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova har hotat Sverige i flera intervjuar. Rysslands Rymdchef, Chefen för Rysslands Rymdmyndighet/Kremls rymdorganisation, Roscosmos, Dmitrij Rogozin, sa att Ryssland skulle intet göra Västvärlden inom 30 minuter. Det är så synd att många i Sverige lever i okunnighet och okunskap. Det kraftigt försämrade säkerhetsläget med anledning av Rysslands aggression mot Ukraina är anledningen Sverige måste omvärdera sin säkerhetspolitik. Det är den dominerande faktum i beslutet att gå med i Nato och de kompromisar som Sverige är tvungen att göra med Turkiye. Man ska inte blunda för denna verklighet.

“Jag älskar Sverige”

Statsminister Magdalena Andersson och hennes regerings beslut att ansluta Sverige till NATO är motiverade med en liknande kärlek som en mor har för sina barn.

Det finns mödrar som är bra och älskar sina barn. Och det finns mödrar som är dåliga och bryr inte sig om sina barn.  Statsministern är landets mor. I partiledardebatten den 8 juni 2022 sa statsminister Magdalena Andersson: “Jag älskar Sverige.”

Det finns ingenting, fara elle vad som helst, som en mor som älskar sina barn inte skulle göra eller utsätta sig för, för att rädda livet på sina barn. Emma Schols visade det när man lyssnar på hennes berättelse. Statsminister Magdalena Andersson och hennes regerings beslut att ansluta Sverige till NATO är motiverade med en liknande kärlek som en mor har för sina barn. Som Liberalernas partiledare Johan Person sa: “Vad gör du när huset brinner? Vad gör man inte för att försäkra sig att det bli aldrig brand i din bostad. Kärlek för Sveriges säkerhet och trygghet ligger bakom regerings beslut att ansluta sig till NATO och överenskommelse blev en nödvänghet för att nå det mål.

I programmet: Sommarip1 delade Emma Schols med sig av vad som hände den där septembermorgonen i Edsbyn 2019 – vad en mor som älskar sina barn kan göra.

Hennes berättelse av en god och bra mamma som älskar sina barn är kapabell av att gör för att rädda sina.

Emma Schols – världens bästa mamma!

En ansvarful mor gör allt för att skydda sina barn

– Rysslands invasion av Ukraina har krossat freden i Europa. Det är viktigt att vi håller ihop i denna farliga stund i vår historia, sa Nato generalsekreterare Jens Stoltenberg. Det är synd att det är många i Sverige, även topp-politiker som inte har förstått denna verklighet.

När NATO:s Nordatlantiska rådet (The North Atlantic Council NAC) Undertecknade Sveriges och Finlands Anslutningsprotokoll (Accession Protocols)

Tisdagen den 5 juli 2022 undertecknade Nordatlantiska rådet (The North Atlantic Council NAC) Sverige och Finlands anslutningsprotokoll till Nato.

På ett liknande sätt, den 8-9 juli 1997, för 25 år sedan, stod Madrid också som värd för ett Nato-toppmöte då ett av de mest minnesvärda beslut vid det toppmöte fattades av Natos ledare då Tjeckien, Ungern och Polen, – tre första medlemsländer efter kalla kriget och tidigare kommunistiska stater, var inbjuda att inleda anslutningsförhandlingar med Nato. Idag är dessa länder fullständigt värdiga Nato medlemsländer.

Med andra ord, alla samtliga 30 Nato-ländernas ambassadörer (Permanent Representatives) skrev under Sveriges och Finlands medlemskapsansökningar och anslutningsprotokoll och därmed öppnade dörren för ratificeringsprocessen till NATO-medlemskap att på börja. Med det öppnades ett nytt kapitel i Sveriges och Finlands historia. Och snart är Sverige och Finland fullständigt värdiga Nato medlemsländer.

Anslutningssamtal vid Natos högkvarter

Hela processen med undertecknande av anslutningsprotokollen som slutade den 5 juli 2022, egentligen började den 4 juli 2022. Då var Utrikesminister Ann Linde på Natos högkvarter i Bryssel för ett anslutningssamtal. Ett anslutningssamtal är det formella samtalet ett land måste ha med Natos sekretariat i samband med att ett land söker anslutning till Nato. Som Sveriges utrikesminister ledde Ann Linde den svenska delegationen vid samtalet där även Jan-Olof Lind, statssekreterare vid Försvarsdepartementet deltog. Finlands utrikesminister Pekka Haavisto ledde den finska delegationen som genomfördes separat samma dag.

”Sverige möter alla de krav”

Efter anslutningssamtalen sa utrikesminister Ann Linde.

– Vid dagens samtal kunde vi konstatera att Sverige möter alla de krav som ställs på en blivande Natomedlem. Samtalen har varit mycket positiva. Sverige kommer som Natomedlem att bidra till Natos samlade förmåga och till säkerheten för samtliga Natoallierade. Vårt medlemskap ökar Sveriges säkerhet och bidrar till stabiliteten i vår region.

De permanenta representanterna – Ambassadörerna för Natos 30 medlemsländar

Den 29 juni 2022 beslutade Natos stats- och regeringschefer att bjuda in Sverige och Finland som medlemmar i Nato. Det skrev de i Natos 22 poäng Summit Deklaration som offentliggjordes vid toppmötets början. Efter anslutningssamtalen och till följd av beslutet som Natos ledare redan fattat, undertecknade ambassadörerna (NATOs Permanent Representatives) Sveriges och Finlands anslutningsprotokoll den 5 juli 2022.

NATO Permanent Representatives – The North Atlantic Council NACDe undertecknade Sveriges och Finlands anslutningsprotokoll

Nordatlantiska rådet (NAC) – Natos viktigaste politiska beslutsfattande organ

Alltså, det är efter anslutningssamtalen med Sverige och Finland hade genomförts som Nordatlantiska rådet (The North Atlantic Council NAC) – ambassadörerna – kunde underteckna anslutningsprotokollen vid sitt sammanträde på tisdagen. Det Nordatlantiska rådet (The North Atlantic Council NAC) är Natos viktigaste politiska beslutsfattande organ. Varje medlemsland har en plats i rådet, NAC. I vanliga fall träffas rådet minst en gång i veckan eller närhelst behovet uppstår. Det leds av generalsekreteraren som hjälper medlemmarna att nå enighet i nyckelfrågor.

Deltog i Nordatlantiska rådets mötet – status som Natos ”blivande medlemmar”

Utrikesminister Ann Linde var på NAC-mötet då ambassadörerna undertecknande anslutningsprotokollen. Undertecknandet gav Sverige och Finland en ny status som ansökarländer (invitee och ”blivande medlemmar”) under den period som Natos medlemsländer ratificerar medlemskapen. Nu när de fått officiellt inbjudna till Nato kommer de att delta i medlemmarnas diskussioner och vara med på mötena förklarade Jens Stoltenberg.

En högtidlig ceremoni och hand-skakande

Undertecknandet var en högtidlig ceremoni och innebär att alla Natoländer kunde gå vidare och ratificera protokollen just vad som pågår nu, vilket i längden kommer att möjliggöra svenskt och finskt medlemskap i Nato.

– Det var en högtidlig ceremoni, en efter en bjöds ambassadörerna från Natoländerna fram av generalsekreterare Jens Stoltenberg för att signera. Sen kom de fram och tog först mig och sedan min finske kollega Pekka Haavisto i hand och sa några fina välkomnande ord. Jag är så stolt över att få representera Sverige vid ett sådant här historiskt tillfälle, berättade Ann Linde senare.

Nu deltar Sverige och Finland i arbetet i Natos strukturer

– Dagens möte innebär ett viktigt steg mot fullvärdigt medlemskap i Nato. Undertecknandet innebär att vi nu under perioden fram till medlemskap kommer att delta i arbetet i Natos strukturer. Mycket återstår innan vi är fullvärdiga medlemmar men dagens steg är mycket positivt för Sveriges och svenska folkets säkerhet, förklarade utrikesminister Ann Linde på sin Facebook-sida.

Väldigt nöjda Ann Linde, Pekka Haavisto och Jens Stoltenberg på conference center

Fotografierna kan inte ljuga. Det var tre väldigt väldigt nöjda Sveriges utrikesminister Ann Linde, Finlands utrikes Pekka Haavisto och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg som hade pressträff på NATO:s Conference Center tisdagen den 5 juni i samband med händelserna.

– Jag är väldigt nöjd med vad man åstadkommit i dag. Det här är ett väldigt viktigt steg. När du formellt blir en ”invitee” så betyder det att alla dörrar öppnas utom att du får rösta.

Sveriges Natodelegation: tredubbla personal, militäroperativ planering mm

–  Vi kommer få tillträde till ungefär 150 arbetsgrupper, all information, all post och mejl som kommer om alla frågor. Vi kommer att tredubbla personalen på vår Natodelegation. Vi kommer börja militäroperativ planering tillsammans. Det är ett otroligt viktigt steg, har Ann Linde påpekat.

Finlands Sveriges medlemskapsprocess gick snabbare än vanligt.

Enligt Jens Stoltenberg gjorde Natos medlemsländer utomordentligt bra för sig genom att accepterat Finlands och Sveriges ansökningar om medlemskap så snabbt. Han hoppade att ratificeringsprocessen kunde gå lika snabbt. Han berättade att det senaste gången Nato gick igenom en liknande process tog det cirka ett år.

– Sveriges och Finlands säkerhet är viktig för vår allians, också under ratificeringsprocessen.

Det är varje suverän nations självbestämmande rätt att välja sin väg

– Det är alla nationers rätt att välja sin egen väg. Att välkomna Finland och Sverige in i alliansen gör dem säkrare, Nato starkare och oss alla mer trygga. Jag ser framemot att se två till flaggor vaja över Nato, sa Stoltenberg.

En historiskdag och en Win-Win situation för Finland, Sverige och NATO

– Det är en historiskdag, för Finland, för Sverige och för Nato. Det här är verkligen ett historiskt tillfälle för Finland, Sverige och Nato. Och för vår delade säkerhet, sade Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare. 

Rysslands invasion av Ukraina

Många är så begravda i sitt gamla tänkande att de inte kan se att Europa och världen är inte densamma som den var den 23 februari 2022. Det är många som tyvärr inte har förstått detta.

– Rysslandsinvasion av Ukraina har krossat freden i Europa. Det är viktigt att vi håller ihop i denna farliga stund i vår historia, tillade Stoltenberg, enligt SVT.

Vad har hänt sedan undertecknade 5 juli 2022?

Undertecknandet har inneburit att alla Natoländer kunde gå vidare och ratificera protokollen, vilket möjliggör svenskt och finskt medlemskap i Nato. På SVT hoppade utrikesminister Ann Linde att ratificeringen skulle gå smidigt till även i Turkiet.

– Vi har en överenskommelse mellan Sverige, Finland och Turkiet. Vi kommer hedra den överenskommelsen och följa den.

Många länder har redan ratificerat anslutningsprotokollen: bla Kanada, USA, Danmark, Frankrike mfl.

Just nu pågår ratificeringsarbetet och i många av länderna är deras parlament redan klara med ratificeringen. Den 14 juli 2022 rapporterade TT att cirka hälften av de 30 Natoländerna har redan gjort det. Natos medlemsländersparlament gör ratificeringen. Kanada blev det första landet att ratificera anslutningsprotokollen. De länderna som ratificerat protokollen är alltså Kanada, Danmark, Lettland, Slovenien, USA, Frankrike, Belgien, Kroatien, Ungern, Litauen med mera

– Då har nästan hälften av Natos medlemsländers parlament fattat beslut, sa utrikesminister Ann Linde (S) på den intervju.

Att nästan hälften av länderna har redan gjort det säger mycket.

– Land efter land, det har nästan varit en tävling om vilka som varit först, sa en stolt utrikesminister.

Hur snabbt kan ratificeringsprocessen går?

Till frågan om hur länge det kan dröja för de sista, där bland annat Turkiet att vara klara? svarade utrikesminister Ann Linde (S) ,

– Det är svårt att säga … Men vi har kommit en bra bit på vägen.

– Som i alla ratificeringsprocesser så kan vi möta både en och annan ”bump in the road”. Ingenting är klart förrän allt är klart. Men vi har kommit en bra bit på vägen, på mycket kort tid, skrev Ann Linde den 12 juli 2022 på sin Facebook sida.

Sverige – riksdagens roll väntar

Nu väntar riksdagens roll. När Natoländernas olika parlament har ratificerat anslutningsprotokollen kommer Sveriges anslutning underställas Sveriges riksdag för godkännande. Då har hela process att bli ett NATO-land gått hela cirkeln och fullbordat.

Turkiye fortsätter ställer sina krav

Fram till dess fortsätter ratificeringarna av anslutningsprotokollen av olika länders parlament och Turkiye fortsätter ställer sina.

Sveriges Nato-ansökan, Kurder i Sverige som är terrorister och Turkiyes krav

Det finns en onödig debatt i Sverige om vad som är terrorism. Enligt vissa juridiska experter definieras terrorism ”som brott som allvarligt kan injaga fruktan i en folkgrupp, destabilisera en stat eller mellanstatlig organisation eller otillbörligen tvinga den till åtgärder.” De säger att: “Terrorism avsågs ursprungligen som utövande av makt genom skräckvälde, men avser numera vanligen användande av våldshandlingar för att uppnå politiska mål.” Alltså, vi vet vad terrorism är eftersom Sverige har själv upplevt terroristattentat, senast på Drottningsgatan i Stockholm.

Jag såg en nyhetsdokumentär där en kvinna berättade om sin son var polisman som blev dödad av kurdiska terrorister någonstans i Turkiye. Jag kan inte detaljerna om händelse. Men en sak är klar; när människor tar till våldshandlingar, och dödar, lemlästar och ointetgör andra människor för sina politiskt motiverade syfte, då är det fel. Att skada samhället utan hänsyn till om oskyldiga drabbas är fel.

Terrorattentat på Drottninggatan i StockholmFem personer dödades med mera andra skadade

Fredagen den 7 april 2017 var det ett terroristdåd på Drottninggatan i Stockholm då Rakhmat Akilov rammade människor med en lastbil som gick längs Drottninggatan i centrala Stockholm. Lastbilens färd slutade med en krasch in i Åhléns. År 2018 dömdes han för mord på fem personer vid terrordådet. Den belgiska fadern till dottern, Maïlys Dereymaeke,r som dog i terrordådet i Stockholm, berättade i en intervju att familjen var på besök i Stockholm från Belgien när den kapade lastbilen rusade fram på Drottninggatan och körde över deras dotter, skrev HBL e-tidningen när tidningen intervjuade honom. Terrorister i Sverige, ska inte göma sig bakom den svenska staten, Sveriges allianspolitiken, eller mänskliga brättigheter bland annat. Punkt slut.

Vad ska vi säga och göra åt Erdogans krav?

Vi har ett enkelt svar. Ge Erdogan och Turkiye vad de vill ha. Finns det kurdiska terrorister i Sverige, till och med i Sveriges riksdag? Terrorister, oavsett var de kommer ifrån, kurder eller andra härkomster, ska inte skyddas av Sverige, den svenska staten eller Sveriges riksdag. Vi har sett förödelserna som terrorister ställer till med. Terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm och Terrordådet den 11 september 2001 i USA är fortfarande färsk i våra minne.  Så, finns det kurder i Sverige som bekräftade terrorister, de ska överlämnas för att möta rättvisa.  Men man får inte överlämnar oskyldiga människor.

US Senate Ratifies Finland´s and Sweden’s Accession to NATO

Exactly one month after NATO Permanent Representative/Ambassadors – The North Atlantic Council NAC – signed Finland´s and Sweden´s Accession Protocol, the US Senate has now ratified the protocol.

– It was an honor to meet with Swedish Ambassador Karin Ulrika Olofsdotter and Finnish Minister Counselor Päivi Nevala as we approved Sweden and Finland’s accession to NATO. said Senate Majority Leader Senator Robert Schumer, he wrote on Facebook

– This will strengthen NATO and advance the cause of democracy—especially amid Putin’s barbaric war in Ukraine.

Reacting to the good news from the Senate, House Speaker Nancy Pelosi issued the following statement:

Pelosi Statement on Senate Ratification of Finland and Sweden’s Accession to NATO

Washington, D.C. — Speaker Nancy Pelosi issued this statement after the Senate voted to ratify Finland and Sweden’s accession to NATO:

“Today, the United States took a powerful step forward in the fight to defend global freedom and Democracy: welcoming Finland and Sweden into the strongest security alliance in human history.  On an overwhelmingly bipartisan and bicameral basis, the U.S. Congress stands with President Biden in proudly supporting Finland and Sweden’s accession to NATO, which is more essential today than ever before amid the rising tide of tyranny.

“Finland and Sweden are outstanding democratic allies, who have shown great courage and strength in condemning Putin’s monstrous and unlawful invasion of Ukraine.  As official members of the NATO alliance, they will continue to bring crucial support to the mission of the West and all freedom-loving countries to counter Putin’s aggression, bolster security and stability in the region and preserve Democracy for the world.

“Bonded by a shared commitment to peace and security, NATO has long been a beacon of strength and hope to millions around the world.  With Finland and Sweden standing as full members of this alliance, that beacon will soon shine brighter than ever before.”

NATO Secretary-General Jens Stoltenberg welcomed the US leader, President Joe Biden and and thanked him for his “decisive leadership” and “unwavering support”.

On 29 june 2022 NATO Secretary-General Jens Stoltenberg welcomed the US leader, President Joe Biden, to the NATO Madrid Summit and thanked for his “decisive leadership in strengthening the transatlantic bond” during Russia’s war on Ukraine. Mr Stoltenberg also thanked the President Biden for his announcement to further increase US presence in Europe, and for the “unwavering support” demonstrated and provided by the United States for Ukraine. NATO Secretary-General said that he looked forward to a historic and transformative summit.

Below are their respective remarks by both leaders at the start of the NATO Madrid Summit 2022:

Remarks of US President Joe Biden:

– Dear Jens, thank you very much for having me this morning and, you know we’ve got a big agenda.

A big agenda and a history-making Summit

– Great to be with you to kick-off the…I think it is a history-making Summit, and we talked about this for a year. And now we’re here. Our meeting is today.

Approve a new NATO Strategic Concept

– We’re going to approve a new NATO Strategic Concept and reaffirm the unity and determination of our Alliance to defend every inch of NATO territory.

NATO´s Article Five is sacrosanct – Alliance is going to welcome Finland and Sweden

– And Article Five is sacrosanct. We mean it when we say “an attack against one is an attack against all”, every inch. And so, at this Summit, the full Alliance is going to welcome Finland and Sweden.

Finland and Sweden in NATO  will make NATO stronger

An historic application for membership and their decision to move away from neutrality, tradition of neutrality, to join the NATO Alliance. This is going to make us stronger and more secure, and NATO, stronger.

NATO is strong and united

– We’re sending an unmistakable message, in my view, and I think yours as well, that NATO is strong, united, and the steps we’re taking during this Summit are going to further augment our collective strength.

New US announcement

– To that end, today, I’m announcing the United States will enhance our force posture in Europe and respond to the changed security environment, as well as strengthening our collective security.

100,000 US forces in Europe

– Earlier this year, we surged 20,000 additional US forces to Europe to bolster our Alliance in response to Russia’s aggressive move, bringing our force total in Europe to 100,000. We’re going to continue to adjust our posture based on the threat, in close consultation with our Allies.

Increased US Navy destroyers stationed in Spain

– Here in Spain, we’re going to work with our Allies to increase US Navy destroyers stationed in Spain’s Rota naval base, from four to six destroyers.

Establishing a permanent headquarters of the US Fifth Army Corps

– In Poland, we’re going to establish a permanent headquarters the US Fifth Army Corps and strengthening US-NATO interoperability across the entire eastern flank.

Rotational brigades of 2000-3000 fighters and personnel

– We’re going to maintain additional rotational brigade, which is 3000 fighters and another 2000 personnel, combat team here in Europe, headquartered in Romania. And we’re going to enhance our rotational deployments in the Baltic states.

Two additional US F-35 squadrons to the UK

– And we’re going to send two additional F-35 squadrons to the UK, and station additional air defence and other capabilities in Germany and in Italy.

NATO Readiness

– And together our Allies, we’re going to make sure that NATO is ready to meet threats from all directions, across every domain: land, air and the sea. And the moment when Putin has shattered peace in Europe, and attacked the very, very tenants of the rules-based order, the United States and our Allies, we’re going to step up.

NATO is more needed now

– We’re stepping up, proving that NATO is more needed now than it ever has been. And it’s as important as ever has been.

The US President lauds NATO Secretary-General Jens Stoltenberg´s dynamic leadership

– So I want to thank you, Jens, for leading the Alliance through this crisis and for your work to strengthen NATO for all the challenges that lie ahead.

– And I genuinely look forward to our discussions.

– And again, thank you for your leadership. It’s important.

US President Joe Biden

Responding remarks by NATO Secretary-General Jens Stoltenberg:

– Thank you so much, President Biden, Dear Joe.

– It’s really good to see you here in Madrid, so soon after we met in the White House in Washington.

Mutual thanks for US leaders personal leadership and the US commitment to NATO

– And thank you for your personal leadership and the US commitment to NATO, to European security, demonstrated by the announcements you’ve just made to further increase US presence in Europe.

Your decisive leadership

– And this really demonstrates your decisive leadership in strengthening the transatlantic bond.

Unwavering support

– And we also see that in the unwavering support from you and from the United States to Ukraine.

President Zelensky will address the Summit

– That will be a main issue at the Summit today. We’ll meet with President Zelenskyy, he will address the Summit.

Historic and transformative Summit

– And as you said, this will be an historic Summit. It will be a transformative Summit, where we’ll make decisions that will actually change this Alliance for many years to come.

A new Strategic Concept, the blueprint for NATO into the future

– We will agree a new Strategic Concept, the blueprint for NATO into the future, more dangerous world, a more competitive world.

The biggest overhaul of NATO´s collective defence and deterrence since end of the Cold War

– We will agree the biggest overhaul of our collective defence and deterrence since the end of the Cold War. And US is of course very much part of that.

Finland and Sweden to join NATO – “NATO’s door is open”

– And then, we will invite Finland and Sweden to join NATO. And that demonstrates that NATO’s door is open. It demonstrates that President Putin has not succeeded in closing NATO’s door.

The opposite of what he wanted

– He’s getting the opposite of what he wants. He wants less NATO. President Putin is getting more NATO while Finland Sweden are joining our Alliance.

Comprehensive Assistance Package for Ukraine

– We will agree a Comprehensive Assistance Package for Ukraine.

350 billion extra US dollars on defence since 2014.

– And then I also welcome the fact that we are able now to state that actually European Allies and Canada are stepping up with more troops, higher readiness, and also increase defence spending. Figures show that they have added 350 billion extra US dollars for defence since we made the pledge back in 2014.

Demonstration of unity and the strength

– So, all in all, this demonstrates unity and the strength of our Alliance. Thank you.

 NATO Secretary-General

US President Biden Again:

-President Sauli Niinistö and Prime Minister Magdalena Andersson were in the White House.

– I was asked about this, about Finland and Sweden when each of their leaders came to the White House.


– And I said Putin was looking for the Finlandisation of Europe and you’re gonna get the NATOisation of Europe.

Exactly what needs to be done to guarantee security for Europe

– And that’s exactly what he didn’t want, but it’s exactly what needs to be done to guarantee security for Europe, and I think it’s necessary and I’m looking forward to it happening in some way.

NATO Secretary-General Again:

– Thank you. Thank you.


On 29-30 June, in Madrid Spain, NATO held its yearly summit, the Madrid NATO Summit 2022, during which all the Heads of State and Government from NATO’s member countries and key partners gathered together for a two-day top-meeting. They discussed the most pressing security issues of today and tomorrow and endorsed NATO’s new Strategic Concept 2022 while holding in extensive multilateral and bilateral talks. The top-summit became a forum for NATO to report on what it has been doing before and after COVID-19, how it handled COVID, and particularly, how it is dealing with and adjusting to Russia´s invasion of Ukraine, the new decisions it is making as a result of the new global security and political environment created by the unprovoked aggression, by Russia, a member of the United Nations Security Council, against Ukraine, a peaceful neighbour, a country in Europe, and another member of the United Nations.

The message of the Summit

This was and is the message of the Madrid NATO Summit 2022: “WE ARE NATO”.

Summit Agenda

On the summits agenda and of primary importance was how Russia’s brutal aggression and unprovoked invasion of Ukraine, and the new security reality in Europe is affecting the world, the results from it, and how it has affected NATO’s approach to deterrence and defence.

To keep NATOs one billion people safe, and safeguard their freedom and security.

NATO’s essential and enduring purpose is to safeguard the freedom and security of all its members by political and military means. Its greatest responsibility, as set out in Article 5 of the Washington Treaty, is to protect and defend Allied territory and populations against attack in a world where peace and security cannot be taken for granted. At the Madrid Summit, NATO Leaders discussed this most important issue facing the Alliance -to keep NATOs one billion people safe. In this connection, the Madrid Summit set NATO’s strategic direction for the future, ensuring that the Alliance will continue to adapt to a changing world and keep its one billion people safe.

Key decisions – Leaders took important and transformative decisions

NATO Leaders took important and transformative decisions that set the Alliance’s strategic direction for the near and long-term future. Read more about this in the  NATO Summit Declaration which is a declaration made and endorsed by all the Heads of State and Government of NATO.

NATO’s Strategic Concept 2022

NATO Strategic Concept 2022 is a new NATO Strategic Concept, a blueprint for NATO Alliance in a more dangerous and competitive world. It sets out NATO’s approach to Russia and to other threats, including terrorism, cyber and hybrid. For the first time, the Strategic Concept addresses the challenges posed by China.

At the Madrid Summit, NATO adopted its new Strategic Concept. NATO´s Strategic Concept is a key document that reaffirms NATO’s values, purposes, and tasks. It provides a collective assessment of the security challenges facing the Alliance and outlines the political and military tasks NATO will carry out to address them. In other words, NATO’s Strategic Concept 2022 is NATO’s guiding document for the future. It reflects the new security reality that has emerged since the previous Strategic Concept was agreed in 2010, as well as Russia´s invasion of Ukraine. It identifies Russia as the most significant and direct threat to NATO security, Furthermore, it addresses China for the first time and includes other challenges like terrorism, cyber and hybrid.

Strengthened deterrence and defence

NATO decided on the biggest overhaul of Allied collective defence and deterrence since the Cold War. NATO upgraded defence plans, with more forces at high readiness and specific forces pre-assigned to defend specific Allies more troops and more pre-positioned equipment and weapon stockpiles in the east of the Alliance, enhancing NATO’s eight multinational battlegroups.

Russia’s aggression against Ukraine poses the gravest threat to Euro-Atlantic security

As a political and military alliance whose principal task is to ensure the protection of its citizens and to promote security and stability in the North Atlantic area, NATO is of the opinion that Russia´s invasion of Ukraine has “radically changed security environment”.

– Russia’s aggression against Ukraine poses the gravest threat to Euro-Atlantic security in decades, shattering peace in Europe and reinforcing the need for NATO to ensure that its deterrence and defence posture is credible and effective, the organisation opines. 

Support to Ukraine and other partners at risk – the Comprehensive Assistance Package

NATO adopted a strengthened Comprehensive Assistance Package for Ukraine, including support in areas like secure communications, anti-drone systems and fuel, long-term help for Ukraine to transition from Soviet-era military equipment to modern NATO equipment. NATO also adopted new support packages for other partners at risk, including Bosnia and Herzegovina, Georgia, and the Republic of Moldova

Adapting the Alliance to emerging challenges

Agreement was reached to cut greenhouse gas emissions by NATO as an organisation by at least 45 per cent by 2030, down to net zero by 2050. NATO launched the NATO Innovation Fund, which will invest EUR 1 billion over the next 15 years in start-ups developing dual-use emerging technologies, such as artificial intelligence. Pledge was made to continue enhancing national and collective resilience, so that Allied societies are prepared for any threat or challenge

Responsibilities and challenges NATO is facing

Consequently, the responsibility for and challenge to NATO now is that it must be able to simultaneously address the full spectrum of current and future challenges and threats coming from any directions. In other words, Russia´s invasion of Ukraine has added to the many other problems and threats from many directions.

– In response, NATO has activated its defence plans, deployed elements of the NATO Response Force and significantly increased the number of forces on its eastern flank says NATO. 

Deterrence and defence posture: Deployed four NEW battalions in Bulgaria, Hungary, Romania and Slovakia

NATO has strengthened and is strengthening its deterrence and defence posture in light of the changed and evolving security environment. Following its extraordinary summit on 24 March 2022 about Russia’s war on Ukraine, NATO Leaders agreed to deploy four battalions in Bulgaria, Hungary, Romania and Slovakia, in addition to the four already present in the Estonia, Latvia, Lithuania and Poland.

Russia is now NATO´s Number 1 threat – the most significant and direct threat to its security

Russia’s military aggression against Ukraine has shattered peace in Europe and is causing enormous human suffering and destruction. Russia is the most significant and direct threat to Allies’ security and to peace and stability in the Euro-Atlantic area.

NATO and China – Challenges China poses

The rise of China is shifting the global balance of power, with implications for the NATO’s security, values and way of life. Growing global uncertainty, more sophisticated and disruptive cyber and hybrid threats, and exponential technological changes are having a substantial impact on the Alliance.

Adoption of a new Strategic Concept

At the just concluded Madrid NATO Summit 29-30 June 2022, NATO Leaders approved a new Strategic Concept, which describes the security environment facing the Alliance and identifies NATO’s core tasks. The new Strategic Concept states categorically that Russia is now the most significant and direct threat to Allies’ security and to peace and stability in the Euro-Atlantic area.

Further deployment of additional robust in-place combat-ready forces on NATO’s eastern flank

At the Summit, NATO committed itself to deploy additional robust in-place combat-ready forces on its eastern flank. They are to be scaled up from the existing battlegroups to brigade-size units where and when required. This is to be underpinned by credible rapidly available reinforcements, prepositioned equipment, and enhanced command and control. NATO also agreed on a new force model, which will strengthen and modernise the NATO Force Structure and to resource the Alliance’s new generation of military plans. 

NATO´s two military concepts: Deterrence and Defence of the Euro-Atlantic Area and the Warfighting Capstone Concept

Consequently, NATO is adapting, and two military concepts are setting the direction for this ongoing adaptation. These are the concepts of:

a. Deterrence and Defence of the Euro-Atlantic Area focuses on force employment to deter and defend today.

b. NATO Warfighting Capstone Concept that offers a vision to guide the Alliance’s long-term warfare development to remain militarily strong now and in the future.

Steps toward fairer burden-sharing and progress made

European Allies and Canada have made considerable progress in increasing defence spending and investing in major equipment, taking steps toward fairer burden-sharing within NATO: 2022 will be their eighth consecutive year of increased defence spending, with a cumulative investment of over USD 350 billion since 2014.

Rapidly changing security environment

NATO today faces the most complex security environment since the end of the Cold War. Russia’s invasion of Ukraine is jeopardising European security, and terrorism continues to represent a global security challenge and a threat to stability.

Finland and Sweden membership

Finland and Sweden were officially invited to become NATO members. NATO reaffirmed commitment to NATO’s Open Door Policy for aspiring members.

NATO partners and family

Australia, Japan, New Zealand, and the Republic of Korea joined the NATO summit for the first time, to deepen cooperation and address global challenges. new support packages for partner countries Mauritania and Tunisia.

Terrorism: threats from and the fight against it, plus cyber and hybrid attacks as well as state and non-state military forces – Challenges from the South

At the Summit, NATO made it clear it continues (its members continue) to face distinct terrorism threats and the challenges emanating from all strategic directions. There are threats from state and non-state actors/military forces, from terrorism, and from cyber and hybrid attacks. So, NATO sees and considers terrorism as a clear threat and present danger. Therefore, all NATO leaders recommitted themselves to the fight against terrorism as well as NATO’s 360-degree approach to deterrence and defence. In all its forms and manifestations, terrorism continues to pose a direct threat to the security of the populations of NATO countries such as the problem that Turkiye is complaining about. Besides, terrorism continues to pose a direct threat to international stability and prosperity.

Africa and the Middle East

Conflict, fragility and instability in Africa and the Middle East directly affect the security of the Alliance and its partners. NATO’s southern neighbourhood, particularly the Middle East, North Africa, and Sahel regions, faces interconnected security, demographic, economic and political challenges. These are aggravated by the impact of climate change, fragile institutions, health emergencies and food insecurity.

The global food crisis

There was a discussion of the food crisis caused by Russia’s invasion of Ukraine, and Russia’s and China’s increasing influence in the Alliance’s southern neighbourhood.

The core element of NATO’s overall strategy is deterrence

Collective defence is at the heart of the Alliance, as set out in Article 5 of the Washington Treaty.

Deterrence is a core element of this NATO’s overall strategy: preventing conflict and war, protecting Allies, maintaining freedom of decision and action, and upholding the principles and values it stands for – individual liberty, democracy, human rights, and the rule of law. Free societies and the rules-based international order need to be backed by credible transatlantic defence.

NATOs 360-degree approach: new baseline for its deterrence and defence posture

At the Madrid Summit, NATO set a new baseline for its deterrence and defence posture in line with its 360-degree approach, across the land, air, maritime, cyber and space domains, and against all threats and challenges. 

NATO’s capacity to deter and defend its Allies

NATO’s capacity to deter and defend its Allies was discussed and it is clear that NATO´s capability is supported by an appropriate mix of nuclear, conventional, and missile defence capabilities, complemented by space and cyber capabilities. NATO also maintains the freedom of action and flexibility to respond to the full spectrum of challenges with an appropriate and tailored approach.

First line of NATO deterrence and defence: Resilience

Enhancing resilience by strengthening the capacity of societies to absorb the full range of threats and hazards is an integral part of NATO’s deterrence and defence posture. At the same time, resilience impacts NATO’s ability to conduct its missions and maintain the mobility of its troops and equipment. It requires close civil-military cooperation, and the effort of the whole of government and society to assure overall resilience. Since 2014, NATO has been providing guidelines to assist national authorities in improving their resilience across seven baseline requirements by reducing potential vulnerabilities.

NATO and the COVID-19 pandemic

At its peak, the COVID-19 pandemic underscored the importance of resilience, including the ability to deal with mass casualties or ensuring the continuity of civil supply chains. NATO responded to the COVID-19 crisis by protecting military personnel, facilitating the airlift of critical medical supplies, and harnessing resources to deliver innovative responses. Allied armed forces supported civilian efforts with logistics and planning, field hospitals and hospital ships, transport for patients, repatriation of citizens abroad, disinfection of public areas, and at border crossings. These efforts helped to increase the national resilience of Allies, while the operational readiness of the Alliance remained undiminished. Lessons learned from Allies’ experiences with the pandemic are important for the Alliance to continue to address hybrid activities as well as future challenges that target Allies’ civil societies.

NATO’s Readiness Action Plan (RAP): Bolstering readiness, responsiveness, reinforcement

The Readiness Action Plan (RAP) launched at the Wales Summit in 2014 has been a major driver for change in the Alliance’s deterrence and defence posture. The RAP was initiated to ensure the Alliance is ready to respond swiftly and firmly to new security challenges from the east and from the south.

Four multinational battlegroups deployed in Estonia, Latvia, Lithuania, and Poland

Building on the RAP, NATO Heads of State and Government approved a strengthened deterrence and defence posture at the Warsaw Summit in July 2016. It is providing the Alliance with a broad range of options to be able to respond to any threats from wherever they arise to protect Alliance territory, populations, airspace, and sea lines of communication. For instance, since 2017 four multinational battlegroups have been deployed in Estonia, Latvia, Lithuania and Poland, and measures have also been taken to reinforce security in the south-eastern region of the Alliance.

Regional Hub for the South established in Naples, Italy

Furthermore, several measures have been undertaken to adapt the Alliance to the challenges emanating from the south, including capacity-building, dedicated exercises, and advance planning, as well as setting up the Regional Hub for the South in Naples, Italy, which contributes to NATO’s situational awareness.

Military Exercises as deterrence and defence strategy

Exercises remain an integral part of NATO’s deterrence and defence since military training is an essential requirement to maintain the Alliance’s readiness levels and interoperability. Moreover, NATO’s adaptation efforts continue in all domains and in all areas such as civil preparedness and countering hybrid threats, including cooperation with the European Union (EU). 

Cooperation with the European Union (EU). 

Relations with the EU include increased cooperation, as well as complementary and interoperable capability development to avoid duplication and contribute to transatlantic burden-sharing.

NATO och EU Commission´s Ursula von der Leyen
After the Madrid Nato Summit 2022, NATO´s Secretary General Jens Stoltenberg met middle of July with members of EU Parliament.

NATO already has a high-intensity warfighting force for rapid military crisis intervention – consisting of 30 mechanised battalions, 30 air squadrons and 30 battleships ready for use within 30 days or less

At the Brussels Summit in 2018, NATO Leaders reiterated their resolve to bolster the Alliance’s readiness, responsiveness, and reinforcement to respond to threats from any direction in a 360-degree approach. A NATO Readiness Initiative was launched to enhance the Alliance’s rapid-response capability, either for reinforcement of Allies in support of deterrence or collective defence, including for high-intensity warfighting, or for rapid military crisis intervention, if required.  It consisted in providing 30 mechanised battalions, 30 air squadrons and 30 battleships ready to use within 30 days or less.

Responding to Russia’s growing arsenal of nuclear-capable missiles

NATO continues to address the security implications of Russia’s growing arsenal of nuclear-capable missiles, which poses a significant risk to Alliance security and violated the Intermediate-Range Nuclear Forces (INF) Treaty. The Alliance is responding by strengthening its advanced conventional capabilities, investing in new platforms – including fifth-generation fighter aircraft – and adapting its exercises, intelligence, and air and missile defence posture. It is doing so while ensuring its nuclear deterrent remains safe, secure, and effective.

NATO remains strongly committed to arms control, disarmament, and non-proliferation

At the same time, NATO remains strongly committed to effective arms control, disarmament, and non-proliferation, and continues to call for all actors, including Russia and China, to engage constructively.

Creation of a new Cyberspace Operations Centre and the formation of counter-hybrid support teams

NATO has recognised cyberspace as a domain of operations in which it must defend itself as effectively as it does in the air, on land and at sea. The creation of a new Cyberspace Operations Centre in Belgium and the formation of counter-hybrid support teams to assist Allies in need also bolster the Alliance’s deterrence efforts.

NATO Space Centre in Ramstein, Germany – Space as a fifth Operational Domain

At the December 2019 Leaders’ Meeting in London, NATO declared space as a fifth operational domain. The information gathered and delivered through satellites is critical for NATO activities, operations and missions, including collective defence, crisis response and counterterrorism. In October 2020, defence ministers decided to establish a NATO Space Centre in Ramstein, Germany. This Centre will serve as a focal point for sharing information, coordinating Allies’ efforts, and supporting NATO’s operations and missions.

Four multinational battlegroups in Bulgaria, Hungary, Romania, and Slovakia, in addition to those already present in the Baltic States and Poland

In addition to the defensive measures, they had already taken since the beginning of Russia’s invasion of Ukraine (which started on 24 February 2022), NATO Leaders met in Brussels on 24 March 2022 to address the consequences of this brutal and unprovoked aggression and take measures to strengthen NATO’s deterrence and defence. They decided to deploy four multinational battlegroups in Bulgaria, Hungary, Romania, and Slovakia, in addition to those already present in the Baltic States and Poland, effectively doubling the number of battlegroups on its eastern flank from four to eight.

Stepping up cyber defences and scaling up exercises focused on collective defence and interoperability. 

At the Madrid Summit in June 2022, NATO Leaders made decisions to substantially strengthen the Alliance’s deterrence and forward defences. Allies committed to deploying additional robust in-place combat-ready forces on NATO’s eastern flank, to be scaled up from the existing battlegroups to brigade-size units where and when required, underpinned by credible rapidly available reinforcements, prepositioned equipment, and enhanced command and control.

Modernisation and new generation of military plans

At the Madrid Summit in June 2022, Allies also agreed on a new force model, which will strengthen and modernise the NATO Force Structure and will resource the Alliance’s new generation of military plans.

Maintaining Alliance’s military and technological edge

The Alliance continues to strengthen its deterrence and defence posture in the light of the changed and evolving security environment. While the Alliance needs to be able to preserve peace today, it also needs to prepare for the increasingly unpredictable security environment of the future. Keeping its technological edge has always been an essential enabler of NATO’s ability to deter and defend against potential adversaries. Innovations in artificial intelligence, autonomous weapons systems, big data and biotech are changing warfare. To help preserve its technological edge, NATO has agreed an implementation strategy for emerging and disruptive technologies.

NATO has established DIANA – Defence Innovation Accelerator for the North Atlantic

 It also established a Defence Innovation Accelerator for the North Atlantic (DIANA) and, at the Madrid Summit in June 2022, launched a multinational Innovation Fund, bringing together governments, the private sector, and academia to bolster NATO’s technological edge. The Alliance will play an important role as a forum for cooperation on various security-related aspects of these emerging technologies.

Pledge of Investing in defence at least 2% of Gross Domestic Product (GDP)

Nato is investing more in defence and the organisation is getting more common funding. At this Summit NATO Allies reaffirmed their commitment to spending yearly at least 2 per cent of GDP on defence by 2024

The Defence Investment Pledge

The Defence Investment Pledge was adopted by NATO Leaders in 2014 and called for all Allies to stop cuts to defence budgets and meet the NATO-agreed guideline of spending at least 2% of Gross Domestic Product (GDP) on defence within a decade. Allies also agreed, in that same timeframe, to move towards spending at least 2% of annual defence expenditure on major new equipment, including related research and development.  The pledgealsocommitted Allies to ensure that their land, air and maritime forces meet NATO-agreed guidelines for deployability, sustainability and other agreed metrics, and that their armed forces can operate together effectively, including through the implementation of NATO standards and doctrines.

Over USD 350 billion Cumulative Defence Investment since 2014 – eighth consecutive years of increased defence spending

Since 2014, Allies have made considerable progress in increasing defence spending and investment in major defence equipment and taking steps toward fairer burden-sharing. Report shows that 2022 will be the eighth consecutive year of increased defence spending by European Allies and Canada, with a cumulative investment of over USD 350 billion since 2014. Allies are not just delivering more of the heavier, high-end capabilities NATO needs; they are also improving the readiness, deployability, sustainability and interoperability of their forces. With heightened security threats and challenges, Allies have been accelerating efforts to meet the requirements of the 2014 Defence Investment Pledge. The need to invest in defence remains essential to ensure the Alliance has the forces and capabilities it needs.

NATO reaffirmed its common values: collective defence, the transatlantic bond that unites NATO, individual liberty, human rights, democracy, and the rule of law

At the Madrid Summit, Nato reaffirmed its iron-clad commitment to collective defence and the importance of the transatlantic bond that unites NATO. And similarly, Nato reaffirmed its commitment to individual liberty, human rights, democracy, and the rule of law.

NATO reaffirmed its strong commitment to the rules-based international order

At the Madrid Summit, Nato equally reaffirmed its strong commitment to the rules-based international order and Allies’ shared values of individual liberty, human rights, democracy, and the rule of law. Allies came to an agreement to continue advancing gender equality, and to integrate human security and the Women, Peace, and Security agenda across NATO’s core tasks.

Madrid Summit Declaration

The 22 Points Declaration

On 29 June 2022, as the NATO Madrid Summit 2022 got under way, NATO Heads of State and Government issued this 22 Points Declaration, numbered 1-22. The subheadings and SUMMARY: WHAT NATO IS SAYING are our understanding of each statement.

War has returned to the European continent

1. We, the Heads of State and Government of the North Atlantic Alliance, have gathered in Madrid as war has returned to the European continent. We face a critical time for our security and international peace and stability. We stand together in unity and solidarity and reaffirm the enduring transatlantic bond between our nations. NATO is a defensive Alliance and poses no threat to any country. NATO remains the foundation of our collective defence and the essential forum for security consultations and decisions among Allies. Our commitment to the Washington Treaty, including Article 5, is iron-clad. In this radically changed security environment, this Summit marks a milestone in strengthening our Alliance and accelerating its adaptation.

  • i.) NATO is a defensive Alliance and poses no threat to any country.
  • ii.) Our commitment to the Washington Treaty, including Article 5, is iron-clad. 
  • iii.) Russia´s invasion of Ukraine“radically changed security environment”

United in commitment Democracy, individual liberty, human rights, and the rule of law

2. We are united in our commitment to democracy, individual liberty, human rights, and the rule of law. We adhere to international law and to the purposes and principles of the Charter of the United Nations. We are committed to upholding the rules-based international order.

  • i.) NATO is more united than ever in its commitment to its core values.
  • ii.) Fundamental values: democracy, individual liberty, human rights, and the rule of law.
  • iii.) International global order based on rules and the Charter of the United Nations 

NATO strongly condemns Russia’s aggression against Ukraine and calls for its immediate withdrawal

3. We condemn Russia’s war of aggression against Ukraine in the strongest possible terms. It gravely undermines international security and stability. It is a blatant violation of international law.  Russia’s appalling cruelty has caused immense human suffering and massive displacements, disproportionately affecting women and children.  Russia bears full responsibility for this humanitarian catastrophe.  Russia must enable safe, unhindered, and sustained humanitarian access.  Allies are working with relevant stakeholders in the international community to hold accountable all those responsible for war crimes, including conflict-related sexual violence.  Russia has also intentionally exacerbated a food and energy crisis, affecting billions of people around the world, including through its military actions.  Allies are working closely to support international efforts to enable exports of Ukrainian grain and to alleviate the global food crisis.  We will continue to counter Russia’s lies and reject its irresponsible rhetoric.  Russia must immediately stop this war and withdraw from Ukraine.  Belarus must end its complicity in this war.

  • i.) NATO condemns in the strongest possible terms Russia’s war of aggression against Ukraine
  • ii.) Russia’s aggression violates international law and undermines international security and stability.
  • iii.) Russia bears full responsibility for the immense human sufferings, displacements, humanitarian catastrophes.
  • iv.) NATO is working with relevant stakeholders in the international community to hold accountable all those responsible for war crimes, including sexual violence.
  • v.) NATO calls on Russia and Belarus to immediately stop the war and withdraw from Ukraine. 

Warmly welcome President Zelenskyy’s participation in this Summit

4. We warmly welcome President Zelenskyy’s participation in this Summit.  We stand in full solidarity with the government and the people of Ukraine in the heroic defence of their country.  We reiterate our unwavering support for Ukraine’s independence, sovereignty, and territorial integrity within its internationally recognised borders extending to its territorial waters.  We fully support Ukraine’s inherent right to self-defence and to choose its own security arrangements.  We welcome efforts of all Allies engaged in providing support to Ukraine.  We will assist them adequately, recognising their specific situation.

  • i.) NATO standsin full solidarity with the government and the people of Ukraine.
  • ii.) NATO leaderswarmly welcome President Zelenskyy’s participation in this Summit.
  • iii.) NATO fully supports Ukraine’s right to self-defence and Allies engagement in supporting and providing them needed assistance.

NATO faces distinct threats from all strategic directions including Russia and terrorism

5. We continue to face distinct threats from all strategic directions.  The Russian Federation is the most significant and direct threat to Allies’ security and to peace and stability in the Euro-Atlantic area.  Terrorism, in all its forms and manifestations, continues to pose a direct threat to the security of our populations, and to international stability and prosperity.  We categorically reject and condemn terrorism in the strongest possible terms.  With determination, resolve, and in solidarity, Allies will continue to counter Russian threats and respond to its hostile actions and to fight terrorism, in a manner consistent with international law.

  • i.) NATO now identifies Russia as the most significant and direct threat to its security and to peace and stability in the Euro-Atlantic area. 
  • ii.) Terrorism, local and international, in all its forms and manifestations, continues to pose a direct threat to the security of our populations, and to international stability and prosperity. 
  • iii.) NATOcategorically rejects and condemns terrorism in the strongest possible terms. 

Cyber, space, hybrid and other asymmetric threats, and malicious use of emerging and disruptive technologies.

6. We are confronted by cyber, space, and hybrid and other asymmetric threats, and by the malicious use of emerging and disruptive technologies.  We face systemic competition from those, including the People’s Republic of China, who challenge our interests, security, and values and seek to undermine the rules-based international order.  Instability beyond our borders is also contributing to irregular migration and human trafficking.

  • i.) New threats including: malicious use of emerging and disruptive technologies, cyber, space, hybrid and other asymmetric threats.
  • ii.) Political instability beyond NATO borders is causingirregular migration and human trafficking

Against this backdrop (following points 1 to 6), we have taken the following decisions:

NATO`s new Strategic Concept

7. We have endorsed a new Strategic Concept.  It describes the security environment facing the Alliance, reaffirms our values, and spells out NATO’s key purpose and greatest responsibility of ensuring our collective defence based on a 360-degree approach.  It further sets out NATO’s three core tasks of deterrence and defence; crisis prevention and management; and cooperative security.  In the years to come, it will guide our work in the spirit of our transatlantic solidarity. 

  • i.) NATO Heads of State and Government unanimously endorsed the Alliance´s new Strategic Concept
  • ii.) NATO’s key purpose and greatest responsibility of ensuring our collective defence based on a 360-degree approach spelled out.
  • iii.) NATO’s three core tasks: deterrence and defence; crisis prevention and management; and cooperative security. 

Step up political and practical support to our close partner Ukraine as it continues to defend its sovereignty and territorial integrity

8. We will continue and further step up political and practical support to our close partner Ukraine as it continues to defend its sovereignty and territorial integrity against Russian aggression.  Jointly with Ukraine, we have decided on a strengthened package of support.  This will accelerate the delivery of non-lethal defence equipment, improve Ukraine’s cyber defences and resilience, and support modernising its defence sector in its transition to strengthen long-term interoperability.  In the longer term, we will assist Ukraine, and support efforts on its path of post-war reconstruction and reforms.

  • i.) As Ukraine continues to defend its sovereignty and territorial integrity against Russian aggression, NATOwill continue and further step up political and practical support to Ukraine as a close partner.
  • ii.) NATO has jointly decided with Ukraine, a package of support.
  • iii.) NATO will assist and support Ukrainein its efforts on its path of post-war reconstruction and reforms.

360-degree approach – A new baseline for NATO´s deterrence and defence posture

9. We have set a new baseline for our deterrence and defence posture.  NATO will continue to protect our populations and defend every inch of Allied territory at all times.  We will build on our newly enhanced posture, and significantly strengthen our deterrence and defence for the long term to ensure the security and defence of all Allies.  We will do so in line with our 360-degree approach, across the land, air, maritime, cyber, and space domains, and against all threats and challenges.  NATO’s role in the fight against terrorism is an integral part of this approach.  Allies have committed to deploy additional robust in-place combat-ready forces on our eastern flank, to be scaled up from the existing battlegroups to brigade-size units where and when required, underpinned by credible rapidly available reinforcements, prepositioned equipment, and enhanced command and control.  We welcome the cooperation between Framework Nations and Host Nations in strengthening forces and command and control, including in establishing division-level structures.  We welcome the initial offers by Allies to NATO’s new force model, which will strengthen and modernise the NATO Force Structure and will resource our new generation of military plans.  We will enhance our collective defence exercises to be prepared for high intensity and multi-domain operations and ensure reinforcement of any Ally on short notice.  All these steps will substantially strengthen NATO’s deterrence and forward defences.  This will help to prevent any aggression against NATO territory by denying any potential adversary success in meeting its objectives.

  • i.) NATO is adopting new steps that will substantially strengthen its deterrence and forward defences. 
  • ii.) NATO has decided on additional robust in-place combat-ready forces being deployed on NATO´s Eastern flank.
  • iii.) The existing battlegroups on NATO´s eastern flank are being scaled up to brigade-size units
  • vi.) NATO is adopting a new force model which will strengthen and modernise its Force Structure.
  • v.) NATO’s role in the fight against terrorism is an integral part of its 360-degree approach.
  • vi.) NATO is adopting a new generation of military plans.
  • vii.) Collective defence exercises to be prepared for high intensity and multi-domain operations 

Enhancing resilience: National responsibility and NATO´s collective commitment

10. Resilience is a national responsibility and a collective commitment.  We are enhancing our resilience, including through nationally developed goals and implementation plans, guided by objectives developed by Allies together.  We are also strengthening our energy security.  We will ensure reliable energy supplies to our military forces.  We will accelerate our adaptation in all domains, boosting our resilience to cyber and hybrid threats, and strengthening our interoperability.  We will employ our political and military instruments in an integrated manner.  We have endorsed a new chemical, biological, radiological, and nuclear defence policy. We will significantly strengthen our cyber defences through enhanced civil-military cooperation.  We will also expand partnership with industry.  Allies have decided on a voluntary basis and using national assets, to build and exercise a virtual rapid response cyber capability to respond to significant malicious cyber activities.

  • i.) To enhance resilience NATO and its Allies are strengthening energy security, boosting resilience to cyber and hybrid threats, strengthening interoperability, integrating NATO Allies political and military instruments´.
  • ii.) NATO Allies have endorsed a new chemical, biological, radiological, and nuclear defence policy.
  • iii.) Just like military exercises, NATO Allieshave decidedto build and exercise a virtual rapid response cyber capabilityon a voluntary basis and using national assets

NATO is establishing a Defence Innovation Accelerator and launching a multinational Innovation Fund

11. We are establishing a Defence Innovation Accelerator and launching a multinational Innovation Fund to bring together governments, the private sector, and academia to bolster our technological edge.  We have endorsed a strategy which will ensure the seamless delivery of the next generation Airborne Warning & Control System (AWACS) and related capabilities.

  • i.) In order to bolster NATO´s technological edge, NATO is a Defence Innovation Accelerator and launching a multinational Innovation Fund to bring together governments, the private sector, and the academia
  • ii.) NATO has endorsed a strategy for the seamless delivery of the next generation Airborne Warning & Control System (AWACS)and related capabilities.

Defining the challenge and profound impact of Climate Change on Allied security

12. Climate change is a defining challenge of our time with a profound impact on Allied security.  It is a threat multiplier.  We have decided on a goal to significantly cut greenhouse gas emissions by the NATO political and military structures and facilities, while maintaining operational, military and cost effectiveness.  We will integrate climate change considerations across all of NATO’s core tasks.

  • i.) NATO leadershave decided to significantly cut greenhouse gas emissions by the NATO political and military structures and facilities. 
  • ii.) NATO recognises Climate Changeas a defining challenge and profound impact on Allied security and will integrate climate change considerations across all of NATO’s core tasks.

Advancing and incorporating Women, Peace, Security and gender perspectives across NATO

13. We emphasise the centrality of human security and are ensuring that human security principles are integrated into our three core tasks.  We are advancing a robust Women, Peace and Security agenda, and are incorporating gender perspectives across NATO.

  • i.) NATO is advancing a robust Women, Peace and Security agenda.
  • ii.) NATO is incorporating gender perspectives across the Alliance.

Many NATO’s partners attending: Australia, Finland, Georgia, Japan, Republic of Korea, New Zealand, Sweden, and Ukraine, the European Council and the European Commission

14. We have met here in Madrid with many of NATO’s partners.  We had valuable exchanges with the Heads of State and Government of Australia, Finland, Georgia, Japan, the Republic of Korea, New Zealand, Sweden, and Ukraine, as well as th   e President of the European Council and the President of the European Commission.  We welcomed the engagements with the Foreign Ministers of Jordan and Mauritania, as well as the Defence Minister of Bosnia and Herzegovina.

  • i.) Heads of State and Government of Australia, Finland, Georgia, Japan, South Korea, New Zealand, Sweden, and Ukraine, as well as the Presidents of the European Council and the European Commission. 
  • ii.) Foreign Ministers of Jordan and Mauritania
  • iii.) Defence Minister of Bosnia and Herzegovina

Unprecedented level of cooperation with the European Union

15. Taking into account our unprecedented level of cooperation with the European Union, we will continue to further strengthen our strategic partnership in a spirit of full mutual openness, transparency, complementarity, and respect for the organisations’ different mandates, decision-making autonomy and institutional integrity, and as agreed by the two organisations.  Our common resolve in responding to Russia’s war against Ukraine highlights the strength of this unique and essential partnership.  The participation of our partners from the Asia-Pacific region, alongside other partners, demonstrated the value of our cooperation in tackling shared security challenges.

  • i.) Unprecedented level of cooperation with the European Union
  • ii.) NATOs common resolve with the European Union in responding to Russia’s war against Ukraine
  • iii.) Participation of NATO’s partners from the Asia-Pacific region in the Summit.

Enhance NATO partnerships to meet the interests of both Allies and partners

16. We will further enhance our partnerships so that they continue to meet the interests of both Allies and partners.  We will discuss common approaches to global security challenges where NATO’s interests are affected, share perspectives through deeper political engagement, and seek concrete areas for cooperation to address shared security concerns.  We will now move ahead with strengthening our engagement with existing and potential new interlocutors beyond the Euro-Atlantic area. 

  • i.) Adopting common approaches to global security challenges of both Allies and partners where NATO’s interests are affected.
  • ii.) Share perspectives through deeper political engagement, and concrete areas for cooperation to address shared security concerns.  For example, Turkiyes security concerns becomes shared concerns for Finland and Sweden.
  • iii.) Move ahead with strengthening NATO’s engagement with existing and potential new interlocutors beyond the Euro-Atlantic area.

New measures to step up tailored political and practical support to partners: Bosnia & Herzegovina, Georgia, and the Republic of Moldova

17. In light of the changed security environment in Europe, we have decided on new measures to step up tailored political and practical support to partners, including Bosnia and Herzegovina, Georgia, and the Republic of Moldova.  We will work with them to build their integrity and resilience, develop capabilities, and uphold their political independence.  We will also enhance our capacity-building support to partners from the South.

  • i.) NATO decided on new measures to step up tailored political and practical support to partners, including Bosnia and Herzegovina, Georgia, and the Republic of Moldova.
  • ii.) Work with Bosnia and Herzegovina, Georgia, and the Republic of Moldova, to build integrity and resilience, develop capabilities, and uphold political independence. 
  • iii.) Enhance NATOs capacity-building to support partners from the South. 

NATO’s Open Door Policy: The North Atlantic Council NAC decided to invite Finland and Sweden to become members of NATO and agreed to sign the Accession Protocols

18. We reaffirm our commitment to NATO’s Open Door Policy.  Today, we have decided to invite Finland and Sweden to become members of NATO and agreed to sign the Accession Protocols.  In any accession to the Alliance, it is of vital importance that the legitimate security concerns of all Allies are properly addressed.  We welcome the conclusion of the trilateral memorandum between Türkiye, Finland, and Sweden to that effect.  The accession of Finland and Sweden will make them safer, NATO stronger, and the Euro-Atlantic area more secure.  The security of Finland and Sweden is of direct importance to the Alliance, including during the accession process.

  • i.) Reaffirmation of NATO’s commitment to its Open Door Policy
  • ii.) Welcome the concluded trilateral memorandum between Türkiye, Finland, and Sweden.
  • iii.) Decision to invite Finland and Sweden to become NATO-members and to sign the Accession Protocols. 

We reaffirm our commitment to the Defence Investment Pledge in its entirety

19. We welcome the considerable progress on Allied defence spending since 2014. In line with our commitment in Article 3 of the Washington Treaty, we will further strengthen our individual and collective capacity to resist all forms of attack. We reaffirm our commitment to the Defence Investment Pledge in its entirety.  We will build on that pledge and decide next year on subsequent commitments beyond 2024.  We will ensure that our political decisions are adequately resourced. We will build on the progress made to ensure that increased national defence expenditures and NATO common funding will be commensurate with the challenges of a more contested security order. Investing in our defence and key capabilities is essential.

  • i.) Reaffirmation of commitment to Article 3 of the Washington Treaty, the Defence Investment Pledge in its entirety
  • ii.) Reaffirmation of investing in NATOsessential defence and key capabilities

Paying tribute to NATO´s all serving women and men

20. We pay tribute to all women and men who continue to serve daily for our collective security, and honour all those who have sacrificed to keep us safe.

  • i.) NATO salutes and honours all its men and women who servein the collective security.

Gratitude to Spain for Madrid NATO Summit 2022; look forward to NATO Vilnius Summit 2023

21. We express our appreciation for the generous hospitality extended to us by the Kingdom of Spain, on the 40th anniversary of its accession to NATO.  We look forward to meeting again, in Vilnius, in 2023.

  • i.) 40 years ago, theKingdom of Spain joined NATO. So, at this summit, Spain and NATO celebrated the nation’s 40th anniversary.
  • ii.) Next, NATO Summit will be in Vilnius – NATO Vilnius Summit 2023

We will continue to safeguard the freedom and security of all Allies

22. With our decisions today, we have firmly set the direction for the Alliance’s continued adaptation.  NATO remains the strongest Alliance in history.  Through our bond and our mutual commitment, we will continue to safeguard the freedom and security of all Allies, as well as our shared democratic values, now and for future generations.

  • i.) NATO firmly sets the direction for the Alliance’s continued adaptation
  • ii.) NATO remains the strongest Alliance in history.
  • iii.) NATO firmly sets freedom and security of Allies, and shared democratic values, now and for future generations as priority.


Valet den 11 september 2022

  • Vad handlar valet om?
  • Du och vale: Din makt att se till att vi har politiskt stabilitet den kommande mandatperioden
  • Du kan förtidsröst – Poströsta om du vill.

Val i Sverige – 11 september 2022

Den 11 september är det val till riksdagen i Sverige. Då har du, som väljarna möjlighet att vara med och bestämma vilka personer som ska sitta i riksdagen under de kommande fyra åren – från 2022 till 2026.

Valprocesssen började redan 22 april 2022

Den 22 april var Sista dagen för partier att anmäla vilka personer som kandiderar. Och den 9 maj var fortbildningsdag för lärare i samhällskunskap och för lärarstudenter i Riksdagshuset. Riksdagens arbete med valet inkluderar att ordna en temafortbildningsdag.

12 augusti

Den 12 augusti är sista dagen för partier att anmäla att de ska delta i valet. Utifrån de uppgifter om folkbokföring som finns i Skatteverkets register bestäms vilka som har rätt att rösta.

18 augusti – Du kan rösta svenska ambassader och konsulat

Från och med den 18 augusti har den som bor eller befinner sig utomlands möjlighet att rösta på svenska ambassader och konsulat.

Du kan förtidsrösta

Från och med den 24 augusti går det att förtidsrösta i valet. Möjlighet till förtidsröstning finns i röstningslokaler över hela landet.

Glöm inte att du kan förtidsrösta.


Den 11 september 2022 är det val till riksdagen, kommunfullmäktige i kommunerna och regionfullmäktige i regionerna. Röstningen avslutas klockan 20 den dagen. Efter det börjar rösträkningen. Under natten kommer ett första valresultat, som är preliminärt resultat.

12 september 2022

Den 12 september 2022 påbörjar Länsstyrelserna den slutliga rösträkningen. Det är först när länsstyrelserna är klara med rösträkningen som det finns ett slutgiltigt valresultat.

26 september 2022

Den 26 september samlas nya riksdagen för upprop, val av talman och vice talmän.

Riksmötet 27 september 2022

Den 27 september 2022 är Riksmötets öppnande och markerar starten på riksdagens nya arbetsår, riksmötet 2022/23. Riksmöte är namnet för ett årligt sammanträde som Sveriges riksdag har då kungen formellt besöker och öppnar riksdagens verksamhetsår.

Då kommer kungen, drottningen och kronprinsessan till Riksdagen
STOCKHOLM 20200908 Kung Carl Gustaf talar i plenisalen i riksdagshuset under riksmötets öppnande. Foto: Jonas Ekströmer / TT / 10030

Magdalena Andersson – En ödmjuk och enkel statsminister som knackar dörrar och “älskar Sverige”

SVENSKA KYRKAN: Hälsning från Johanna Öhman, Kyrkoherde, Sofia församling

Hej alla medvandrare i Sofia församling,

Blir alltid glad när jag får sjunga

Johanna Öhman

Jag blir alltid glad när jag får sjunga den fjärde versen av psalm 200 ”I denna ljuva sommartid”:

”När jag hör trastens klara sång, när lärkan jublar dagen lång,

högt ovan fält och backar, då kan jag icke tiga still.

Min Gud, så länge jag är till för livet jag dig tackar.”

Det sommar igen! Trots nyheterna om kriget i Ukraina

Tänk att det blev sommar igen! Även om vi berörs och bedrövas av nyheterna om kriget i Ukraina så får vi tacka för och glädjas åt sol, värme och grönska.

Brått i maj och juni i församlingen

I församlingen har det varit brått i maj och juni. Många har väntat på att få döpa sina barn och få vigas i kyrkan. Det har varit avslutningskonserter för församlingens körer. Skolorna har haft sina avslutningar i kyrkan.

Hemmaläger på Gotland för konfirmander avslutats

Ett hemmaläger för konfirmander har avslutats med konfirmation, en konfirmandgrupp är på Gotland och själv har jag glädjen att få följa med på det sista lägret, även det på Gotland.

Mötesplats för ukrainska kvinnor och barn i Söderhöjdskyrkan

I april öppnades en mötesplats för ukrainska kvinnor och barn i Söderhöjdskyrkan. Verksamheten är ett samarbete mellan Ny gemenskap, Röda Korset och församlingar i Söders kristna råd. Mötesplatsen erbjuder rådgivning omkring förhållanden i Sverige, vägledning till fritidsaktiviteter, enklare mat, gemenskap m.m.

Tar tacksamt emot torrvaror och nya idrottskläder; Röda Korset är på plats

Om det är någon som har kontakt med näringsidkare så tar verksamheten tacksamt emot torrvaror och nya idrottskläder. Just nu finns många volontärer från Röda Korset på plats men det kan behövas fler volontärer framåt.

Ett organisationspaket för församlingens alla ideella

Apropå ideella så har en arbetsgrupp bestående av anställda och en referensgrupp bestående av ideella arbetat fram ett organisationspaket för församlingens alla ideella. Det kommer att finnas foldrar som beskriver vilka ideella uppgifter som finns aktuella, alla ideella kommer att få en kontaktperson, en mapp med information m.m. Varje termin blir det en träff för ideella som kan innehålla fortbildning, föredrag och liknande.

Första träffen blir den 4/9 i Sofia kyrka efter gudstjänsten och Satu Hirsch Fjellstedt föreläser om: ”Tillsammans på riktigt!”

Den första träffen blir den 4/9 efter upptaktsgudstjänsten i Sofia kyrka. Då kommer Satu Hirsch Fjellstedt att föreläsa under titeln ”Tillsammans på riktigt!” Ledorden för dagen är samhörighet och sammanhang.

Om föreläsaren Satu Hirsch Fjellstedt

Satu är leg.psykoterapeut, parterapeut och känd från TV-programmet ”Gift vid första ögonkastet”. Både de som redan är ideella och de som vill vara ideella välkomnas.

Det fantastiska med att vara engagerad i sin församling

Fler och fler upptäcker det fantastiska med att vara engagerad i sin församling och få bidra. Tack till alla er som på olika sätt gör vår församling levande!

Ombyggnaden av kyrkstuga är avslutad, Sex personer döptes, fem par vigdes och sommarcafé i trädgården är igång

Ombyggnaden av den kyrkstuga som brann är avslutad och stugan blev som ny, eller rättare sagt som den såg ut i original på 1700-talet. Vi kunde inviga den med dropin-dop och dropin-vigslar första helgen i juni. Sex personer döptes och fem par vigdes. I dagarna driver främst ideella sommarcafé i trädgården och senare blir det öppen trädgård vissa tider. I juni erbjuder Sjöstadskapellet café, sångstund för föräldrar med barn och musiklunch. Någon heldagsvandring återstår.

Sjöstadskapellets verksamheter tar sommarlov

Nu tar Sjöstadskapellets verksamheter snart sommarlov och i stället för söndagsmässor kl.11.00 blir det Musikgudstjänst i sommarkväll kl.18.00. Varje torsdag och söndag är det som vanligt mässa i Sofia kyrka och det blir musikcaféer i Stora salen, Borgmästargatan på onsdagar. I augusti blir det skrivardagar i kyrkstugorna och den 18/8 kl.19.00 firar vi surströmmingens dag. Se hemsidan och annons för mer information.

Anja Dahlström och Maria Stenbom lämnat oss; Tove Carlsson kommer tillbaks

Diakon Anja Dahlström som verkat i församlingen sedan i oktober kommer tyvärr att lämna oss. Hon har fått vad hon beskriver som sin drömtjänst i Finska församlingen och önskar arbeta där sina sista år innan pension. Maria Stenbom som gjort sitt utbildningsår som pastorsadjunkt i församlingen har fått tjänst i Värmdö församling. Vi önskar båda lycka till och Guds välsignelse i deras uppgifter. Ny diakon blir Tove Carlsson. Tove Carlsson praktiserade i församlingen för några år sedan och trivdes så bra att hon gärna ville återvända. Hon har under lång tid arbetat som musikpedagog i Svenska kyrkan och vigdes till diakon förra året. Vi är glada över att Tove snart finns på plats!

Besöker konstbiennalen i Venedig samt Padua

I morgon går jag på en veckas semester och besöker konstbiennalen i Venedig samt Padua. Det ska bli intressant. Därefter är jag hemma en vecka och åker sedan på konfirmandläger till Fårö. Efter det väntar en längre semester med vistelse i Norrbotten och Tjust skärgård. Jag hoppas på lagom varma dagar och att få läsa de böcker som jag laddat ned till min läsplatta. Det brukar bli några gudstjänstbesök i olika kyrkor i landsorten. Förhoppningsvis får jag sjunga psalm 200 igen.

Arne Nilsen som kyrkoherde

Under min frånvaro så finns mina duktiga kollegor på plats och under fyra veckor tjänstgör vår ”generalvikarie” Arne Nilsen som kyrkoherde.

Jag vill önska er alla en fin sommar med vila och avkoppling! Allt gott och Guds välsignelse.

Stockholm 20/6 2022

Johanna Öhman, Kyrkoherde Sofia församling

Biskop Martin Modéus är Svenska Kyrkans nya ärkebiskopen – Han tar över från Antje Jackélen

Martin Modéus, biskop i Linköpings stift, fick flest röster i den avgörande omgången av ärkebiskopsvalet den 8 juni. Han blir den nya ärkebiskopen i Svenska kyrkan och tillträder den 4 december. Antje Jackelén går på pension och lägger ner sin stav den 30 oktober. Kom tillbaka för att läsa mer.

Kom tillbaka för

att läsa mer artiklar.

Vi är inte klara.



Aktuellt: Regeringen & Riksdagen. FN:s Generalsekreterare Antonio Guterres var i Sverige. USA:s CJCS Gen. Mark A. Milley träffade Statsminister Magdalena Andersson som besökte det amerikanska jätteörlogsfartyget USS Kearsarge med C:s Annie Lööf i stället för M:s Ulf Kristersson. Läs Riksdagsdebatterna: NATO, PARTILEDARNA & UTRIKES POLITIKEN – Ord för Ord. Och mycket mera

Maj/Juni Nummer- Del 3


  • BESÖK: Statsminister Magdalena Andersson tog emot FN:s Generalsekreterare Antonio Guterres som var i Sverige för Stockholm + 50 konferensen
  • BESÖK: NATO:s generalsekreterare Jens Stoltenberg besökte Sverige för att träffa statsminister Magdalena Andersson och hennes regering.
  • NATO:s Militärövningen Baltops, Baltic Operations 2022 och statsminister Magdalena Andersson möte USA:s CJCS General Mark A. Milley
  • Statsminister Magdalena Andersson tog med Annie Lööf när hon besökte amerikanska örlogsfartyget USS Kearsarge
  • Riksdagsledamöter deltog i Natos parlamentariska församlings vårsession i Vilnius, Litauen
  • DEBATT: Särskild debatt i riksdagen med anledning av rapporten från de säkerhetspolitiska överläggningarna
  • DEBATT: Partiledardebatten
  • UTRIKESDEKLARATIONEN: Regeringens Utrikesdeklarationen 2022
  • DEBATT: Utrikespolitiska debatten i riksdagen den 10 juni

Statsminister Magdalena Andersson tog emot FN:s Generalsekreterare Antonio Guterres som var i Sverige för “Stockholm + 50 FN-miljökonferensen”

Mottagningen Magdalena Andersson och Antonio Guterres

Onsdag den 1 juni tog statsminister Magdalena Andersson emot FN:s generalsekreterare António Guterres. På agendan för det bilaterala mötet var den säkerhetspolitiska situationen i Europa efter Rysslands invasion av Ukraina, återhämtningen från Coronapandemin och den gröna omställningen.

Statsministern Magdalena Andersson sa på pressträffen efter mötet att Sverige sedan länge har ett stort engagemang i FN och är en stark förespråkare av multilateralt samarbete, mänskliga rättigheter och internationell rätt.

– Sverige har sedan länge ett stort engagemang i FN. Vårt starka engagemang kommer att fortsatta eftersom globala utmaningar kräver globalt samarbete och FN är den självklara arenan. Utmaningarna är många och brådskande: Klimatkrisen, coronapandemin, hot mot demokrati och mänskliga rättigheter. Rysslands invasion av Ukraina och dess förödande konsekvenser. FN är mer relevant än någonsin för att hantera dessa globala kriser och utmaningar. Vårt arbete kommer att fortsätta med full kraft, det försäkrade jag FN:s generalsekreterare António Guterres idag när vi träffades, sa Magdalena Andersson.


– Vi pratade också om att vi tillsammans ska fortsätta driva på den globala klimatomställningen. Inget land kan stoppa klimatförändringarna på egen hand. Därför är FN:s roll i den stora miljö- och klimatkonferensen i Stockholm den här veckan så viktig. tillade hon.

Stockholm +50 – Stockholmskonferens 2022

Biståndsminister Matilda Ernkrans, utrikesminister Ann Linde med FNs generalsekreterare António Guterres på FN-konferensen Stockholm+50.

António Guterres besökte Stockholm med anledning av de två-dagars FN:s högnivåmiljömötet, Stockholm +50, också kallad Stockholmskonferens 2022. Den startade under torsdagen den 2 juni och slutade fredagen den 3 juni. Mötet hålles femtio år efter FN:s första miljökonferens i Stockholm 1972, som fick namnet Stockholmskonferensen 1972. Den då varande svenska statsministern, Olof Palme var initiativtagare till konferensen. Alltså, årets konferens var den andra Stockholmskonferensen och syftet med årets Stockholmskonferens är att öka takten i den globala omställningen mot hållbara och gröna samhällen.

Kenyas president, President Uhuru Muigai Kenyatta var medvärd

Sverige stod tillsammans med Kenya som värdar för årets Stockholmskonferens, Stockholm + 50. Därmed var Statsminister Magdalena Andersson värd för Stockholmskonferensen 2022 (Stockholm +50) tillsammans med Kenyas president, President Uhuru Muigai Kenyatta, i samarbete med FN.

Statsminister Magdalena Andersson inledningstalade

I samband med konferensens öppnande torsdagen den 2 juni inledningstalade statsminister Magdalena Andersson. Stockholmskonferensen 1972 var FN:s första miljökonferens, för femtio år sedan. Årets Stockholmskonferensen, Stockholm +50, arrangerades som FN:s högnivåmöte, och som en blick tillbaka till de femtio år som gått. Under konferensen kunde statsministern Magdalena Andersson ha bilaterala samtal med deltagande stats- och regeringschefer samt stod värd för en högnivålunch som arrangerades.

NATO:s Generalsekreterare Jens Stoltenberg var i Sverige för att träffa statsminister Magdalena Andersson och hennes regering

Sverige är redan ett NATO-medlemsland, mer eller mindre

Sverige är redan ett NATO-medlemsland med bara några steg kvar att gå. Detta evenemang, bland andra som Gen. Mark A. Milleys besök, är bevis på detta.

Den 13 juni 2022 kom Natos generalsekreterare Jens stoltenberg på besök till Sverige och träffade Statsminister Magdalena Andersson på Harpsund. Under mötet diskuterade de bland annat Sveriges och Finlands ansökningar om Natomedlemskap, Rysslands invasion av Ukraina och den säkerhetspolitiska situationen i närområdet.

Förutom mötet med statsminister Magdalena Andersson deltog generalsekreterae Stoltenberg i överläggningar med regeringen där hela statsråden medverkade.

Både Natos generalsekreterare Jens stoltenberg och Statsminister Magdalena Andersson träffade pressen efter mötena. Enligt material från Statsrådsberedningen sa statsministern på pressträffen att Rysslands invasion av Ukraina var en vattendelare, för Europa och Sverige, som ändrade Sveriges säkerhetspolitiska situation.

– Efter noggrant övervägande tillsammans med riksdagspartierna, beslutade min regering, med brett stöd bland allmänheten och i riksdagen, att ansöka om Nato-medlemskap, sa Magdalena Andersson .

Ett fototillfälle av två goda vänner, som båda är socialdemokrater, känt varandra länge, och arbetar för att Norden ska vara trygg – Sveriges outtröttlig, hårt arbetande och obeveklig utrikesminister, Ann Linde, och Natos dynamiska, pragmatiska och “no nonsense” generalsekreterare Jens Stoltenberg. Med hela Norden i Nato, kommer ingen oförutsägbara, laglöse och irrationella diktator i Ryssland någonsin hota denna region. Så enkelt är det! Punkt. Slut!

Magdalena Andersson betonade att det faktum att Sverige ansöker tillsammans med Finland kommer att öka säkerheten för båda länderna samt för Östersjöregionen, Europa och Nato. Hon sade också att Sverige tar Turkiets synpunkter gällande Sveriges och Finlands ansökningar på stort allvar och att hon varmt välkomnar Jens Stoltenbergs arbete med att underlätta dialogen länderna emellan.

– Vi har mycket att erbjuda Nato och dess medlemmar. Både Sverige och Finland kommer att bidra till säkerheten i regionen och för hela Nato, inklusive Turkiet, sade statsministern.

Till sist hade de statsråden fototillfälle med den Natos generalsekreterare.

Natos militärövningen Baltic Operations, Baltops – “Jättefartyg från USA i Stockholm”

En ögonvittne, Anestis Chatzigeorgiadis, berättade på sin Facebook sida vad han såg. Den 4 juni var många fartyg i Stockholm på väg till Natos militärövningen Baltic Operations, Baltops. Flera länder var med i militärövningen bland andra USA som kom kallas fartyget USS Kearsarge, en av de största av alla.

Anestis Chatzigeorgiadis, från Stockholm var där och tittade och skrev om det på sin Facebook med bilderna. Eftersom det inte går att få nog av fartygsfoton kommer här några till från Helikopterflottiljen.

“Jättefartyg från USA i Stockholm Lyssna”

Ett stort fartyg för militärer från USA är på besök i Stockholm. På torsdagen kunde många människor se när fartyget kom till Slussen i centrala staden. Fartyget är 257 meter långt. Det heter USS Kearsarge.

Det är i Sverige för att vara med i en övning för militärer. Flera länder ska vara med i övningen som kallas Baltic Operations, Baltops. Övningen börjar på söndag, dagen efter has observation, den 5 juni 2022.

Men redan den 4 juni hade flera militärer fartyg kommit till Stockholm från de andra länderna. USS Kearsarge var det största. Den helg hade militärerna ett möte. Samtidigt firade den svenska marinen 500 år. Fartygen stannade i Stockholm till på söndag den 5 juni. Sedan åkte de ut på havet för att öva. Övningarna pågick till den 17 juni. Både fartyg, flygplan och ubåtar vara med i övningarna. Sexton olika länder var med och övade. Organisationen Nato bakom är och de sa att övningen var planerad långt innan kriget i Ukraina började.

Sverige stod som värdlandSverige är redan ett NATO-medlemsland

Militärövningen Baltops, Baltic Operations 2022, inledes på svensk mark. Det är en årliga återkommande militärövningen i Östersjön med alla möjliga militära fartyg från Kustjägare från Dragsvik till stora Nato “Jättefartyg” som USS Kearsarge. Cirka 7 000 soldater och sjömän från 16 olika länder deltar i manövern. I år är det 51: a gången militärövningen Baltic Operations, Baltops, genomförs och i år stod Sverige som värdland.

16 länder var med militärövningen Baltic Operations, Baltops 22

Som sagt, Baltops är en årligen återkommande marinövning och årets upplaga genomfördes den 5-16 juni i mellersta och södra Östersjön samt på strandnära landövningsområden i Tyskland, Sverige, Polen och de baltiska staterna. De 16 länder som vaar med var Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Frankrike, Finland, Tyskland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Sverige, Turkiet, Storbritannien och USA. Tidigare var de 14 länder med Sverige och Finland blev de 16 länder som var med.

Statsminister Magdalena Andersson möte CJCSC Gen. Mark A. Milley

USA:s högste rankade och uppsatte militär, Chairman of the Joint Chiefs of Staff (CJCSC) Gen. Mark A. Milley besökte Sverige den första helgen under militärövningen. Han hade ett möte och pressträff med statsminister Magdalena Andersson bland andra.

– I am pleased to meet Chairman Milley on USS Kearsarge in Stockholm. Thank you for your support! Together, we are stronger. Prime Minister Magdalena Andersson said.

De diskuterade Rysslands aggression och vårt stöd till Ukraina, svenskt NATO-medlemskap och stärkt samarbete mellan Sverige och USA.

Magdalena Andersson tog med Annie Lööf när hon besökte amerikanska örlogsfartyget USS Kearsarge.  

Lördag den 4 juni 2022 besökte statsminister Magdalena Andersson USS Kearsarge tillsammans med Centerpartiets partiledare Annie Lööf.

– Att ta ansvar för Sverige – Ulf Kristersson beteer sig totalt oansvarig. Annie Lööf och jag besökte idag amerikanska örlogsfartyget USS Kearsarge. Det pågår ett storskaligt krig i vårt närområde. Dessutom befinner sig Sverige i ett känsligt läge under anslutningsprocessen till Nato. Hela världen har sina blickar riktade mot vårt land. Det visar inte minst den stora internationella övningen som pågår i Sverige, skrev statsministern på sin Facebook då.

– Anslutningsprocessen kräver ledarskap, handlingskraft och sammanhållning från både regeringen och oppositionen.

– Det är inte bara ansvarslöst att de högerkonservativa valt att underminera den enighet Sverige hittills uppvisat under en säkerhetspolitiskt känslig tid. Utan det är farligt på riktigt. Genom sin misstroendeförklaring mot regeringens politik gör Ulf Kristersson styret av Sverige osäkert i en känslig tid.

– Igår menade Moderaterna att justitieministern inte hade någonting med Sveriges Nato-ansökan att göra. Det kunde inte vara mer fel. Justitieministern är en av de tre centrala ministrarna som tillsammans med mig ska lotsa Sverige igenom Nato-processen.

– Han (Morgan Johansson) är en av tre statsråd som tillsammans med mig ingår i regeringens säkerhetspolitiska råd. Det är utrikesministern, försvarsministern och justitieministern.

USS Kearsarge

– Dessutom är justitieministern ansvarig för bland annat Sveriges civila beredskap, civila försvaret, Säkerhetspolisen och cybersäkerheten. Han är också ansvarig för Sveriges vapenexportlagstiftning och terrorismlagstiftning, frågor som aktualiserats av Sveriges Nato-ansökningsprocess.

– Tillsammans med Finland befinner sig vårt land i ett kritiskt läge. Vi lever i en ny och farlig verklighet.

– USA:s stöd för vår Nato-ansökan och vår säkerhet är av fundamental betydelse. Vårt starka säkerhetssamarbete är en grundläggande del av vår relation. Jag vill tacka general Milley för möjligheten att besöka USS Kearsarge och jag lyckönskar dig inför övningen som börjar imorgon.

OBS. Det här material ovan är en post som statsministern skrev den 4 juni 2022 i Facebook

Betydelsen av USS Kearsarge i Stockhom

Betydelse av USS Kearsarge i Stockholm ska förstås mot bakgrund av statsminister Magdalena Anderssons och försvarsminister Peter Hultquists besök i Washington D.C. i maj.

Hultqvist: ”Massivt stöd i USA för Sverige och Finland”

Efter mötet med USA:s försvarsminister Lloyd Austin sa försvarsminister Peter Hultqvist till DN: ”Massivt stöd i USA för Sverige och Finland”

Att se USS Kearsarge är en fantastisk syn; folk som såg det säger det.

Alltså USA:s president Joe Biden och USA:s försvarsminister Lloyd Austin gjorde det klart att USA stöder svenskt och finskt NATO-medlemskap och försäkrade att de kommer att försvara Sverige och Finland mot all aggression medan de två ländernas ansökningar om medlemskap i Nato bearbetas.

USS Kearsarge är en krigsmaskin av högsta klass. Ingen motståndare kan bråka med denna konstgjorda fästning på slagfältet. Närvaron av USS Kearsarge antar en ännu större betydelse när man inser att ordföranden för USA:s Joint Chiefs of Staff CJCS General Mark A. Milley själv kom med USS Kearsarge.

När man vet vem general Mark A. Milley är, förstår man allvaret i att han personligen kommer till Stockholm. Som USA:s Chairman, Joint Chiefs of Staff (CJCS) kontrollerar han US Navy, US Air Forces, US Armed Forces och allt annat. Han hade inte kunnat komma till Stockholm utan presidentens och försvarsministerns beslut. Det är ganska allvarligt eftersom USA:s administration tar Sveriges och Finlands säkerhet på största allvar.

Riksdagsledamöter deltog i Natos parlamentariska församlings vårsession i Vilnius, Litauen

Den 27–30 maj deltog ledamöter från Sveriges riksdag i Natos parlamentariska församlings vårsession i Vilnius. Fem ledamöter från riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling deltog. De fem ledamöter som ingår i Natodelegation och som medverkade i Natos Vilnius parlamentariska församlings vårsession är Karin Enström (M), ordförande riksdagens Natodelegation, Hans Wallmark (M), Björn Söder (SD), Pål Jonsson (M) och Alexandra Völker (S) i församlingens vårsession.

Vilnius, Litauen i stället för Kiev, Ukraina

Sessionen skulle ha hållits i Kiev men i samråd med den ukrainska delegationen hålles den i stället i Vilnius, som en följd av Rysslands invasion av Ukraina. Sessionen kom att understryka församlingens stöd för Ukraina och Natos mål om att avvärja alla hot mot Natomedlemmar och att skydda hela Natos territorium.

Med den ukrainska delegationen till höger i bilden

Rysslands invasion av Ukraina

Teman under vårsessionen var Rysslands invasion av Ukraina, alliansens stöd till Ukraina och följderna för Nato samt Natos uppdatering och anpassning av det strategiska koncept som ska antas vid Natotoppmötet i Madrid 29–30 juni.

Sveriges talman Andreas Norlén höll tal

Sveriges talman Andreas Norlén talade vid plenum den 30 maj, tillsammans med Finlands talman. Vid sessionens avslutning antog församlingen en deklaration om stöd till Ukraina samt en om bemötande av ryska hot.

NATO:s PA-(Natoförsamlingens) president, Gerald E. Connolly

Mer om Natoförsamlingens session i Vilnius

NATO:s PA-(Natoförsamlingens) president, Gerald E. Connolly, också höll ett tala vid sessionens plenarsammanträde måndagen den 30 maj inför en höga antal uppsatta representanter från de litauiska och ukrainska regeringarna, parlamenten och NATO.

Lärdomarna från Natos engagemang i Afghanistan

Andra nyckelämnen som diskuterades i Vilnius var: lärdomarna från Natos engagemang i Afghanistan, NATO-partnerskap och framtiden för Open Door-policyn, utmaningar för stabiliteten på västra Balkan, Mellanöstern och Nordafrika, den växande strategiska betydelsen av Asien och Indo-Stillahavsområdet, det fortsatta hotet om terrorism, kvinnors viktiga roll och bidrag till fred och säkerhet, de allierade motståndskraftsansträngningar, cybersäkerhet och försvar, klimatförändringarnas säkerhetspåverkan, och krigföringens framtid. Under vårsessionen diskuterades även församlingens fem kommittéers preliminära utkast till rapporter.

Mer om riksdagens Natodelegation

Natos parlamentariska församling är ett forum för parlamentariker från Natos medlemsländer och associerade medlemmar. Församlingen arbetar med försvars- och säkerhetspolitiska frågor i ett brett perspektiv. Riksdagen är sedan 2003 associerad medlem.

Lite bakgrund

Sveriges riksdag är sedan 2003 associerad medlem i Natos parlamentariska församling. Riksdagens Natodelegation består av fem medlemmar och fem suppleanter.

Nato är en försvarspolitisk allians mellan 32 länder bland andra USA, Kanada och många länder i Europa med Sverige och Finland inräknade. Organisationen grundades 1951.

Det parlamentariska samarbetet har utvecklats stegvis från 1955. Natos parlamentariska församling i sin nuvarande form började 1967–1968. Syftet med verksamheten är att skapa förståelse bland församlingens parlamentariker för de säkerhetsutmaningar som samarbetet ställs inför.

Församlingen följer Natos agenda med aktuella frågor och verksamheten präglas av Natos politiska prioriteringar och mål.

Den svenska delegationen utses av talmannen efter samråd med de olika riksdagspartiernas gruppledare. Delegationen består av fem ordinarie ledamöter, varav en är ordförande och en vice ordförande, samt fem suppleanter.

Talman Andreas Norlén

Statsminister Magdalena Andersson inledde debatten

Särskild debatt i Sveriges riksdag om NATO – Ord för Ord

Talarlistan: Statsminister Magdalena Andersson (S), Ulf Kristersson (M), Jimmie Åkesson (SD), Annie Lööf (C), Nooshi Dadgostar (V), Ebba Busch (KD), Allan Widman (L), Per Bolund (MP)

Statsminister Magdalena Andersson (S)

Anf. 1 Statsminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Jag vill först tacka kammaren för att den med så kort varsel har kunnat samlas för den här särskilda debatten om Sveriges säkerhetspolitiska vägval.

Den 24 februari i år inleddes ett nytt och mörkt kapitel i Europas historia. Ryssland inledde då ett olagligt, oprovocerat och oförsvarligt anfallskrig mot Ukraina. Och Europa, Sverige och svenska folket lever nu i en ny och farlig verklighet. Den europeiska säkerhetsordningen, som Sverige bygger sin säkerhet på, befinner sig under angrepp.

Utvecklingen har gått åt fel håll länge. Vi har sett Rysslands krig mot Georgien 2008, den illegala annekteringen av Krim 2014 och de fortsatta aggressionerna i östra Ukraina. Och i december förra året bröt Ryssland den europeiska säkerhetsordningen ytterligare genom att kräva anpassning och underkastelse av sina fredliga och demokratiska grannländer, så även Sverige. Det var inget annat än ett försök att återgå till kalla krigets stormaktslogik.

Den 24 februari i år, för första gången sedan andra världskriget, inledde sedan Ryssland en fullskalig invasion av ett europeiskt land – ett av de värsta brotten någonsin mot FN-stadgan.

I Ukraina bryter nu ryska stridskrafter mot krigets lagar och mot internationell humanitär rätt. Vi har alla tagit del av rapporteringen om de grymheter som nu begås: massförstörelse, massgravar, massvåldtäkter. Vi ser också hur ryska statskontrollerade medier öppet diskuterar möjligheten att använda kärnvapen och kemiska vapen.

Vladimir Putin driver också Ryssland i en alltmer totalitär riktning där förtrycket växer och fria och oppositionella röster tystas, fängslas och mördas. Tyvärr har vi inga skäl att tro att utvecklingen kommer att vända under överskådlig tid.

Invasionen av Ukraina visar vad Ryssland är redo att göra, och vi måste förhålla oss till möjligheten att Ryssland agerar lika risktagande i vårt omedelbara närområde. Så ser den säkerhetspolitiska verklighet ut som vi nu behöver förhålla oss till, och i den verkligheten behöver Sverige de formella säkerhetsgarantier som kommer med ett medlemskap i Nato.

Efter den 24 februari har vi i bred enighet höjt takten på utbyggnaden av Sveriges försvar, och vi kommer att fortsätta tills vi når 2 procent av bnp. Det stärker Sveriges säkerhet nu och i framtiden.

Sedan många år tillbaka bygger Sverige sin säkerhetspolitik på solidaritet och gemenskap med andra. Sverige ingår i en bred politisk gemenskap med våra europeiska och transatlantiska partnerländer.

När vi gick med i EU behöll vi vår militära alliansfrihet, men vi lämnade då neutralitetspolitiken bakom oss. Och i enlighet med vår solidaritetsförklaring skulle Sverige inte heller förhålla sig passivt om ett land i Norden eller EU angreps. Sverige har ett stort antal försvarssamarbeten med andra länder, och de har nu fördjupats i den här krisen. Men framför allt har vi ett nära försvarssamarbete med Finland. De har en särställning.

Statsministern och utrikesministern – Magdalena Andersson väntar med iver att inleda debatten.

Den nära dialog som Sverige och Finland har haft de senaste månaderna har varit ovärderlig. Jag sätter stort värde på att våra länder också tillsammans har fått EU att tydligare betona vikten av den så kallade solidaritetsklausulen i Lissabonfördraget. Det är en viktig signal mot omvärlden i det här osäkra läget.

När Nato bildades var det inte möjligt för Finland att bli medlem. Det var en av flera orsaker till att Sverige förblev militärt alliansfritt. Som militärt alliansfria länder har Sverige och Finland kunnat bidra till avspänning och stabilitet i vårt närområde. Men det förändrades när Ryssland invaderade Ukraina. Nu står det också klart att Finland kommer att ansöka om medlemskap i Nato. Just nu behandlar Finlands riksdag presidentens och regeringens förslag om en finländsk Natoansökan.

Sverige och Finland är två länder som gör sina säkerhetspolitiska vägval självständigt, men vår historia, vår säkerhet och vår framtid är tätt sammankopplade. Om Sverige skulle bli det enda EU-landet i Östersjöregionen som inte är medlem i Nato skulle vi hamna i ett mycket utsatt läge. Det kan inte uteslutas att Ryssland ökar pressen på Sverige.

Sverige och Finland har också ett långtgående militärt samarbete, och när Finland som Natomedlem fokuserar mer på samarbetet med andra Natoländer minskar Sveriges försvarsförmåga i en tid då den i stället behöver stärkas. Om vi däremot skulle gå med i Nato tillsammans med Finland skulle alla EU-länder och nordiska länder runt Östersjön vara bundna av samma ömsesidiga och trovärdiga försvarsgaranti, och vårt samarbete och vår samlade försvarsförmåga skulle öka drastiskt.

Socialdemokraternas/Regeringens hörnan

Det bästa för vårt lands säkerhet är därför att Sverige söker medlemskap i Nato och att vi gör det nu, tillsammans med Finland. Efter dagens debatt i kammaren är regeringen redo att fatta beslut om en ansökan. Det blir i så fall startskottet för en anslutningsprocess som också inbegriper ratifikationer i samtliga Natoländers parlament. Därefter återkommer regeringen med en proposition till riksdagen med förslag om ratifikation av svensk anslutning till Nato.

Herr talman! Jag vill vara tydlig med att en ansökan inte kommer att ske utan konsekvenser. Vår sårbarhet för externa hot och försök till påverkan kommer att vara förhöjd till dess att ett svenskt medlemskap träder i kraft. Olika beredskapshöjande åtgärder har också vidtagits.

Från rysk sida har hotfulla uttalanden riktats mot oss. Sverige tillbakavisar kategoriskt dessa hot. Vår säkerhetspolitik är en fråga för Sverige och ingen annan.

Den senaste tiden har jag och mina kollegor i regeringen fört samtal med flera länder inom Nato, bland annat USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Norge och Danmark. Vi har erhållit tydliga försäkringar om stöd under ansökningsperioden. Det är inte samma sak som rättsligt bindande garantier – det får man bara med ett fullvärdigt Natomedlemskap – men som politiska utfästelser är de kraftfulla signaler som stärker Sveriges säkerhet.

Jag sätter också stort värde på att Sverige och Finland tillsammans kommer att ta sig igenom den kommande perioden av osäkerhet.

Herr talman! Ett medlemskap i Nato innebär ett åtagande att följa Washingtonfördraget i dess helhet. Det innebär att Natos kollektiva försvarsgarantier skulle komma Sverige till del, och det är en avgörande faktor för ett medlemskap. Men ett medlemskap innebär också att Sverige solidariskt ingår i en förpliktelse att agera stöd för andra medlemmar om de blir attackerade. Hur och i vilken form ett sådant stöd ges är ett nationellt beslut för varje medlemsland i Nato.

Sverige är redan i dag en del av en säkerhetspolitisk gemenskap där det är svårt att föreställa sig att vi skulle förhålla oss passiva i händelse av kris eller krig i vårt närområde, men med Sverige som medlem i Nato skulle den solidariteten sättas ned i rättsligt bindande form.

Sverige ska också gå in i ett Natomedlemskap som ett land som självt bidrar till vår gemensamma säkerhet. Vi har en lång historia av deltagande i NATO-ledda insatser med FN-mandat, med övningar och samråd om hotbilder. Som medlem tar Sverige med sig betydande kapacitet som gynnar alliansen i sin helhet. Det är Natos nuvarande medlemmar också väl medvetna om. Det finns därför goda skäl att anta att en svensk ansökan kommer att tas emot väl. Sveriges ses som och vi är en kvalificerad säkerhetsproducent.

Ett svenskt och finländskt medlemskap i Nato gör det också möjligt att väsentligt fördjupa det nordiska försvarssamarbetet med Nato som gemensam plattform. En stark nordisk röst i Nato ger oss ökade möjligheter att värna våra gemensamma intressen i Östersjöregionen.

När det gäller hur vi axlar medlemskapet när vår ansökan har ratificerats anser regeringen att Sverige ska agera som Norge och Danmark. Vi tycker att Sverige tydligt ska deklarera att vi inte vill ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium. Det är en inställning från Norge och Danmark som alltid har respekterats, och motsvarande svensk linje är naturlig.

Herr talman! Sveriges främsta utrikes- och säkerhetspolitiska arena är Europeiska unionen, och det förändras inte av ett svenskt Natomedlemskap. Den politiska solidaritet som finns inom EU är en styrka för unionen och för oss som medlemmar. Vi kommer att fortsätta bidra till att utveckla EU:s säkerhets- och försvarspolitiska förmåga och aktörsroll, inte minst i samband med Sveriges ordförandeskap i EU nästa vår. Men för kollektiv säkerhet i Europa är Nato den ledande aktören. EU och Nato är varandras komplement.

I utrikespolitiken kommer Sverige även i framtiden att vara en stark aktör med både handlingsfrihet och handlingskraft. Vårt land har en lång historia av att stå upp för folkrätt, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Det är också vår framtid. Vi kommer att fortsätta arbetet för global säkerhet och utveckling, mot terrorism i alla dess former och för respekt för mänskliga rättigheter och en regelbaserad världsordning.

Vårt stöd för Förenta nationerna är grundmurat. Sverige kommer att fortsätta driva nedrustningsfrågor, inklusive i Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning, ett initiativ som är startat av Sverige och som flera Natomedlemmar ingår i.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen före sommaruppehållet med en ny utrikespolitisk deklaration för att tydliggöra sina ställningstaganden och möjliggöra en fördjupad debatt i kammaren.

Herr talman! Medlemskap i Nato innebär en historisk förändring av vårt lands säkerhetspolitiska linje. Sverige har under lång tid haft en internationellt respekterad linje med militär alliansfrihet som grund. Att överge den är inte ett beslut som man fattar lättvindigt. Men trots att alliansfrihet i olika former har tjänat Sverige väl i över 200 år är det min bedömning att den inte kommer att tjäna Sverige lika väl i framtiden.

Regeringens förhoppning är att nå bredast möjliga stöd för det säkerhetspolitiska vägval som jag nu har redogjort för. Vi har ett historiskt beslut framför oss. Jag är övertygad om att Sverige är redo att fatta de beslut som krävs när verkligheten förändras för att stärka säkerheten för oss själva men också för vår omvärld. Det finns så mycket i Sverige som är värt att försvara, och Sverige försvaras bäst inom Nato.

Ulf Kristersson (M)

Anf. 2 Ulf Kristersson (M)

Herr talman! Vad vi än tycker om slutsatsen att Sverige ska söka medlemskap i Nato och när vi än kom fram till den slutsatsen är vi i denna kammare eniga om att den ryska invasionen av Ukraina dramatiskt har förändrat alla förutsättningar för svensk säkerhetspolitik under mycket lång tid framåt. Den nya säkerhetspolitiska analysen, som presenterades häromdagen och som bygger vidare på Bertelmans utredning från 2014 och Bringéus utredning från 2016, stärker mig i en 20 år gammal övertygelse om att Sverige inte bara hör hemma i EU och i väst utan också i Nato. Nu har den dagen kommit.

Det är naturligtvis svårt att känna glädje medan de ryska övergreppen mot Ukraina pågår, men för Sverige är det här en stor dag. Äntligen kan även vi bli medlemmar i Nato. Det är naturligtvis en historiens ironi att det här sker bara ett par månader efter Rysslands invasion. Jag säger som Finlands president Sauli Niinistö sa förra veckan: Putin! Se dig i spegeln! Se vad du har åstadkommit!

Precis som Ryssland missbedömde det ukrainska folkets styrka och stridsvilja för sin frihet och självständighet missbedömde Putin även EU, USA och Nato. Väst var något mer, större och bättre. Nu går Finland och Sverige hand i hand från allianslöshet till en ansökan om medlemskap i en robust försvarsallians av likasinnade. Båda länderna gör det i mycket bred parlamentarisk enighet. Det är ett styrkebesked för Sverige, för Finland och även för ett starkare Nato.

Det är inte minst ett styrkebesked eftersom resan till vårt Natomedlemskap ska göras under en pågående valrörelse och över ett valresultat och slutföras med en ny regering. Det gör att vi måste klara av att både ha tuffa debatter och stora åsiktsskillnader i de inrikespolitiska frågor som engagerar våra medborgare allra mest och samtidigt ska vi tätt och förtroendefullt samarbeta i frågor som rör vårt lands säkerhet i den farligaste situationen sedan andra världskriget. För det här handlar om något större än partipolitik. Nu bär vi ett gemensamt ansvar i nationens intresse.

För denna samsyn vill jag framföra min uppskattning till Magdalena Andersson. Det är väl känt att våra båda partier kommer in i de här frågorna med olika perspektiv och olika syn på Sveriges roll i världen. Men vi har sedan Rysslands alltmer hotfulla agerande under hösten, efter Lavrovs utpressningsbrev den 17 december och den ryska invasionen den 24 februari haft regelbunden kontakt och diskuterat konsekvenser för Sverige som den nya säkerhetspolitiska situationen kan komma att få. Jag har satt stort värde på dessa samtal, och jag vet att de kommer att fortsätta.

Jag vill också tacka andra partier som likt Moderaterna har varit pådrivande för en snabb och parlamentariskt förankrad svensk process. Jag vet också att fler än jag har haft mycket täta kontakter med Finland och tagit starkt intryck av den klarsyn och det ledarskap som våra finska vänner har visat. Vi kanske hjälpte dem att gå med i EU. Nu hjälper de oss att gå med i Nato.

Sveriges ansökan till Nato bygger på en säkerhetspolitisk analys som delas av alla partier i Sveriges riksdag utom två. Analysgruppens slutsatser är klara. Bilaterala försvarssamarbeten är bra och viktiga men kan inte ersätta de försvarsgarantier som vi bara får med Natos artikel 5. Musketörsprincipen – en för alla, alla för en – gäller bara medlemmar, eller som president Biden uttryckte det i ett redan berömt tal: “The United States will defend every inch of NATO territory.”

En annan slutsats är att önskemålen om att EU plötsligt ska förvandlas till en ny parallell försvarsunion utan USA är helt orealistiska. 21 av 27 – snart 23 av 27, hoppas jag – EU-länder bygger sitt kollektiva försvar på Nato. EU är oerhört viktigt för europeisk säkerhet, men Natos transatlantiska länk är helt central.

Den kanske viktigaste av analysgruppens slutsatser är att en stor majoritet nu ansluter sig till den grundsyn som har varit mitt partis i två decennier, det vill säga att ett Natomedlemskap är krigsavhållande. Risken att Ryssland skulle försöka ta kontroll över Gotland minskar – den ökar inte – om även vi omfattas av Natos säkerhetsgaranti.

Ingenting av detta betyder att vi får vara naiva inför de risker och möjliga hot som nu finns. Vi lever i en farlig tid, som folket i Ukraina brutalt får uppleva.

Vårt besked här i dag, och Finlands häromdagen, kommer inte att uppskattas i Moskva, precis som de inte uppskattar att vi skickar vapen till Ukraina eller skickar ut ryska spioner från Sverige,

Ryssland har i dag världens största kärnvapenarsenal. Den ryska kärnvapenförmågan påverkar även Östersjön. Därför är det värdefullt att analysgruppen bringar klarhet också i fråga om kärnvapen-avskräckning och dess inverkan på svensk utrikespolitik.

Natos kärnvapendoktrin är en viktig hörnsten för att verka för strategisk avskräckning i vårt närområde. För svensk del finns däremot inte skäl att ha kärnvapen eller fast basering av främmande trupp på vårt territorium i fredstid. Sverige bör göra som Finland, och som Norge och Danmark redan gör, och nationellt deklarera den ståndpunkten.

Det här är startpunkten, inte slutpunkten, för ett nytt kapitel i svensk försvars- och säkerhetspolitik. Det handlar inte alls bara om att fråga vad vi kan få utan också om att berätta vad vi kan ge.

Just nu befinner sig Nato i ett formativt skede. Jag ser stora möjligheter öppna sig för svensk del där vi inte alls bara tryggar våra egna gränser utan också solidariskt bidrar till den samlade nordisk-baltiska säkerheten i hela Östersjöområdet, som att vårt stridsflyg kan ingå i Natos Air Policing över Estland, Lettland och Litauen, för att bara nämna ett enda exempel på uppgifter som vi kan bli ombedda att bidra med.

Vi har unika kompetenser, inte bara inom flyget utan också inom radar- och undervattensförmåga, liksom sekellånga kunskaper om och erfarenheter av Ryssland. Vi kommer bättre att kunna bidra mer i ett helt integrerat system.

Sverige har alltså mycket att ge, men vi har också mycket att lära. Det har vi inte minst av länder som Norge, Danmark och Estland. Det är mindre länder som har fått ett stort inflytande i Nato genom att aktivt delta i övningar och insatser. Det handlar om att beslutsamt säkra sin egen försvarsförmåga och att helhjärtat signalera att man är med i Nato för att man vill och inte för att man måste. Med precis den inställningen vill också jag vara med och leda Sverige in i Nato.

Nu har vi en hemläxa att göra. Vi måste säkerställa och resurssätta de svenska kompetenser som nu rent fysiskt kommer att behövas inom samarbetets struktur, och vi måste bygga upp vårt eget nationella försvar.

När Sveriges vilja att bli Natomedlem ska godkännas av 30 andra Natoländer vill de veta att vi har höga ambitioner. Därför är det angeläget att vi har en tydlig plan för när Sverige ska nå upp till Natostandard om 2 procent av bnp. Vi moderater är övertygade om att det kan ske och bör ske redan till 2025.

Herr talman! Det här är en avgörande dag för Sveriges framtid. Det är inte varje dag vi i praktiken fattar så viktiga beslut. Men när de stora frågorna om krig och fred, om liv och död, flyttar ut från historieböckerna och rakt in i vårt eget närområde kommer vi samman, och då gör vi vad som krävs.

Vi fortsätter att hjälpa Ukraina. Sverige ansöker om att gå med i Nato. De båda besluten gör mig stolt i dag.

Jimmie Åkesson (SD)

Anf. 3 Jimmie Åkesson (SD)

Herr talman! Sverigedemokraternas verkställande utskott sammanträdde i går kväll för att behandla Natofrågan och därmed avsluta den process som mitt parti inledde någon gång kring nyår och som nu naturligt har landat i ett skarpt ja till svenskt Natomedlemskap. Sverigedemokraternas medlemmar har gett mig och partiledningen ett tydligt mandat att landa i just ett sådant beslut om det säkerhetspolitiska läget försämras och om Finland bestämmer sig för att gå med i Nato.

Inte minst med det väldigt tydliga beskedet som vi fick från Finland i går är nu båda dessa kriterier, hävdar jag, uppfyllda. Jag upplever också en bred förståelse och acceptans för vårt beslut, trots att vi är ett parti som historiskt har bejakat den militära alliansfriheten.

Visst har den militära alliansfriheten medfört stora fördelar. Sverige har med hög trovärdighet kunnat verka internationellt, diplomatiskt och humanitärt, vid internationella kriser och konflikter. Jag menar att det har varit bra för Sverige.

Men precis som har upprepats många gånger under de senaste månaderna: Den 24 februari och Ryssland invasion av Ukraina har förändrat våra säkerhetspolitiska förutsättningar i grunden. Säkerhetsläget för oss är allvarligt försämrat. Det militära hotet är påtagligt.

Herr talman! Ytterst handlar det såklart om Sveriges och svenska folkets trygghet och säkerhet. Det måste vara utgångspunkten för alla våra säkerhetspolitiska beslut.

Genom att vi i decennier sedan murens fall och kalla krigets slut har rivit ned vårt eget försvar är i dag vår säkerhet allvarligt hotad. Vi behöver återuppbygga vår förmåga, vilket det nu också till slut finns en bred enighet kring här i riksdagen.

Vi behöver också parallellt med detta naturligtvis bygga säkerhet tillsammans med andra. Vi har länge velat stärka försvarssamarbetet med Finland. Vi har talat om ett försvarsförbund med Finland. Men när nu Finland så tydligt är på väg in i Nato begränsas naturligtvis den möjligheten om vi väljer att stå utanför.

Herr talman! För nio år sedan, år 2013, stod jag här i denna talarstol och framförde vikten av just en stark totalförsvarsförmåga. Försvaret är inte någon budgetregulator. Försvaret är ingen mjölkko som man kan plocka pengar av till annat. Försvaret är inget som man kan slakta och sedan tro att man kan bygga upp lite snabbt om det skulle behövas.

Jag lyfte då också fram den väldigt uppmärksammade uppgiften om att Sverige skulle kunna hålla tillbaka ett militärt överfall i högst en vecka förutsatt att anfallet skedde mot endast ett begränsat mål.

Jag och Sverigedemokraterna har sedan vi kom in i riksdagen förespråkat en kraftigt ökad försvarsbudget. Det har vi fortsatt att göra därefter, och vi gör det fortfarande i dag. Det är konsekvent och förankrat i hur verkligheten faktiskt ser ut.

Jag sa då för nio år sedan att möjligen hänger oviljan att satsa på försvaret ihop med statsministerns – det vill säga den dåvarande statsministerns – närmast totala avfärdande av en eventuell hotbild mot Sverige, trots att exempelvis Ryssland rustar för tusentals miljarder. Det var alltså nio år sedan.

Det var varken första eller sista gången som en sverigedemokrat, tyvärr alltför ofta under den här tiden inför döva öron, har försökt få de gamla partierna att förstå att ett militärt försvar värt namnet är av yttersta vikt för vår och våra medborgares säkerhet och för svenska folkets trygghet.

För oss Sverigevänner och försvarsvänner finns det tydliga positiva effekter av att vi nu i den här kammaren får en bred majoritet för en svensk Natoansökan. Regeringen måste nu införa mycket av den politik som Sverigedemokraterna har drivit sedan vi kom in i riksdagen. Det gäller inte minst svensk beredskap och anslagen till försvaret. Vi behöver se över stora delar av vårt lands beredskap vad gäller drivmedel, livsmedel, sjukvårdsmateriel och så vidare. Strävan mot ett svenskt medlemskap i Nato blir därför i någon mån också en garant för att vidmakthålla en god svensk beredskap och en god svensk försvarsförmåga.

När andra, tidigare, regeringar har använt försvaret som en budgetregulator har vi sverigedemokrater stått upp för motsatsen – för ett stärkt försvar. För att hindra framtida regeringar från att återigen tulla på svensk säkerhet och plocka pengar ur försvarsbudgeten vill Sverigedemokraterna grundlagsfästa ett försvarsanslag på just 2 procent av bnp, vilket också är Natos rekommendation till medlemsländerna.

En ansökan om medlemskap i Nato är bara första steget i en lång process. Nu måste vi titta på vad det svenska medlemskapet kommer att innebära. Vi måste se över vilken roll Sverige kan och ska ha i Nato. Som fullvärdig Natomedlem kommer Sverige att kunna bidra till att sätta vår prägel på försvarsalliansen.

Nato förväntas exempelvis att under 2022 anta ett nytt strategiskt koncept som ersätter det nu gällande från 2010. Förutom Washingtonfördraget från 1949 är det här alliansens viktigaste dokument, och detta är ett exempel på sådant som är angeläget att utreda för att se hur det påverkar Sverige.

Annie Lööf (C)

Anf. 4 Annie Lööf (C)

Herr talman! Äntligen! Äntligen finns en mycket bred majoritet i Sveriges riksdag för ett svenskt Natomedlemskap. Det är historiskt. Det är nödvändigt.

Sveriges nya säkerhetspolitiska analys är knivskarp och glasklar. Den ryska storskaliga invasionen av Ukraina, ett suveränt och demokratiskt grannland, är av ett slag som Europa inte har upplevt sedan andra världskriget. Putins krig mot Ukraina har bombat sönder den europeiska freden och säkerhetsordningen. Spelplanen har förändrats drastiskt.

Men vi har sett tecknen under lång tid. Vi har sett hur Rysslands egenmäktiga agerande har försämrat den säkerhetspolitiska ordningen i Europa strukturellt och långsiktigt. Sedan krigen mot Georgien 2008 och mot Ukraina 2014, inklusive den illegala annekteringen av Krim, har det stått klart: Putin har övergett den regelbaserade världsordningen. Han har hotat och anspelat på användning av kärnvapen och använt folkrättsvidriga kemiska vapen.

I december 2021 framförde Putinregimen långtgående krav på en förändrad säkerhetsordning i Europa – krav som inte kan tolkas på annat sätt än som hot mot Sveriges självbestämmande. Det är aggressiva och oacceptabla krav som utmanar den fria, öppna och demokratiska världen.

Statsminister Magdalena Anderssons besked i dag är tydligt. Det är ett helt nödvändigt svar till Kreml. Vi kommer aldrig att vara neutrala inför Putins blodiga anfallskrig. Vi kommer inte att böja oss. Sverige och Finland kommer aldrig att ingå i en rysk intressesfär.

Ett svenskt Natomedlemskap skulle höja tröskeln för militära konflikter och därmed ge en konfliktavhållande effekt i norra Europa. Det finns inga andra realistiska alternativ. Det är en verklig styrka att den säkerhetspolitiska kommittén är otvetydig på den punkten. Det allvarliga säkerhetspolitiska läget kräver kollektiva säkerhetsgarantier. Ett svenskt Natomedlemskap är nödvändigt för vår säkerhet och för Sveriges bästa.

Det stärker vårt land. Det stärker vårt lands försvar och säkerhet i en tid då varken Sverige eller något annat europeiskt land längre kan ta freden och friheten för given. Det inkluderar Sverige i ett sällskap som vilar på en grund som är formad utifrån tanken på att frihet, samförstånd och liberal demokrati gör världen till en bättre plats. Det är en grund som Centerpartiet delar och alltid kommer att fortsätta att arbeta utifrån för att bygga än starkare och bredare.

När Sverige och Finland blir medlemmar i Nato stärks också säkerheten i Östersjöregionen, i Norden och i Baltikum. Det bygger en reell solidaritet som är direkt nödvändig. Att kunna samarbeta operativt ännu närmare med såväl våra baltiska som våra nordiska grannar inom Nato kommer att förstärka stabiliteten i och omkring Östersjön och samtidigt göra Nato som organisation starkare och mer dynamisk.

Att samtliga länder i Norden är medlemmar i Nato stärker det ömsesidiga nordiska och nordisk-baltiska försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet på ett helt avgörande sätt. Det är och har alltid varit tillsammans med andra som vi bäst bygger trygghet och säkerhet i vår del av världen. Det är jag och Centerpartiet stolta över att kunna fortsätta att bidra till.

I ett läge där samtliga nordiska länder blir Natomedlemmar är det också Centerpartiets inställning att vårt medlemskap bör följa Norges och Danmarks exempel. Svenskt territorium ska vara fritt från såväl kärnvapen som permanent placering av utländsk trupp i fredstid. En enighet mellan våra nordiska länder på dessa områden skulle vara en styrka. Det är en styrka att det finns en bred enighet om detta också i denna kammare.

Det finns de som menar att processen kring ett svenskt Natomedlemskap har gått för snabbt och att den bygger på förhastade slutsatser. Jag delar inte den bilden. Vi är många som under väldigt lång tid har diskuterat, debatterat och analyserat för- och nackdelar med ett svenskt Natomedlemskap.

Centerpartiet hade för snart ett decennium sedan ett genomgripande och ambitiöst internt arbete för att landa i vårt tydliga ja till att Sverige, tillsammans med Finland, skulle söka medlemskap. Vi noterade Rysslands aggressiva och expansiva ambitioner och drog våra slutsatser. Det var en process som krävde ansvar, öppenhet, dialog och kunskap. Men vi har gjort vår hemläxa.

Detta stärkte oss som parti, men det stärkte också den svenska försvarsdebatten i allmänhet och den svenska Natodebatten i synnerhet. Vi var först med att föreslå en svensk Natooption, som sedan fick gehör av en majoritet i Sveriges riksdag. Vi har drivit på för att få upp de svenska försvarsanslagen till 2 procent av bnp. Det är ett viktigt beslut både när det gäller att stärka det svenska totalförsvaret och när det gäller processen att närma oss Nato.

Natodebatten i vårt land, med prövningen av argument för eller emot ett svenskt medlemskap och diskussionen om effekterna av detta, är långt ifrån ny eller förhastad. Men vi som i dag står bakom den säkerhetspolitiska analysen och steget att söka medlemskap måste också klara av att stå upp för det, på ett ansvarsfullt och respektfullt sätt.

Vi måste ha förståelse för att det finns de som tycker annorlunda, inte bara i den här kammaren utan runt om i Sverige. Det finns de som känner en oro över vad beslutet ska innebära och som av olika anledningar vill ta en annan väg eller inte se någon förändring alls. Så kommer det alltid vara. Men i den här frågan är det extra viktigt att hantera dessa åsiktsskillnader på ett sätt som inte bidrar till splittring eller misstro.

Ett Natomedlemskap är historiskt och av högsta betydelse för svensk säkerhet. Det är helt rätt väg att gå. Men arbetet med att stärka det svenska försvaret och öka samhällets krisberedskap och uthållighet måste fortsätta. Det är ett arbete som alla måste vara med och bidra till, tro på och ta ansvar för. Det är ett arbete som måste ske i kommuner, i regioner, på företag, i civilsamhället, hos dig och hos mig.

Då är sammanhållningen i Sverige helt avgörande. Vår tilltro till varandra och till vår förmåga att sikta mot ett gemensamt mål kommer alltid att vara en helt ovärderlig kraft för ett starkare, säkrare och tryggare Sverige om den används på rätt sätt. Ansvaret för att värna tilltro, framtidstro och gemenskap vilar tungt på oss i den här kammaren, som folkvalda representanter för hela Sveriges befolkning.

För nu måste vi också blicka framåt och ta denna historiska dag som avstamp för att se hur vi stärker säkerheten och beredskapen i hela landet, i samhällets alla delar. Nu ska vi se hur vi gör Sverige inte bara till ett Natoland utan till ett land som står starkt och redo oavsett hur krisen vi möter ser ut.

Då handlar det om att nå målet om ett försvarsanslag på 2 procent av bnp så snabbt och effektivt det bara går. Det handlar om att hålla ett högt tempo i ambitionshöjningen av vårt svenska försvar men se till att det sker på ett sätt som ger maximal utdelning för varje satsad krona. Vi ska bygga Försvarsmakten inte bara större utan framför allt bättre och starkare. Men det handlar också om att fortsätta att förstärka civilförsvaret och att se till att vardagen fungerar på ett så bra sätt som möjligt, även i tider av kris, eller i värsta fall tider av krig. Vi ska se till att bygga ett svenskt totalförsvar som kan möta både dagens och morgondagens verklighet på bästa tänkbara sätt.

Men nu krävs också av oss alla att ha förmågan att se verkligheten för vad den är och ha en följsamhet vad gäller förändringar av densamma. Vi måste inse att det enda kärnvapenhot som Sverige och vår del av världen möter är det ryska, inse att det för vår generation finns ett före och ett efter den 24 februari, ha modet att ompröva gamla sanningar och framför allt hålla oss till sanningen i debatten och undvika att dra mot överdrifter och extremer eller att medvetet missförstå varandra.

Nu är tid för handling och för samling, herr talman. Detta är en historisk dag och ett historiskt vägval.

Centerpartiet står med självklarhet bakom ett svenskt Natomedlemskap. Det har vi efterfrågat länge. Det är ett ställningstagande som på alla sätt är för Sveriges bästa.

Nooshi Dadgostar (V)

Anf. 5 Nooshi Dadgostar (V)

Herr talman! Den brutala ryska invasionen av Ukraina påminner återigen världen om krigets fasor – ett angrepp som är oförlåtligt, olagligt och oprovocerat. Inget land har rätt att bestämma över ett annat. Varje folk har rätt att styra sig själva och sin egen framtid. Det är demokratins grund. Folkrättens principer får aldrig överskridas.

I åtta år har det ukrainska folket varit utsatta för ockupation av en rysk ledning som nu talar om ett nytt Storryssland. Under våren har den ryska aggressionen eskalerat på det mest brutala sätt. Sverige måste stå upp för Ukrainas frihet. Vi behöver skicka mer stöd och hjälp till det ukrainska folket, som modigt stått upp mot den ryska invasionen. Vi måste nu strypa all import av rysk gas och olja. Regeringen behöver påskynda detta.

Situationen är akut i Ukraina. De behöver vår hjälp i detta nu. Det ukrainska folket får inte svikas.

Men, herr talman, det som inte är akut är att Sverige skickar in en medlemsansökan till Nato. Det hjälper inte Ukraina. Det handlar om något annat.

Regeringen har på några veckor beslutat att överge 200 år av alliansfrihet och militärt självbestämmande. Vi är det land i världen som har lyckats skydda vår befolkning från krig under längst tid. Det är därför försvarsminister Hultqvist så tydligt deklarerat, senast för några månader sedan, att han aldrig skulle föra Sverige in i Nato.

Det finns självklart olika sätt att se på hur vi bäst håller Sverige säkert. Men vad alternativen består i, vad deras för- och nackdelar är, har vi inte hunnit gå till botten med. Detta har forcerats fram, senast med en pamflett om Nato som kallades säkerhetspolitisk analys. Men där finns inga djuplodande överväganden. Där finns inga underbyggda påståenden.

Att väljarna inte kommer att kunna ta ställning i denna avgörande fråga i vare sig val eller folkomröstning är djupt problematiskt. Det undergräver beslutets legitimitet, och det går inte att motivera säkerhetspolitiskt. Det har Försvarsmakten och andra experter tydligt sagt. Det hade varit lika tryggt att fatta beslut i Natofrågan i oktober.

Den här processen är ett svek mot väljarna. Beslutet att överge alliansfriheten och gå in i en kärnvapenallians med auktoritära regimer fattas över medborgarnas huvuden. Det finns andra sätt att hålla Sverige tryggt.

Vi ska ha en trovärdig egen militär förmåga, ett försvar som skyddar våra egna gränser. Det är en viktig signal till omvärlden om vår beslutsamhet att i alla lägen värna vår suveränitet och territoriella integritet. Värnplikten återinförs för att garantera den folkliga förankringen av vårt skydd. Svensk motståndskraft måste förstärkas på en rad områden. Kritisk infrastruktur kan inte säljas ut till främmande makt.

Att hålla fast vid vårt militära självbestämmande är att skapa säkerhet och stabilitet i norra Europa. Vi ska inte delta i militära operationer som beslutas av andra än oss själva. Då dras vi in i konflikter som gör oss själva sårbara för aggressioner. Vi ska förhindra eskalering och höjd konfliktnivå i vårt närområde.

I en föränderlig tid ska Sverige behålla sitt handlingsutrymme. Vårt privilegium är att kunna välja våra samarbeten. Vi ska med full kraft fortsätta att utveckla försvarspolitiska samarbeten med länder i vårt närområde och dem som delar våra värderingar. Vi ska fortsatt med full kraft samarbeta med Finland och våra nordiska vänner. Vi bygger vår trygghet tillsammans med andra.

I århundraden har Sverige byggt upp ett högt anseende i världen. Mats Fogelmark, chef för Försvarsmaktens veterancentrum, tjänstgjorde i det belägrade Sarajevo. Han minns hur den svenska flaggan symboliserade något fredligare än kollegornas från andra länder. Det räddade hans liv. Han säger: Vid flera tillfällen räddade den svenska flaggan mig. De snodde min utrustning men tittade på flaggan och sa “Sverige, ut”. Även i Afghanistan fungerar svenska flaggan fortfarande. Han tror att beslutet att lämna alliansfriheten kan chocka omvärlden.

Det har varit 200 år av investeringar i den svenska flaggan. Nu kan detta överges. Då är inte längre svenska soldater i strid skyddade av flaggan.

Tidigt sa jag, precis som den tidigare utredningen, att ett Natomedlemskap kommer att undergräva en självständig svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Det kommer att försämra våra möjligheter att ta ställning mot övergrepp och för mänskliga rättigheter. Vi kommer att kunna dras in i auktoritära regimers konflikter.

Då var det många som påstod att det inte stämde. Regeringen skrev också i sin rapport att vår utrikespolitik kommer att vara intakt. Men inte många timmar hade gått från publiceringen förrän Turkiets Erdogan krävde eftergifter för Natomedlemskapet. Nu utpressar han Sverige och påstår att vi är ett vandrarhem för terrorister och att de kurdiska styrkorna i YPG är terrorister, de som den här regeringen kallar frihetskämpar. Enligt regeringens hållning är det oacceptabelt att frihetskämpar som slagits för eller sympatiserar med YPG av vissa stater klassas som terrorister.

Nu kräver dock Erdogan anpassning av den svenska hållningen, och utrikesminister Ann Linde ska sätta sig ned med despoten Erdogan för att hitta samförstånd – en person som förföljer och förtrycker sin egen befolkning.

Nato blir ett nytt raster över svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Frågan är varför regeringen inte valde att tala klarspråk om detta i sin Natorapport.

Detsamma gäller arbetet mot kärnvapen, det största hotet mot mänskligheten. Det är som Stefan Löfven säger: Det finns inget paraply som skyddar mot kärnvapen.

Riskerna med en militär upptrappning i vårt närområde är mycket påtagliga. Nu binder vi oss till en kärnvapenallians där vi ska planera inför kommande kärnvapenanvändning. Det utsätter Sverige för risker och nya hotbilder. Och detta – ett av de största svenska besluten genom tiderna – förvägrades väljarna att ta ställning till. Att en stark demokrati som den svenska inte lyckas tillgodose detta är uppseendeväckande.

Nu fattas ett beslut som kommer att påverka generationer svenskar, utan att svenska folket har varit med i processen. Herr talman, det beklagar jag.

Ebba Busch (KD)

Anf. 6 Ebba Busch (KD)

Herr talman! Även den som inte själv har något intresse av krig kan finna att kriget fattar intresse för en själv.

Riksdagen samlas till denna debatt i en allvarsstund. Den ryska invasionen av Ukraina och de människorättsvidriga brott som där begås är något som ständigt är i våra tankar. Det som nu händer i östra Europa är också skälet till denna debatt och till att en bred majoritet i denna kammare nu formerats för ett svenskt Natomedlemskap – ett klokt beslut i en svår tid.

När första världskriget närmade sig stod Sverige på många sätt förundrat och oförberett, intvingat av andra i ett drama där man inte spelade eller önskade spela någon roll. Då lär orden ha myntats: Ett land har en utrikespolitik, vare sig man vill det eller inte. Orden känns passande även för att beskriva vår närmaste samtid.

Trots ett alltmer aggressivt Ryssland och invasionen av Krim 2014 har det funnits en ovilja från främst socialdemokratin att ta till sig konsekvenserna av detta i relation till Sveriges nationella säkerhet. Säkerhetspolitiken har ibland framstått som något man helst hade önskat slippa.

Kristdemokraterna drog i stället slutsatsen att ett nyimperialistiskt Ryssland kräver ett svenskt Natomedlemskap. Vi är därför glada för att stöd för detta nu finns över blockgränsen, och jag vill tacka Magdalena Andersson för hennes arbete med att vända och landa med sitt parti i den nya tid som råder sedan den 24 februari och värna Sveriges säkerhet. Jag vill också tacka regeringen, inte minst utrikesministern och andra, för deras hårda arbete med att säkerställa säkerhetsgarantier i det svåra läge som vi är i. Ni har min största respekt för det hårda och svåra arbete som ligger bakom.

Ett Natomedlemskap är rätt väg för Sverige. I dag tänker jag kort belysa varför, utifrån tre olika ingångsvinklar: först utifrån våra västerländska värderingar, därefter utifrån svenska säkerhetsintressen och till sist utifrån vår utrikespolitiska tradition.

Herr talman! Varje människa och varje folk uppbär både ansvar och plikt. Det är inget vi själva väljer. Det åläggs oss genom arv, genom våra förpliktelser mot vår nästa och ur samvetets längtan efter rättvisa.

Det är på Sverige ansvaret i första hand faller att säkra vårt eget folks trygghet. Ingen annan kan göra det. Men på oss faller också plikten att utifrån de villkor som givits oss stå upp för det som är sant och rätt. Inte minst har vi ett ansvar för detta inom vårt eget närområde, gentemot våra grannländer, där vi har störst möjlighet att påverka.

Hur kan vi då bäst bidra till demokrati, frihet och självständighet åt oss själva, våra grannfolk och världen i stort? Svaret är genom ett medlemskap i Nato. Nato är den fria och demokratiska världens försvarsallians. Därtill är det de små staternas försvarsallians.

Den sovjetiska propagandan vill gärna vända det så att Nato vore USA:s maktmedel, och jag noterar att det resonemanget bet på delar av svensk vänster. Men sanningen är den att i Nato finns inte länsherre eller vasall, utan alla länder är jämlika. Därför finns heller inga garantier inom Nato för stöd vid anfall utan bara vid försvar.

Styrkan i detta insåg folken i Mellan- och Östeuropa när de fick sin frihet, och de sökte därför tryggheten inom försvarsalliansen. Vill vi vara deras stöd är det inom Nato vi ska verka.

Aldrig vill vi återuppleva den tid då Baltikum var bortbrutet från Norden. Lika lite som vi stillasittande kunde acceptera Putins anfall på Ukraina skulle vi kunna förbli passiva vid ett överfall mot Estland, Lettland och Litauen. Eller, som Carl Bildt något kyligare konstaterade redan 1993: Det är “svårt att se neutraliteten som ett sannolikt val” om Baltikums frihet hotas. Ska vi vara sanna mot oss själva och våra egna ideal är det med våra vänner inom Nato vi ska samarbeta.

Herr talman! Realpolitiskt går det inte att komma runt att det enda militära hotet mot Sverige kommer från Ryssland. Den ryska revanschismen återfinns i klartext både i Putins egna tal och i den uppsjö av statlig propaganda som spridits under flera år. Både Finlands och Baltikums frihet finns där ifrågasatt.

Innan hon gick upp till talarpodiet, satt Ebba Busch lugnt och lyssnade på vad andra hade att säga

Ur ett strategiskt perspektiv är det uppenbart att en rysk attack mot Baltikum skulle försätta Sverige och inte minst Gotland i en prekär situation. Möjligheten att via utstationering av till exempel luftvärn på Gotland neka väst möjligheter att undsätta Baltikum skulle kunna vara av stor betydelse för rysk krigsmakt. Som Bringéusrapporten konstaterar innebär det att Sverige med stor sannolikhet skulle dras in i en sådan konflikt.

Det bästa sättet att möta detta hot på är genom att bygga kollektiv säkerhet tillsammans med våra vänner runt Östersjön. Ett svenskt Natomedlemskap skulle verka direkt avskräckande för ryska aggressioner i Östersjöområdet. Vi höjer tröskeln för att ta till våld.

Det bör även sägas att Finlands och Baltikums självständighet inte bara är eftersträvansvärt utifrån demokratiska principer, vilket det är, utan även utifrån grundläggande svenska säkerhetspolitiska intressen. Att Östersjöns östra kuster ligger i händerna på fria folk lättar trycket mot vårt land och gör sannerligen Östersjön till fredens hav. Vår säkerhet är deras säkerhet. Deras säkerhet är vår säkerhet.

Är det då riskfritt att gå med i Nato? Nej. Det innebär ökade ryska hot mot Sverige på kort sikt, men som det konstateras i den säkerhetspolitiska analysen har Ryssland sedan länge i praktiken betraktat Sverige som en integrerad del av det västliga säkerhets- och försvarssamarbetet. Vi bör förstå riskerna med att stå utanför Nato, inte minst efter att Ryssland pekat ut Sverige som ett fientligt land.

Herr talman! Det finns de som hävdar att ett medlemskap i Nato skulle vara ett brott med vårt lands utrikespolitiska tradition. Det är inte sant. Vår alliansfrihet är inte född ur någon idé om neutralitet som ett gott i sig självt. Den föddes som en pragmatisk konsekvens av vårt lands uråldriga strävan att bevara sin självständighet. Genom vår historia är det detta överordnade mål, vår självständighet, som har varit vägledande för oss. I vissa tider har Sverige därför valt alliansfriheten, och i andra tider har vi sökt allianser för att finna stöd mot fientliga stormakter. Det är så vi har kunnat säkra 500 år av självständighet, 200 år av fred och 100 år av demokrati.

Att vårt land nu, som en följd av Rysslands nyväckta imperialism, söker medlemskap i Nato är alltså inte en brytning med utan ett instämmande i den djupaste av linjer i vår utrikespolitik. Det är ett eko av forna tiders allianser, på samma sätt som vårt stöd i form av vapenleveranser till Ukraina är ett eko av vårt stöd till Finland under vinterkriget.

Det är en tillfällighet som ser ut som en tanke att Sverige och Storbritannien den 11 maj undertecknade en gemensam solidaritetsdeklaration. Det är en deklaration som historiskt har sin motsvarighet i novembertraktaten, som under 1800-talet bidrog till att skydda Sverige mot rysk aggression.

Genom ett medlemskap i Nato agerar vi nu på nytt för att säkra vår självständighet mot utländsk imperialism, likt så många gånger förr.

Herr talman! Av dessa skäl – principiella, realpolitiska och historiska – agerar Sverige rätt när vi söker medlemskap i Nato. Det är ett klokt beslut i en svår tid.

Allan Widman (L)

Anf. 7 Allan Widman (L)

Herr talman! Det är med en väldig ödmjukhet man står här i dag. Det är ett viktigt beslut. Och som flera talare har varit inne på är det ett beslut som kommer att prägla generationer framöver i vårt land.

Herr talman! Det finns ingen annan enskild åtgärd som på ett så avgörande sätt stärker svenska folkets säkerhet som ett medlemskap i Nato gör. Våra övriga försvarspolitiska samarbeten och hur många procent av bnp vi anslår till försvaret väger väsentligt mycket lättare.

Många av mina företrädare här i talarstolen har talat om artikel 5, den så kallade musketörsparagrafen. Den är viktig, kärnan i Washingtonfördraget. Men vi måste samtidigt komma ihåg att artikel 5 bärs upp av den ständigt pågående försvarsplanering som alliansen genomför. Den planeringen kommer också att hjälpa oss att strama upp vårt militära och civila försvar, herr talman. Vi kommer att uppmuntras i mindre utsträckning till långsiktiga utvecklingsprojekt och mer till krigsduglig bekämpningsförmåga här och nu.

I rapporten från den säkerhetspolitiska analysgruppen som kom i förra veckan står det att “alliansfriheten har historiskt tjänat Sverige väl”. Jag vill hävda motsatsen. Vi har under lång tid, många decennier, inte haft någon trovärdighet i fråga om vår alliansfrihet i Rysslands ögon.

Herr talman! Jag stod för några år sedan tillsammans med Hans Wallmark på en höjd ute på Österlen, vid Ravlunda skjutfält, och såg B52:or som flugit nonstop från USA simulera minutläggning i Hanöbukten. Därefter landsteg elva olika Natoländers militära förband på stranden. Det var inte något som bara vi såg. Det såg även Ryssland. De vet att vi har spelat under täcket med USA och Nato, och de har vetat det länge.

Samtidigt som vi har varit nära men inte i Nato har vi saknat de säkerhetspolitiska garantier som alliansen erbjuder. Det innebär att vi under lång tid har befunnit oss i ett säkerhetspolitiskt ingenmansland, utan garantier och utan trovärdighet när det gäller vår alliansfrihet. Det är precis en sådan situation som Ukraina har befunnit sig i och fortfarande befinner sig i, herr talman.

I allianslösheten finns också ett grundläggande drag av ensamhet. Små länder får när det hettar till ofta böja sig för övermakten. Det gjorde Sverige under andra världskriget. Tyska soldater for kors och tvärs genom vårt land. Och efter krigets slut lämnade vi ut balter till Sovjetunionens militärmakt. Vi var också ett av de absolut få västländer som erkände Sovjetunionens annektering av Estland, Lettland och Litauen.

Det har hetat att ett svenskt Natomedlemskap skulle innebära att vi lämnar vår traditionella nedrustningslinje, vårt fredsarbete och vår diplomati. Jag tror att det är precis tvärtom, herr talman. Jag ser en svensk ansökan om medlemskap i Nato som de sista stegen vi tar in i den fria världen.

I debatten hävdas det ibland att vi nu kommer att tvingas ha permanenta Natobaser och kärnvapen på vårt territorium. Kärnvapen är naturligtvis en känslig fråga. Sverige kommer att ha sitt motstånd mot dessa vapen kvar. Men det går samtidigt inte att bortse från att vi i en tid då Vladimir Putin mer eller mindre regelbundet hotar att använda kärnvapen, bland annat mot oss, också behöver ett paraply att stå under.

Nato är, till skillnad från till exempel EU, ingen överstatlig organisation. Den kan inte bestämma vad enskilda medlemsländer ska göra. Det finns alltid ett nationellt veto.

Jag har en förväntan om att regeringen i dag kommer att besluta om en så kallad ren ansökan om medlemskap i den transatlantiska alliansen. Men jag vill instämma i påståendet att jag inte tror att Nato har några andra förväntningar på Sverige än man har på Danmark och Norge. Innebörden av det är att vi, när vi väl är medlemmar, kan formulera vår relation till Nato och, vilket flera har varit inne på, undanbe oss sådana investeringar och lokaliseringar, herr talman.

Många har talat om vilka reaktioner som nu kommer att komma från Ryssland. Konventionellt militärt har Ryssland händerna fulla i den lilla del av Ukraina som man för ögonblicket opererar i. Men visst kan det komma påverkansoperationer, hybridattacker och så vidare.

Men det är också viktigt att komma ihåg att vår kanske mest känsliga tid nog ändå ligger bakom oss just nu. Det är under den här våren och de månader som vi har diskuterat som ett fönster har varit öppet för Ryssland när det gäller att kunna påverka svensk politik. När regeringen i eftermiddag väl fattar sitt beslut om att ansöka stängs det där fönstret en smula.

Flera har varit inne på att det har gått fort. Jag kan instämma i det, åtminstone på slutet, herr talman. Men jag kan också konstatera att den svenska regeringen ganska sent såg tecknen i skyn. Ganska sent uppfattade man att Finland var på väg. När Sauli Niinistö den 3 mars i år satt hos Joe Biden i Vita huset var det en tydlig signal, som vi tyvärr inte uppfattade. Så sent som en vecka därefter var det traditionella svaret från Socialdemokraterna precis detsamma: Nej, Natomedlemskap är inte aktuellt. Det är något som man har upprepat de senaste decennierna i något olika versioner men med samma innebörd.

Nu är vi på väg in, herr talman. Och det går inte att bortse från att vi när det gäller Nato kan få en motsvarande problematik med demokratiskt underskott som det som uppstod vid Sveriges snabba ingång i EU på 90-talet. Jag vill vara tydlig med att ansvaret för detta vilar helt på det socialdemokratiska partiet. De har aldrig tillåtit en diskussion i sak om Nato. Det har viftats bort. Mona Sahlin sa: inte under min livstid. Peter Hultqvist har sagt: inte så länge han är försvarsminister. Nu får man ta ansvar för det här.

Avslutningsvis: Den 11 april kl. 08.15 på morgonen, i ett fönsterlöst rum på Försvarsdepartementet, ska Peter Hultqvist slutligen ha vänt i fråga om sin inställning till Nato. Jag citerar honom, herr talman: Vi hade vänt och vridit på alla pusselbitarna men insåg att det fanns inget annat alternativ.

Det uttalandet påminner mig lite om biskop Brask, som också uppfattade sig vara nödd och tvungen till ett visst agerande. Men jag hoppas att försvarsministern, under de veckor och månader som nu följer, uppbådar större entusiasm för att ingå i den här alliansen. Det är trots allt han som ska förhandla för oss på vägen in.

Herr talman! Jag har aldrig tidigare så innerligt önskat yrka i en debatt som i dag, men jag vet att jag inte kan göra det.

Per Bolund (MP)

Anf. 8 Per Bolund (MP)

Herr talman! I dag debatterar vi ett historiskt beslut, om Sverige ska överge 200 år av alliansfrihet och om vårt land ska gå med i militäralliansen Nato. Men i en stund som denna, i ett utomordentligt allvarligt säkerhetspolitiskt läge både i vårt närområde och globalt, är det också viktigt att påminna oss själva om att säkerhetspolitik faktiskt handlar om mer än bara nej eller ja till Nato.

Rysslands fruktansvärda och folkrättsvidriga invasion av Ukraina har dramatiskt förändrat säkerhetsläget i Europa och för Sverige. En demokrati i Europa har blivit invaderad av en auktoritär stat, som försöker frånta landet dess rätt till frihet, dess rätt till självbestämmande. Ohyggliga och grova krigsbrott, som våldtäkter och massmord på civila, rapporteras nu från en rad platser där de ryska soldaterna har dragit fram. Närmare 14 miljoner människor i Ukraina har tvingats på flykt. Många tusen civila har dödats. Det är ett fruktansvärt angrepp som Sverige måste göra allt för att stoppa.

Jag är stolt över att vi i bred gemenskap har kunnat sända både vapen och annat stöd till Ukraina för att hjälpa dem i deras strid. Men det räcker inte. Vi vet att långt över hälften av Putins exportintäkter, det som fyller hans krigskassa, kommer från exporten av fossila bränslen. När president Zelenskyj för ett par månader sedan, den 24 mars, talade till denna riksdag i just denna kammare var det ett svenskt importförbud mot ryska fossila bränslen som stod i fokus – inte en tunna rysk olja till, inte en rysk oljetanker till som lossar i svenska hamnar.

Samma dag avslogs tyvärr ett förslag från Miljöpartiet om att just stoppa importen av fossila bränslen från Ryssland av sex av åtta partier i Sveriges riksdag. Men vårt arbete fortsatte oförtrutet, och förra veckan ställde sig äntligen en majoritet i riksdagen bakom Miljöpartiets förslag om ett importförbud av ryska bränslen. Nu är det upp till regeringen att sätta den planen i verket. Miljöpartiet vill se ett omedelbart stopp för importen av rysk energi till Sverige, och vi vill att regeringen med större kraft också driver på för att stoppa importen även till EU. Som president Zelenskyj sa: Sanktioner är det enda språk som Putin förstår.

Vi vet alla att fossila bränslen förvärrar klimatnödläget. Även med det kommer vårt lands säkerhet att försämras i takt med att extremväder, med översvämningar, torka, svåra stormar och skogsbränder, både blir värre och kommer oftare. Även här skulle vi önska en nationell samling för att möta det hotet med vår fulla kraft. Jag hoppas att det kommer senare, åtminstone.

Men beroendet av fossila bränslen är också en säkerhetspolitisk risk. Det borde vi också kunna se här och nu. Vi har länge drivit på för att stärka EU:s motståndskraft och öka pressen på Putin. Vi har drivit på för svensk energisolidaritet för att vi tillsammans inom EU ska kunna stänga Putins gas- och oljekranar. Det innebär att vi måste ställa om vår energipolitik. Förnybart är tydligt det säkerhetsmässigt och det miljömässigt hållbara.

Att fortsätta att vara beroende av auktoritära stater och fortsätta att pumpa in pengar i Putins krigskassa är inte längre försvarbart. Därför är också det politiska motståndet mot förnybar energi i Sverige och i Europa ett hot mot vår säkerhet. Förnybar energi är frihetsenergi, som den tyske liberalen Christian Lindner sa.

Herr talman! Miljöpartiet ställer sig till allra största delen bakom den rapport som den säkerhetspolitiska analysgruppen har arbetat fram. Vi delar den analys som görs i rapporten angående det försämrade säkerhetspolitiska läget med anledning av Rysslands vidriga invasion av Ukraina och även bedömningen av konsekvenserna för säkerhetspolitiken i Europa och i Sverige.

Men där skrivelsen har ställningstaganden som innebär att enbart ett Natomedlemskap skulle gagna Sveriges säkerhet gör Miljöpartiet en annan bedömning. Vi har stor respekt för att man kan komma till olika slutsatser, och även för oss har argumenten för att ändra säkerhetspolitisk inriktning stärkts. Men när Miljöpartiet gör avvägningen överväger fortfarande de negativa aspekterna av ett Natomedlemskap för vår del. Vi anser att det bästa för Sverige är att vi även i framtiden själva kan välja våra samarbetspartner när det gäller säkerhetspolitiska frågor. Vi kan då söka efter säkerhetspolitiska samarbeten med demokratier och med de länder som delar våra värderingar och vår syn på världsutvecklingen framöver.

Per Bolund satt och lyssnade intensivt på andra talare innan det blev hans tur.

I en tid av ökande spänningar i världen behövs mer än någonsin globala aktörer som kan verka för fred, för konfliktförebyggande och för medling i pågående konflikter. Här har Sverige en stolt tradition att falla tillbaka på – att som alliansfritt land medla och förebygga när det gäller krig och konflikter runt om i världen. Vårt diplomatiska arbete och vårt höga bistånd har bidragit till att ge oss ett starkt namn, som vi också kan använda för en fredlig utveckling i världen. Här ser vi att en fortsatt alliansfrihet ökar Sveriges möjligheter att föra dialog, att agera fredsmäklare och att därmed också bidra till avspänning, inte minst i vårt närområde.

Jag vill också påminna om att Sveriges säkerhet och vår förmåga att klara kriser inte bara handlar om militär förmåga, militär styrka. Vi måste också ha beredskap att möta hot som påverkanskampanjer, cyberhot, hackerattacker mot it-system, terrorism, hot mot demokratin och hot mot rättssamhället. Nya pandemier kommer att komma, och vi kommer att se brist på nödvändiga insatsvaror för industrin. Inte minst vet vi att klimatförändringarna, med torka, bränder, stormar och översvämningar, kommer att sätta mer och mer press på världen och på Sverige.

Herr talman! Miljöpartiet vill att Sverige ska fortsätta arbeta för global nedrustning. Vi vet att särskilt kärnvapen är ett existentiellt hot mot mänskligheten. En värld med kärnvapen kan aldrig vara en säker värld. Ett medlemskap i Nato innebär att Sverige skriver under på att använda kärnvapen som hot och som en del i en försvarsstrategi. Vi är oroade över att Sveriges oerhört viktiga arbete för nedrustning av kärnvapen kommer att försvåras om vi är medlemmar i en kärnvapenallians som Nato.

Miljöpartiet har drivit på för att Sverige ska skriva på FN-konventionen om förbud mot kärnvapen. Det är ett krav vi står fast vid. Vi anser också att Sverige bör lagstifta om att kärnvapen inte ska tillåtas i vårt land, på vårt territorium, varken i fredstid eller i krigstid.

Vårt arbete för att bidra internationellt i freds- och konfliktförebyggande arbete är viktigt. Det är något som vi behöver arbeta vidare med. Vi är oroliga över att Sverige i framtiden kommer att ses som en representant för Nato snarare än som ett eget land som verkar för en fredlig värld.

Jag oroas också över den demokratiska tillbakagång som vi kan se i dag, inte bara i Ryssland utan också i flera länder som är medlemmar i Nato. Vi ser nu Natoländer där grundläggande mänskliga rättigheter allt oftare utmanas. Journalister fängslas. Medier och universitet kontrolleras. Rättsstatens principer ifrågasätts.

Det är oroande trender, och de måste brytas. Miljöpartiet vill att Sverige ska fortsätta att vara en fristående röst för fred och för mänskliga rättigheter och stärka Sveriges feministiska utrikes- och utvecklingspolitik.

Sverige är nu på väg att lämna en säkerhetspolitisk linje som har gällt i århundranden och som har hållit vårt land utanför krig och konflikter. Det är ett stort och historiskt beslut, och vi anser att det är anmärkningsvärt att det har skett på bara några veckor. Ett sådant här avgörande beslut förtjänar en djupgående samhällsdiskussion. Vi hade önskat mer tid för en djupare analys och en längre och bredare demokratisk förankring av ett så här viktigt avgörande.

Vår syn är att Sveriges befolkning borde ha fått möjlighet att ta del av både för- och nackdelar med ett medlemskap i en samhällelig debatt under valrörelsen, för att sedan ha det med sig när vi alla går till val om några månader.

Vi håller fast vid att det finns andra alternativ än Nato: att förstärka Sveriges försvarsförmåga som vi har gjort kraftigt men också att fördjupa samarbeten inom försvars- och säkerhetspolitiken med demokratiska länder.

Samtidigt har vi som partirespekt för demokratiskt fattade beslut, och om det även efter valet finns en bred majoritet för ett Natomedlemskap kommer vi att acceptera det utfallet och i stället verka inom ett svenskt Natomedlemskap för fred, för kärnvapennedrustning och för demokrati. I en tid med ett mycket allvarligt säkerhetsläge i vår omvärld behövs det också samling nationellt. Miljöpartiet kommer att verka för att vi tillsammans står upp för att möta de hot som möter Sverige men också för en världsutveckling i demokrati och fred.

I detta anförande instämde Annika Hirvonen (MP).

Anf. 9 Statsminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Jag vill tacka för en väldigt bra debatt och tacka alla som har hållit den respektfulla ton som stundens allvar förtjänar.

Jag vill också tacka för alla de samtal som vi har haft de senaste månaderna med olika partiledare men naturligtvis särskilt för den nära dialog som jag har haft med oppositionsledaren Ulf Kristersson. I väldigt många frågor håller vi inte med varandra, men när det handlar om Sveriges säkerhet sätter vi båda landets säkerhet framför de trätor vi kan ha i olika inrikespolitiska frågor.

Jag sätter stort värde på vår dialog, och jag delar också Ulf Kristerssons uppfattning att ett svenskt Natomedlemskap skulle stärka Sveriges säkerhet. Det skulle också stärka det nordiska samarbetet, och det skulle stärka Nato. Nato stärker Sverige, och Sverige stärker Nato. Det gör det eftersom vi de senaste åren i bred samsyn i riksdagen kraftfullt har byggt ut svensk försvarsförmåga. Vi genomför nu under Peter Hultqvists ledning den största utbyggnaden av det svenska försvaret sedan 50-talet, och vi kommer att fortsätta hela vägen upp till 2 procent av BNP. Vi har återinfört värnplikten, vi öppnar nya regementen, vi köper in nytt försvarsmateriel och vi har också byggt ett stort antal försvarssamarbeten på ett sätt som även det kommer att stärka oss i period som vi nu går in i, från ansökan till ett fullvärdigt medlemskap.

Efter dagens debatt är det tydligt att det finns en stor och bred majoritet i riksdagen för att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Mot den bakgrunden är det också logiskt att regeringen fattar ett sådant beslut.

Men jag vet också att det finns många svenskar som fortfarande tvekar, som undrar varför det måste gå så snabbt och som håller fast vid den militära alliansfriheten. Det ska vi ha respekt för. Man kan landa i en annan åsikt. Det betyder inte att man bryr sig mindre om Sverige. Vi älskar alla vårt land, och vi vill alla det bästa för Sverige.

Det finns också många svenskar som kommer fram till att läget kräver ett Natomedlemskap men som ändå känner ett vemod. Det här är ett historiskt och omvälvande beslut. Det är ett stort skifte som Sverige står inför. Vi lämnar en era och går in i en annan. Men vi ska gå in i den nya tiden med tillförsikt, och när vi gör det ska vi ta med oss det bästa från vårt lands historia. Framför allt ska vi ta med oss insikten om att vi blir starkare tillsammans.

Anf. 10 Nooshi Dadgostar (V)

Herr talman! Den socialdemokratiska svängningen om Nato innebär att vi överger den alliansfria linje som har tjänat Sverige väl under mycket lång tid och kommer att tjäna Sverige väl även framöver. Den har hållit oss utanför krig och konflikter och gjort att vi har kunnat ha en självständig utrikespolitik.

Redan nu ser vi dock hur despoten Erdogan använder den nya beroendesituation som regeringen försatt oss i för att påverka svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Nu ser vi att Erdogan kräver eftergifter och pekar ut Sverige som en fristad för terrorister.

Socialdemokraterna och regeringen har varit mycket tydliga: Att göra som Erdogan vill och stämpla YPG som terrororganisation är oacceptabelt. Partiledaren Selahattin Demirtas från HDP ska friges. Är dessa ståndpunkter vad som gäller och något som regeringen står fast vid och kan uttala här i kammaren?

Anf. 11 Statsminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Efter en svensk medlemsansökan och att Sverige blir inbjudna som medlemmar i försvarsalliansen pågår en process där alla parlament ska ratificera en ansökan. Under den tiden kommer Sverige naturligtvis att ha en dialog med alla 30 Natomedlemsländer på olika nivåer, så även Turkiet.

Med detta sagt: Sveriges utrikespolitiska linje ligger fast.

Anf. 12 Nooshi Dadgostar (V)

Herr talman! Jag är mycket glad att statsministern uttalar och står fast vid och förhoppningsvis i samtal med Turkiet kommer att lyfta just dessa saker: att regeringen anser att det är oacceptabelt att peka ut YPG, den grupp som bekämpade IS och räddade världen från terrorsekten, som terrorister och att denna regering kräver att partiledaren Selahattin Demirtas friges från fängelse.

Är detta ståndpunkter som kommer att tas upp med den turkiska regimen? Står regeringen tydligt fast vid detta? Ett tydligt ja för att tydliggöra situationen skulle underlätta den här diskussionen.

Anf. 13 Statsminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Det är som jag säger: Sverige har en utrikespolitisk linje. Det faktum att vi ansöker om ett Natomedlemskap gör inte att vi kommer att ändra vår utrikespolitiska linje.

Anf. 14 Per Bolund (MP)

Herr talman! Tack, statsministern, för anförandet!

Det är ingen hemlighet att Miljöpartiet sedan länge är djupt engagerat i att minska kärnvapenhotet i vår värld. I går på presskonferensen nämnde statsministern att hon inte ser Natomedlemskap som ett hinder för att driva på utrikespolitik. Samtidigt har Margot Wallström till exempel sagt att Stockholmsinitiativet inte hade varit genomförbart om Sverige hade varit medlem i Nato.

För Miljöpartiet är det viktigt att vi verkligen gör allt som står i vår makt. Till exempel anser vi att Sverige borde skriva på konventionen från FN om ett förbud mot kärnvapen, vilket till exempel Irland och Österrike som icke Natomedlemmar har gjort.

Det vore intressant att höra hur statsministern ser på arbetet inom Nato för att minska kärnvapenhotet. Kommer statsministern att verka för att Sverige ska ha en lagstiftning som säger att det inte ska finnas kärnvapen på svensk mark i vare sig krigs- eller fredstillstånd? Kommer statsministern att verka för att ändra first use-strategin, det vill säga att Nato kommer att vara den första sidan att använda kärnvapen i konflikt?

Anf. 15 Statsminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Sverige kommer naturligtvis att fortsätta att bedriva en aktiv politik i världen för nedrustning, för fred och för färre kärnvapen och helst inga kärnvapen någonstans i världen.

Med detta sagt är det viktigt att understryka att Nato inte har något slags first use-politik. Däremot har man inte en uttalad no first use-politik. Men Nato är tydligt med att användandet av kärnvapen ligger extremt långt borta. Det är viktigt att understryka.

Nato placerar inte ut kärnvapen i medlemsstater mot deras vilja. Jag ser framför mig att Sverige, den dag Sverige blir medlem, kommer att kunna uttala förbehåll för att vi inte vill ha kärnvapen på svenskt territorium – och inte heller fasta baser.

Anf. 16 Per Bolund (MP)

Herr talman! Samtidigt finns Natoländer som har lagstiftning som tydligt deklarerar att man inte accepterar kärnvapen i vare sig fredstid – vilket som statsministern säger gäller för många länder – eller krigstid. Spanien är ett sådant exempel. Här skulle Sverige kunna göra sitt ställningstagande tydligt, vilket skulle vara bra.

Jag vill återvända till no first use-strategin. Vi vet att ju större risken är för att kärnvapen ska användas i en konflikt, desto större är också risken för, utan att överdriva, mänsklighetens utplåning. Ett kärnvapenkrig som eskalerar är ett existentiellt hot mot hela mänskligheten. Där borde Sveriges inställning vara att på alla sätt försöka de-eskalera och minska risken för att kärnvapen kommer till användning.

När vi nu, som det ser ut, får möjlighet att agera som Natomedlem vore det ansvarsfullt att inom Nato driva på för att Nato ska ändra sin linje och ha en tydlig no first use-strategi. Är statsministern beredd att agera för en sådan?

Anf. 17 Statsminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Det är oerhört viktiga frågor som Per Bolund tar upp. Det är tydligt att ingen kan vinna ett kärnvapenkrig. Därför är alla former av de-eskalering, samverkan i världen för att minska antalet kärnvapen, oerhört centralt. Det är naturligtvis viktigt att det sker en nedrustning av kärnvapen och en minskning av antalet kärnvapenstridsspetsar parallellt i alla kärnvapennationer.

Sverige kommer naturligtvis att fortsätta att driva på. Per Bolund tog upp Stockholmsinitiativet, och det är ett svenskt initiativ dit flera Natomedlemmar har anslutit sig. Jag ser framför mig att vi kan fortsätta att driva frågan med full kraft också som medlemmar i Nato.

Anf. 18 Ulf Kristersson (M)

Herr talman! Sveriges beslut att ansöka om medlemskap i Nato är ett beslut baserat på realism. Det är inget nytt – tvärtom! Sveriges säkerhetspolitiska doktrin har under ett halvt sekel präglats av en långt mer krass inställning än den officiella retoriken ibland har gett sken av: Från de ensidiga amerikanska säkerhetsgarantierna på 60-talet till de senaste årens mycket nära underrättelseutbyte med både USA och andra EU-länder. Från den lite märkliga romantiseringen av neutralitet och alliansfrihet som ideologi till de senaste 25 årens aktiva svenska deltagande i Natoinsatser i Bosnien, Kosovo, Libyen och Afghanistan. Från ganska mycket hemlighetsmakeri till påtagligt mycket transparens.

Processen från neutralitet via alliansfrihet, som blev allianslöshet, till dagens tydliga ställningstagande har pågått under lång tid, men kanske allra tydligast från och med 2009. Med solidaritetsdeklarationen erkände vi den europeiska gemenskapen fullt ut som en relation med både förpliktelser och rättigheter. Men inte förrän nu har svensk säkerhetspolitik i grunden tagit tydlig ställning, baserat på både nykter analys och en ärligt redovisad övertygelse. Det är bra i den svenska demokratin.

Sverige tillhör redan Europa och EU, men Sverige tillhör också västvärlden – och snart tillhör vi även Nato. Den cirkeln sluts.

Anf. 19 Nooshi Dadgostar (V)

Herr talman! Jag deltog i en mycket trevlig debatt med Ulf Kristersson för några veckor sedan i Aftonbladets studio. Då höll Ulf Kristersson öppet – självklart – för att kunna ha kärnvapen och utländska militärbaser på svensk mark. Nu verkar det som att Ulf Kristersson har ändrat sig i denna fråga och kan tänka sig att inte ha kärnvapen och utländska militära baser på svensk mark. Hur länge har Ulf Kristersson tänkt att hålla i det nya beskedet? Är det också bara några veckor?

Anf. 20 Ulf Kristersson (M)

Herr talman! Jag förstår att i en debatt där de flesta är eniga måste det vara frestande att leta efter något att vara riktigt oenig om. Jag har respekt för det; det är ju trots allt en riksdagsdebatt. Men om det anses att jag har uttryckt en sådan uppfattning måste det ha blivit ett missförstånd. Jag har aldrig uppfattat det som något annat än självklart att Sverige gör som Norge och Danmark, det vill säga att i fredstid varken ha stationerade kärnvapen eller permanenta trupper.

Vad som händer i värsta fall, om det som inte får hända skulle hända, är en helt annan sak. Jag ser inga som helst sådana skäl över huvud taget, och jag har inte tyckt det tidigare heller.

Anf. 21 Nooshi Dadgostar (V)

Herr talman! Detta är inte detaljer. Det handlar om kärnvapen på svensk mark, och det handlar om utländska trupper permanent stationerade i Sverige. Underskatta inte de viktiga frågorna för rikets säkerhet.

Moderaterna sa för några veckor sedan att det var helt öppet att kunna ha kärnvapen och permanenta utländska baser i Sverige. Är Ulf Kristerssons besked i dag att det är något som Moderaterna under inga omständigheter kommer att arbeta för eller rösta för i framtiden?

Anf. 22 Ulf Kristersson (M)

Herr talman! Jag vet inte riktigt vad Nooshi Dadgostar söker konflikt om här. Jag tror inte någon i Sveriges riksdag tycker något annat än att det är helt naturligt att Sverige gör samma sorts uttalanden som Norge och Danmark har gjort, som Finland också avser att göra och som flera andra Natoländer gör. Jag har inte haft någon sådan diskussion över huvud taget.

Skulle det värsta inträffa är jag däremot glad att det inte bara är diktaturer i världen som har kärnvapen utan att också den fria världen är beredd att i avskräckande syfte ha dessa förfärliga vapen som aldrig ska användas. Jag har aldrig tyckt något annat, och jag tycker att det är utmärkt att vi gör en sådan ensidig deklaration, precis som andra länder har gjort. Jag tror att Natoländerna inte förväntar sig något annat.

Anf. 23 Per Bolund (MP)

Herr talman! Kärnvapen är tyvärr en fråga som alltför sällan debatteras och diskuteras i svensk politik. Nu har vi verkligen anledning att borra lite djupare i frågan.

Moderaterna har tidigare kallat FN:s konvention mot kärnvapen för plakatpolitik. Det vore intressant att höra vad Moderaternas syn på kärnvapenfrågor egentligen är. Då räcker det inte med att säga att när Putin och andra diktatorer har kärnvapen är det bra om andra sidan också har det. Det är en lite för grund analys.

Jag skulle gärna vilja ha ett förtydligande från Ulf Kristersson: Hur ser ni på att ha kärnvapen som avskräckning? Vidare ställer jag den fråga jag ställde till statsministern: Hur ser Moderaterna och Ulf Kristersson på att ha en no first use-strategi för Nato? Är Ulf Kristersson beredd att verka för en sådan?

Anf. 24 Ulf Kristersson (M)

Herr talman! Kärnvapen är helt förfärliga. Kärnvapen borde inte finnas.

När kärnvapen nu finns är det absolut nödvändigt att även demokratier i avskräckande syfte kan markera för diktaturer att de inte får användas. Det är plakatpolitik att önska sig att de länder som bryr sig om vad människor i dessa länder tycker ska stå under tryck att förbjuda kärnvapen hos sig själva men låta dem vara kvar i diktaturer. Den politiken kommer vi aldrig att medverka till. Därför är ett sådant förbud meningslöst.

Självklart ska den fria världen i avskräckande syfte också ha detta. Men det bästa vore en värld utan kärnvapen.

Anf. 25 Per Bolund (MP)

Herr talman! Det var bra att få Moderaternas syn på kärnvapen. Det var kanske inte helt ett svar på frågan jag ställde.

Det är tydligt för dem som följer historien att tidigare FN-konventioner faktiskt har kunnat gälla för alla kärnvapennationer och har lett till nedtrappning och nedrustning, till exempel av kärnvapensystem som är särskilt hotfulla. Den historien borde vi bygga på och därmed se till att använda oss av det medlet eftersom vi uppenbarligen har ett gemensamt mål om att ha en värld utan kärnvapen.

Jag vill återvända till frågan som Ulf Kristersson inte svarade på. I dag finns det ingen tydlig no first use-strategi hos Natoländerna, det vill säga att man förbehåller sig rätten att vara den sida som först går in med kärnvapen i en konflikt. Är Ulf Kristersson och Moderaterna beredda att inom Nato verka för att ändra den principen?

Anf. 26 Ulf Kristersson (M)

Herr talman! Jag medverkar gärna till kärnvapennedrustning i världen. Det har då och då skett framgångsrikt. Vi ska inte ha några illusioner om att det är något annat än diktaturerna som är det stora problemet här. Men om vi sammantaget kan medverka till färre kärnvapen i världen är det utmärkt.

Jag tänker inte nu, långt innan Sverige är medlem, gå in och diskutera exakt vad Sverige ska göra och inte göra som framtida Natomedlem. Det tänker inte jag medverka till just nu. Men det är väl alldeles uppenbart att Nato är en försvarsorganisation. Det är en uttalad försvarsorganisation som gemensamt försvarar sig om den blir angripen utifrån. Jag tycker att det säger väldigt mycket om den logik och den värdegrund som präglar Natos arbete.

Anf. 27 Jimmie Åkesson (SD)

Herr talman! Jag fick mig en liten kyss av talarstolen här. Jag vet inte om det är ett tecken på någonting.

Den här debatten, i den mån man kan kalla det en debatt, visar att det finns en oerhört bred förankring kring det som nu ska ske och den vidare processen framåt. Det är naturligtvis en förutsättning för att det ska kunna bli bra. Det är väldigt viktigt. Det är en styrka för den fortsatta processen, och Sverigedemokraterna har för avsikt att vara en konstruktiv part i den fortsatta processen.

Det är också uppenbart – det blev tydligt här i dag, men det har också blivit tydligt de senaste månaderna – att det finns fullt legitima, rimliga argument både för och mot en svensk Natoanslutning. Jag håller med alla som sagt här i dag att man måste ha respekt också för dem som tycker annorlunda. Men för oss handlar det till syvende och sist om Sveriges och svenska medborgares säkerhet och trygghet. Det är ett argument som väger tyngre än alla andra argument.

Om man tittar på de senaste månadernas situation i Ukraina ser man hur detta inte så lilla folk, men såklart militärt svagare än sin fiende, försvarar sig. Visst, man får hjälp av omvärlden i form av materiel och pengar och förnödenheter, men man strider på egen hand.

Det vore naturligtvis förödande om Sverige hamnade i en motsvarande situation, och det väger väldigt tungt för vårt beslut här i dag och i fortsättningen. Realism och pragmatism, herr talman!

Anf. 28 Annie Lööf (C)

Herr talman! Putins gränslöst vidriga krig i Ukraina har förändrat allt. Vi ser i realtid hur ryska soldater på Putins uppdrag mördar, terroriserar och skändar människor och försöker utplåna ett folk och ett land.

Alla de ukrainska män och kvinnor som nu slåss för sin egen överlevnad och frihet slåss också för vår och övriga Europas överlevnad och frihet. Denna nya verklighet kräver handling. Den kräver vårt fortsatta fulla stöd till Ukraina, men den kräver också att vi agerar för att stärka säkerheten och friheten här hemma och i vårt närområde.

Ett svenskt Natomedlemskap gör precis detta. Det stärker Sveriges försvar och säkerhet. Det stärker också säkerheten för och solidariteten och samarbetet med våra nordiska och baltiska vänner. Det är ett tydligt svar på Putins aggressiva krig och ett tydligt besked till vår omvärld. Det är otänkbart att stå neutral mot Putins blodiga, helt oprovocerade attack på sitt grannland och på den europeiska freden.

Centerpartiet har länge förespråkat ett svenskt Natomedlemskap. Vi har aktivt drivit på debatten och den konkreta försvars- och säkerhetspolitiken, fått med oss en majoritet i riksdagen för en svensk Natooption, varit avgörande för att tillsammans med andra konstruktiva krafter höja det svenska försvarsanslaget till 2 procent av bnp framöver och drivit igenom återstartande av regementen över hela landet och satsningar också på det civila försvaret. Vi har gjort skillnad, och vi kommer att fortsätta vara en seriös och handlingskraftig röst för att stärka det svenska totalförsvaret.

Därför är det med ansvarstyngd stolthet och tacksamhet som jag i dag klart och tydligt uttalar mitt och Centerpartiets fulla stöd för att Sverige ska ansöka om att bli medlem i Nato. Det är ett beslut som fullt ut är för frihetens, säkerhetens och Sveriges bästa.

Anf. 29 Nooshi Dadgostar (V)

Herr talman! Vår säkerhetspolitik var aldrig tänkt att fungera bara i goda tider. Det måste ju vara tvärtom. Den ska stå stabilt över tid och i förändringar.

Vi ska alltid analysera de nya lägena. Vi ska kunna tänka om. Men det är inte samma sak som att kasta allt vi vet över bord. Nu låter det på de andra partierna och regeringen som om det vore det enda rätta, den enda vägen att gå.

Vi är det land i världen som har haft den längsta sammanhängande fredstiden. I 200 år har den svenska alliansfriheten skapat säkerhet för Sverige och hållit oss utanför krig. Vi har haft en självständig röst. Ingen har kunnat diktera den svenska utrikespolitiken utifrån. Vi har stått upp för svenska medborgares trygghet och för mänskliga rättigheter världen över.

Vi är alla överens om att den ryska invasionen är oförlåtlig, olaglig och oprovocerad. Det vi inte är överens om är vad som är bäst för Sveriges säkerhet.

En stor majoritet av svenska folket röstade på partier som stod upp för den nuvarande svenska linjen och ett tydligt nej till Nato. Det saknas demokratisk och folklig förankring för att forcera svenska folket in i Nato. Ändå är det vad som sker i dag.

Vi hade kunnat sköta det här bättre genom att låta medborgarna vara med och ta ställning till för- och nackdelar. Det hade varit bättre för demokratin, för legitimiteten och för den svenska säkerhetspolitiken.

Anf. 30 Ebba Busch (KD)

Herr talman! Det står nu klart att det i dag i denna kammare finns en bred politisk enighet och majoritet för ett svenskt Natomedlemskap. Denna dag, måndagen den 16 maj 2022, kan komma att skrivas in i historieböckerna som en milstolpe i svensk utrikes- och säkerhetspolitik.

För Kristdemokraterna har det under många år funnits en strävan till just denna punkt, till just denna dag. Vi har förordat och förordar även i dag ett svenskt Natomedlemskap för att vi tror på samarbeten som stärker och säkrar fred och frihet.

Nato är en försvarsallians, ett samarbete vars hela grundfundament är just att säkra fred och frihet. Så har det varit sedan 1949, då Nato bildades, och så är det även i dag, när osäkerhet, hot och krig åter kommit till vår del av världen.

Aggressioner och hot kan aldrig mötas genom att vika undan utan bara genom att stå upp mot förtryck och för fred. Aggressioner möts inte med aggressioner utan med ett starkt och trovärdigt försvar för grundläggande värden om demokrati, frihet och självbestämmande – värden som starkast kan försvaras genom samarbete.

Låt det vara tydligt i dag och i denna kammare att Kristdemokraterna står stadigt och tryggt bakom en svensk ansökan om fullvärdigt medlemskap i Nato, för freden och för friheten som i varje tid måste försvaras.

Anf. 31 Allan Widman (L)

Herr talman! Det är naturligtvis förfärligt, men den så kallade terrorbalansen, eller doktrinen om mutual assured destruction, höll fred i en värld där starka motståndare upplevde starka spänningar under lång tid. Freden kunde behållas. Till och med när Kubakrisen rasade var detta möjligt.

Detta leder mig fram till slutsatsen att det vid varje form av nedrustning när det gäller kärnvapen eller, för den delen, andra massförstörelsevapen måste finnas reciprocitet, det vill säga att man inte kan begära mer av den ena sidan än man begär av den andra.

Jag tycker att det också hör till historieskrivningen att den senaste världsledare som uttalade visionen om en kärnvapenfri värld faktiskt var USA:s president Barack Obama.

Det är riktigt att beslutet har gått fort. Men en del av oss partier som länge kämpat för ett Natomedlemskap upplever det inte riktigt så. Det är nästan 23 år sedan Folkpartiet, som det hette då, började driva denna fråga.

Det är korrekt som statsministern framhåller att försvarsanslaget har ökat, både 2015 och 2020 – vid det senare tillfället i ganska betydande grad. Men eftersom statsministern själv var involverad i delar av dessa förhandlingar vet hon också vilka det var som drev på för dessa anslagshöjningar. Det var i allt väsentligt, herr talman, de borgerliga partierna.

Ensam är inte stark, herr talman. I säkerhetspolitiken är ensam bara ensam.

Anf. 32 Per Bolund (MP)

Herr talman! Socialdemokraterna har nu svängt, och det är ett faktum att det finns ett brett parlamentariskt stöd för regeringens beslut. Miljöpartiet respekterar självklart våra demokratiska spelregler, även när besluten går oss emot, som i det här fallet.

Som parti har vi inte ändrat uppfattning i Natofrågan. Vi vill hellre att Sverige fortsatt är alliansfritt, även i dessa oroliga tider. Men nu pekar allt på att vi står inför en anslutningsprocess, och då vill vi att Sverige ställer krav för vårt medlemskap i Nato. Dessa krav bör diskuteras och förankras också i riksdagen. Vad är det för villkor som ska gälla för Sverige om vi nu blir medlemmar i Nato?

Nu ser vi redan att Turkiet börjar ställa motkrav för att säga ja till ett svenskt Natomedlemskap. Andra länder kan, öppet eller på andra sätt, ställa motkrav på Sverige. Här är det oerhört viktigt att vi från Sveriges sida aldrig viker oss kring vår syn och våra krav på demokratisk utveckling och respekt för mänskliga rättigheter. Miljöpartiet kommer att noga följa anslutningsprocessen och också säkerställa att Sverige står upp för dessa värden även om det skulle komma påtryckningar.

Det måste också komma diskussioner om Sveriges förhållningssätt när det gäller kärnvapen inom Nato. Miljöpartiet vill att regeringen vid överläggningarna med Nato säkerställer att Sverige inte ska delta i övningsverksamhet som inkluderar övning med kärnvapen, att Sverige inte ska delta i Nuclear Planning Group och att Sverige ska behålla rätten att inte stödja Natos uttalanden om kärnvapen och aktivt ska kunna markera avståndstagande till kärnvapen.

Vi vill att Sverige i omgångar ska lagstifta mot införsel av kärnvapen på svenskt territorium, att kärnvapen inte ska kunna placeras på svensk mark eller föras in i landet samt att Sverige ska ansluta sig till FN:s konvention om förbud mot kärnvapen innan ansökan till Nato skickas in.

Vi lever i en allvarstid i Sverige. Vi lever i en tid som kräver nationell samling. Säkerhet bygger vi tillsammans. Rysslands krig mot Ukraina måste stoppas omedelbart.

Anf. 33 Statsminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Jag vill tacka alla partier för en väldigt bra debatt, om man ens kan kalla det för debatt – en diskussion. Många viktiga synpunkter och argument har förts fram i denna debatt.

Jag kan konstatera att det finns en väldigt bred majoritet i Sveriges riksdag för att Sverige nu ska ansöka om medlemskap i Nato. Mot denna bakgrund är regeringen också beredd att fatta det beslutet.

Därefter följer en osäker tid för vårt land. Då är det bra att vi har tydliga säkerhetsförsäkringar från våra vänner som redan är medlemmar i Nato. Det är också viktigt att vi i Sverige, svenska folket, håller oss uppdaterade och inte går på de försök som kan komma för att splittra och skapa osämja i Sverige. Vi tar oss igenom den här perioden genom att vi håller ihop.

Den särskilda debatten var härmed avslutad.


Partiledardebatten den 8 juni 2022

Den 8 juni klockan 9 var det partiledardebatt i riksdagen. I en partiledardebatt får partiledarna för alla riksdagspartier chansen att argumentera för den politik de vill föra. Denna debatt var årets andra partiledardebatt i riksdagen.

Anf.  1 Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

Statsminister Magdalena Andersson – “Herr talman! Jag älskar Sverige.”

Herr talman! Jag älskar Sverige.

Herr talman! Jag älskar Sverige. Det är en ynnest att varje dag få vakna upp och veta att min yttersta uppgift för dagen är att göra det som är bäst för vårt land. Det är att göra det som krävs för att vi ska kunna bevara Sverige unikt, med våra värderingar om frihet, jämlikhet och jämställdhet.

Sedan vi möttes i här partiledardebatt förra gången, i januari, har vår verklighet förändrats. Det pågår ett storskaligt krig i vårt närområde. Därför snabbar vi på den stora upprustningen av försvaret för att bygga ett starkt svenskt folkförsvar – av svenska folket, för svenska folket.

Vi har också beslutat om att ansöka om medlemskap i Nato. Jag har försäkrat mig om att det finns ett brett stöd för det i Sveriges riksdag och att vi kan göra det tillsammans med Finland. Jag har också arbetat väldigt hårt för att vi ska kunna få säkerhetsförsäkringar. I helgen besökte jag tillsammans med Annie Lööf ett amerikanskt örlogsfartyg som låg inte långt härifrån. De nordiska, amerikanska, brittiska, tyska och franska säkerhetsförsäkringarna bidrar till trygghet. Det är viktigt, för vi befinner oss i ett känsligt läge.

Anslutningsprocessen kräver handlingskraft och sammanhållning från både regering och opposition. Högeroppositionens misstroendeförklaring mot regeringen föll i går. Nu måste alla vi som älskar Sverige, inte minst vi som stöder ett svenskt medlemskap i Nato, samarbeta. Vi behöver blicka framåt och samverka för Sveriges bästa; det har svenska folket rätt att förvänta sig av oss.

Herr talman! Snart börjar sommarlovet för tusentals barn med sol, saft och bad. För alla som har tagit studenten de senaste veckorna börjar vuxenlivet. Andra har precis börjat sommarjobba. Några sitter och funderar på vad de ska göra i livet, och andra väntar nervöst på antagningsbeskedet från högskola eller universitet.

För många svenskar börjar snart den efterlängtade sommarledigheten. Grillen åker fram, radion spelar Sommar i P1 och ryggstöden på utemöblerna kan fällas bakåt. Min uppmaning till svenska folket är: Njut, alla som kan. Ta vara på ledigheten, och ta hand om varandra! Jag vill redan nu passa på att önska mina partiledarkollegor, Sveriges riksdagsledamöter och riksdagskansliet, inklusive talmännen, en riktigt skön och glad sommar.

Det är viktigt att vila ut nu, för på andra sidan ledigheten väntar ett val. Den 11 september är det dags för svenska folket att avlägga sin röst. För en levande demokrati är det viktigt att alla i vårt land är engagerade. Argument ska stötas och blötas, och ju fler som är engagerade, debatterar och kommer med förslag, desto bättre blir politiken. Argument ska stötas och blötas, men alltid med en gemensam och grundläggande respekt för varandra, för vårt land och för vårt sätt att leva.

Vi ska ha respekt för vår demokrati, helt enkelt. Det är viktigt, för så ser det inte ut överallt. I många länder, inte bara i Ryssland, utarmas de demokratiska principerna. Respekten för varandra och för framtida generationer förtvinar i samma takt. Sverige är långt ifrån perfekt. Men här lever respekten, även om den har nötts i kanten av ojämlikhet och segregation. Här lever demokratin, trots att den utmanas av krafter som vill slita oss isär. Gemensamt behöver vi varje dag försvara vår demokrati.

Herr talman! Det finns allvarliga problem. Det vi älskar med Sverige hotas. Det ställer krav på mig som svensk och som statsminister och på alla oss i kammaren. Jag vet att vårt Sverige kan bättre. Därför är valet den 11 september avgörande. Vi socialdemokrater har tre tydliga prioriteringar för att lösa samhällsproblemen.

För det första: Våldet, skjutningarna och kriminaliteten, som kryper ned i åldrarna, måste stoppas. Segregationen har lett till parallellsamhällen där alldeles för få pratar svenska, för få går till arbetet och alldeles för många barn går till en skola som inte ger dem de kunskaper som Sverige kräver. Vi har skärpt över 70 straff och utbildar fler poliser. I går började 785 nya polisstudenter sin aspirantutbildning. Men det är uppenbart att det inte räcker. Det är därför vi ska vända på varje sten för att bryta segregationen och stoppa gängkriminaliteten.

För det andra: Klimatförändringarna påverkar inte bara vår fantastiska natur, utan de slår mot vanligt folks ekonomi genom Putinpriser på el och Putinpriser på drivmedel. Vi ser också högre matpriser. Det är därför vi ska skapa framtidens jobb genom att ligga längst fram i klimatomställningen. I förra veckan genomförde vi ett klimattoppmöte här i Stockholm tillsammans med FN. FN:s generalsekreterare var också här. Det är ett av många sätt; vi måste gå från ord till handling.

För det tredje: Friskolelobbyister arbetar för att våra gemensamma skattepengar inte ska gå till barnen i skolan utan ned i riskkapitalisternas fickor. Det är därför vi behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden. I dag sker en omröstning här i riksdagen om ökad likvärdighet, och jag hoppas att alla vill komma bort från marknadsflummet och se till att stärka barnens utbildning och få bort stöket i skolan.

Herr talman! Sverige är lagbok, nitiska tjänstemän och en välfungerande ekonomi. Det är att vandra fritt i vår natur, att kunna lämna ungarna på förskolan och gå till jobbet men också att kunna lita på sina grannar. Vi kan bygga ett starkare Sverige när vi arbetar tillsammans, för vårt Sverige kan bättre.


Herr talman! Om 95 dagar är det val, och ännu en förlorad mandatperiod tar äntligen slut.

Herr talman! Om 95 dagar är det val, och ännu en förlorad mandatperiod tar äntligen slut. Gårdagens förtroendeomröstning om Morgan Johansson blev ytterligare ett exempel på det helt uppenbara: Så här kan ett land inte styras i längden, i varje fall inte om landet har några problem att lösa.

Vi ser ständiga regeringskriser eller hot om regeringskriser – i ett land som har förlorat kontrollen över den grova kriminaliteten. I går kväll sköts ännu en människa ihjäl, den här gången i Kristianstad. Jag läste nyss att en 16-åring just nu är anhållen.

I ett läge med krig i Europa och med en inflation som för första gången på 40 år hotar vanliga människors hushållsekonomi har vi en regering som inte kan samla majoriteter här i riksdagen och inte ens få igenom sin egen budget.

Sverige hade behövt en regering som vet vad den vill, som kan få stöd för sin politik och få någonting gjort – en regering med ministrar som sköter sitt jobb och inger förtroende utanför partikansliet. Magdalena Anderssons regering gör på varje punkt precis tvärtom.

Hon bygger sin regering på Centern, Vänstern, Miljöpartiet och på en politisk vilde, som är oeniga i alla de stora frågorna. Hon lovar att inte dra in Nato i valrörelsen men gör det ändå så fort Morgan Johanssons förmåga som justitieminister på goda grunder ifrågasätts. Man måste kunna lita på en statsministers ord i mer än två veckor. Jag står fast vid mitt löfte att skilja på Sveriges Natoansökan och vanlig partipolitik i nationens intresse.

Herr talman! Sverige står nu inför en ny ekonomisk situation. För första gången på decennier måste en vanlig löntagare räkna med att få det sämre ställt. Hushållen är i en perfekt storm av höjda matpriser, höjda elräkningar och höjda bolåneräntor. Rysslands förfärliga krig eldar på prisstegringarna, men regeringen lägger sten på börda genom att aktivt höja priset för vanliga människors vardagsliv. Det har blivit dyrt att vara svensk.

Regeringen pratar nu slarvigt om Putinpriser, vilket är rätt hånfullt mot alla de ukrainare som verkligen betalar det riktigt höga mänskliga priset för just Putin. Men begreppet Putinpriser leder fel på fler sätt, för det var inte Putin som lade ned kärnkraften i södra Sverige med skenande elpriser som följd. Det var inte Putin som såg till att Sverige hade världens högsta skatt på diesel redan före invasionen. Det var inte Putin som bildade regering med Miljöpartiet, kohandlade med Centerpartiet och sedan vek ned sig för Vänsterpartiet, utan det var Socialdemokraterna som gjorde allt för att klamra sig fast vid makten.

Herr talman! Regeringen har allt som allt gjort 46 skattehöjningar. Nu vankas önskelistor på nya höjda skatter på sparande, på boende, på resande och, som alltid, på företagande. Trots att Sverige har världens femte högsta skatter anser regeringen att Sverige inte har råd med just försvaret utan att införa ännu en skatt, en särskild beredskapsskatt. Men om inte ens statens absoluta kärnuppgifter kan utföras med de skatter som vi redan betalar är det prioriteringarna som är felaktiga, inte skatterna som är för låga i Sverige.

Hur den skatten ska tas ut och vilka som ska betala den vill regeringen inte berätta. Men eftersom försvaret ska stärkas rejält när det är krig i Europa och Sverige ska in i Nato talar vi om rätt många miljarder. Och vilka skatter kan ge många miljarder? Återinförd fastighetsskatt, höjd bensinskatt och höjd skatt på ISK-sparande. Flera av regeringens stödpartier och regeringens generösa huvudsponsor, LO, är för alla dessa skattehöjningar.

Nu måste regeringen tala ur skägget. Vilka skatter kommer ni att höja om ni sitter kvar efter valet? Den här gången måste väljarna få veta före valet. Inte minst de som överväger att rösta på Centern vill nog veta exakt hur dyrt det blir att stötta ännu en S-regering som samarbetar med Vänstern och Miljöpartiet.

Herr talman! På min sida i politiken är vi överens om att inte höja skatterna när vanligt folk kämpar med elräkningar och bensinpriser och försöker få lönen att räcka till. Vi är överens om att det nu är dags att ge valuta för skattepengarna, inte bara ta in mer skattepengar.

En ny regering efter valet kommer att lägga om den ekonomiska politiken, och principerna är enkla. Det ska alltid löna sig att jobba och försörja sig själv. Den som jobbar och har jobbat ska få mer i plånboken, inte mindre. Det är en fråga om frihet men också om rättvisa. Ingen ska behöva få bidrag för att kunna betala skatten eller ta lån för att betala elräkningen. De höga skatterna på el och drivmedel gör att staten tjänar pengar på de redan höga priserna. Det är orimligt. Och ingen ska riskera att drivas från hus och hem för att den andra sidan vill återinföra fastighetsskatten. Det är ett löfte från min sida.

Herr talman! Efter åtta år av ogenomtänkt ekonomisk politik som har försummat statens allra viktigaste arbetsuppgifter behöver Sverige fokusera och prioritera. För det krävs en regering som klarar den mest grundläggande uppgift som varje regering har, att kunna samla sitt eget regeringsunderlag, peka ut en gemensam kurs för framtiden, få igenom sin budget och sedan se till att få jobbet gjort. Det kan inte vara för mycket att begära just detta.

Inte fyra år till!


Herr talman! Vi har facit framför oss.

Herr talman! Vi har facit framför oss. Vi har resultatet av ett åtta år långt socialdemokratiskt maktinnehav, åtta år av fiaskon, åtta förlorade år. Tyvärr finns det inga tecken på att den här regeringen bär några som helst insikter nog för att ta ansvar för sina misslyckanden. I stället vill man ha mer makt, mer möjlighet att göra ännu mer skada. Denna längtan efter makten har gått så långt att ett köpslående med en marxistisk politisk vilde, med helt andra intressen än Sveriges för ögonen, ses som något helt oproblematiskt, som ett naturligt inslag i den parlamentariska processen. Den parlamentariska processen och frågan om hur långt Socialdemokraterna är beredda att gå för att få makten och behålla makten har därmed besvarats. Man är beredd att gå precis hur långt som helst, till och med så långt att man är beredd att äventyra säkerheten för Sverige och för Sveriges medborgare.

Ett starkare samhälle, ett tryggare Sverige är den bild som Socialdemokraterna nu försöker förmedla inför valet. Men Sverige har inte blivit tryggare och bättre, utan det här är skamlösa lögner utan förankring i verkligheten. Finns det någon människa i det här landet som på allvar menar att vi har ett starkt samhälle i dag? Finns det någon i Sverige i dag som på allvar menar att Sverige de senaste åtta åren har blivit tryggare?

Regeringen vill att valet i höst ska handla om vad Socialdemokraterna vill göra för att göra Sverige starkare och bättre i framtiden och inte om vad de har åstadkommit hittills. Det som jag menar att valrörelsen borde handla om är vad den här regeringen på åtta år har lyckats åstadkomma så här långt. Det är åtta år av misskötsel, åtta år av nonchalans. Herr talman! Jag hoppas att valet blir en recension av detta.

I grunden kokar egentligen allting ned till vad man vill, hur man väljer att prioritera. Politik handlar om politisk vilja. Det handlar om prioriteringar, och det handlar om ambitioner. Är det positioner eller makten som lockar eller är det att göra Sverige till ett bra land? För mig och för Sverigedemokraterna, herr talman, är svaret på detta helt självklart. Vi har ett överordnat syfte, och det är att se till att Sverige blir ett bra land att leva i igen. Sverige ska vara bra att leva i.

I debatten pratas det mycket om medmänsklighet. Inte sällan används just medmänsklighet som ett tillhygge i debatten mot oss sverigedemokrater. Man säger att vi är elaka, att vi är hårda och att vår politik är inhuman. Men, herr talman, medmänsklighet är för mig och för Sverigedemokraterna att man visar kärlek för och tar hand om de sina. Medmänsklighet är att våra äldre som har byggt det här landet får en trygg och värdig ålderdom. Medmänsklighet är för mig och för Sverigedemokraterna att se till att våra barn ska kunna växa upp i trygghet utan rädsla för att bli utsatta för sexuella övergrepp eller förnedringsrånade när de går ut.

Den politiker som förvägrar en flitig, ansvarstagande, hårt beskattad befolkning en robust fungerande sjukvård, skola, äldreomsorg, trygghet och så vidare är inte en medmänsklig politiker. Det kan inte vara en medmänsklig politiker och kommer aldrig att vara en medmänsklig politiker.

För att förstå det måste man förstå själva utgångspunkten. Svenskar, människor i vårt land, svenska medborgare, har kämpat i hela sina liv för det här landet, och då har de också rätt att prioriteras.

Det är svenska medborgares land. Det är våra skattepengar, och det är vår rättighet. Förstår man inte det kommer det att gå fel. Då kommer man att hamna långt bort från verkligheten, hur mycket man än anstränger sig för att slippa se problemen komma.

Herr talman! Vi står inför ett ödesval. Vi har en gedigen politisk plattform som vi är beredda att sjösätta. Ingen mer ansvarslös invandringspolitik, inga fler straffrabatter och inget mer daltande med kriminella. Ingen mer skolpolitik där lärarna blir av med varje effektivt verktyg som krävs för att skapa en lugn och trevlig studiemiljö i klassrummen.

I detta anförande instämde Thomas Morell och Charlotte Quensel (båda SD).

Anf.  4 ANNIE LÖÖF (C):

Herr talman! Ledarskap, ansvar, samarbete, världens blickar riktas nu mot Sverige.

Herr talman! Ledarskap, ansvar, samarbete, världens blickar riktas nu mot Sverige. Det pågår ett krig två timmar bort från Sveriges gräns. Freden i Europa är krossad. Vi befinner oss i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge och är nu mitt i en historisk och avgörande process med att ta Sverige in i Nato.

Det är på riktigt. Det är allvar nu. Då krävs att såväl regering som oppositionspartier skruvar ned tonläget, är konstruktiva och agerar ansvarsfullt. Då krävs fler vuxna i rummet som har Sveriges bästa främst.

Om knappt hundra dagar är det val. Då har människor i hela landet möjligheten att rösta på de värderingar och de politiker som de tycker förtjänar deras förtroende och i vilken riktning de vill ta Sverige.

Jag tror på samarbete före splittring, politiskt ledarskap före populism, och på ett Sverige som blir grönare, friare och starkare.

Inte skräpa ned i naturen, vara snälla mot varandra och bara använda det vi verkligen behöver. Det var slutsatserna som min snart sjuåriga dotter landade i häromdagen när hon pratade om hur vi bäst tar hand om planeten. Banalt, skulle kanske några säga. Klokt, säger jag. Om vi kokar ned samhällsutmaningarna som vårt land står inför handlar det om precis detta.

Det handlar om miljön och klimatet, hur vi tar hand om naturen, hur vi förbättrar miljön, hur vi minskar utsläppen och gör våra hav, sjöar och vattendrag friskare och renare. Det handlar om hur vi kommer bort från extremväder, översvämningar och artdöd.

Det handlar om tolerans, trygghet och jämställdhet. Det handlar om rätten att bemötas med samma respekt oavsett om du är pojke eller flicka, man eller kvinna, i skolan eller på jobbet i vardagen.

Det handlar om att slippa leva ett liv i våldets skuggor, att få älska efter eget hjärta och att inte behöva bemötas med rasism och intolerans. Det handlar om att hela landet behövs och att vi nyttjar våra gemensamma resurser på smartast möjliga sätt.

Det handlar om att vi ser hur avgörande våra landsbygder och våra skogar är för jobben och den gröna omställningen, och hur avgörande det är att arbeta cirkulärt med återvinning och återbruk och att fortsätta att utveckla ny grön teknik där vi tar hand om planeten och samtidigt skapar nya gröna jobb.

Ska hela landet komma framåt behövs en politik och ett ledarskap som tar klimatet, jämställdheten, toleransen och våra landsbygder på allvar. Då behövs fler jordnära, gröna, liberala reformer och mer konstruktivt samarbete.

Då behövs för det första fler gröna investeringar i det stora och i det lilla, för klimatet och för jobben, i minusutsläpp, energilagring och i svenska biodrivmedel som måste fördubblas. Det behövs för att få fler att köra grönare och för att skapa tusentals nya jobb på våra landsbygder och för att minska vårt och på sikt andras beroende av Putins blodsbesudlade bränslen.

Då behöver vi för det andra öka takten i jämställdhetsarbetet och en arbetsmarknad och ekonomi som på riktigt är jämställd. Det handlar om att se till att heltid blir norm, att fler kvinnor i offentlig sektor kan vidareutbilda sig, byta arbetsgivare och påverka sin lön. Det ger mer jämställda löner och mer jämställda pensioner.

Då behöver fler utrikes födda kvinnor få chansen att lära sig språket och jobbet på jobbet, och få en egen lön och en egen frihet. Det gäller inte minst med vårt förslag om serviceassistenter. Det kan ge en möjlighet att få in en fot i vård- och omsorgsyrkena. Det är en trippelvinst för jämställdheten, för välfärden och för integrationen med fler kvinnor i jobb.

Då behöver vi se att hedersförtrycket och våld mot kvinnor är ett hot mot vårt demokratiska samhälle och en skamfläck. Då krävs konkret handling och samarbete. Vi har lagt fram skarpa förslag om allt från att kriminalisera kontrollerande beteenden och stärka tjej- och kvinnojourerna till att göra det lättare att värna sin skyddade identitet och hitta en ny bostad om du måste fly.

För det tredje behöver vi bli fler som förstår att hela Sverige behövs. Friheten, tryggheten och framtidstron måste genomsyra såväl Krokom som Kungsbacka, Nässjö och Nynäshamn. Vi behöver fler som gör och inte bara pratar, som står upp för historiska frihetsreformer om strandskyddet, och som ser till att vi får konkurrenskraftiga villkor för matproduktion.

Ska Sverige bli starkare, grönare och friare, ett land där vi blir bättre, ska vi, som min dotter sa, ta hand om vår natur, vara snällare mot varandra och använda resurser och människor på rätt sätt. Det handlar om att stå upp för allt det där som kommande generationer ser som självklart.

Då krävs ledarskap för klimatet, för toleransen, för jämställdheten och för landsbygden. Det är inte för att det alltid är lätt utan för att det alltid är rätt. Vi bygger ett land som spirar framtidstro och kraften där alla människor får möjligheten att växa. Det gäller oavsett om du precis ska fylla 7 år eller 70 år. Det är för Sveriges bästa.


Herr talman! Det svenska pensionssystemet fungerar inte.

Herr talman! Det svenska pensionssystemet fungerar inte. Trots att vi är bland de länder där man arbetar längst i Europa har vi mycket låga pensionsnivåer. Prognosen blir bara allt sämre. De som går i pension i dag får bara runt 50 procent av sin tidigare lön, och framöver kommer det att bli ännu lägre om inget görs. Vi har flest fattigpensionärer i Norden. I över 25 år har socialdemokrater och framför allt moderater blockerat frågan i den så kallade Pensionsgruppen.

När jag besöker arbetsplatser runt om i Sverige kommer frågan alltid upp. Det är oron över att inte kunna gå i pension därför att kroppen är helt slut. Det är oron för att pensionen är så låg trots ett långt arbetsliv att man inte ens orkar öppna det orangea kuvertet. Det är mitt ansvar att göra någonting åt det.

Vi måste vara ärliga. Vi har för låga pensioner. Vi måste ändra på det. Sveriges löntagare går upp tidiga morgnar, bär tungt, springer allt fortare, har värk i armar och leder, för att få det här landet att fungera. De förtjänar bättre.

I ett välfärdsland kan vi inte ha fattigpensionärer. Därför ställde Vänsterpartiet krav på höjda pensioner inför statsministeromröstningen i höstas. Jag vet att de flesta i denna kammare då sa att det var fel. De sa att det inte passade, att det inte gick och att det var alldeles för mycket. Men de hade fel.

Hade garantipensionen följt den allmänna ekonomiska utvecklingen hade vi behövt höja den med 3000 kronor i månaden. Så mycket har vår grundpension urholkats och släpat efter. Nästa vecka ska denna riksdag ta ställning till inte om pensionen ska höjas utan med hur mycket pensionerna ska höjas. Det är en vänsterpartistisk framgång som jag är stolt över.

Trots all kritik gick Socialdemokraterna till slut med på vårt krav. Det ledde i sin tur till att till och med de högernationalistiska partierna tvingats lägga fram ett förslag på riksdagens bord. Det blev alldeles för pinsamt att låta bli.

Jag är glad över att alla partier nu har ändrat sig och delar Vänsterpartiets uppfattning om att pensionerna är för låga. Många i den här kammaren brukade prata om att förbättra pensionerna. Vänsterpartiet såg till att något faktiskt hände.

Men högern är högern, och de högernationalistiska partierna halverade budet till pensionärerna. Deras förslag innebär knappa 500 kronor mer i plånboken medan Vänsterpartiets och regeringens förslag innebär 1000 kronor i höjd pension. Det brådskar att höja pensionerna. Drivmedelspriserna skenar, elpriserna är fortfarande för höga och priserna rusar på tomater, kaffe och andra livsmedel.

Herr talman! Eva mejlade mig häromdagen och frågade om de höjda pensionerna blir av. En vecka innan omröstningen kan jag fortfarande inte svara henne. Vi vet fortfarande inte vilken budget landet kommer att styras med. Vi har en regering som gång på gång förhindras att få igenom sin politik. Så kan vi inte ha det. Medborgarna har rätt att veta vad som ska genomföras och att det regeringen utlovar också blir verklighet. Pensionärerna måste få känna sig trygga med att regeringens besked går att lita på.

Vem ska väljarna utkräva ansvar från när det inte är tydligt vem som styr i landet? All denna instabilitet beror i grund och botten på att Centerpartiet vägrar att förhandla, vilket omöjliggör en stabil majoritet. Det är därför pensionärerna i dag, bara en vecka innan omröstningen, fortfarande inte vet hur framtiden kommer att se ut – huruvida Centerpartiet kommer att släppa fram en högernationalistisk politik med en halverad pensionshöjning eller Vänsterpartiets och regeringens politik med 1000 kronor mer i plånboken. Det är ovärdigt. Pensionärerna behöver 1000 kronor mer i plånboken. Se till att de äntligen får en rejäl höjning!

Anf.  6 EBBA BUSCH (KD):

Herr talman! Mitt anförande i dagens partiledardebatt kommer att handla om hela Sverige, om hur …

Herr talman! Mitt anförande i dagens partiledardebatt kommer att handla om hela Sverige, om hur vi ska göra det möjligt att leva i hela Sverige och om hur vi ska kunna vara trygga, få vård och färdas i hela Sverige oavsett om man vill leva i en pulserande storstadsdjungel eller i det vibrerande hjärtlandet.

Sedan 2014, när vi lämnade över regeringsmakten, har vårdköerna tredubblats. Vården i sig håller världsklass, men det är en klen tröst för de 140000 patienter som har väntat olagligt länge på att få behandling eller på att ens undersökas av specialist. Regeringen har kommit på en lösning, inte på vårdköerna men på hur de uppfattas. Statsministern har döpt dem till coronaköer, men låt er inte luras! Köerna var rekordlånga redan före pandemin.

Vi kristdemokrater har en annan lösning, som är en riktig lösning: en nationell vårdreform så att Sverige äntligen får ett nationellt vårdsystem som i Norge och Danmark som tidigare har haft samma problem som vi men som hade den politiska kraften att ta tag i sina problem.

Varför behöver vi då ett nytt vårdsystem? Ja, för att det vi har inte längre hänger med. Jag skulle vilja illustrera det med följande.

Om man behöver en knäprotesoperation är det mycket bättre att bo i Sörmland än i Västmanland. Om man drabbas av bröstcancer är ens överlevnadschanser högre om man bor i Uppsala än om man bor i Jämtland Härjedalen. Den som behöver bup kommer nästan säkert att få hjälp i tid i Gävleborg men nästan säkert inte i tid i Västernorrland.

Det här är inte rimligt. Det här är inte värdigt. Vården är en rättighet, inte ett postkodlotteri. Sverige behöver århundradets vårdreform, och en regering med kristdemokrater i kommer att genomföra århundradets vårdreform.

Herr talman! Det har blivit dyrt att vara svensk. Det har blivit för dyrt att vara svensk. Vi minns alla vintern och den elprischock som tidvis höjde elpriserna med 1000 procent jämfört med vintern innan den. Även här börjar regeringen hitta på nya ord, som vi precis har hört här i kammaren: Putinpriser. Nog är Putin ett hot, men det var Magdalena Andersson som höjde drivmedelsskatten sju gånger. Och det är Sveriges regering som vägrar sänka reduktionsplikten som chockhöjer dieselpriserna.

Allt detta märks mest där avstånden är längst. Det skadar familjer, det sänker våra jordbruk och det skadar möjligheterna att jobba, inte minst när cementproduktionen tvingas stänga och gruvorna hindras från att öppna.

Som om inte de dyra transporterna vore nog försvåras de dessutom av regeringens oförmåga att prioritera. Nya Ostkustbanan, som hela landet är beroende av, har skjutits på framtiden för att regeringen letar pengar till sina snabbtåg mellan Göteborg, Stockholm och Malmö. Och nya isbrytare, som är avgörande för stål- och skogsindustrins export, nämns inte med ett ord i regeringens infrastrukturplan – inte ett ord!

Regeringens trafikpolitik har spårat ur. Den är full av potthål, den flyger inte och den har frusit fast. En ny regering där Kristdemokraterna ingår kommer att ersätta den med en trafikplan som både länkar och läker ihop Sverige på nytt.

Herr talman! Den gångna våren har varit den blodigaste i mannaminne. Från januari fram till juni har det skett 169 skjutningar, och 32 människor har dött. Och våldet rör på sig. Vad händer när gängen i likhet med stöldligorna på allvar börjar etablera sig i hjärtlandet där närmaste polis kan vara flera mil bort? En regering med kristdemokrater i kommer att ge svensk polis de verktyg som behövs för att knäcka gängen så som Danmark gjorde.

Herr talman! Sveriges problem är många, men det finns lösningar. Vi har tänkt ut nya lösningar medan regeringen tycks ha tänkt ut nya ursäkter. Vi är ett av fyra partier som, våra olikheter till trots, ser problemen i stora drag och är överens om lösningarna. Vi har en samlande ledare i Ulf Kristersson som har sett till att vi har kunnat hitta gemensamma punkter på område efter område.

I höst är det färdigtindrat för de rödgröna singelpartierna. I höst har svenska folket chansen att svajpa höger för en ny regering och en ny start för Sverige.


Herr talman! Jag kommer från den svenska medelklassen – men jag ser forskningsministern här, och då måste …

Herr talman! Jag kommer från den svenska medelklassen – men jag ser forskningsministern här, och då måste jag väl lägga till att jag är medveten om att jag kommer från min älskade mamma och pappa.

Liberalerna sätter i och för sig inte klasstämplar på människor – vi tror på individens frihet, och vi tror att människor kan göra egna val i livet – men låt mig ändå berätta lite om vad som oroar den svenska medelklassen i dag.

Den ser hur våldet och brottsligheten kommer allt närmare. De som hoppades på att bo tryggt när de flyttade till en lugn stad märker nu att de bor på ett ställe som skakas av skjutningar och mördande. Medelklassen, den som jobbar och betalar in skattepengarna, har svårt att förstå att rättsväsendet inte har större kraft att pressa tillbaka gängkriminalitet, dödsskjutningar och annan brottslighet.

Den breda medelklassen märker hur den valfrihet som har blivit en självklarhet och en rättighet i deras liv – möjligheten att välja vård, hemtjänst och skola – nu hotas av Socialdemokraterna som kallar detta att ta tillbaka den demokratiska kontrollen. Men, mina vänner, detta betyder i klartext att beslut som i dag fattas vid köksbordet hos en familj i stället ska fattas av byråkrater vid ett sammanträdesbord.

Mina grannar förvånas också över att politiken har varit för flat mot lycksökare och extremister som missbrukat friheten att starta skolor och som låtit vinster de facto gå ut över kvaliteten.

De oroas över bristen på integration, där missriktad välvilja har befäst en kravlöshet, eller att det finns en otydlighet om vilka normer som råder i landet Sverige. De ser hur detta leder till ökat stök i skolorna, växande sociala problem och hur en brutal långtidsarbetslöshet förvärrar problemen för människor som redan lever och har det tufft i utsatta områden.

Herr talman! Liberalerna går till val på en politik som är ett svar på denna oro, en politik som vill värna medelklassens frihet och få den att växa för dem som behöver den som mest.

Vi vill stärka hela rättskedjan. Vi vill stärka grunden i den liberala staten. Men rättsstatens stålhandske måste också pareras med en stark lovikkavante, en vante som tidigare och tydligare sätter stopp för unga människor som annars riskerar att dras in i brottslighet och välja en kriminell bana.

Vi vill ha en ny friskolereform som säkrar både valfriheten för människor, oavsett plånbok, och att ingen aktör någonsin kan sätta vinster före kvaliteten.

Vi vill ha jobbskaparpolitik som inte minst genom flera små företag kan pressa tillbaka långtidsarbetslösheten.

Vi vill se att hedersvåld och separatism möts med kraft och tydlighet. I Sverige gäller svenska lagar och inga andra.

Herr talman! År 1999 konstaterade Liberalerna att i det nya Europa var medlemskap i Nato det som gav Sverige störst säkerhet. Vi fick hård kritik. Ett par år senare – 2001 – gjorde vi liberaler upp med den misslyckade integrationspolitiken och gjorde den till huvudfråga i valet 2002. Vi konstaterade att man var tvungen att ställa krav på människor och på ett personligt ansvar. Vi fick hård kritik.

Ungefär samtidigt gjorde vi också situationen i den svenska skolan till en central fråga i svensk politik. Vi fick hård kritik för det som kallades pluggskola och gammaldags disciplin. I dag låter det annorlunda. De som då var hätska kritiker har plötsligt blivit efterkloka.

De förlorade åren har kostat på. Alldeles för lite har gjorts för att ta itu med Sveriges grundläggande problem. Men i september, herr talman, kan Sverige välja väg och gå från förlorade år och efterklokheten som norm till klarspråk och framsynthet med ett rättssamhälle som hävdas med full kraft mot kriminella nätverk, klaner och separatister, en integrationspolitik som vässas och en skolutveckling som vänds. Kärnverksamheter som rättsväsen, försvar och vård ska prioriteras. I en värld där auktoritära regimer bygger nya imperier ska Sverige fortsätta att vara aktivt för globalt samarbete, ett enat Europa och internationell solidaritet.

Medelklassen förväntar sig att vi här gör vårt jobb. Efter åtta år med socialdemokratiska regeringar är det dags för en ny start med en ny liberal regering för frihet och trygghet, för ett möjligheternas Sverige för många fler och för ett mindre efterklokt Sverige.

Anf.  8 PER BOLUND (MP):

Herr talman! ”Det var den allra bästa av tider, och det var den allra värsta. Det var visdomens tid, det var oförnuftets tid.

Herr talman! ”Det var den allra bästa av tider, och det var den allra värsta. Det var visdomens tid, det var oförnuftets tid. Det var både trons och vantrons epok.” Det här är inledningen till Charles Dickens roman Två städer från 1859. Trots att denna berömda inledning skrevs för över 160 år sedan är den lika aktuell i dag. För aldrig någonsin har det varit tydligare att vi står inför ett val av två alternativa framtider: en hoppets vår eller en förtvivlans vinter, som Charles Dickens fortsätter.

Det har aldrig varit tydligare att vi har möjligheten att välja en ljus framtid. Det är en framtid där vi har svarat upp mot vår tids ödesfrågor, klimathotet och naturkrisen. Det är en framtid där vi har vågat kasta av oss det fossila ok som vi så länge har släpat på och i stället väljer en förnybar framtid.

Under de två gångna mandatperioderna har Miljöpartiet kunnat visa att en annan värld inte bara är möjlig, utan den är också attraktiv. Genom den politik som vi har lyckats genomföra säljs nu fler elbilar i Sverige än bensin- eller dieselbilar. Vi vet nu att en framtida trafik utan några utsläpp alls är möjlig att uppnå.

Genom den politik som vi har genomfört, med en stark klimatlag och gröna investeringsstöd, planerar svensk industri nu för att investera 1000 miljarder kronor i omställningen till fossilfrihet genom stål utan kol, förnybara bränslen och elbilsbatterier.

Vi har möjlighet att välja en framtid där människor går till de tiotusentals, ja hundratusentals gröna jobb som redan nu börjar växa fram som ett resultat av den politik som Miljöpartiet har genomfört i regeringsställning.

Herr talman! Den framtid som Miljöpartiet arbetar för är en framtid där vi har brutit beroendet av fossila bränslen, de som finansierar kriget i Ukraina men också kriget i Jemen. I denna framtid produceras den förnybara energin i Sverige, som bidrar till en fredligare och tryggare värld än den vi ser omkring oss i dag. Där kan alla, oavsett om vi bor i villa eller hyreslägenhet, i storstad eller på landsbygd, producera egen billig el i stället för att vara beroende av de dyra fossila bränslena. Jag är stolt över att grunden är lagd och att en hållbar framtid är möjlig att välja.

Samtidigt har det aldrig varit tydligare att vi i stället kan möta en mörkare framtid. Det är den framtid som visas i klimatforskarnas alltmer alarmerande varningar. Där går dödliga värmeböljor som dem vi ser i Indien eller översvämningarna i Tyskland förra sommaren från att vara extremväder i dag till att bli vardag. Det är en framtid där dagens 100 miljoner flyktingar globalt ökar till 1 miljard människor som, enligt FN:s uppskattningar, kan tvingas fly från sina hem på grund av det förstörda klimatet.

I denna framtid har politiken låst fast samhället i smutsiga tekniker och förlegade samhällsstrukturer i en fossil ekonomi där mänskligheten bedriver det som FN:s generalsekreterare António Guterres kallade ett sanslöst självmordskrig mot naturen under miljömötet Stockholm+50 här i Stockholm för bara några dagar sedan.

Herr talman! Beskrivningen av två framtidsalternativ kan låta ödesmättad, men den har ett enormt starkt stöd i forskningen. Jag vill tvärtom visa att det finns ett hopp och en möjlighet. Vi har fortfarande valet i våra egna händer att välja framtid. Men vetenskapen varnar oss också väldigt tydligt för att tiden håller på att rinna ut.

Nästa mandatperiod kommer att bli avgörande för vilken av dessa framtidsalternativ vi väljer. Vi har lagt grunden för ett Sverige som kan bli världens första fossilfria välfärdsland. Men det är bara grunden som är lagd. Det är under de kommande fyra åren som vi måste accelerera klimatinvesteringarna och mycket snabbt minska våra utsläpp. Det säger både FN:s klimatpanel och experterna i det svenska klimatpolitiska rådet.

Herr talman! Till den framtid som Miljöpartiet vill se ska alla med. Där ska vi bygga det nya gröna folkhemmet som vilar på ett starkt socialt golv som gör att ingen faller igenom. Det ska vara ett grönt folkhem som vilar på en världsledande skola fri från vinstutdelande aktiebolag och på en allmän sjukvård med fler anställda med rimliga villkor. Och där ska våra äldre få en god pension att leva på.

Jag är övertygad om att en hållbar framtid är möjlig, annars skulle jag inte stå här i dag. Men då måste också klimat- och miljöarbetet fortsätta i ökad takt och får inte avstanna och stoppas, vilket vi kan se i arbetet hos övriga sju partier. En hållbar framtid bygger inte sig själv. För det krävs att åtminstone ett parti prioriterar klimatet. Det är Miljöpartiet de gröna.

Anf.  9 Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S)

En av duellerna mellan statsminister Magdalena Andersson och Moderaternas partiledare Ulf Kristersson

Herr talman! Stökiga klassrum drabbar alla. Barn kommer hem efter skoldagen med ont i huvudet. Föräldrar är med rätta oroliga. Hårt arbetande lärare riskerar att gå in i väggen. Så ser det ut i alldeles för många skolor i Sverige i dag. Så kan vi inte ha det. Man behöver lugn och ro för att kunna plugga glosor, tystnad för att förstå matte och ordning för att reda ut naturvetenskapliga formler.

Det är därför vi har gjort det enklare för lärare att få bort stök och störande mobiltelefoner från klassrummen. Det är därför vi har sett till att 38000 fler anställda jobbar i skolan sedan 2014. Vi ser också att kunskapsresultaten har vänt uppåt, men det är uppenbart att det inte räcker. I grunden är nämligen systemet trasigt.

Vi måste tala klarspråk om vinsterna. Våra skattepengar behöver gå till mer personal, till skrivböcker och till skolkuratorer, inte till utländska riskkapitalister, lyxvillor på Floridas östkust eller nya lyxbilar.

Samhället måste vara starkare än marknaden. Det är därför vi behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen. Vi ska ha en skola med kunskap i fokus och med ordning och reda. Jag kommer att göra det jag kan för fler lärare, ordning och studiero så att barn och elever lär sig det man behöver. Men det kräver ett stopp för marknadsflummet.

Senare i dag är det omröstning i riksdagen. Det är inte rimligt att friskolor, som i dag, får betalt för uppgifter de inte har. Inte ens för den som vill ha en marknadsskola kan det vara rimligt, för så fungerar det inte på en marknad.

Så jag uppmanar alla: Släpp prestigen! Gör upp med den gamla politiken! Se till att vi kan få en rimligare ordning!

Anf.  10 ULF KRISTERSSON (M) replik:

Herr talman! Den här regeringen vilar på Miljöpartiet, som fram till för några år sedan var emot det militära försvaret, på Vänsterpartiet, som inte ville hjälpa Ukraina med svenska vapen, och på Centerpartiet, som i sin allt smalare mitt vill öka invandringen och kämpar med sitt kärnkraftsmotstånd. Det är den laguppställning som den här regeringen vill luta sig mot i tuffa och dyra tider.

Socialdemokraterna förhandlar utrikespolitik med en politisk vilde i den farligaste tiden sedan andra världskriget. Och statsministern stod nyss på ett amerikanskt stridsfartyg och talade illa om den opposition som har sett till att regeringen över huvud taget har stöd för Sveriges Natoansökan eftersom halva regeringens eget underlag är emot Nato.

Svagt ledarskap, Magdalena Andersson!

Anf.  11 Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S) replik:

Herr talman! Sedan kriget utbröt i Ukraina har jag jobbat oerhört hårt för att säkra Sveriges och svenska folkets säkerhet. Vi kunde snabbt och i bred enighet här i riksdagen besluta att vi skulle påskynda den stora utbyggnad av försvaret som den här regeringen har inlett med stöd av Miljöpartiet. Vi har sagt att vi ska gå upp till 2 procent. Vi har också försäkrat oss om ett brett stöd i riksdagen för att kunna göra en Natoansökan tillsammans med Finland och haft en mycket nära dialog med Finland.

Jag har arbetat hårt och rest runt i världen för att vi under den känsliga period som sedan följer ska kunna ha säkerhetsförsäkringar som gör att vi kan vara trygga. Det har varit viktigt för mig, därför att jag bedömer att det är bäst för Sverige. Jag har också försäkrat mig om att vi ska kunna ha ett brett stöd i parlamentet för detta. Nu behöver vi ha samarbete och samförstånd i Sverige.

Anf.  12 ULF KRISTERSSON (M) replik:

Herr talman! ”Samarbete” betyder på socialdemokratiska att alla ska samarbeta på socialdemokratins villkor och inte ifrågasätta Socialdemokraternas politik.

Jag kallas ibland för oppositionsledare. Det har jag inget emot. Men med all respekt: Jag leder oftare än bara oppositionen riksdagsmajoriteterna. Det var vår budget som vann, inte regeringens. Det var vi som ville kalla in Försvarsberedningen. Regeringen sa nej. Vi vann. Det var vi som ville hjälpa Ukraina med vapen. Regeringen sa att det var olagligt. Vi vann. Det var vi som ville gå med i Nato. Ni sa att det var destabiliserande och desinformation. Vi fick rätt då också.

Det vore bättre att leda Sverige från förarsätet än att försöka korrigera misstagen från baksätet.

Anf.  13 Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

Herr talman! Jag tror att Sverige i det här känsliga läget tjänar på att vi nu blickar framåt, lägger gårdagen bakom oss och försöker samarbeta och samverka för Sveriges bästa. Vi är i ett känsligt läge. Vi jobbar hårt för att vi ska kunna vara trygga i den här osäkra världen. Då är det viktigt att vi kan visa världen att vi samverkar och samarbetar och tillsammans försöker leda Sverige genom detta känsliga läge.

Anf.  14 JIMMIE ÅKESSON (SD) replik:

Herr talman och statsministern! Magdalena Andersson står här i dag som statsminister men också som tidigare finansminister under sju år i en socialdemokratisk regering. Det är resultatet av Magdalena Anderssons prioriteringar och ambitioner, herr talman, som vi ser i dag – skenande kriminalitet, kravaller, bilbränder, upplopp, stenkastning, grova brottslingar som går fria på våra gator, sossepriser på el och drivmedel, sossepriser på mat, pensionärer som tvingas flytta för att de inte klarar räkningarna och människor som dör i väntan på den vård de behöver.

Detta är alltså resultatet av åtta år med Magdalena Andersson vid den yttersta makten. Är Magdalena Andersson nöjd med detta?

Anf.  15 Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S) replik:

Herr talman! Kriget i Ukraina påverkar hela Europa, ja, faktiskt hela världen. Vi ser hur svårt det är för lastbilschaufförerna i Spanien med de höga priserna på bensin och diesel. Vi ser hur tufft det är för barnfamiljerna i Tyskland med de höga gaspriserna, som ju är avgörande för de tyska elpriserna. Vi ser i utvecklingsländer, inte minst i Afrika, hur de allt högre matpriserna riskerar att leda till fattigdom. Vi ser hur det också påverkar oss i Sverige med högre matpriser, högre bensin- och dieselpriser och högre elpriser. Det är tufft för många svenska familjer, och det är någonting som de delar med andra familjer runt om i världen och som har sitt ursprung i Putins krig mot Ukraina.

Anf.  16 JIMMIE ÅKESSON (SD) replik:

Herr talman! Då kan man fråga sig varför just lilla Sverige här uppe i norra utkanten av Europa har de högsta dieselpriserna i världen. Om det beror på Putin eller på att Magdalena Andersson har suttit vid den yttersta makten i åtta år får väl väljarna avgöra om några månader när det är dags för val.

Jag frågade egentligen om Magdalena Andersson var nöjd med utfallet av sina åtta år i de båda positioner hon haft. Hon svarade inte på det, men jag tolkar det som att hon kanske inte är helt nöjd just eftersom hon inte svarar.

Då är frågan: Vad talar för att någonting skulle bli bättre med ytterligare fyra år, när man har haft åtta år på sig? Vad talar för att samma Magdalena Andersson som har skapat alla dessa problem som vi ser i det svenska samhället i dag också är rätt person att lösa alla dessa problem? När, herr talman, blev det en god idé att sätta räven till att vakta hönshuset?

Anf.  17 Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S) replik:

Herr talman! Ja, ibland kan oppositionen låta som ett hönshus, det stämmer.

Med det sagt: Det finns så mycket som jag skulle vilja göra. Vi har lagt fram så många förslag i riksdagen som hade kunnat skapa ett bättre och mer sammanhållet samhälle och ta itu med problem men som har stoppats av en nejsägarriksdag. Vi hade kunnat ha mindre klyftor i Sverige. De allra rikaste hade kunnat bidra mer för att hjälpa pensionärerna, de funktionsnedsatta och barnfamiljerna i det här läget. Men det har Jimmie Åkesson och de andra oppositionspartierna stoppat.

Det finns dock en möjlighet den 11 september att ge ett större stöd till regeringen och till Socialdemokraterna. Vill man att vi ska kunna ta itu med Sveriges problem med ett brett stöd i Sveriges riksdag ska man rösta på Socialdemokraterna. Möjligheten finns.

Anf.  18 ANNIE LÖÖF (C) replik:

Herr talman! Uppskattningsvis 70000 i Sverige, främst tjejer och kvinnor, får inte välja vem de ska gifta sig med, och de tvingas leva med psykiskt och fysiskt våld – allt för att hålla den så kallade hedern intakt.

Regeringens åtgärdspaket mot mäns våld mot kvinnor är bra, och det är det gedigna arbete som gjorts inom ramen för januariavtalet för att stoppa hedersvåldet likaså. Men fortfarande finns det mycket mer att göra, och på riksdagens bord ligger nu 150 centermärkta förslag i kampen mot heder, mäns våld mot kvinnor och barns utsatthet. Däribland finns ett förslag om att kriminalisera kontrollerande beteende, vilket är ett förslag som regeringen och Socialdemokraterna har sagt nej till.

Min fråga är om statsministern är beredd att ompröva detta. Är Socialdemokraterna beredda att ställa sig bakom Centerpartiets förslag om att kriminalisera kontrollerande beteende?

Anf.  19 Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S) replik:

Herr talman! Jag uppskattar verkligen Centerpartiets arbete i de här frågorna. Det är viktiga frågor, och vi vet att Centerpartiet har drivit dem under lång tid.

Från regeringens sida har vi också kunnat arbeta med och lägga fram en lång rad förslag på det här området. Det gäller bland annat heder, där vi har gjort en ändring i lagstiftningen som träder i kraft nu i juni. Det handlar också om mäns våld mot kvinnor, där vi kommer med ytterligare åtgärder. Vi har i brett samarbete kunnat se till att kvinnojourerna nu får pengar som är långsiktiga, så att de inte behöver oroa sig för sin finansiering. Detta har varit viktiga åtgärder, och vi har också arbetat med en lång punktlista med olika åtgärder.

Vi är naturligtvis alltid beredda att titta på förslag så länge man bedömer att de är effektiva och leder rätt. Just detta förslag behöver vi nog fundera över och diskutera ytterligare.

Anf.  20 ANNIE LÖÖF (C) replik:

Herr talman! Storbritannien har en liknande lagstiftning kring kontrollerande beteende på plats sedan några år, och där har flera tusen åtal gällande kontrollerande beteende väckts på bara ett år. Det visar att det går att göra även i Sverige.

Att unga tjejer ska kunna leva sina liv som de vill och bestämma över sin egen framtid är viktigt. Vi kommer aldrig att nöja oss med mindre än att inte en enda flicka gifts bort mot sin vilja, stympas eller stängs in i normer och klankulturer, och detta börjar med kontrollen – de små, kontrollerande stegen. Min fråga är därför återigen: Är Socialdemokraterna beredda att göra mer för att stoppa det hedersrelaterade våldet och förtrycket och få fler personer fällda för den kontroll som de steg för steg inför, som hela tiden eskalerar och som sedan leder till ett omfattande hedersförtryck och hedersvåld?

Anf.  21 Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S) replik:

Herr talman! Är regeringen beredd att göra mer? Svar: Ja, absolut – gärna i samarbete med Centerpartiet och andra partier här i riksdagen. En sak är nämligen glasklar: Svensk jämställdhet gäller alla flickor och kvinnor i Sverige. Här finns inget utrymme för kompromiss.

Anf.  22 NOOSHI DADGOSTAR (V) replik:

Herr talman! I går hade vi en misstroendeomröstning där hela regeringen riskerade att falla. Det är stökiga dagar i svensk politik. Men det är det inte bara nu, utan så har det varit gång på gång under denna mandatperiod.

Nästa vecka vet vi inte om förslaget till statsbudget faller eller går igenom. Flera av de budgetar som Magdalena Andersson har lagt fram, som statsminister men framför allt som finansminister, har fallit i riksdagen under denna mandatperiod. Det har inneburit att regeringen under stora delar av mandatperioden har regerat på högernationalistiska budgetar. Det borde finnas gränser för vad en statsminister kan acceptera i detta avseende.

Min fråga är: Var går statsministerns gränser? Är hon villig att regera under dessa villkor en gång till?

Anf.  23 Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S) replik:

Herr talman! Vi fick ett extremt komplicerat valresultat efter förra valet. Det parlamentariska läget var ursvårt, och det tog månader innan vi kunde få en regering på plats. Men det är klart: Svenska folket röstar, och sedan har vi folkvalda ett ansvar att förvalta det valresultatet på bästa sätt utifrån de förutsättningar vi har.

Vi socialdemokrater har under den här mandatperioden tagit ansvar för att Sverige ska kunna regeras, och det har vi gjort i olika konstellationer och på olika sätt. En sak är tydlig, och det är att vi socialdemokrater alltid tar ansvar för Sverige och för svenska folket. Nu är det val den 11 september, och då finns det en ny möjlighet för svenska folket att lägga sin röst. Jag hoppas såklart och kommer att arbeta för att fler ska lägga den på Socialdemokraterna, så att jag kan fortsätta att vara statsminister och leda landet i den här turbulenta tiden.

Anf.  24 NOOSHI DADGOSTAR (V) replik:

Herr talman! Detta är ju någonting som statsministern kan påverka själv. Det är djupt olyckligt att de partier som röstar fram en statsminister sedan inte är villiga att samarbeta med varandra för att få igenom regeringens beslut. Det skapar mycket otydlighet kring vem som styr landet, vilket väljarna rimligtvis måste veta för att kunna avgöra vilket parti de vill rösta på.

Jag ställer därför frågan: Betyder statsministerns svar att hon återigen kan tänka sig att bli statsminister utan att få igenom sin politik, det vill säga kräva att hennes budget också kan gå igenom i riksdagen?

Anf.  25 Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S) replik:

Herr talman! Det är klart att Sverige hade varit ett bättre land om regeringens budgetar hade gått igenom i riksdagen. Då hade vi till exempel inte haft en funkisskatt kvar, vilket vi har nu. Den innebär att personer som är födda med en funktionsnedsättning betalar högre skatt än en löntagare. Det är en skatteklyfta som infördes under alliansregeringen, som vi ville ta bort i samverkan med bland annat Vänsterpartiet men som Sverigedemokraterna, Moderaterna och de andra såg till fick bli kvar. Det är bara ett exempel på att vi hade kunnat ha ett bättre Sverige om regeringens budget hade gått igenom.

Med det sagt kommer jag att arbeta stenhårt för att vi ska ha tydligare och bättre förutsättningar att bilda regering efter valet i höst. Den ordning som har gällt det senaste året kan vi konstatera inte är en bra ordning, och därför behöver fler rösta på Socialdemokraterna. Gör gärna det!

Anf.  26 EBBA BUSCH (KD) replik:

Herr talman! Höstens val står mellan å ena sidan fyra nystartspartier som är överens om vad som är Sveriges viktigaste problem och de huvudsakliga lösningarna och å andra sidan fyra andra partier som inte bara är oense utan dessutom verkar ovilliga att bli ense.

Vår sida är överens om Nato; statsministerns sida har två för och två emot. När det gäller brottsligheten är vår sida överens om de viktigaste lösningarna; de rödgröna har varit oense i flera år. När det gäller migrationen är vår sida överens om inriktningen; den andra sidan rymmer alla möjliga och omöjliga åsikter samtidigt. När det gäller kärnkraften är vår sida överens; den andra sidan har två som är emot och två som är både för och emot.

Så här fortsätter det på punkt efter punkt. Vi är överens eller kommer att komma överens, och den andra sidan är inte överens. De kan inte ens sitta vid ett fikabord och förhandla alla fyra. Min fråga lyder: Är alla dessa fyra partier på statsministerns sida välkomna i hennes regering?

Anf.  27 Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S) replik:

Herr talman! Jag tror att vi ska ha ett val innan vi börjar bilda regeringar. Vi såg för fyra år sedan hur komplicerat det blev att alltför starkt låsa sig före valet.

Vi socialdemokrater har kommit fram till bedömningen att det är bäst att vi går till val som enskilt parti. Vi kommer att försöka värva så många röster som möjligt till Socialdemokraterna, och sedan kommer vi att förvalta valresultatet på bästa sätt för att ta ansvar för Sverige och svenska folket.

Jag kan påminna Ebba Busch om att det finns en lång rad frågor där de högerkonservativa partierna har olika ingångar. Det finns frågor där man är överens, men det finns många frågor där skiljelinjen är djup – inte minst vad gäller socialförsäkringarna.

Anf.  28 EBBA BUSCH (KD) replik:

Herr talman! Nu var frågan: Är Vänsterpartiet välkommet i Magdalena Anderssons regering, eller är det uteslutet? Är Centerpartiet välkommet i en regering som Magdalena Andersson leder, eller är det uteslutet? Är Miljöpartiet välkommet i en regering som Magdalena Andersson leder, eller inte? Det är det som frågan jag önskar få svar på.

Vi har redogjort för vårt alternativ. Vi har visat på punkt efter punkt i för Sverige avgörande frågor att vi har kommit överens under den här mandatperioden. Vi kan komma överens igen. Vi lyckas alltså få igenom vår budget i den här kammaren, trots att vi sitter i opposition, medan Magdalena Andersson inte lyckas med detta. Det skadar Sverige. Det gör Sverige svagare. Därför är detta viktiga frågor att få svar på.

Är C, V och MP i någon konstellation välkomna i en regering som S leder?

Anf.  29 Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S) replik:

Herr talman! Jag har varit tydlig med att vi kommer att gå till val som enskilt parti. Sedan kommer vi att på bästa sätt med ansvar för Sverige och svenska folket förvalta valresultatet.

Men nu låter det på Ebba Busch som att alla de fyra partierna är överens om att Jimmie Åkesson ska sitta i regeringen. Det är något som jag har uppfattat att det finns en oerhört djup splittring kring bland de högerkonservativa. Min bild är inte att alla partierna vill se Jimmie Åkesson som justitieminister. Eller var det vad gårdagen handlade om?

Jag bedömer som sagt att det bästa är att vi efter valet tar ansvar för Sverige och förvaltar resultatet på allra bästa sätt. Vi socialdemokrater har många gånger visat att vi förmår att ta det ansvaret. Sverige kommer att behöva regeras fram till valet men också efter valet.

Anf.  30 JOHAN PEHRSON (L) replik:

Herr talman! Skolan är kanske valets viktigaste fråga. Vi vet att den framtid som väntar i morgon finns i våra klassrum i dag. Jag ser att en hel del elever finns på läktaren här i salen. Varmt välkomna till Sveriges riksdag!

Lyckas man i skolan, lyckas också Sverige. Vi vet vilka de stora utmaningarna är. Det behöver bli bättre ordning och reda i klassrummen. Det behövs fler behöriga lärare, och det behövs fler skolböcker. Det behövs sociala team som kan hjälpa till när unga av olika skäl har det jobbigt hemma eller i skolan och som griper in och tar tag i detta, så att lärarna får vara just lärare.

Regeringen har inte riktigt lyckats med skolan. Det skulle bli fler behöriga lärare. Det blev underkänt. Fler elever skulle få tidigt stöd. Det blev underkänt. Det skulle bli fler speciallärare. Det blev underkänt. Klassrummen skulle bli tryggare. Det blev underkänt.

Är allt detta friskolornas fel?

Anf.  31 Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S) replik:

Herr talman! Det finns många saker som behöver ordnas i svensk skola. Det är för stökigt i klassrummen, det behövs fler lärare, det behövs fler elevassistenter, det behövs fler skolkuratorer och det behövs en bättre elevhälsa. Det finns en lång rad saker som behöver förändras i den svenska skolan.

Jag tror också att vi på olika sätt behöver se till att styra skolan på ett tydligare sätt än i dag.

Men det finns en väldigt låg hängande frukt när det gäller att ta itu med en del av problemen. Det är att se till att de pengar som vi betalar i skatt – alla vi svenskar betalar skatt för att den ska gå till skolan – stannar där och inte försvinner ut. Jag säger inte att det löser alla problem. Men det är i alla fall ett sätt att se till att skolan får mer resurser utan att vi för den skull behöver höja skatten.

Anf.  32 JOHAN PEHRSON (L) replik:

Herr talman! Jag tackar för svaret. Det verkar annars vara ett stort intresse för regeringen att höja alla möjliga skatter.

Jag gillar statsministerns angreppssätt, att man ska ta tillbaka kontrollen. Jag tänker omedelbart på de rapporter som kommer om välfärdsbedrägerier i Sverige, kriminella bedrägerier, på 25–30 miljarder per år. Man skulle kunna börja med att ta tillbaka kontrollen där. Vi kan läsa om människor som i 15 år har haft pension från en död förälder. Det måste till kontroller. Det måste skärpas.

Det tycker jag att man ska göra också när det gäller friskolorna. Om Liberalerna fick bestämma, vilket vore utmärkt av många skäl, inte minst för Sveriges skull, skulle vi ha en ny friskolereform. Vi skulle ha en friskolelag för att reglera detta och se till att det vore en helt annan syn. Vi skulle se till att de företag som bedriver viktig skolverksamhet har en annan lagstiftning.

Jag vill skicka med att vi ska komma ihåg att de flesta skolhuvudmän har bara en skola. Fyra av tio friskolor drivs av stiftelser och föreningar som gör en enorm insats för att det ska finnas skolor nära människor i hela landet och med lite olika pedagogisk inriktning.

Anf.  33 Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S) replik:

Herr talman! Det finns fantastiska friskolor som drivs av stiftelser som verkligen har som syfte med sin verksamhet att det ska vara för barnens bästa. Men det skiljer dem från de friskolor som drivs i aktiebolagsform. I aktiebolagslagen står det nämligen ingenting om att barn ska lära sig det de behöver, att man måste följa läroplanen eller att man ska arbeta kompenserande.

Det som står i aktiebolagslagen är att man ska göra vinst. Det är syftet med verksamheten. Och det är grundfelet med den marknadsskola som vi har i Sverige. Inget annat land i världen har valt att ta efter vårt exempel. Det beror inte på att de inte vet hur det fungerar. De har varit här på studiebesök, har sett hur det fungerar, har sedan satt sig på planet hem, skakat på huvudet och konstaterat att så där kan man inte ha det. Det kan inte vi heller. Det måste bli en ändring.

Anf.  34 PER BOLUND (MP) replik:

Herr talman! Statsministern! Varje gång statsministern eller ministrarna i regeringen lyfter upp den gröna industrisatsningen, som nu i anförandet, blir jag väldigt stolt. Jag hör också i undertonerna ett stort tack till Miljöpartiet för de reformer som vi drev igenom och som har lett fram till den fantastiska investeringsvågen.

Men jag vill påminna statsministern om att jobbet är långt ifrån klart. Vi kan inte nöja oss och vila på gamla lagrar. Det är ett arbete som ständigt behöver drivas vidare. När jag träffar företrädare för industrin och näringslivet ser jag att det finns en stark oro över att det behövs ytterligare reformer för att snabba på processer och för att se till att man får ansökningar godkända snabbare och el till de industrisatsningar som behövs.

Miljöpartiet har sett till att Klimaträttsutredningens betänkande ligger redo. Det är remissat och klart. Där finns förslag på just hur man kan få igenom ansökningar, lägga in klimatnytta och se till att prioritera upp just de investeringar som leder till att utsläppen minskar.

Miljöpartiet väntar. Industrin väntar. Klimatet väntar. När kommer förslagen?

Anf.  35 Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S) replik:

Herr talman! Vi ser nu den våg av investeringar som sköljer över Sverige med batterifabriker i norr men också i Västsverige, fossilfri stålproduktion och grön gruvverksamhet. Det är helt fantastiskt.

Det hade inte sett ut så här om inte Miljöpartiet hade funnits i Sveriges riksdag och i Sveriges regering och drivit på. Det ska vi alla komma ihåg.

Näringslivet ser det här. Det är den kombination av piska och morötter som Miljöpartiet har drivit på med under alla de år som Miljöpartiet har suttit i Sveriges riksdag som gör att vi nu ser den här vågen av investeringar runt om i hela Sverige. För det får inte Miljöpartiet det välförtjänta tack som de är värda.

Anf.  36 PER BOLUND (MP) replik:

Herr talman! Tack, statsministern! Jag uppskattar det verkligen.

Samtidigt är det nu en avgörande tid, vilket jag lyfte upp i mitt anförande. Jag oroas lite över att takten i omställningen riskerar att gå ned. Min efterträdare på miljöministerposten har sagt att Sverige inte kommer att klara att nå de mål som vi har förbundit oss till i Parisavtalet. När regeringen nu sänker priset på utsläpp och försenar till exempel införandet av reduktionsplikten ser vi hur elbilsförsäljningen för första gången börjar gå ned i stället för att, som tidigare, fortsätta gå uppåt.

Vi väntar fortfarande på förslag som ska leda fram till kortare och snabbare processer, för att det ska bli ytterligare fart i omställningen. Om det är så att regeringen har gett upp de åtaganden som Sverige har åtagit sig i Parisavtalet, har regeringen nya målsättningar? Vilka är de i så fall?

Anf.  37 Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S) replik:

Herr talman! Självklart ska vi stå bakom de åtaganden vi har gjort och också arbeta stenhårt i den riktningen.

Per Bolund tar upp tillståndsprocesser. Det är ett stort problem att vi har alldeles för långa ledtider i Sverige från att företagen vill göra en investering till att det blir verklighet. Se bara hur det är nu med vindkraftsutbyggnaden långt ute till havs! Den är inte synlig från land, och där står investerare efter investerare i kö för att få genomföra dessa för landet viktiga investeringarna. Det skulle öka elförsörjningen, något som också skapar billig el.

Här behöver vi jobba och samverka i riksdagen för att kunna snabba på de här tillståndsprocesserna. Svenska folket behöver billig el, och där är vindkraften vägen framåt.


Herr talman! Som några gånger förut efter alltför långa socialdemokratiska maktinnehav står nu Sverige inför ett vägval. På min sida i politiken står fyra partier som naturligtvis tycker olika i flera frågor men som har samsyn i de riktigt stora frågorna och därför kan samarbeta om det som är viktigt och lägga annat åt sidan.

Vi är fyra partier som är eniga om att göra det som krävs för att krossa den grova kriminaliteten.

Vi är eniga om att behålla den kärnkraft vi har kvar i Sverige och bygga ny så att vi klarar både klimatomställningen och elräkningen.

Vi är eniga om att det alltid ska löna sig bättre att jobba än att leva på bidrag.

Vi är eniga om att Sverige behöver minska invandringen om vi ska ha en chans att klara integrationen.

Vi är eniga om att skydda familjernas rätt att själva välja skola till sina barn, och vi är eniga om att stoppa varje försök till sortering och kvotering av skolbarn.

Vi är eniga om att Sverige hör hemma i Nato och eniga om att rusta försvaret till Natostandard till 2025. Dessutom är vi helt eniga om att vi står på Ukrainas sida även med svenska vapen.

På min sida är vi alltså inte eniga om allt men om väldigt mycket. När vi tycker olika säger vi det. Men när vi tycker lika gör vi lika så att det också blir politisk verkstad i verkligheten.

På den andra sidan samlas fyra partier och en vilde som tycker olika i alla dessa frågor. Om 95 dagar byter vi ut den här regeringen!

Anf.  39 Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S) replik:

Herr talman! I Sverige bygger vi samhället på plikt och rätt. Man arbetar, betalar skatt, gör värnplikten, går med i hemvärnet och engagerar sig i barnens idrottsföreningar. Å andra sidan har man då rätt till trygghet när man hamnar i en situation där man behöver hjälp.

Under lång tid har dock a-kassan halkat efter, urholkats och försämrats. Det var uppenbart under pandemin, och då höjde vi också taket i a-kassan. Vi socialdemokrater ser ingen anledning att sänka taket i a-kassan igen och kommer därför att gå till val på att det ska ligga kvar.

Min fråga till Ulf Kristersson är: Delar Ulf Kristersson min bild av att det inte finns någon anledning att i det här läget sänka taket i a-kassan så att färre hårt arbetande svenskar ska ha den tryggheten?

Anf.  40 ULF KRISTERSSON (M) replik:

Herr talman! Gör din plikt och kräv din rätt. Det är väldigt många svenskar just nu som tycker att de väldigt mycket gör sin plikt men att de inte får sin rätt.

Alla de föräldrar som har rånade ungdomar hemma gjorde sin plikt men fick inte sin rätt. Vi har alla de kvinnor som utsätts för brutala sexualbrott och som trodde att staten skulle finnas vid deras sida när det händer något. De som utsätts för ett brott av någon som är dömd till fängelse men som ännu inte har satts i fängelse tycker att de har gjort sin del av samhällskontraktet och att staten bryter sin del av samhällskontraktet.

Gör din plikt och kräv din rätt betyder också att staten ska göra sin plikt. Det gör inte staten i dag.

Vi står för arbetslinjen. Det ska alltid löna sig bättre att jobba än att inte jobba. Arbetslöshetsförsäkringen är en viktig del mellan två jobb. Men den kan aldrig ersätta långsiktig försörjning.

Anf.  41 Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S) replik:

Herr talman! Plikt och rätt gäller naturligtvis också staten, och vi behöver stärka vårt samhälle. Det gäller inte bara staten utan även kommuner och regioner. Det ska finnas en välfungerande förskola och skola till barnen. Det ska finnas äldreomsorg och en sjukvård när man är sjuk. Självklart är det också väldigt bra att det i dag börjar 842 nya aspiranter på polisutbildningen.

Vi behöver arbeta för att stärka Sverige i alla dimensioner. Men jag hörde inte riktigt svaret på min fråga som rör en dimension av detta. Alla som arbetar och sliter, går upp tidigt på morgonen och gör sin plikt men sedan blir av med jobbet kanske för att fabriken brinner ned – ska de inte ha rätt till trygghet, inte permanent men under en övergångsperiod? Vill Ulf Kristersson försämra a-kassan och sänka taket så att färre får ut 80 procent av sin lön om de blir av med jobbet?

Anf.  42 ULF KRISTERSSON (M) replik:

Herr talman! Vi står för arbetslinjen, och det betyder att det alltid ska löna sig bättre att jobba. Dagens stora arbetslöshetsproblem handlar om de människor som aldrig kommer in på arbetsmarknaden över huvud taget, de som inte talar svenska, de som inte har någon utbildning, de som aldrig har jobbat i Sverige.

Där har vi dagens stora problem. Vad gör ni åt det? Jo, ni låter människor stapla bidrag på varandra. Vi tvingar inte människor att lära sig svenska på ett seriöst sätt, utan människor kan ha tolk hur länge som helst. Barn som är födda i Sverige kommer till skolan utan nog av kunskaper i svenska språket för att kunna klara resten av utbildningen.

Där sviker ni inte bara samhällskontraktet utan också arbetslinjen.

Jag tror fortfarande att brottsbekämpning, energiförsörjning och det grundläggande försvaret av våra gränser är statens kärnuppgifter. Om inte människor i vårt land upplever att staten står för sin absoluta grunduppgift, då kommer många människor att undra vad vi egentligen har staten till.

Anf.  43 ANNIE LÖÖF (C) replik:

Herr talman! Den 1 juli hade kunnat vara den dag då många familjer runt om i landet skulle ha kunnat förverkliga drömmen om en utbyggnad eller båtbrygga, och en glasstillverkare hade kunnat bygga en sommarkiosk vid badplatsen.

Nu blir inget av detta verklighet på grund av M, KD, L, SD och V. Resultatet av Moderaternas agerande blir status quo. De nuvarande strandskyddsreglerna kommer att gälla under många år framåt. Moderaterna säger nämligen nej men har samtidigt inget samlat alternativ för någon förändring. Det är bara ett blankt nej och stopp för frihetsreformer på landsbygden.

Det finns inget gemensamt förslag på riksdagens bord. Inte heller har Moderaterna orkat samla en majoritet för ett tillkännagivande i utskottet om en ny utredning, eftersom SD, L, M och KD röstar nej av helt olika anledningar.

Jag måste därför fråga Ulf Kristersson: Är maktdemonstrationen med V och SD viktigare än att göra de mest långtgående och omfattande lättnaderna av strandskyddet på svensk landsbygd någonsin?

Anf.  44 ULF KRISTERSSON (M) replik:

Herr talman! Min bild är att Centerpartiet lät sig luras av Socialdemokraterna och hittade ett svepskäl för att än en gång stödja en socialdemokratisk regering. Det är min absoluta bild. Det finns ingenting som talar för att de små förändringar som ni ville göra skulle få någon effekt i praktiken.

Vad vi ville göra var att radikalt liberalisera strandskyddet. Hade Centerpartiet sett till sakfrågorna i stället för till vilka som ligger bakom förslagen, då hade Centerpartiet anslutit sig till vår ståndpunkt och liberaliserat strandskyddsreglerna på riktigt. Det hade många människor runt om i Sverige haft stor nytta av.

Ni letade som vanligt efter ett skäl att än en gång stötta en socialdemokratisk regering.

Anf.  45 ANNIE LÖÖF (C) replik:

Herr talman! Vilka svepskäl? Nu har vi hört moderatledaren under många år säga att man sätter sakpolitiken i centrum. Men så konstaterar vi att partierna tycker olika på den så kallade egna sidan av politiken. M och KD röstar nej av en anledning, men L och SD röstar nej av en helt annan anledning till den strandskyddsproposition som lades fram för riksdagen. Det finns ingen samsyn eller majoritet där.

Vi har velat upphäva strandskyddet helt och hållet. Det är ingen hemlighet för Moderaterna eftersom det var Moderaterna som stoppade den möjligheten när vi satt i alliansregering. Till skillnad från M hade vi konkreta förslag som kunde ha gjort skillnad redan nu i sommar. Men de stoppades av en samlad majoritet i riksdagen.

Jag frågar igen: Varför väljer Ulf Kristersson inte sakpolitiken utan i stället spelar för gallerierna? Varför är han inte med och förändrar livet för tusentals på den svenska gles- och landsbygden genom att införa de mest långtgående förändringarna och lättnaderna av svensk strandskyddslagstiftning någonsin?

Anf.  46 ULF KRISTERSSON (M) replik:

Herr talman! Om Centerpartiet på allvar är intresserat av att hjälpa människor på Sveriges landsbygd att få ett enklare liv, att skydda skog och mark, äganderättsfrågor, att liberalisera strandskyddet, att se till att det inte är storstadens perspektiv som präglar all politik, då är Centerpartiet välkommet att efter nästa val stötta en regering som genomför sådana saker i verkligheten.

Ni tror att ni kan tvinga en socialdemokrat, en vänsterpartist och en miljöpartist att inte vara socialdemokrat, vänsterpartist och miljöpartist. Det går helt enkelt inte. Ni är i fel lag. Så länge ni stöttar den sortens politik kommer ni att stå där med era önskelistor och aldrig få någonting gjort.

Anf.  47 NOOSHI DADGOSTAR (V) replik:

Herr talman! Det har hänt något mycket sorgligt i svensk skola. Sverige har gått från att ha världens kanske bästa och mest jämlika skola till att få en skola med kraftigt försämrade skolresultat, även om betygen går upp. Det råder en stor ojämlikhet mellan skolorna där föräldrarnas bakgrund spelar en allt större roll. Så ska inte svensk skola se ut. Kommunala skolmedel pumpas ut ur landet via riskkapitalbolag. Där har Moderaterna varit mycket aktiva i att se till att pengarna försvinner från svensk skola.

Moderaterna röstade nej till offentlighetsprincip i svensk skola, och man kommer nu att rösta nej till att ta bort det kösystem som sorterar elever i olika skolor och innebär att vi inte har ett riktigt skolval i Sverige där alla får välja på lika grund. Varför ska Moderaterna göra detta?

Anf.  48 ULF KRISTERSSON (M) replik:

Herr talman! Låt mig först säga att jag instämmer i en del av Nooshi Dadgostars beskrivning. Vi har fått en ojämlik skola. Vi har fått en skola som är segregerad. Vi har fått en skola där föräldrarnas bakgrund spelar en alldeles för stor roll. Det beror i allt väsentligt på att människor som har kommit till Sverige bor i segregerade områden, inte väljer skola i lika hög grad, inte får hjälp att välja skola i lika hög grad. Det är den grundläggande orsaken.

Andelen elever i högstadiet med utländsk bakgrund har fördubblats. Fråga valfri lärare om det är ett problem att elever inte klarar undervisningen för att de inte klarar svenska språket. Allt detta göder en etnisk uppdelning av skolan i Sverige. Det är riktigt allvarligt.

Ert svar på detta är att börja sortera och kvotera in elever från välfungerande skolor in till skolor som inte fungerar. Alla som tittar noga på svensk skola ser två problem. Det är grundläggande oordning. Hälften av lärarna är utsatta för våld. Vidare är det kunskapsbrister.

Anf.  49 NOOSHI DADGOSTAR (V) replik:

Herr talman! Det finns ett parti som har arbetat allra mest på att sortera i skolan, att göra den ojämlik och att pengar försvinner från skolan. Det är ju Moderaterna.

97procent av lärarna vill inte ha Moderaternas marknadsskola. Moderaternas egna väljare, Ulf Kristersson, vill inte ha Moderaternas marknadsskola.

Varför ska inte svenska elever få ha en gemensam antagning så att alla på lika villkor kan välja skola? Varför ska vi ha kösystem över huvud taget? Varför vill Moderaterna skapa ett kösamhälle?

Vi vill inte sortera barnen på det sättet. Ska inte alla få ha ett fritt skolval? Varför ska Moderaterna skydda kösystemet i svensk skola?

Anf.  50 ULF KRISTERSSON (M) replik:

Herr talman! Jag vill gärna att fler föräldrar väljer skola till sina barn. Jag vill gärna ha gemensamma system så att man får överblick över alla skolor som finns att välja.

Vad ni vill är att sortera in elever från en skola till en annan skola. Ni vill bli av med friskolorna, och ni vill sortera själva. Ta tillbaka kontrollen, som det brukar heta.

Säg som det är i stället. Ni ogillar att 400000 elevers föräldrar har valt en friskola till sina barn. Ni ogillar att några av landets mest eftertraktade skolor drivs av människor som har valt aktiebolagsformen för att det är en praktisk form för en skola. Ni ogillar detta därför att ni har varit emot valfriheten sedan den infördes och varje dag sedan dess. Tala klarspråk i stället!

Anf.  51 PER BOLUND (MP) replik:

Herr talman! Det borde stå bortom allt rimligt tvivel att det viktigaste vi kan göra för att stoppa klimatförändringarna är att sluta använda fossila bränslen. Glädjande nog pågår en fantastisk utveckling i Sverige. Industrin planerar att investera 1000 miljarder i att gå från kol, gas och olja till att bygga på förnybar el och vätgas.

Det är också tydligt att de investeringar som näringslivet planerar är inom den förnybara produktionen. Det är framför allt mycket ny vindkraft som planeras runt om Sveriges kust, inte minst i södra delen av Sverige där elpriserna är som högst.

Runt om i landet har däremot Moderaterna sagt nej till 100 terawattimmar vindkraft. Det är dubbelt så mycket som all svensk kärnkraft producerar varje år och ungefär två tredjedelar av all den el som Sverige använder varje år.

Kommer Moderaterna någon gång att göra en omprövning, det vill säga att sluta stoppa omställningen till fossilfri el?

Anf.  52 ULF KRISTERSSON (M) replik:

Herr talman! Låt mig börja vid slutet. Alla partiers lokala företrädare på olika ställen i landet har då och då sagt nej till placeringar av vindkraftverk. Det är inte konstigare än att man säger nej till andra saker som man i lokalsamhället tycker är dåligt.

Vill ni förbjuda människor att ha uppfattningar om vad som får byggas i deras eget närområde, så säg det i klartext. Jag står upp för människors rätt att ha åsikter om sådana saker.

Du har helt rätt att vi behöver mer fossilfri energi. Kärnkraft är svaret på den frågan tillsammans med mer vindkraft. Vi behöver nämligen väderoberoende kraft i Sverige för att garantera el hela tiden, även när det inte blåser.

Så länge er politik står i vägen för ny kärnkraft kommer ingen att våga investera i ny kärnkraft. När vi tillträder kommer vi att välkomna ny kärnkraft, och då finns också investeringsvilja i detta.

Anf.  53 PER BOLUND (MP) replik:

Herr talman! Att säga en sak och göra en annan inger inte förtroende, Ulf Kristersson. Du säger att ni är för förnybar el, men i praktiken är det precis motsatsen ni gör.

Om Ulf Kristersson kan räkna ihop miljöpartister som har sagt nej till 100 terawattimmar vindkraft runt om i Sverige vore det intressant att se den listan. Det är det vi har gjort med Moderaternas politik. Sanningen är att Ulf Kristersson och Moderaterna är som en modern version av Don Quijote, som slåss mot väderkvarnar runt om i vårt land på ett otroligt omoget sätt.

Jag pratar med näringslivet. Jag pratar med industrin och frågar: Vad är det för investeringar ni vill se? Vad behöver ni för att göra de investeringar på 1000 miljarder som ni vill göra? Då säger de: Vi behöver mer el och vi behöver den nu, inte långt i framtiden.

Moderaterna ägnar sig i stället åt att sprida blå dunster om kärnkraften medan Energimyndighetens generaldirektör säger som sanningen är: Ny kärnkraft, om det någonsin skulle vara någon som vill investera i det, kommer inte att komma förrän 2040.

Industrin säger att de vill ha förnybar el, för det är det deras kunder efterfrågar. Varför stoppar Moderaterna det som industrin kräver?

I detta anförande instämde Annika Hirvonen (MP).

Anf.  54 ULF KRISTERSSON (M) replik:

Herr talman! Det går tyvärr ganska fort att nedmontera ett av världens bästa energisystem. Bara genom att uttala att man inte vill ha någon kärnkraft kan man vara säker på att den kommer att självdö, för till slut kommer ingen att vilja investera i den.

Det har ni åstadkommit. Ni har tagit bort hälften av landets kärnkraft, hälften av den energi som bredvid vattenkraften är planerbar året runt och dygnet runt, till och med när det är kallt och inte blåser. Det har ni åstadkommit. Det tar tid att bygga upp det igen. Men det tar också tid att bygga stora vindkraftsparker. Det tar ungefär lika lång tid att göra båda sakerna.

Jag sa inte att Miljöpartiet har sagt nej till flest vindkraftverk. Det sa jag inte. Det vore antagligen osant. På listan över dem som sagt nej är det socialdemokratiska kommuner som sagt nej till flest. Men ni är ju helt besatta i ert motstånd till kärnkraften.

Vad Sverige behöver för att klara omställningen är fossilfri, planerbar kraft som ger lägre elpriser och som människor vågar lita på. Det står min sida för. Det står inte er sida för.


Herr talman! Mitt replikskifte med statsministern alldeles nyss fick mig faktiskt att häpna. Det är alltså oppositionens fel, allt som är dåligt. Det är inte regeringens fel, utan det är oppositionens fel.

Det är oppositionens fel att Magdalena Andersson har sänkt skatten för dem som tjänar mest.

Det är oppositionens fel att man under åtta år har vägrat ta tag i gängkriminaliteten.

Det är oppositionens fel att man har rivit ned ett väl fungerande, kanske världens bästa, system för fossilfri elproduktion.

Det är oppositionens fel att man har lagt straffskatter och straffavgifter på bensin och diesel.

Det är oppositionens fel att man har delat ut nästan 1 miljon nya uppehållstillstånd under sina åtta år vid makten.

Det är oppositionens fel att vi har 800000 invandrare i Sverige som inte kan försörja sig själva.

Det är alltså oppositionens fel, herr talman. Det är inte regeringens fel. Man häpnar över denna arrogans, denna totala brist på självkritik och verklighetsförankring.

Magdalena Andersson inledde den här debatten med att säga att hon älskar Sverige. Hon sa också att det vi älskar med Sverige är hotat.

Jag håller med om det. Åtminstone det som jag älskar med Sverige är hotat. Men varför är det hotat? Jo, det är hotat därför att vi i åtta år har haft ansvarslös politik – ansvarslös invandringspolitik, kravlös integrationspolitik, vek kriminalpolitik, absurd energipolitik – och brist på politisk vilja, brist på verklighetsförankring och brist på förmåga att ta de beslut som måste tas.

Det är därför det vi älskar med Sverige är hotat, herr talman, och det är därför vi behöver en ny regering efter valet den 11 september.

I detta anförande instämde Angelica Lundberg, Thomas Morell och Charlotte Quensel (alla SD).

Anf.  56 Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S) replik:

Herr talman! Den svenska arbetsmarknadsmodellen är kanske världens bästa. Vi har fler, sett till andel av befolkningen, som jobbar i Sverige än i de allra flesta länder.

Den bygger på möjligheten att arbeta också när man är förälder.

Den bygger på att det finns ett utbildningssystem som gör att människor får de kunskaper som krävs på svensk arbetsmarknad.

Den bygger på starka parter på arbetsmarknaden som kan förhandla om löner och villkor.

Den skapar en flexibilitet som är viktig för Sverige och svensk ekonomi.

Den bygger också på en stark a-kassa som skapar trygghet för vanliga löntagare.

Vi höjde taket i a-kassan under pandemin. Om inget görs kommer det att sänkas den 1 januari nästa år. Jag tycker att det är dåligt och kommer att kämpa för att det ska vara kvar så att fler löntagare får ut 80 procent.

Moderatledaren är emot det. Min fråga är vad Jimmie Åkesson säger. Vill han sänka taket i a-kassan vid årsskiftet?

Anf.  57 JIMMIE ÅKESSON (SD) replik:

Herr talman! Nej, och jag pratar gärna med Magdalena Andersson om hur vi ska kunna undvika det.

Anf.  58 Statsminister MAGDALENA ANDERSSON (S) replik:

Herr talman! Vi har ju hört fyra partier säga att de är väldigt eniga, men det här är uppenbarligen en fråga där Moderaternas ledare Ulf Kristersson och Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson inte är lika eniga.

Vad innebär det inför det kommande budgetsamarbete som man väl kommer att försöka ha efter valet? Innebär det att a-kassan kommer att sänkas eller inte? Man har ju redan före valet enats om att man ska lägga fram gemensamma förslag efter valet.

Anf.  59 JIMMIE ÅKESSON (SD) replik:

Herr talman! Jag lyssnade på ett replikskifte som Magdalena Andersson hade tidigare, där hon sa att vi först ska låta väljarna säga sitt och sedan utse regering och så vidare.

Det är samma sak här. Röstar man på Sverigedemokraterna, om tillräckligt många gör det, kommer det inte att bli en försämrad a-kassa. Det är det jag kan säga.

Sedan är, som jag sa, Magdalena Andersson såklart jättevälkommen att kontakta mig eller någon annan i mitt parti som jobbar med de här frågorna så att vi kan se hur vi kan undvika att a-kassan försämras den 1 januari 2023, för jag vill undvika det. Om du också vill undvika det, Magdalena Andersson, hör av dig!

Anf.  60 ANNIE LÖÖF (C) replik:

Herr talman! Europa och världen står inför en av vår tids största kriser, och vi måste ta hotet om rysk påverkan på våra politiska beslut och vår demokrati på största allvar.

Samtidigt har vi ett parti, Sverigedemokraterna, som sedan man kom in i riksdagen haft Putinvurmande partiföreträdare i försvarsutskottet under tio års tid – personer som hyllat invasionen av Ukraina och som genom sina utskottsposter haft tillgång till säkerhetsklassade försvarsuppgifter.

Åkesson har själv konstaterat att ”det har varit upprepade klavertramp”, men han tycker ändå att de som företrätt partiet i försvarsfrågor har ”gjort det på ett bra sätt”. Åkesson kan av de uttalandena att döma inte förstå allvaret i den situation som vårt land och världen befinner sig i.

Kan svenska folket lita på att Jimmie Åkesson kommer att agera för att få slut på Kremlvänligheten i sitt parti? Går det att lita på att det efter valet i september inte finns proryska sverigedemokrater på höga positioner i Regeringskansliet?

Anf.  61 JIMMIE ÅKESSON (SD) replik:

Herr talman! Annie Lööf talar sig ju varm för politisk enighet och stabilitet. Det har hon gjort även i dag – vid flera tillfällen, tror jag.

Nu har vi en riksdag som till 100 procent har ställt sig bakom dels sanktionerna mot Ryssland och dels, åtminstone så småningom, stödet till Ukraina. Sex av åtta partier i riksdagen står bakom den svenska Natomedlemskapsansökan. Vi vill också ha säkerhetsgarantier från Nato.

Varför, om det nu är så viktigt med politisk enighet och att visa på stabilitet, ska Annie Lööf skapa en konflikt som inte finns?

Jag vänder mig också mot verklighetsbeskrivningen här. Annie Lööf sa alltså att Sverigedemokraterna har ”Putinvurmande” företrädare som har ”hyllat invasionen av Ukraina”. Vem har hyllat invasionen av Ukraina, Annie Lööf?

Anf.  62 ANNIE LÖÖF (C) replik:

Herr talman! Roger Richthoff delade en film som handlade om hur man hyllade invasionen av Ukraina.

Sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen har partiet nästan rakt igenom valt att placera män i försvarsutskottet som senare visat sig vurma för och inspireras av Putins styre – i tio års tid. Det rör sig om proryska politiker som dagen efter att de lämnat Sverigedemokraterna har gått till ett ännu radikalare parti – som, i ett fall, dagen efter åkte till Ryssland, till Moskva, och var med på samma konferens som Rysslands utrikesminister. Detta är en aningslöshet som riskerar att sätta vårt lands säkerhet i fara.

Jag tycker att det är bra att det finns en bred samsyn om Nato och om att stärka försvaret. Men det här handlar om rysk påverkan och information om säkerhetsklassade försvarsuppgifter.

Så jag frågar igen: Kan svenska folket lita på att det kommer att bli ett slut på Kremlvänligheten inom partiet och att det inte efter höstens val sitter proryska sverigedemokrater i Regeringskansliet?

Anf.  63 JIMMIE ÅKESSON (SD) replik:

Herr talman! Ja. Och Annie Lööf – snälla, höj nivån i debatten! När vi nu har lyckats få denna enighet i Sveriges riksdag och det är uppenbart att hela Sverige står bakom Ukraina och är stark motståndare till det som sker från Rysslands sida och till den aggressivitet man visar, varför inte bara bejaka det i stället för att börja peka på konflikter och ytterligare polarisera Sverige?

Vi behöver inte mer av polarisering. Vi behöver mer av sansade samtal, stabilitet och politisk enighet. Jag tycker inte att Annie Lööf bidrar till det i det här sammanhanget.

Anf.  64 NOOSHI DADGOSTAR (V) replik:

Herr talman! Någon rejäl pensionshöjning har inte genomförts i Sverige i modern tid. Därför ställde Vänsterpartiet kravet om att höja pensionerna i samband med statsministeromröstningen i höstas. Nu ligger ett förslag om 1000 kronor i plånboken till gruppen garantipensionärer. Det är ungefär en halv miljon som får tusenlappen.

Vad var då Sverigedemokraternas reaktion? Jo, de kommer inte att rösta på förslaget utan har nu medverkat till att halvera en sådan höjning till knappt 500 kronor. Det är vad vi ska fatta beslut om nästa vecka: antingen 1000 kronor i höjd pension eller Sverigedemokraternas 500. Övriga frågor, såsom skattesänkningen, kommer efter valet och är inte uppe för beslut nu. Varför har man medverkat till att halvera höjningen, Jimmie Åkesson?

Anf.  65 JIMMIE ÅKESSON (SD) replik:

Herr talman! Fakta: Vi ger 1000 kronor mer till garantipensionärerna. Vi ger 500 kronor mer till den genomsnittliga pensionären. Vi satsar nästan 15 miljarder. Regeringen och Vänsterpartiet satsar 10 miljarder, avrundat. Vi satsar alltså 5 miljarder mer på att förstärka pensionerna och de äldres ekonomi. Vi ger till alla pensionärer. Regeringen och Vänsterpartiet ger inte ens till hälften.

Detta är fakta. Vårt förslag är i alla upptänkliga sammanhang bättre än det förslag som Nooshi Dadgostar lyckades kohandla sig fram till tillsammans med regeringen i höstas. Vårt förslag är bättre. Vi ger mer pengar, och vi ger pengar till alla. Det är fakta.

Anf.  66 NOOSHI DADGOSTAR (V) replik:

Herr talman! Det var precis detta jag sa. Ni föreslår en skattesänkning efter valet på 200 kronor. Vi föreslår en höjd inkomstpension på 2000 kronor. Det kommer att kosta betydligt mer.

Vi diskuterar nu det som det kommer att fattas beslut om i år. Där föreslår högeroppositionen 600 kronor i höjd garantipension. Bostadstillägg och bostadsbidrag är inte höjd pension. Det är bidrag för dem med höga kostnader för sitt boende.

Det står mellan 1000 kronor i handen till pensionärerna och knappt 500 kronor, för det som Jimmie Åkesson ska ge till pensionärerna ska det också skattas för. Vi tänker alltså inte på era vallöften; ni föreslår 200 kronor i sänkt skatt, och vi föreslår 2000 kronor. Vi återkommer till det. Men när det handlar om garantipensionen, garantitillägget, varför medverkade Sverigedemokraterna till att halvera höjningen för Sveriges fattigpensionärer?

Anf.  67 JIMMIE ÅKESSON (SD) replik:

Herr talman! Vad detta egentligen handlar om är inte de äldres levnadsvillkor och ekonomi. Vad det egentligen handlar om är att den vänstra sidan av politiken är oerhört bedrövad över att man inte, två och en halv eller tre veckor före valdagen, kan ge ett antal hundra tusen pensionärer en extra tusenlapp i lönekuvertet. Det är detta det handlar om. Jag har aldrig hört maken till valfläsk någonsin i hela mitt liv. Regeringen ska alltså dela ut pengar några veckor före valet för att de hoppas att människor ska rösta på dem.

Det är ett uselt förslag som ni har presenterat. Vi lägger 5 miljarder mer än ni gör i ert förslag. Vi ger alla pensionärer en förbättrad ekonomi. På vilket sätt kan det vara ett dåligt förslag i jämförelse med det som regeringen lägger fram? Jag begriper inte det, och jag tror inte att väljarna begriper det heller. Jag tror inte att väljarna går på den valfläskmetod som ni ägnar er åt.

Anf.  68 JOHAN PEHRSON (L) replik:

Herr talman! Jag blev lite rörd över Jimmie Åkessons vilja att göra upp med Socialdemokraterna. Det verkar vara möjligt att diskutera lite sakpolitik här.

Ett stort samhällsproblem som vi har är det som vi i Liberalerna kallar den tilltagande separatismen, det vill säga att det inte bara är brist på integration, ekonomisk fattigdom, utanförskap och dåliga språkkunskaper – en mental istid i utsatta områden, som vi liberaler brukar peka på – som vi måste bryta. Det finns också krafter som vill något annat.

En viktig del för att bryta detta i dessa sociala filterbubblor där människor lever i egna små kosmos, inte sällan digitalt, är public service. Tanken är att vi med en gemensam public service kan förmedla kunskap och basala fakta om hur Sverige ser ut. Public service skäller på Sverigedemokraterna och Liberalerna. De skäller på alla här inne till och från, rejält. Det är deras roll. Men man försöker hålla en linje baserad på fakta.

Kan Sverigedemokraterna tänka sig att ändra sig i sin negativa syn på public service?

Anf.  69 JIMMIE ÅKESSON (SD) replik:

Herr talman! Jag vet inte vad Johan Pehrson menar. Jag har ingen negativ syn på public service, tvärtom. Jag tycker att public service fyller ett oerhört viktigt syfte och har ett oerhört viktigt demokratiskt uppdrag, inte minst när det gäller att tillgängliggöra debatt lokalt och regionalt i landet – ett demokratiskt uppdrag när det gäller att tillgängliggöra sådant som marknaden, som Johan Pehrson ju hyllar i alla sammanhang och på alla tänkbara sätt, inte kan garantera och ge medborgarna. Det är det public service ska göra. Jag kan inte, herr talman, minnas att jag någonsin har gett uttryck för någon annan uppfattning.

Däremot har vi varit motståndare till den finansieringsmodell som beslutades för några år sedan i den här kammaren, inte nödvändigtvis för att den i grunden är dålig utan för att man borde ha börjat med idén om vad public service ska vara till innan man pratar om hur det ska finansieras.

Men jag gillar public service. Jag har till och med sagt att jag älskar public service – kanske inte det public service vi har i dag men det som public service skulle kunna bli och den idé som finns bakom.

Anf.  70 JOHAN PEHRSON (L) replik:

Herr talman! Det låter ju bra. Tack, Jimmie Åkesson – jag är glad att du älskar public service. Men man kan titta lite mer noga. Det var inte så länge sedan du ville lägga ned P3, eller vad det var. Du har en tanke om att det ska styras på ett helt annat sätt. Du vill smalna av och spetsa till. Jag hörde nyligen att Sverigedemokraterna vill lägga ned vissa sändningar på andra språk, sändningar som är väldigt viktiga för att kunna nå ut till människor, kanske till exempel i utsatta områden, som springer runt och på fullt allvar tror att socialtjänsten i Sverige ska tvångsomhänderta barn mot betalning och skicka dem någonstans i USA eller vart det är – totalt verklighetsförvridna bilder. Ni har ju visst synpunkter och är väldigt kritiska till att vi ska ha public service.

Jag tycker att det är bra med public service. Jag tycker också att marknads-tv är lite fattigt. Jag tycker att bredden i public service är värd att försvara. Jag tänker till exempel på sändningen från Skansen när vi firade vår nationaldag tillsammans med kungafamiljen. Tyvärr var inte Jimmie Åkesson där, tror jag. Men det var en bra sändning. Public service ger människor bredd och trovärdighet i ett land där medierna är viktiga.

Anf.  71 JIMMIE ÅKESSON (SD) replik:

Fru talman! Den sändningen var säkert jättebra. Jag var inte där. Jag har inte varit där på tio år. Jag såg den inte heller. Jag firar hellre nationaldagen tillsammans med familjen än frotterar mig med kungligheter och annat.

Det jag egentligen ville ha sagt här är: Visst måste man kunna ha synpunkter på enskilda delar i det som public service gör? Public services uppdrag är ju ett politiskt beslut, och det är politiskt styrt. Jag har stora synpunkter på att public service till exempel i slutdebatten inför förra valet tog avstånd från en enskild partiledare och vad han sa. Det får inte ske i public service. Jag menar att det är ett otillbörligt sätt att påverka valet på, och det måste jag ju kunna säga.

Däremot har jag aldrig sagt att jag vill lägga ned P3. Jag har sagt: Om jag vore chef på public service skulle jag lägga ned P3. Nu är jag inte chef på public service, tack och lov, utan jag är politiker. Då ska man heller inte vara chef på public service.

Varför ska vi ha nyhetssändningar på arabiska och kurdiska? Ja, jag ifrågasätter värdet av det.

Anf.  72 PER BOLUND (MP) replik:

Fru talman! Det är en väldig tur för Sverige att svensk politik under många år har sett Sverigedemokraterna för precis vad de är, ett parti vars hela existens bygger på att skapa splittring i samhället och ett vi mot dom och inte minst att motarbeta det som kan skapa en trygg framtid för oss alla, det vill säga att på allvar möta klimathotet.

Om Sverigedemokraterna hade fått bestämma skulle vi ha legat långt efter resten av världen när det gäller att ställa om. Sverigedemokraterna var mot klimatlagen. De var mot Industriklivet och Klimatklivet, det vill säga de stöd som nu gör att industrin investerar stort. De var mot elbilsbonusen, som gör att det finns efterfrågan på bilbatterier och leder till att man nu investerar i batterifabriker runt om i Sverige – det vill säga det som har byggt fundamentet, grunden, för de tiotusentals gröna jobb som nu skapas.

Jag är inte förvånad över att Sverigedemokraterna inte lägger två strån i kors för att stoppa klimathotet. Men varför måste ni stoppa de gröna industrijobben, Jimmie Åkesson?

Anf.  73 JIMMIE ÅKESSON (SD) replik:

Fru talman! Här handlar det om något mer grundläggande. Det handlar om huruvida Sverige ska vara ett land som går före. Precis som vi alltid ska vara en humanitär stormakt och rädda världen ska vi också rädda världen på klimatområdet.

Problemet med de idéer som Per Bolund, och tyvärr också en majoritet i den här församlingen, har är att de inte räddar världen. Vi räddar inte världen ens på marginalen med alla de straffskatter, straffavgifter och allt annat bök som Miljöpartiet och Socialdemokraterna har skapat för vanligt hederligt folk med helt vanliga inkomster i det här landet – inte på något sätt! Det enda som händer är att det blir sämre för människor att leva i Sverige.

Och man räddar inte världen för att vi får det sämre. Det är så enkelt. Om Per Bolund tycker något annat får han gärna gå ut på gator och torg i valrörelsen och säga: Plåga er själva, svenska folk, för vi ska rädda världen! Får han 4 procent genom att göra det är jag den förste att gratulera, men jag hoppas verkligen att vi inte behöver se Miljöpartiet i regering igen.

Anf.  74 PER BOLUND (MP) replik:

Fru talman! Känslan är ömsesidig, kan jag garantera. Vi vill verkligen inte se Sverigedemokraterna i regering heller. Men nu är ju risken ändå hyfsat stor eftersom Moderaterna har släppt in Sverigedemokraterna i värmen, som konservativa krafter har gjort i många andra länder tidigare.

Jag tror att alla som hörde Jimmie Åkessons svar här vet vad det finns för begrepp som beskriver det. Det är klimatförnekelse som Jimmie Åkesson ägnar sig åt. Det är klimatförnekelse att säga att det inte spelar någon roll vad Sverige gör när sanningen är – vilken klimatforskare som helst skulle kunna upplysa Jimmie Åkesson om det – att varje kilo koldioxid som släpps ut förvärrar klimatkrisen. Det gäller även svenska utsläpp.

Det är också en vanbeskrivning att säga att klimatpolitik skulle göra Sverige sämre eller att vi skulle plågas av det. Nu ser vi de investeringar som görs – industrin planerar för tusen miljarder, med tiotusentals gröna jobb som kommer – just för att Sverige har vågat visa vägen och gå före.

Men jag förvånas inte när miljörörelsen beskriver Jimmie Åkessons politik som att man ligger nere i skumrasket och inte ens förstår klimathotet.

Anf.  75 JIMMIE ÅKESSON (SD) replik:

Fru talman! Jag tar tacksamt emot kritik från Per Bolunds och Miljöpartiets bästa kompisar. Vi lever helt enkelt inte på samma planet. Jag har inga problem med det.

Visst, det spelar roll vad man gör. Det spelar roll för klimatet att man gör rätt saker. Att människor i Sverige inte har råd att köra till jobbet spelar ingen roll för klimatet. Det hjälper inte klimatet ett dugg. Däremot spelar det en roll för de individer och familjer det handlar om på riktigt.

Att industrier inte kan expandera eller etablera sig i Sverige för att det inte finns tillräckligt mycket el spelar roll. Det spelar ingen roll för klimatet, men det spelar en roll för industrierna och för de jobb som de kunde skapa.

Att vi har extrema bränslepriser och energipriser på grund av Miljöpartiets politik spelar roll. Men det spelar ingen roll för det globala klimatet; det spelar roll för de människor som drabbas i Sverige.

Där har vi Miljöpartiets politik, och den tänker jag aldrig någonsin ställa mig bakom.

I detta anförande instämde Angelica Lundberg (SD).

Anf.  76 ANNIE LÖÖF (C):

Fru talman! Ska hela Sverige komma framåt behövs en politik och ett ledarskap som tar klimatet, jämställdheten, toleransen och landsbygden på allvar. Då behövs fler jordnära, gröna liberala reformer och ett mer konstruktivt samarbete.

Då måste vi växla upp klimatarbetet med fler gröna investeringar, få fler företag att ställa om, skapa nya jobb och underlätta för människor att göra klimatsmarta val, samtidigt som vi stänger kranarna till Putins gas och olja.

Då måste vi slå ned på hedersförtrycket och stoppa mäns våld mot kvinnor. Normer, värderingar och attityder måste in tidigt. Kontrollerande beteende behöver kriminaliseras. Finansieringen av tjej- och kvinnojourer måste bli långsiktig och stabil. Och för den som ska starta om sitt liv igen och stå på egna ben måste det vara lättare att hitta en trygg bostad och skydda både kvinnans och hennes barns skyddade identitet genom byte av efternamn.

Då måste vi orka stå upp mot rasism och främlingsfientlighet. Vi måste vägra låta rasismen få ett fotfäste i maktens korridorer.

Då måste vi se till att hela Sverige behövs och kan bidra. Ett viktigt steg för fler jobb, särskilt för dem som står långt från arbetsmarknaden, är den historiska överenskommelse på arbetsmarknadens områden som ska klubbas här i riksdagen dag, om LAS och omställning. Den ger flexibilitet, trygghet och omställning under hela arbetslivet, och den är bra både för anställda och företagare. Det är en reform som aldrig hade kommit till utan Centerpartiet och januariavtalet.

Ska Sverige bli ett friare och mer tryggt land – ett hoppfullt land som ser människors potential och kraft oavsett vem du är och var du kommer ifrån – behöver vi fortsätta att samla oss över partigränserna, som vi har kunnat göra när det gäller ett starkare försvar, stöd till Ukraina och ansökan till Nato. Det visar att vi kan agera tillsammans på fler områden – tillsammans för Sveriges bästa.

Anf.  77 NOOSHI DADGOSTAR (V) replik:

Fru talman! Centerpartiet talar gärna om breda samarbeten, men de vägrar att förhandla med det parti som de har släppt fram den nuvarande statsministern tillsammans med. Och inte nog med det: Centerpartiet har redan ett flertal gånger under mandatperioden sett till att den statsminister som de själva har släppt fram förlorat budgetomröstningar mot det högernationalistiska blocket.

Jag har aldrig varit med om ett parti som så konsekvent släppt fram en statsminister för att sedan hindra henne att bedriva sin egen politik. Så här kan vi inte ha det! Det kan inte vara rimligt. Politik är att förhandla med andra partier som inte tycker likadant. Det är helt nödvändigt för att vi ska ha en fungerande demokrati.

Min fråga till Annie Lööf är om hon återigen kommer att medverka till att en högernationalistisk politik, en högernationalistisk budget, går igenom i Sveriges riksdag.

Anf.  78 ANNIE LÖÖF (C) replik:

Fru talman! Så här kan vi inte ha det, säger Nooshi Dadgostar. Men låt oss backa bandet ett år. Då fällde Nooshi Dadgostar och Vänsterpartiet Stefan Löfven och en socialdemokratisk regering i en misstroendeförklaring som Sverigedemokraterna hade väckt. Det var det som satte hela bollen i rullning.

Sedan ett år tillbaka har vi inte det januariavtal med ett stabilt budgetsamarbete som mödosamt arbetades fram under fyra månaders tid för att vi skulle kunna få en regering och ett stabilt budgetunderlag. Det fällde Nooshi Dadgostar och Vänsterpartiet tillsammans med Sverigedemokraterna för ett år sedan.

För Centerpartiets del räcker inte 174 mandat, som är majoritet enligt Nooshi Dadgostar, till en majoritet. Det finns en politisk vilde däremellan som hör till Vänsterpartiet och som sitter som tungan på vågen. Så kan vi inte styra Sverige. Sverige behöver bredare samarbeten, inte 174-majoriteter, och en politik som är förankrad i mitten av svensk politik så att vi kan få stabila, trygga samarbeten och en regering som får en budget igenom riksdagen.

Anf.  79 NOOSHI DADGOSTAR (V) replik:

Fru talman! Jag noterar att Annie Lööf inte svarar på frågan. Ska hon se till och medverka till att högernationalistisk politik går igenom riksdagen nästa vecka? Det är ja eller nej på den frågan. Det är bara Centerpartiet i denna kammare som har röstat fram en statsminister men röstat emot henne i budgetomröstningar så att hon sitter som statsminister men inte kan genomföra sin egen politik utan ska genomföra Sverigedemokraternas politik.

Det är en mycket enkel fråga, Annie Lööf. Kommer Annie Lööf att medverka till att det är den högernationalistiska budgeten som går igenom Sveriges riksdag nästa vecka? Det krävs majoritet i riksdagen för att få igenom saker och ting. Då måste man tala med varandra, Annie Lööf, även om man inte tycker lika.

Anf.  80 ANNIE LÖÖF (C) replik:

Fru talman! Det där låter väldigt vackert, och jag instämmer i att det krävs breda samarbeten i svensk politik. Fast de senaste dagarna har vi sett att 174 mandat inte är en majoritet. Det spelar ingen roll hur mycket Nooshi Dadgostar och jag förhandlar och samarbetar. Det blir ändå inte en majoritet, utan nästa vecka är det en politisk vilde som sitter på det avgörande mandatet för hur det ska gå i budgetomröstningen, om det skulle vara så att jag lyssnar på Nooshi Dadgostar i detta läge.

För Centerpartiet är det viktigt att få igenom en politik som står för gröna, liberala reformer. Vi kommer givetvis att rösta på vår budget.

Nu pågår ett viktigt arbete i Pensionsgruppen. Hur det landar kommer att vara helt avgörande för Centerpartiet i den fortsatta processen. Vi vill värna det svenska pensionssystemet, som ger höjda pensioner till dagens pensionärer men också till framtidens pensionärer. Nu är det upp till bevis för moderater och socialdemokrater att hålla ihop i Pensionsgruppen och lägga fram ett förslag som säkrar stabilitet och trygghet.

Anf.  81 PER BOLUND (MP) replik:

Fru talman! Jag gläds när jag hör Annie Lööf prata om att vi behöver växla upp klimatarbetet. Det är ljuv musik i mina öron, men alla som någon gång har sysslat med musik och sång vet att för ljuv musik behövs komp. Ett bra komp är att kombinera ord med handling och faktiskt genomföra det som gör att vi kan få en grön omställning och växla upp klimatarbetet. För några veckor sedan valde Centerpartiet att i stället rösta emot ett förslag som skulle göra att utbyggnaden av vindkraft blir mer förutsägbar och effektiv. Det är något som inte minst investerare som vill bygga ny vindkraft har efterfrågat men som också kommunerna har ställt sig bakom. Nu har vi i stället en situation där åtta av tio vindkraftsprojekt stoppas samtidigt som ett stort nationellt problem skapas, eftersom vi behöver mycket mer förnybar och grön el.

Centerpartiet pratar mycket om att reducera regelkrångel, göra det enklare att få tillstånd och skapa förutsägbarhet för företag. Jag undrar därför: Varför röstade Centerpartiet emot förslaget i stället för att bejaka denna möjlighet?

Anf.  82 ANNIE LÖÖF (C) replik:

Fru talman! Det är väldigt enkelt: Regeringen hade inte gjort jobbet.

I våras presenterade jag en stor rapport för att få en fördubblad elproduktion till 2030, där vi vrider upp kranarna för alla kraftslag. Vi behöver mer grön, klimatsmart el för att klara klimatet, sänka utsläppen, få fler jobb och företag men också minska vårt och norra Europas beroende av ryska bränslen.

Det förslag om vindkraft som låg på riksdagens bord var inte helt. Det innebar något bara när det gäller det kommunala vetot, och det innehöll ingenting om ekonomiska incitament för kommuner, markägare eller närboende, enligt den finländska modellen. Centerpartiet vill göra detta på riktigt. Vi vill införa ekonomiska incitament för kommuner, närboende och markägare. Då kommer vi att få fler ja till landbaserad och havsbaserad vindkraft. Det skulle vi inte ha fått med det förslag som låg på bordet.

Anf.  83 PER BOLUND (MP) replik:

Fru talman! Det är detta bemötande, där man låter det bästa bli det godas fiende, som gör att vi tyvärr ofta inte kommer tillräckligt snabbt framåt i att ställa om samhället.

Vi står för ännu mer ambitiösa förslag när det gäller att stötta de kommuner som säger ja till vindkraft och de markägare och intressenter som påverkas. Där skulle vi ha kunnat kroka arm. I stället, genom Centerpartiets nej, gäller fortfarande samma regelverk som nu leder fram till att åtta av tio vindkraftsprojekt stoppas.

Detta var detta som gjorde att det, när miljörörelsen granskade Centerpartiets politik på miljö- och klimatområdet, än en gång blev tydligt att det till slut ofta är andra intressen som får gå före när det gäller att fatta skarpa, nödvändiga beslut för klimatet.

Jag vill se en regering efter valet som kan få mycket att hända. Miljöpartiet har genomfört mycket av det som Centern planerade för men inte lyckades med i regeringsställning, såsom bonus malus och bränslebyte, som nu leder till en snabb omställning i Sverige. Detta är jag stolt över.

Men jag vill sträcka ut en hand till Centerpartiet. Är ni beredda att tillsammans med oss verka för att verkligen få fart på den gröna omställningen under nästa mandatperiod?

Anf.  84 ANNIE LÖÖF (C) replik:

Fru talman! Fast det bästa saknades ju i propositionen – det som vi har lyft fram under många år och som handlar om att se till att få fart på vindkraftsutbyggnaden, genom bygdepeng och ersättning till såväl kommuner som regioner. Vi vill också regionalisera skattebasen, till exempel. Ersättning till närboende och markägare fanns ju inte med i det förslag som låg på riksdagens bord. Det var ofullständigt och skulle inte ha lett till fler ja utan bara till att vetot kommer in tidigare i processen, vilket vi står bakom. För att få fler ja krävs omfattande ekonomisk stimulans, och där vet jag att jag har miljörörelsen bakom mig.

Vi behöver se till att det blir fart på den gröna omställningen, och då måste vi lägga fram förslag som gör skillnad på riktigt, för klimatet, fler gröna jobb och landsbygdsutveckling och för att fasa ut den ryska oljan, kolet och gasen. Då krävs ett politiskt ledarskap som lägger fram förslag som gör skillnad på riktigt.


Fru talman! Det är bara en vecka kvar tills vi här inne ska besluta om budgeten för vårt land. Det är fortfarande oklart om det blir regeringens budget eller inte. Vi hade aldrig behövt vara i denna situation.

Annie Lööf och Centerpartiet vägrar acceptera att de behöver förhandla med det som är regeringens underlag. I går fick vi återigen bevis på hur skakig situationen är. Detta sker samtidigt som vi snabbt måste ställa om Sverige för klimatet. Det skulle skapa enorma mängder jobb om det gjordes rätt. Vi har en skola och en sjukvård som är utlämnad till marknadskrafterna. Där måste samhället ta tillbaka kontrollen. Men att lösa sådana problem kräver en stabil majoritet som kan få igenom sin politik.

På grund av den framstressade Natoprocessen är Sverige utsatt för utpressning från en auktoritär turkisk despot. Nu mer än någonsin behöver vi ha ordning på styret av landet. Vi vänsterpartister är beredda att sätta oss ned och förhandla. Det har vi varit under hela mandatperioden. Det skulle skapa lugn, ro och stabilitet och göra Sverige bättre.

När man samarbetar får man ge och ta. Alla kan inte få allt. Det är så demokratin fungerar. Det är så vi visar respekt för väljarna. Den röst som de har lagt i valurnorna ska spela roll. Man måste kunna förhandla med varandra om Sverige ska kunna styras. Politik är att kompromissa. Sverige behöver en handlingskraftig majoritetsregering som bygger Sverige starkt igen.

Anf.  86 ANNIE LÖÖF (C) replik:

Fru talman! Jag måste inledningsvis ändå korrigera Nooshi Dadgostar. Hon måste ändå kunna räkna. 174 mandat är ingen majoritet.

Nu till frågan. Mycket har hänt sedan Vänsterpartiet stod här i januari och sa att de ville stoppa planerna på byggandet av elkablar till Europa och hindra svensk export av ren el utan klimatutsläpp till våra grannländer för att hjälpa dem bli kvitt sitt beroende av gas och kol, bli kvitt den gas som varje dag pumpas in i Europa och som bekostar Putins folkrättsvidriga krig mot Ukraina.

Att kranarna från Ryssland stängs av är bland det mest effektiva vi kan göra för att få stopp på det ursinningslösa dödandet av oskyldiga människor. Men då krävs ökad export av svensk klimatsmart grön el.

Frågan är om Nooshi Dadgostar och Vänsterpartiet är beredda att omvärdera och hörsamma våra europeiska vänners behov av ren el. Står Vänsterpartiet fast vid sin protektionistiska linje att klippa elkablar när mer grön el nu är helt nödvändig för att fasa ut Putins blodbesudlade olja och gas?

Anf.  87 NOOSHI DADGOSTAR (V) replik:

Fru talman! Det har aldrig varit en enskild vilde som har röstat ned regeringens budget. Det är Centerpartiet som har gjort detta om och om igen på ett sätt som har gjort att regeringen inte kan få igenom sin politik. Centerpartiet har medverkat till att genomföra sverigedemokratisk politik i svensk riksdag. Det är inte en vilde som har gjort det, utan det är Centerpartiet.

Det som är viktigt för Vänsterpartiet är att vi får ned elpriserna. Det är det absolut viktigaste för att kunna ställa om Sverige och svensk industri och få bort det fossila och ersätta det med förnybar elproduktion.

För att vi ska få ned priserna framför allt i södra Sverige måste vi se till att kunna reglera när exporten ska ske. Vi kan nämligen inte fortsätta att exportera billig svensk el samtidigt som priserna sticker iväg i södra Sverige. Nu har vi tyska priser som importeras därför att Putin stänger av gasen. Det är inte acceptabelt. Vi måste kunna omreglera vår export.

Anf.  88 ANNIE LÖÖF (C) replik:

Fru talman! 174 mandat är, som sagt, ingen stabil majoritet. Det är inte ens en majoritet. Vänsterpartiet har aldrig varit förtjusta i internationell handel eller marknadsekonomi. Och det är anmärkningsvärt att de verkar strunta i att det är genom export av grön el till våra grannländer som vi tillsammans i Europa kan bidra till att minska klimatutsläppen men också se till att Putins krigskassa sinar.

Fortsätter vi att exportera lika mycket el som vi har gjort de senaste åren minskar vi klimatpåverkan motsvarande utsläppen från all lastbilstrafik i Sverige under ett år samtidigt som vi stöttar våra europeiska grannar att stå upp mot Putin för det ukrainska folket.

Så varför säger Nooshi Dadgostar nej till en effektiv klimatpolitik som hela Europa och hela världen behöver? Och varför visar inte Vänsterpartiet och Nooshi Dadgostar solidaritet med våra europeiska grannar?

Anf.  89 NOOSHI DADGOSTAR (V) replik:

Fru talman! Det är den mest ineffektiva klimatpolitik som man kan genomföra som Annie Lööf nu förordar. Det är inte export av el som är svensk expertis. Det är genom att exportera fossilfria lastbilar, genom att göra järnsvamp i stället för järnmalm, genom att producera fossilfritt stål och genom förädlingen som svensk industri är så stor. Det är så vi skapar sysselsättning i svensk ekonomi.

Annie Lööf har inte talat med svensk industri. De vill inte ha Annie Lööfs politik. De vill ha låga elpriser. Då kan vi inte importera Putins höga elpriser till Sverige. Vi ska inte kapa några kablar. Vi ska omreglera vår elexport som gör att priserna i södra Sverige sticker i väg på vintrarna. Det ska de inte göra. Vi måste se till att få ned svenska elpriser därför att elen är billigare att producera i Sverige. Därför ska våra konsumenter inte betala höga elpriser.

Anf.  90 JOHAN PEHRSON (L) replik:

Fru talman! Det blir inte alltid som man tänkt sig. Annie Lööf tog min idé om att gå på Vänsterpartiet lite grann, kabelklipparna som vill isolera Sverige när vi har möjligheter att bygga ut energi från sol, vind och kärnkraft. Hör och häpna, om vi exporterar fossilfri el till hela världen är det jättebra. Det är inte sämre att vi exporterar det än någonting annat.

Fru talman! Men då ska jag ställa en annan fråga. Separatismen i Sverige är en kraft oavsett vad vi gör för att integrera människor och hjälpa människor som har långtidsarbetslöshet som ett ok, som inte kan prata riktigt bra svenska, som har barn som inte kommer in i skolan eller har barn som sugs upp av de kriminella gängen och blir kanonmat.

Min fråga till Nooshi Dadgostar är: Erkänner ni att det finns en separatistisk rörelse i Sverige som vill ha en annan rättsordning än den svenska, och framför allt, vad vill Vänsterpartiet göra åt detta?

Anf.  91 NOOSHI DADGOSTAR (V) replik:

Fru talman! Vi tycker att alla i Sverige ska vara lika inför lagen. Jag kommer från en familj med föräldrar som har flytt från islamister. De kunde göra en klassresa på grund av en stark svensk välfärdspolitik, en stark arbetsmarknad och stora investeringar i svensk ekonomi. De kunde snabbt komma in och få ett arbete. Det fanns en arbetsförmedling med en öppen dörr, inte som dagens svenska arbetsförmedling. Det fanns en skola som var jämlik. Där kunde barn från olika bakgrunder sitta bredvid varandra i klassrummen. Allt detta har nyliberal och konservativ politik slagit sönder. I dag sorteras barnen i skolan. Vi har en arbetslöshet på nästan 8procent. Man får inte erbjudande om vare sig utbildning eller praktik. Arbetsförmedlingens dörr är stängd. Jag kommer att göra vad jag kan för att se till att Sverige byggs starkt igen.

Anf.  92 JOHAN PEHRSON (L) replik:

Fru talman! Det vore bra om vänsterpartiledaren kunde vända sig om. Det är så fall de högerkonservativa krafterna bakom dig, bland annat utbildningsministern och statsministern, som har styrt det här landet under åtta år. Det verkar ju jättekonstigt. Jag känner dem, och jag har mycket kritik mot dem men inte just när det gäller detta.

Jag träffar många poliser, socialarbetare och lärare i de utsatta områdena. De berättar för mig att det inte hjälper om vi fördubblar socialbidragen eller tar bort all skatt på låga inkomster. De berättar för mig att det finns krafter som styrs och utgörs av klanledare, av gängledare och av islamister som inte vill att människor ska delta fullt ut i det svenska samhället. Det är krafter som vill skära ned på den svenska yttrandefriheten, och det är krafter som kandiderar till riksdagen i valet i höst. Vad vill ni göra åt detta? Är ni beredda att sätta ned foten mot dessa krafter och se till att de aldrig kan äta sig in i den svenska samhällskroppen?

Anf.  93 NOOSHI DADGOSTAR (V) replik:

Fru talman! Sänkta skatter kommer aldrig att leda till att fler kommer i arbete. Där är vi helt överens. Självklart har inte heller Socialdemokraterna, visserligen styrande med din budget, lyckats genomföra de stora förbättringar av svensk ekonomi och skola som hade behövts. Jag tycker att man behöver förbättra skolan. Men där är till exempel Liberalerna en bromskloss. Vi ska inte ha några stockkonservativa personer som tar sig in i vårt samhälle. Alla som begår brott ska ställas inför rätta och ta sitt straff. Det tycker jag är oerhört viktigt. Men det är väl någonting som Liberalerna får ta med sitt samarbetsparti Sverigedemokraterna, som är det mest konservativa nationalistiska parti vi har i Sverige och som kan påverka svensk demokrati.

Anf.  94 PER BOLUND (MP) replik:

Fru talman! Det har varit en svängig mandatperiod, en mandatperiod då Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har öppnat upp för ett fullt samarbete med Sverigedemokraterna.

Men jag måste erkänna att Vänsterpartiets svängning under våren kanske är det som har förvånat mig allra mest. De flesta av oss har nog fått vänja oss vid ett högerkonservativt block som bedriver en politik som gör att Sverige inte klarar av klimatet och inte hedrar Parisavtalet. Men Vänsterpartiet väljer i detta läge med en galopperande klimatkris att rösta på samma sak som Sverigedemokraterna och de övriga borgerliga partierna för att driva igenom en fossilpolitik som faktiskt rear ut Putins fossila bränslen till svenska folket och som stoppar en klimatpolitik som skulle fasa ut det fossila och faktiskt minska utsläppen här och nu.

Jag vill fråga Nooshi Dadgostar: Hur menar Nooshi Dadgostar att Vänsterpartiets politik faktiskt gör att Sverige hedrar Parisavtalet?

Anf.  95 NOOSHI DADGOSTAR (V) replik:

Fru talman! Jag är säker på att Per Bolund och jag är överens om att vi måste göra stora investeringar i svensk elproduktion, i svensk infrastruktur och i att bygga om våra flerfamiljsbostäder för att ställa om ekonomin för klimatet. Vänsterpartiet har ju föreslagit ett av svensk politiks största paket, som skulle skapa 80000 nya arbetstillfällen, för att genomföra allt detta.

Det är väldigt viktigt att vi får med oss hela den svenska befolkningen på denna stora omställning. Det kommer att skapa jobb. Det kommer att kräva stora statliga investeringar, men det ska inte förenas med stora prischocker för vanliga löntagare. De ska inte behöva betala stora delar av sin inkomst för drivmedel som har priser som är alldeles för höga.

Prischocker kommer inte att leda till ett bra samhälle. Stora investeringar kommer att göra det.

Anf.  96 PER BOLUND (MP) replik:

Fru talman! Det är viktigt att ord och handling hänger ihop och att det man säger förenas med det man gör.

Vänsterpartiet säger sig vilja minska utsläppen men agerar i praktiken tvärtom för politik som ökar utsläppen i Sverige ganska kraftigt.

Vänsterpartiet säger sig vilja sänka priset för till exempel den som är bilberoende i landsbygd, men både jag och Nooshi Dadgostar vet ju att det är oljechockerna på världsmarknaden som gör att svenska bilister får betala alldeles för höga priser.

Vi skulle behöva mindre av tomma ord i svensk politik och mer av gemensam handling. Jag ser att miljörörelsen ser den här förändringen och är kritisk. Det finns också intern kritik i Vänsterpartiet.

Jag hoppas att Vänsterpartiet kan inse att det här inte är vägen framåt och att man är beredd att om inte driva på miljöpolitiken – det brukar vi i Miljöpartiet få göra i våra samarbeten – så åtminstone komma tillbaka till en miljöpolitik som faktiskt minskar utsläppen här och nu.

Anf.  97 NOOSHI DADGOSTAR (V) replik:

Fru talman! Miljöpartiets problem är att man inte förstår människor. Man förstår inte verkligheten. Människor måste ta sig till jobbet. De måste få en inkomst. Vi måste skydda befolkningen; det är vårt uppdrag som politiker.

Vi ska ställa om, och vi ska göra det på ett gemensamt sätt. Men det måste också ske på ett jämlikt och rättvist sätt. Vanliga löntagare ska inte bli fattiga därför att vi ställer om.

Vi vet att många av Sveriges löntagare tar bussen, spårvagnen eller tunnelbanan till jobbet. Vänsterpartiet föreslog tillsammans med ett antal andra partier en mycket stor satsning på att sänka priserna i kollektivtrafiken. Tyvärr såg Miljöpartiet till att det förslaget föll och inte gick igenom. Det beklagar jag.

Anf.  98 EBBA BUSCH (KD):

Fru talman! Det är något mättad entusiasm i den här kammaren. Till våra åhörare och till dem som tittar på detta på tv vill jag säga att det beror på att vi har jobbat nonstop sedan årsskiftet med politik.

Nu ska vi göra det lite till. Vi ska prata om sakfrågor. Det är detta som svensk politik borde handla om, särskilt när det bara är tre månader kvar till ett val och vi befinner oss i det mest känsliga säkerhetspolitiska läget under en mansålder.

I stället har vi i dagarna behövt hantera ännu en misstroendeomröstning på grund av misskötsel i ämbetet från en justitieminister och på grund av att vi i grunden har en regering som stöds av partier som inte talar med varandra och av en partilös vilde på den yttersta vänsterkanten. Det är inte värdigt denna kammare eller detta land. Det gamla uttrycket polsk riksdag kan snart komma att ersättas med uttrycket svensk riksdag.

Valet om tre månader står mellan detta gungande vasaskepp, som har många färger men ingen köl, och vårt alternativ. Kristdemokraterna är ett av fyra partier som, sina skillnader till trots, ser landets problem och har gemensamma konkreta lösningar.

Vi ser de 140000 som köar i väntan på vård. Vi ser de chockhöjda drivmedelspriserna. Vi ser de rekorddyra elräkningarna, som beror på att regeringen har lagt ned fungerande och planerbar elproduktion och gjort Sverige helt beroende av vädergudar. Vi ser den otrygghet som gjort gårdagens amerikanska actionfilmer till dagens svenska verklighet. Vi ser hjärtlandets problem med bortprioriterade vägar och järnvägar och med ett lantbruk som går i konkurs och ger skyhöga matpriser. Vi har flera gemensamma svar.

Vi utlovar inte några utopier. Samhället blir aldrig färdigt, men den här regeringen är det. Den har prövats. Den har fått sin tid, och den har misslyckats. Det är vi som erbjuder en nystart för Sverige. I höst, hoppas jag, är det vi som tar över.

Anf.  99 NOOSHI DADGOSTAR (V) replik:

Fru talman! För några år sedan – det var väl ungefär vid det förra valet – talade Ebba Busch i en frikyrka. Det finns ett klipp på detta. Hon talade om hbtq-familjer. Detta är ju en sida som Kristdemokraterna inte pratar om, så jag vill ge Ebba Busch tillfälle att göra det.

Hon sa att Kristdemokraternas utgångspunkt är att alla barn har en mamma och en pappa och att deras utgångspunkt därför fortfarande är familjen – mamma, pappa, barn – och att det bästa för ett barn är att växa upp med sin mamma och sin pappa.

Hur tror Ebba Busch att barn som växer upp i en kärleksfull familj med två mammor eller två pappor känner? Hur tror hon att det känns när de får höra en partiledare säga på det här sättet?

Anf.  100 EBBA BUSCH (KD) replik:

Fru talman! Jag minns inte kontexten eller i vilket sammanhang den här frågan ställdes, men jag kan redogöra för var man har oss.

Kristdemokraterna är ett familjeparti, och vi är ett familjeparti för alla som lever i en kärnfamilj. Vi är ett familjeparti för alla som lever i en stjärnfamilj. Vi är ett familjeparti för alla som lever i den typ av familj som jag själv har – en familj men i två olika hushåll.

Oavsett vem mamma eller pappa älskar, och oavsett om man har två pappor, två mammor, en mamma eller en pappa, är föräldrarna precis lika bra. Det viktigaste för våra barn är trygghet, kärlek, sunda och hållbara relationer – så länge det bara går – och en familj som ser till barnens bästa.

Anf.  101 NOOSHI DADGOSTAR (V) replik:

Fru talman! Jag ska Ebba Busch en ny chans att förklara detta uttalande. Det var, om jag inte minns fel, 2018 hos tidningen Dagen, som är en frikyrklig församling. Det är väl där Kristdemokraterna ofta håller till.

Jag vill återigen höra den förklaring som Ebba Busch har till att hon kom med detta uttalande. Vi vet att många barn växer upp med mammor och pappor eller ensamstående mammor. Vad tror Ebba Busch att dessa barn känner när de får höra en partiledare säga att det för henne är bäst att inte växa upp på det sätt som de växer upp utan med en mamma och en pappa?

Anf.  102 EBBA BUSCH (KD) replik:

Fru talman! Det har jag aldrig sagt.

Vi har tyvärr barn som blir av med en mamma eller en pappa. Vi har alldeles för många barn som växer upp med frånvarande fäder. Vi har till och med sett det tydligt uttryckt i en förvaltningsrättsdom i ett fall där en ung kille hamnat helt snett just på grund av att, som det uttrycktes, fadern var frånvarande och modern brast i att sätta gränser. Det är klart att det hade varit mycket bättre för den pojken om både pappan och mamman hade varit närvarande.

Om man har en mamma och en pappa är det bättre att båda är närvarande. Men det är många familjer där det inte ser ut så. Man kan vara en ensamstående mamma som jag. Jag har en föräldrapartner i mina barns pappa, men vi delar inte livet på samma sätt som tidigare. Det kan också vara två mammor eller två pappor. Vi kommer att slåss för alla familjer och alla barns rätt till en trygg uppväxt.

Anf.  103 JOHAN PEHRSON (L):

Fru talman! Sommaren närmar sig med stormsteg, hoppas jag. Det är en tid när många unga människor får sitt första sommarjobb, kanske möter sin första kärlek, har ett fantastiskt härligt sommarlov och kommer fullt laddade tillbaka till skolan. Men vi vet att det inte ser ut så för alla.

Liberalerna går till val på att vi inte ska ha några utsatta områden i Sverige. Vi ska se till att fler människor får uppleva frihet och trygghet och slippa segregation. Det gör man genom en bättre integration och framför allt genom en bättre skola.

Vi har i dag ett läge där alldeles för många människor lever en vardag med våld och skjutningar, som dessutom slår rekord. Drömmar krossas. Ännu värre är att liv släcks. Familjer lever i evig sorg. Som jag har varit inne på några gånger får separatister härja. Vi kan inte stoppa dessa vanföreställningar om att en annan ordning ska vara överordnad den svenska grundlagen. Vi vet också att de gäng som agerar, och klanledarna, drar in unga människor i detta maskineri av död, hat och brist på respekt för andra. Empatilösheten är total.

Vi vill ändra på det här. Liberalerna går till val med en stark social reformagenda för våra utsatta områden. Vi vet att fler människor måste få chans att bli en del av medelklassen. Vi vet att fler människor måste få uppleva den riktiga frihet det innebär att man har ett jobb, att ungarna klarar skolan och att man har en liten egen inkomst som man kan bestämma över själv och som vi politiker kanske låter vara i fred. Det är så, med investeringar i dessa områden, som vi skapar möjligheternas Sverige för alla och ett mer eftertänksamt Sverige.

Anf.  104 PER BOLUND (MP):

Fru talman! Den senaste veckans politiska cirkus har nog gjort att många med mig längtar efter lite stabilitet och en politik som bygger upp och förenar men inte förorenar. Sverige behöver läka från den destruktiva politiska kraft som bygger hela sin idé på att splittra och riva ned.

Vi i Miljöpartiet ser våra naturliga samarbetspartner i Socialdemokraterna, som vi har regerat med i sju år, men också Centerpartiet och Vänsterpartiet. Min och Miljöpartiets förhoppning är att vi tillsammans kan vara den konstruktiva kraften i svensk politik, den som efter höstens val kan samlas för att börja bygga nytt och hållbart för framtiden och för kommande generationer.

Miljöpartiet kommer att gå in i ett sådant samarbete som den gröna motorn för omställning. Vi har redan visat att vi får mer att hända i miljöarbetet än vad som har hänt på många årtionden med många tidigare regeringar. Nu föreslår vi vår generations stora satsning på miljö- och klimatinvesteringar med 100 miljarder kronor om året de kommande tio åren.

Vi kommer att prioritera att Sverige fullföljer den gröna industrirevolutionen, som tack vare vår politik redan har börjat. Vi ska fullfölja den elektrifiering som vår politik har banat väg för. Vi vill röja undan de hinder som fortfarande finns för att omställningen till en helt förnybar elproduktion ska bli verklighet. Vi kommer att satsa på en rättvis grön omställning.

Men vi behöver också satsa på att hantera den naturkris vi är inne i. Vi behöver många fler reformer för levande hav och för friska och gröna skogar i vårt land. Här finns det väldigt mycket mer att göra. Vi vet att naturen kan rädda oss, men först behöver vi rädda naturen, som Inger Andersen, chef för FN:s miljöorgan, sa.

För att det här ska bli verklighet behövs det ett starkt grönt parti. Det finns bara ett miljöparti i svensk politik.

I detta anförande instämde Camilla Hansén och Annika Hirvonen (MP).

Partiledardebatten var härmed avslutad.

Utrikesdeklarationen 2022

Från Utrikesminister Ann Linde, Utrikeshandelsminister samt minister med ansvar för nordiska frågor Anna Hallberg, och Biståndsminister Matilda Ernkrans.

Regeringens utrikesdeklaration presenterades av utrikesminister Ann Linde vid 2022 års utrikespolitiska debatt i riksdagen fredagen den 10 juni.

Det talade ordet gäller.

Herr/Fru talman!

Ett nytt mörkt kapitel har öppnats i Europas historia. Den 24 februari inledde Ryssland ett oprovocerat, olagligt och oförsvarligt krig mot sin granne, det demokratiska Ukraina.

Det ryska hotet mot den europeiska säkerhetsordningen kommer att bestå under lång tid.

Vi har alla nåtts av bilderna på de brutala grymheterna från den ryska regimens sida.

Civila som mördas och hela städer som bombas sönder. Missiler riktade mot barn på flykt. Nyfödda barn och nyblivna mammor gömda i källare för att söka skydd mot beskjutningarna.

Vid mitt besök på flyktingmottagandecentret i polska Korczowa fick jag höra om de ryska grymheterna; om massgravarna, om tortyren, om attackerna mot barnen på en tågstation, också om de sexuella övergreppen.

Invasionen visar hur långt Ryssland är berett att gå. Rysslands krig innebär en ny och farligare verklighet för Europa och Sverige. Det ligger i vårt säkerhetspolitiska intresse att Rysslands krig inte resulterar i politiska vinster också för att undvika nya aggressioner i framtiden.

Samtidigt kvarstår arbetet med en rad av de globala utmaningar vi stod inför före Rysslands invasion av Ukraina. Klimathotet, den ökade geopolitiska konkurrensen, risken för svältkatastrofer, den negativa utvecklingen för demokratin och återkommande attacker mot de mänskliga rättigheterna.

Herr/Fru talman!

Sveriges politiska, humanitära, ekonomiska och militära stöd till Ukraina är av historiska proportioner. Inte sedan Stalins krig mot Finland 1939 har Sverige bidragit med vapen under en pågående konflikt i vårt närområde.

Förra veckan presenterade regeringen ett fjärde stödpaket på 1 miljard kronor till Ukraina. Ukrainas lagliga rätt till självförsvar är i praktiken ett försvar av alla länders territorium. Så även Sveriges.

EU-sanktionerna beslutades med en hastighet, enighet och storlek utan motstycke. EU:s sjätte sanktionspaket, där regeringen varit pådrivande, innebär att 90 % av rysk oljeimport till EU ska fasas ut före årets slut. Det transatlantiska samarbetet har varit avgörande i stödet till Ukraina och de sanktioner mot Ryssland som antagits.

Fortsatt stöd till Ukraina och fortsatta sanktioner mot Ryssland och Belarus är våra viktigaste bidrag till att få ett slut på Rysslands hänsynslösa krig.

Sveriges nationella försvarsförmåga ska fortsätta att stärkas. Vi ska nå två procent av BNP så snart det är praktiskt möjligt och senast år 2028. Återetableringen av regementen, förstärkningar på Gotland, återaktiverande av värnplikten, materielanskaffningar, ett förstärkt cyberförsvar och utvecklad underrättelseförmåga har varit nödvändig. Det kraftigt försämrade säkerhetsläget har också belyst vikten av att fortsätta fördjupa Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten. Det stärker Sveriges säkerhet nu och i framtiden.

Herr/Fru talman!

Den 13 maj presenterade regeringen en säkerhetspolitisk rapport efter två månaders överläggningar där riksdagens samtliga partier deltog. Det är en styrka för Sverige att alla partier ställt sig bakom analysavsnitten, särskilt om Ryssland.

Rysslands anfallskrig har fundamentalt försämrat säkerheten i vårt närområde. Natoallierades svar på kriget har också tydliggjort att Natos försvarsklausul artikel 5 enbart gäller alliansens medlemmar.

Regeringen har gjort bedömningen att ett svenskt Nato-medlemskap är det bästa sättet att värna Sveriges säkerhet. Ett svenskt och ett finskt medlemskap stärker också säkerheten för Natoländerna.

Sverige skulle som medlem åta sig helheten i Washingtonfördraget, inklusive Natos doktriner. Ett Natomedlemskap kan också förändra förutsättningarna för krigsmaterielexport inom vårt nationella regelverk.

Vi har tagit steget att söka Natomedlemskap hand i hand med Finland, vår närmaste partner. Den kris som vi nu genomlever har visat hur nära våra två länder står varandra och hur beroende den enas säkerhet är av den andras.

Det krävs enighet inom Nato för att gå vidare med att behandla Sveriges och Finlands ansökningar. Våra ansökningar har fått ett brett stöd bland Natos medlemmar.

Sverige kommer solidariskt att bidra till hela Natos säkerhet, inklusive Turkiets. Vår ambition är att i konstruktiv anda komma framåt i de frågor som Turkiet har rest.

Sverige fördömer terrorism å det starkaste. En ny, skarpare terroristbrottslag träder i kraft den 1 juli, och regeringen förbereder ytterligare skärpningar av terroristlagstiftningen.

Det bör inte råda några tvivel om att Sverige även fortsättningsvis ska stå starkt tillsammans med likasinnade i kampen mot terrorism.

Fram till dess att ett svenskt medlemskap träder i kraft så kommer vi att stå sårbara för externa hot och försök till påverkan.

För att hantera denna osäkerhet har Sveriges regering erhållit tydliga försäkringar om stöd under ansökningsperioden från flera länder inom Nato, bland annat USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Spanien, Norge och Danmark. Även EU:s gemensamma försvarsklausul 42.7 spelar en viktig roll för Sveriges säkerhet.

Den bilaterala solidaritetsförklaring som Sveriges och Storbritanniens statsministrar undertecknade syftar också till att stärka säkerheten i norra Europa.

Sveriges säkerhetspolitiska linje bygger på samarbete tillsammans med Nato, EU och FN och genom en stark transatlantisk länk.

Herr/Fru talman!

Sverige kommer inte att förlora sin globala röst som en framtida Natomedlem. Vi har en lång historia av att stå upp för folkrätten, solidaritet, nedrustning, demokrati och jämställdhet. Det är också vår framtid.

Vi kommer att fortsätta arbetet med att öka respekten för de mänskliga rättigheterna och en regelbaserad världsordning, global säkerhet, med medling som verktyg och mot terrorism.

Det är också ett led i att bygga ett tryggare Sverige. Diplomatin förblir vår främsta försvarslinje och den nationella försvarsförmågan är av grundläggande betydelse.

Herr/Fru talman!

Vi har flera säkerhetspolitiska verktyg för att hantera krisen för säkerheten i Europa. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) är ett av dessa verktyg.

Som ordförande för OSSE förra året såg vi en accelererande negativ utveckling i Ryssland och Belarus med viljan att efterleva grundläggande åtaganden.

Vi arbetade för att stärka OSSE:s roll som plattform för dialog och ansvarsutkrävande. Ett resultat av detta var ministerrådsmötet i Stockholm där 48 utrikesministrar kunde föra politiska samtal och fatta beslut. Sverige tar fortsatt ansvar för OSSE som del i trojkan till utgången av 2022.

Förutsättningarna för dialog och konfliktlösning har förändrats i grunden sedan den 24 februari, men behovet av dialog kvarstår – och OSSE är en viktig plats där det kan göras när omständigheterna tillåter.

Herr/Fru talman!

Vi lever mitt i en accelererande klimat- och miljökris. Sverige ska vara ledande i klimatomställningen. Men den globala ambitionsnivån är långt ifrån tillräcklig. Klimatförändringarna och miljöförstöringen bidrar till ökade spänningar och konflikter. Klimatet har en avgörande betydelse för vår säkerhet. Vi måste ta de klimatrelaterade säkerhetshoten på största allvar. Vi har därför tillsatt en ambassadör för klimat- och säkerhet.

Just nu pågår intensiva förhandlingar i EU om det omfattande paket av lagförslag som kallas Fit For 55. Här driver regeringen på för ambitiösa lösningar som ska minska EU:s nettoutsläpp med minst 55% till 2030, jämfört med 1990 års nivåer.

Sverige stod i förra veckan värd för det internationella FN-mötet Stockholm+50 om miljö, klimat och hållbar utveckling. Mötet lyfte fram konkreta lösningar och finansieringsmodeller för att snabba på anpassning och omställning, inklusive i utvecklingsländer. Politiker från hela världen enades om att gå från ord till handling.

Under vårt OSSE-ordförandeskap kunde ett banbrytande beslut fattas om de utmaningar som klimatförändringarna medför. OSSE har nu mandat att arbeta med denna avgörande säkerhetsfråga. Sverige bidrar nu också till att stärka OSSE-sekretariatet för att kunna öka fokus på dessa frågor.

Herr/Fru talman!

EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena. I en osäker tid står medlemsländerna starkare tillsammans. Vi ska fortsätta att bygga ett allt närmare samarbete inom EU, liksom med våra nordiska och baltiska grannar. Arbetet med visionen om Norden som världens mest hållbara och integrerade region fortsätter.

Nästa år kommer Sverige för tredje gången att vara ordförande i EU:s ministerråd. Det sker i en tid då Europas säkerhet utmanas i grunden.

Vi har en ambitiös agenda, vilket EU-ministern också redogjort för i denna kammare. Regeringen vill se ett EU som kan ta större ansvar för sin egen säkerhet. Arbetet med den så kallade strategiska kompassen kommer att fortsätta i syfte att fördjupa det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet. Det är samtidigt viktigt att EU fördjupar samarbetet med strategiska partners utanför EU och att den transatlantiska länken värnas. 

Vi behöver fortsatt hantera krigets konsekvenser, utveckla vårt stöd till Ukraina och verka för Ukrainas, Moldaviens och Georgiens gradvisa integration i EU-samarbetet. Vår förmåga att hantera vårt eget närområde är avgörande för EU:s trovärdighet som global aktör.

Också inom EU måste de grundläggande värderingarna upprätthållas. Just nu pågår den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Situationen visar hur viktigt det är att EU:s medlemsstater tar ett gemensamt och solidariskt ansvar för människor på flykt.

Herr/Fru talman!

Den feministiska utrikespolitiken behövs. Sverige var först. Och det är glädjande att allt fler länder nu tar efter, senast Tyskland, Chile och Nederländerna som nu, liksom Kanada, Frankrike, Luxemburg, Spanien och Mexiko också för en feministisk utrikespolitik.

Arbetet ska vässas, inte minst givet den motreaktion mot jämställdhet som vi sett i spåren av pandemin. Våld mot kvinnor och flickor har ökat över hela världen.

Med pandemin, klimatkrisen och ett minskat demokratiskt utrymme, riskerar vi nu en global recession för jämställdheten. En feministisk utrikespolitik behövs mer än någonsin.

Herr/Fru talman!

För femte året i rad ser vi hur antalet länder som rör sig i auktoritär riktning är fler än de som rör sig i en demokratisk riktning. Rysslands aggression mot Ukraina är inte bara ett flagrant brott mot folkrätten utan också ett tydligt exempel på en auktoritär stats attack mot en demokrati.

Regeringens demokratisatsning fortsätter därför med full kraft. Bristen på demokrati och mänskliga rättigheter i arbetslivet globalt måste uppmärksammas mer.

Sverige är i år ordförande i Internationella alliansen för hågkomst av Förintelsen där vi fortsatt ska främja hågkomst av Förintelsen och, med all kraft, bekämpa antisemitism och antiziganism.

Herr/Fru talman!

Kärnvapenhotet är en alltmer oroande verklighet. Sverige kommer att fortsätta att vara en stark röst för nedrustning, icke-spridning och rustningskontroll även som framtida Natomedlem. Det gemensamma målet är en värld fri från kärnvapen.

Inom Stockholmsinitiativet har Sverige med 15 andra länder föreslagit 22 konkreta och konstruktiva steg för kärnvapennedrustning, samt ett paket med åtgärder för att minska risken för att kärnvapen används – ett område som har ökat i betydelse.

Allt fler länder ställer sig bakom våra förslag. Rysslands aggression mot Ukraina har gjort vårt arbete svårare, men också än viktigare.

Vi har också vänt oss direkt till de fem kärnvapenstaterna. Flera av initiativets förslag på steg framåt har hörsammats. I januari bekräftade de fem i ett gemensamt uttalande att ”ett kärnvapenkrig kan aldrig vinnas och får aldrig utkämpas.” Rysslands hot om kärnvapenanvändning är oacceptabla och står i bjärt kontrast till uttalandet.

Herr/Fru talman!

De humanitära behoven i världen ökar lavinartat. Pandemin har kastat över 100 miljoner människor tillbaka i extrem fattigdom. Ojämlikheten och de globala klyftorna växer.

Drygt 300 miljoner människor är i behov av humanitärt bistånd för att överleva. Nästan 50 miljoner kvinnor, män och barn befinner sig på gränsen till svält. 100 miljoner människor befinner sig nu på flykt.

Sveriges biståndspolitik är världsledande både vad gäller omfattning och kvalitet. Att medel avsätts för skyddsbehövande i Sverige till följd av krig på vår kontinent ändrar inte detta. Det svenska biståndet ska fortsatt motsvara en procent av bruttonationalinkomsten.

Sverige ska öka ansträngningarna att förebygga klimatförändringarna och miljön. Målet att fördubbla klimatbiståndet ligger fast.

När de antidemokratiska krafterna vinner mark ska det svenska biståndet vara en motkraft med en fortsatt hög ambitionsnivå. Fler demokratiska samhällen gör världen bättre – och ökar tryggheten i Sverige.

Herr/Fru talman!

Sveriges utrikespolitik fortsätter att vara global, multilateral och baserad på folkrätten. Den europeiska säkerhetsordning som vi värnar vilar på FN-stadgan och dess principer.

Detta är också en del av att bygga säkerhet med andra. En solidarisk världssyn går hand i hand med insikten om att Sveriges trygghet främjas av en säkrare och mer välmående omvärld.

Sverige fortsätter att investera politiskt och finansiellt i det multilaterala systemet med FN som nav. Det handlar om stöd till fredsbyggande och medling. Om ett djupt engagemang för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, jämställdhet och det breda miljö- och klimatarbetet.

Herr/Fru talman!

Den ryska aggressionen kastade också världen in i en fördjupad livsmedelskris, som drabbar de redan mest utsatta hårdast. Sverige är en del av det globala svaret för att lindra dess effekter. Vi är stora givare till FN:s livsmedelsprogram och FN:s internationella jordbruksutvecklingsfond, som tillsammans räddar liv och förbättrar levnadsvillkor.

Ryssland måste omedelbart upphöra att blockera export av ukrainsk spannmål. Blockeringen är en stor anledning till de nu stegrande matpriserna globalt.

EU accelererar sina insatser för en global, tryggad livsmedelsförsörjning. Frihandeln måste värnas, och grundorsakerna till hunger och svält måste bemötas. Sveriges arbete för hållbar utveckling och fredsbyggande är angeläget också i detta sammanhang.

Herr/Fru talman!

Covid-19-pandemin har försvårat genomförandet av Agenda 2030. De globala framsteg som gjorts under de senaste åren, som förbättringar när det gäller mödrars och barns hälsa och jämställdhet, har delvis suddats ut.

Det är första gången på 20 år som hungern och den extrema fattigdomen har ökat i världen. Agenda 2030 är vår färdplan för att vända trenden.

Herr/Fru talman!

Globala utmaningar kräver globala lösningar. Såväl pandemin och klimatomställningen som kraftfulla sanktioner mot Ryssland kräver mer handel, hållbara värdekedjor, nya källor för centrala råvaror, nya avsättningsmarknader och strategiska partnerskap.

Det är viktigare än någonsin att stå upp för fri, rättvis och hållbar handel och dess betydelse för välfärd i Sverige och Europa. Samtidigt som historiskt stora sanktioner mot Ryssland genomförs.

EU:s handelsavtal med partners runtom i världen ger oss möjlighet att diversifiera handeln och stärka motståndskraften mot framtida kriser. Det multilaterala handelssystemet, med bas i Världshandelsorganisationen, är grundläggande för tillväxt och välfärd.

Runt om i Sverige finns innovationskraft. Det är en hög kompetensnivå som bygger framtidens hållbara varor och tjänster för en global marknad. Genom att ge den gröna omställningen ett exportlyft bidrar vi till att minska klimatpåverkan globalt. Vi skapar också framtidens jobb här i Sverige. Vi stärker därmed Sveriges och EU:s konkurrenskraft.

Herr/Fru talman!

Med ett brinnande krig i Europa och med det dystra globala mörker som många känner just nu så vill jag ändå säga att våra gemensamma ansträngningar spelar roll.

Det kan kännas oändligt, men det finns hopp för förändringar: genom hårt arbete och genom tydliga linjer. För hoppet om fred och en bättre framtid får inte suddas ut. Eller som den 14-åriga ukrainska flickan Daria Chebotariova skrev i en dikt:

”Vi tror fortfarande på en lycklig framtid,
där vi kommer leva i harmoni och fred.
Vi kommer aldrig att glömma de som har fallit,
det är därför vi måste skynda oss.”

UtrikespolitiskA debattEN

Debatt om Sveriges utrikespolitik

Den 10 juni var det utrikespolitisk debatt i riksdagen. Utrikesminister Ann Linde (S) inledde med att presentera regeringens utrikesdeklaration, det vill säga regeringens mål och prioriteringar för utrikespolitiken.
Den utrikespolitiska debatten var uppdelad i två delar. I den första delen deltog en företrädare från varje riksdagsparti. I debattens andra del fick de ledamöter som önskade få ordet tala. Ta del av debattreglerna via talarlistan.

Anf. 2 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr talman! Ett nytt, mörkt kapitel har öppnats i Europas historia. Den 24 februari inledde Ryssland ett oprovocerat, olagligt och oförsvarligt krig mot sin granne, det demokratiska Ukraina. Det ryska hotet mot den europeiska säkerhetsordningen kommer att bestå under lång tid.

Vi har alla nåtts av bilderna på de brutala grymheterna från den ryska regimens sida. Civila mördas, och hela städer bombas sönder. Missiler riktas mot barn på flykt. Nyfödda barn och nyblivna mammor gömmer sig i källare för att söka skydd mot beskjutningarna. Vid mitt besök på flyktingmottagandecentret i polska Korczowa fick jag höra om de ryska grymheterna – om massgravarna, om tortyren, om attackerna mot barnen på en tågstation och också om de sexuella övergreppen.

Invasionen visar hur långt Ryssland är berett att gå. Rysslands krig innebär en ny och farligare verklighet för Europa och Sverige. Det ligger i vårt säkerhetspolitiska intresse att Rysslands krig inte resulterar i politiska vinster, också för att undvika nya aggressioner i framtiden.

Samtidigt kvarstår arbetet med en rad av de globala utmaningar vi stod inför före Rysslands invasion av Ukraina: klimathotet, den ökade geopolitiska konkurrensen, risken för svältkatastrofer, den negativa utvecklingen för demokratin och återkommande attacker mot de mänskliga rättigheterna.

Herr talman! Sveriges politiska, humanitära, ekonomiska och militära stöd till Ukraina är av historiska proportioner. Inte sedan Stalins krig mot Finland 1939 har Sverige bidragit med vapen under en pågående konflikt i vårt närområde.

Förra veckan presenterade regeringen ett fjärde stödpaket på 1 miljard kronor till Ukraina. Ukrainas lagliga rätt till självförsvar är i praktiken ett försvar av alla länders territorium, även Sveriges.

EU-sanktionerna beslutades med en hastighet, enighet och storlek utan motstycke. EU:s sjätte sanktionspaket, där regeringen varit pådrivande, innebär att 90 procent av rysk oljeimport till EU ska fasas ut före årets slut. Det transatlantiska samarbetet har varit avgörande i stödet till Ukraina och de sanktioner mot Ryssland som antagits. Fortsatt stöd till Ukraina och fortsatta sanktioner mot Ryssland och Belarus är våra viktigaste bidrag för att få ett slut på Rysslands hänsynslösa krig.

Sveriges nationella försvarsförmåga ska fortsätta att stärkas. Vi ska nå 2 procent av bnp så snart det är praktiskt möjligt och senast 2028. Återetablering av regementen, förstärkningar på Gotland, återaktiverande av värnplikten, materielanskaffningar, ett förstärkt cyberförsvar och utvecklad underrättelseförmåga har varit nödvändigt. Det kraftigt försämrade säkerhetsläget har också belyst vikten av att fortsätta fördjupa Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten. Det stärker Sveriges säkerhet nu och i framtiden.

Herr talman! Den 13 maj presenterade regeringen en säkerhetspolitisk rapport efter två månaders överläggningar där riksdagens samtliga partier deltog. Det är en styrka för Sverige att alla partier ställt sig bakom analysavsnitten, särskilt de som gäller Ryssland. Rysslands anfallskrig har fundamentalt försämrat säkerheten i vårt närområde. Natoallierades svar på kriget har också tydliggjort att Natos försvarsklausul, artikel 5, enbart gäller alliansens medlemmar.

Regeringen har gjort bedömningen att ett svenskt Natomedlemskap är det bästa sättet att värna Sveriges säkerhet. Ett svenskt och ett finskt medlemskap stärker också säkerheten för Natoländerna. Sverige skulle som medlem åta sig helheten i Washingtonfördraget, inklusive Natos doktriner. Ett Natomedlemskap kan också förändra förutsättningarna för krigsmaterielexport inom vårt nationella regelverk.

Vi har tagit steget att söka Natomedlemskap hand i hand med Finland, vår närmaste partner. Den kris som vi nu genomlever har visat hur nära våra två länder står varandra och hur beroende det enas säkerhet är av det andras.

Det krävs enighet inom Nato för att gå vidare med att behandla Sveriges och Finlands ansökningar. Våra ansökningar har fått ett brett stöd bland Natos medlemmar. Sverige kommer solidariskt att bidra till hela Natos säkerhet, inklusive Turkiets. Vår ambition är att i konstruktiv anda komma framåt i de frågor som Turkiet har rest.

Sverige fördömer terrorism å det starkaste. En ny, skarpare terroristbrottslag träder i kraft den 1 juli, och regeringen förbereder ytterligare skärpningar av terroristlagstiftningen. Det bör inte råda några tvivel om att Sverige även fortsättningsvis ska stå starkt tillsammans med likasinnade i kampen mot terrorism.

Fram till dess att ett svenskt medlemskap träder i kraft kommer vi att stå sårbara för externa hot och försök till påverkan. För att hantera denna osäkerhet har Sverige erhållit tydliga försäkringar om stöd under ansökningsperioden från flera länder inom Nato, bland annat USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Spanien, Norge och Danmark. Även EU:s gemensamma försvarsklausul 42.7 spelar en viktig roll för Sveriges säkerhet. Den bilaterala solidaritetsförklaring som Sveriges och Storbritanniens statsministrar undertecknat syftar också till att stärka säkerheten i norra Europa. Sveriges säkerhetspolitiska linje bygger på samarbete med Nato, EU och FN och genom en stark transatlantisk länk.

Herr talman! Sverige kommer inte att förlora sin globala röst som framtida Natomedlem. Vi har en lång historia av att stå upp för folkrätten, solidaritet, nedrustning, demokrati och jämställdhet. Det är också vår framtid. Vi kommer att fortsätta arbetet med att öka respekten för de mänskliga rättigheterna och arbetet för en regelbaserad världsordning, för global säkerhet med medling som verktyg och mot terrorism.

Detta är också ett led i att bygga ett tryggare Sverige. Diplomatin förblir vår främsta försvarslinje, och den nationella försvarsförmågan är av grundläggande betydelse.

Herr talman! Vi har flera säkerhetspolitiska verktyg för att hantera kriser för säkerheten i Europa. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, är ett av dessa verktyg.

Som ordförande för OSSE förra året såg vi en accelererande negativ utveckling i Ryssland och Belarus när det gäller viljan att efterleva grundläggande åtaganden. Vi arbetade för att stärka OSSE:s roll som plattform för dialog och ansvarsutkrävande. Ett resultat av detta var ministerrådsmötet i Stockholm, där 48 utrikesministrar kunde föra politiska samtal och fatta beslut. Sverige tar fortsatt ansvar för OSSE som en del av trojkan till utgången av 2022.

Förutsättningarna för dialog och konfliktlösning har förändrats i grunden sedan den 24 februari, men behovet av dialog kvarstår. OSSE är en viktig plats för detta, när omständigheterna tillåter.

Herr talman! Vi lever mitt i en accelererande klimat- och miljökris. Sverige ska vara ledande i klimatomställningen. Men den globala ambitionsnivån är långt ifrån tillräcklig. Klimatförändringarna och miljöförstöringen bidrar till ökade spänningar och konflikter. Klimatet har en avgörande betydelse för vår säkerhet. Vi måste ta de klimatrelaterade säkerhetshoten på största allvar. Vi har därför tillsatt en ambassadör för klimat och säkerhet.

Just nu pågår intensiva förhandlingar i EU om det omfattande paket av lagförslag som kallas Fit for 55. Här driver regeringen på för ambitiösa lösningar som ska minska EU:s nettoutsläpp med minst 55 procent till 2030, jämfört med 1990 års nivåer.

Sverige stod i förra veckan värd för det internationella FN-mötet Stockholm + 50 om miljö, klimat och hållbar utveckling. Mötet lyfte fram konkreta lösningar och finansieringsmodeller för att snabba på anpassningen och omställningen, inklusive i utvecklingsländer. Politiker från hela världen enades om att gå från ord till handling.

Under vårt OSSE-ordförandeskap kunde ett banbrytande beslut fattas om de utmaningar som klimatförändringarna medför. OSSE har nu mandat att arbeta med denna avgörande säkerhetsfråga. Sverige bidrar nu också till att stärka OSSE-sekretariatet för att kunna öka fokus på dessa frågor.

Herr talman! EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena. I en osäker tid står medlemsländerna starkare tillsammans. Vi ska fortsätta att bygga ett allt närmare samarbete inom EU, liksom med våra nordiska och baltiska grannar. Arbetet med visionen om Norden som världens mest hållbara och integrerade region fortsätter.

Nästa år kommer Sverige för tredje gången att vara ordförande i EU:s ministerråd. Det sker i en tid då Europas säkerhet utmanas i grunden.

Vi har en ambitiös agenda, vilket EU-ministern också redogjort för i denna kammare. Regeringen vill se ett EU som kan ta större ansvar för sin egen säkerhet. Arbetet med den så kallade strategiska kompassen kommer att fortsätta i syfte att fördjupa det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet. Det är samtidigt viktigt att EU fördjupar samarbetet med strategiska partner utanför EU och att den transatlantiska länken värnas.

Vi behöver fortsatt hantera krigets konsekvenser, utveckla vårt stöd till Ukraina och verka för Ukrainas, Moldaviens och Georgiens gradvisa integration i EU-samarbetet. Vår förmåga att hantera vårt eget närområde är avgörande för EU:s trovärdighet som global aktör.

Också inom EU måste de grundläggande värderingarna upprätthållas. Just nu pågår den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget. Situationen visar hur viktigt det är att EU:s medlemsstater tar ett gemensamt och solidariskt ansvar för människor på flykt.

Herr talman! Den feministiska utrikespolitiken behövs. Sverige var först. Och det är glädjande att fler länder nu tar efter, senast Tyskland, Chile och Nederländerna som nu, liksom Kanada, Frankrike, Luxemburg, Spanien och Mexiko, också för en feministisk utrikespolitik.

Arbetet ska vässas, inte minst givet den motreaktion mot jämställdhet som vi har sett i spåren av pandemin. Våld mot kvinnor och flickor har ökat världen över.

Med pandemin, klimatkrisen och ett minskat demokratiskt utrymme riskerar vi nu en global recession mot jämställdheten. En feministisk utrikespolitik behövs mer än någonsin.

Herr talman! För femte året i rad ser vi att de länder som rör sig i auktoritär riktning är fler än de som rör sig i en demokratisk riktning. Rysslands aggression mot Ukraina är inte bara ett flagrant brott mot folkrätten utan också ett tydligt exempel på en auktoritär stats attack mot en demokrati.

Regeringens demokratisatsning fortsätter därför med full kraft. Bristen på demokrati och mänskliga rättigheter i arbetslivet globalt måste uppmärksammas mer.

Sverige är i år ordförande i Internationella alliansen för hågkomst av Förintelsen där vi fortsatt ska främja hågkomsten av Förintelsen och med all kraft bekämpa antisemitism och antiziganism.

Herr talman! Kärnvapenhotet är en alltmer oroande verklighet. Sverige kommer att fortsätta att vara en stark röst för nedrustning, icke-spridning och rustningskontroll även som framtida Natomedlem. Det gemensamma målet är en värld utan kärnvapen.

Inom Stockholmsinitiativet har Sverige med 15 andra länder föreslagit 22 konkreta och konstruktiva steg för kärnvapennedrustning samt ett paket med åtgärder för att minska risken för att kärnvapen används – ett område som har ökat i betydelse.

Allt fler länder ställer sig bakom våra förslag. Rysslands aggression mot Ukraina har gjort vårt arbete svårare, men också än viktigare.

Vi har också vänt oss direkt till de fem kärnvapenstaterna. Flera av initiativets förslag på steg framåt har hörsammats. I januari bekräftade de fem i ett gemensamt uttalande att “ett kärnvapenkrig kan aldrig vinnas och får aldrig utkämpas.” Rysslands hot om kärnvapenanvändning är oacceptabla och står i bjärt kontrast till uttalandet.

Herr talman! De humanitära behoven i världen ökar lavinartat. Pandemin har kastat över 100 miljoner människor in i extrem fattigdom. Ojämlikheten och de globala klyftorna växer.

Drygt 300 miljoner människor är i behov av humanitärt bistånd för att överleva. Nästan 50 miljoner kvinnor, män och barn befinner sig på gränsen till svält. 100 miljoner människor befinner sig nu på flykt.

Sveriges biståndspolitik är världsledande när det gäller både omfattning och kvalitet. Att medel avsätts för skyddsbehövande i Sverige till följd av krig på vår kontinent ändrar inte detta. Det svenska biståndet ska fortsatt motsvara 1 procent av bruttonationalinkomsten.

Sverige ska öka ansträngningarna för miljön och för att förebygga klimatförändringarna. Målet att fördubbla klimatbiståndet ligger fast.

När de antidemokratiska krafterna vinner mark ska det svenska biståndet vara en motkraft med en fortsatt hög ambitionsnivå. Fler demokratiska samhällen gör världen bättre – och ökar tryggheten i Sverige.

Herr talman! Sveriges utrikespolitik fortsätter att vara global, multilateral och baserad på folkrätten. Den europeiska säkerhetsordning som vi värnar vilar på FN-stadgan och dess principer.

Detta är också en del av att bygga säkerhet med andra. En solidarisk världssyn går hand i hand med insikten om att Sveriges trygghet främjas av en säkrare och mer välmående omvärld.

Sverige fortsätter att investera politiskt och finansiellt i det multilaterala systemet med FN som nav. Det handlar om stöd till fredsbyggande och medling, om ett djupt engagemang för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, jämställdhet och det breda miljö- och klimatarbetet.

Herr talman! Den ryska aggressionen kastade också världen in i en fördjupad livsmedelskris som drabbar de redan mest utsatta hårdast. Sverige är en del av det globala ansvaret för att lindra dess effekter. Vi är stora givare till FN:s livsmedelsprogram och FN:s internationella jordbruksutvecklingsfond som tillsammans räddar liv och förbättrar levnadsvillkor.

Ryssland måste omedelbart upphöra att blockera export av ukrainskt spannmål. Blockeringen är en stor anledning till de nu stegrande matpriserna globalt.

EU accelererar sina insatser för en global tryggad livsmedelsförsörjning. Frihandeln måste värnas, och grundorsakerna till hunger och svält måste bemötas. Sveriges arbete för hållbar utveckling och fredsbyggande är angeläget också i detta sammanhang.

Herr talman! Covid-19-pandemin har försvårat genomförandet av Agenda 2030. De globala framsteg som gjorts under de senaste åren, som förbättringar när det gäller mödrars och barns hälsa och jämställdhet, har delvis suddats ut.

Det är första gången på 20 år som hungern och den extrema fattigdomen har ökat i världen. Agenda 2030 är vår färdplan för att vända trenden.

Globala utmaningar kräver globala lösningar. Såväl pandemin och klimatomställningen som kraftfulla sanktioner mot Ryssland kräver mer handel, hållbara värdekedjor, nya källor för centrala råvaror, nya avsättningsmarknader och strategiska partnerskap.

Det är viktigare än någonsin att stå upp för fri, rättvis och hållbar handel och dess betydelse för välfärd i Sverige och i Europa, samtidigt som historiskt stora sanktioner mot Ryssland genomförs.

EU:s handelsavtal med partner runt om i världen ger oss en möjlighet att diversifiera handeln och stärka motståndskraften mot framtida kriser. Det multilaterala handelssystemet, med bas i Världshandelsorganisationen, är grundläggande för tillväxt och välfärd.

Runt om i Sverige finns innovationskraft. Det är en hög kompetensnivå som bygger framtidens hållbara varor och tjänster för en global marknad. Genom att ge den gröna omställningen ett exportlyft bidrar vi till att minska klimatpåverkan globalt. Vi skapar också framtidens jobb här i Sverige. Vi stärker därmed Sveriges och EU:s konkurrenskraft.

Herr talman! Med ett brinnande krig i Europa och det dystra globala mörker som många känner just nu vill jag ändå säga att våra gemensamma ansträngningar spelar roll.

Det kan kännas oändligt, men det finns hopp om förändringar genom hårt arbete och tydliga linjer. För hoppet om fred och en bättre framtid får inte suddas ut. Eller som den 14-åriga ukrainska flickan Daria Chebotariova skrev i en dikt:

“Vi tror fortfarande på en lycklig framtid,där vi kommer leva i harmoni och fred.Vi kommer aldrig att glömma de som har fallit,det är därför vi måste skynda oss.”

Anf. 3 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Låt mig fortsätta där jag var i samband med den utrikespolitiska debatten i februari i år och inleda med det som förenar oss. Det finns flera saker i den utrikespolitiska deklarationen som jag som företrädare för oppositionens största parti vill understryka den delade vikten av.

Det gäller inte minst formuleringarna kring Natoprocessen. Precis som utrikesministern och regeringen är jag helt övertygad om att ett svenskt och ett finskt medlemskap stärker säkerheten även för Natoländerna – alla 30 Natoländer.

Jag tycker även att det utrikesministern tar upp i deklarationen kring det svenska EU-ordförandeskapet är väsentligt; det kommer att bli en viktig händelse för hela vårt land under 2023.

Det är också väsentligt att man klargör att det är Ryssland som bär skulden till kriget i Europa i och med attackerna på Ukraina. Därför är det värdefullt att man nämner inte bara Ukraina utan även Moldavien och Georgien, som också är hotade av den ryska maktaggressionen.

Herr talman! Med allt detta sagt vill jag ändå ställa en fråga till utrikesministern. Det är ingen hemlighet att mitt parti och jag själv har pläderat för ett svenskt Natomedlemskap under en längre tid – säg sisådär 20 år, men Håkan Svenneling och Vänsterpartiet kan utveckla exakt hur många inlägg det har varit. Under den tiden har man från Socialdemokraterna varit väldigt tydlig: Det inte ska vara några tvära kast, man ska vara förutsägbar och det skulle destabilisera. Så sent som den 8 mars i år sa statsministern att detta inte var tänkbart, och försvarsministern har pratat om desinformation när vi har pratat om ett möjligt svenskt Natomedlemskap.

Herr talman! Min fråga är: Finns det någon anledning för regeringen och Socialdemokraterna att vara något självkritiska när det gäller avvisandet av de partier som har pläderat både för ett Natomedlemskap och för en svensk Natooption?

Anf. 4 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr talman! Tack för frågan, Hans Wallmark!

Nej, självklart ska vi inte avvisa några partier över huvud taget. Däremot är jag helt övertygad om att den säkerhetspolitiska linje som Sverige har haft i 200 år, innan det brutala invasionskriget av Ryssland mot Ukraina, har tjänat Sverige bäst. Sverige och Finland har tillsammans kunnat se till att vara en del av de pusselbitar som gjort att vårt område har präglats av stabilitet, fred och en minskad spänning. Det har tjänat både Sverige och norra Europa väldigt väl.

När invasionen sedan kom – och i och med den aggressivitet som Ryssland visar mot ett demokratiskt, militärt alliansfritt och suveränt land – ändrades hela situationen. När Finland dessutom bestämde sig för att gå med i Nato gällde ju inte längre det läge som vi så framgångsrikt har haft i många år. Jag är alltså fortfarande helt övertygad om att den militära alliansfriheten tjänade Sverige mycket väl ända fram till den nuvarande situationen, men nu är vi beredda att ändra oss.

Anf. 5 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Låt mig som parlamentarisk företrädare dessutom säga att jag försöker göra vad jag kan och dra mitt strå till stacken för framgångsrika svenska och finländska Natoansökningar. Jag har pratat med företrädare för olika parlament, och det är glädjande att se uppslutningen från länder som Kanada, Island och Danmark. Jag har även pratat med kollegor från Ungern, Rumänien, Montenegro, baltstaterna och Norge, och alla är för. Det är viktigt.

Herr talman! Jag noterar att en del partier har ändrat uppfattning givet det fruktansvärda krig som rasar i Europa och att Finland vill ansöka om Natomedlemskap. För mig har hela tiden, ända sedan 20-30 år tillbaka, tre saker varit viktiga. Det är artikel 5, det vill säga den gemensamma, kollektiva säkerhets- och försvarsgarantin. Det är gemensam försvarsplanering, och det är solidariteten med de resterande länder som skyddar vår kontinent.

Min fråga till utrikesministern är om, lite självkritiskt, utrikesministern delar uppfattningen att dessa tre pelare är väsentliga.

Anf. 6 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr talman! Den huvudsakliga anledningen till att regeringen nu, i samarbete med flera av riksdagens partier, har bestämt sig för att ansöka om Natomedlemskap är Sveriges säkerhet. Vi kunde ha ett precis lika stort samarbete och precis samma värdegemenskap med länder som är militär alliansfria, vilket till exempel bekräftades när jag talade med Irlands utrikesminister i förrgår. Där har man fortfarande kvar alliansfriheten, och utrikesministern bekräftade att det inte har någon betydelse för den värdegemenskap man kan ha och vilken säkerhetspolitisk linje man väljer.

Anf. 7 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! Svensk utrikes- och säkerhetspolitisk är nu inne i ett mycket skälvande skede givet kalkylerade men ändå ökade risker under perioden fram till ett fullvärdigt medlemskap i Nato. Svensken kan i medierna dagligen ta del av allt längre och alltmer komplicerade kravlistor från Turkiet. En del av processen är helt enkelt öppna uppgifter, medan mer ingående och avancerade diskussioner naturligtvis förs i slutna rum där diplomatin förhoppningsvis ska värka ut fråga efter fråga.

Det står dock klart att vi på regeringssidan ser en rödgrön röra av partier med helt olika smak gällande hur Sverige ska bygga sin säkerhetspolitik tillsammans med andra framöver. Jag skulle därför vilja ställa frågan till utrikesministern: Vilken hållning och hurdan långsiktig trovärdighet kan vi förvänta oss från vänstersidan vid en valvinst för det oklara och löst sammansatta rödgröna blocket?

Anf. 8 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr talman! Jag tror inte att det är några som helst problem att räkna mandat och se att det i Sveriges riksdag finns en stor majoritet för ett Natomedlemskap. Jag är alltså inte ett dugg orolig för det Aron Emilsson tar upp.

Anf. 9 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! Samtidigt är det så att riksdagen senare i dag ska behandla en motion som är väckt av särskilda skäl med anledning just av det förestående Natomedlemskapet. Det gäller inte minst hur man ser på de olika förpliktelser och samarbetsformer som finns i ett Natomedlemskap, och Vänsterpartiet och Miljöpartiet har ju diametralt motsatt uppfattning jämfört med Socialdemokraterna.

Utifrån vad vi ändå kan utläsa av omständigheterna inför valet tycks Socialdemokraterna avse att samverka med dessa partier vid en eventuell valvinst, så frågan kvarstår: Vilken form av säkerhetspolitik avser Socialdemokraterna att sträva efter att bygga tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet?)

Anf. 10 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr talman! Den utrikespolitik som regeringen avser att föra kan man läsa om i dagens utrikespolitiska deklaration. Eftersom det finns en stor majoritet i riksdagen som delar denna syn ser jag inte att det skulle vara några som helst problem för en kommande, eventuellt rödgrön, regering.

Anf. 11 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! I många stycken är vi överens, till exempel när det gäller klimatet som säkerhetshot samt vikten av att Sveriges röst för demokrati, för den multilaterala världsordningen och så vidare är tydlig även i framtiden.

Herr talman! Ryssland har dock agerat rätt tydligt länge – vi såg vad som hände i Georgien, och vi såg vad som hände i Ukraina 2014. Från Centerpartiets sida drog vi då slutsatsen att vi måste lägga om den säkerhetspolitiska kursen och inte kan fortsätta att agera som om Ryssland lyssnade. Vi valde Natomedlemskap vid det tillfället.

Den viktiga frågan är naturligtvis: Hur förhåller vi oss till Ryssland? Är vi lyssnande och försiktiga och försöker att fånga in deras oro? Vad sänder det för signaler?

Det som vi i väst har misslyckats med är ju att vara tydliga mot Ryssland, och de har kunnat fortsätta att agera utifrån vår lågmälda ton. Viljan att inte provocera Ryssland har stått i vägen för att vara tydlig i relation till Ryssland. Detta har inspirerat den storryska hållningen och den väg som man nu ser med ett storskaligt krig mot Ukraina.

Hur är utrikesministern och regeringen beredda att agera nu? Är ni tydliga med att säga att ni är beredda att provocera också Ryssland i det här läget, eller är det så att ni hellre tystnar?

Anf. 12 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr talman! Jag tycker att ett militärt paket på 1 miljard till Ukraina inte är speciellt tyst. Jag tycker också att det arbete som den svenska regeringen har bedrivit för att få till stånd de sanktioner som vi nu, även om det var väldigt svårt, har lyckats med – det sjätte sanktionspaketet – visar på den tydlighet som Sverige visar när det gäller att vara emot den ryska aggressionen mot Ukraina. Det finns ingen som helst anledning att vara tyst eller att försöka föra en dialog när det inte finns anledning till det.

Jag tror att vi också måste vara väldigt tydliga med att man måste vinna inte bara kriget utan även freden för att inte riskera att man får ytterligare aggressioner när det eventuellt blir ett fredsavtal.

Anf. 13 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Det låter bra. Av detta borde det också dras slutsatser från EU:s sida om att vi tydligt bör markera att vi inte bara ska lyssna och hantera vårt eget närområde utan faktiskt också ställa upp och ge Ukraina, Georgien och Moldavien kandidatstatus. Vi ska inte vara rädda för att sträcka ut handen och visa vår vilja att ge kandidatstatus till länder som så tydligt agerat för att få den möjligheten. Vi ska inte vara rädda att provocera.

Jag hade ett möte med Kira Rudik, ledare för Golos, i Dublin i veckan som var. Hon var tydlig med att säga tack till Sverige och Finland för att vi tydligt säger att vi söker Natomedlemskap. Hon menade att vi nu visar att vi står upp mot Ryssland och svarar när Ryssland säger åt oss att hålla tyst och stanna där vi är. Hon sa: Ni går fram och vågar säga er mening. Gör det också när det gäller medlemskapsfrågan! Kandidatstatus? Ja!

Anf. 14 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr talman! Det är väldigt viktigt att vi stöder Ukraina i deras medlemskapsambitioner. Regeringen välkomnar den ansökan som Ukraina har lämnat in. Nu behandlas den av kommissionen, och man kommer att komma med ett svar från kommissionens sida den 17 juni. Då kommer vi att ta ställning till vilket som är nästa steg att ta.

Men oavsett det är det väldigt viktigt att vi precis som Sverige, som den näst största givaren genom tiderna till Ukraina, har stöttat reformansträngningarna med enorma belopp för att få Ukraina att kunna reformeras så att man kan komma in som en fullvärdig medlem i EU framöver.

Det är viktigt att behålla integriteten i utvidgningsförhandlingarna och ta saker steg för steg. Det är också detta som gynnar Ukraina bäst.

Anf. 15 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! I den förra utrikespolitiska debatten i februari lyfte jag upp det krympande demokratiska utrymmet i Turkiet och vad utrikesministern ansåg om demokratin i Turkiet. Då visste ingen av oss hur aktuell den frågan skulle vara nu i juni.

Under våren har ju alla riksdagens partier, utrikesministern och försvarsministern suttit i säkerhetspolitiska överläggningar. Som vi från Vänsterpartiet konstaterade slutade överläggningarna i en forcerad process där underlaget blev en pamflett för ett Natomedlemskap snarare än en gedigen analys.

En av anledningarna till att man kan dra en sådan slutsats är Turkiet. Det tog bara timmar från att vi avslutade presskonferensen om rapporten innan Erdogan invände mot ett svenskt Natomedlemskap. Detta är en diplomatisk kris som nu har pågått i fyra veckor.

I rapporten nämns inte Turkiet med ett enda ord. Det enda ställe som Turkiet omnämns på är i det särskilda yttrande som jag själv lämnade till rapporten.

De fyra senaste veckorna har varit en tydlig provkarta på Turkiets bristande syn på mänskliga rättigheter och demokrati. Svenska politiker har svartlistats i regimkontrollerade medier. Man har uttryckt att vår yttrandefrihet borde inskränkas. Man har från Turkiets sida varit tydlig med att man vill ha människor som har sökt politisk asyl här utlämnade. Dessutom vill Turkiet få svensk vapenexport på nytt.

Frågan är om, och i så fall vad, regeringen och utrikesminister Ann Linde är beredda att förhandla bort för att Sverige ska få bli medlem i Nato för Turkiet. Är det i så kallad konstruktiv anda att tillåta svensk vapenexport till Turkiet som de kan använda i sina anfall mot Syrien och Irak, i strid med folkrätten? Är det i konstruktiv anda att utvisa kurder och oppositionella turkar som sökt skydd i Sverige undan regimens förtryck?

Särskilt anmärkningsvärt är att Säpo ingick i regeringens femmannadelegation till Ankara. Vad gjorde Säpo där?

Putin är vår tids vidrigaste typ, men det blir inte bättre för att vi byter en auktoritär despot mot en annan.

Anf. 16 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr talman! När man har en ratifikationsprocess kan det alltid komma upp frågor och problem på vägen, vilket ju nu har skett i och med att Turkiet har ställt en rad frågor som gäller till exempel säkerhet och terroristbekämpning. Detta behandlar vi nu i konstruktiv anda i diskussioner med Turkiet tillsammans med Finland och Nato.

Min uppgift är att lösa de problem som finns. Min bedömning är att detta inte skulle underlättas av att jag kommenterar de diskussioner som pågår just nu.

Anf. 17 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Jag tycker att det här är ganska anmärkningsvärt och oroväckande. Vi befinner oss i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge, som den socialdemokratiska regeringen har satt oss i, och utrikesministern vill inte ens kommentera vad det är som ligger på bordet och vad hon är beredd att förhandla om.

Man kan ju gissa och läsa mellan raderna i den utrikespolitiska deklarationen. Att utrikesministern först pratade om Turkiet och sedan kom över till terrorism snarare än demokrati kanske är talande för var vi befinner oss.

Att man säger att man är beredd att förändra förutsättningarna för svensk krigsmaterielexport kanske också är en indikator på att Sveriges regering nu helt plötsligt öppnar upp för vapenexport till Turkiet, trots riksdagens tydliga ställningstagande mot detta så sent som 2019.

Jag är orolig för vad den svenska regeringen håller på med just nu och för vad man är beredd att i så kallad konstruktiv anda förhandla bort för att Sverige ska få bli medlem i Nato. Detta är en oro som jag delar med många medborgare i Sverige, särskilt med dem i detta land som har ursprung i Turkiet eller är av kurdiskt ursprung.

Anf. 18 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr talman! Det finns ingen anledning för kurder i Sverige att känna någon oro. Vi diskuterar inte kurdernas möjligheter på något sätt i det här.

Däremot tar vi den oro som Turkiet visar för terrorism på allvar. Turkiet har drabbats hårt av terrorism, och naturligtvis tycker vi att det är viktigt att man, också som Natomedlem, fortsätter att bekämpa terrorismen.

Anf. 19 Mikael Oscarsson (KD)

Herr talman! Sverige genomför just nu den största omläggningen av utrikes- och säkerhetspolitiken på decennier. Det är bra. Det är helt nödvändigt, och det är någonting som Kristdemokraterna under lång tid har propagerat för. Det är uppenbart att vi i Sverige inte kan försvara oss på egen hand. Det säkerhetspolitiska läge vi har är inte en parentes, utan för överskådlig framtid har vi ett skärpt säkerhetspolitiskt läge. Då är det helt nödvändigt att vi i Sverige tar steget och visar att vi vill bli medlem i Nato.

Det finns dock en del knutar på vägen som måste lösas upp. Jag vill ta upp åtminstone en av dessa knutar.

För ett år sedan meddelade utrikesministern att Sverige har för avsikt att delta som observatör i FN:s konvention mot kärnvapen, TPNW.

Vi och alla de andra som följde den socialdemokratiska partikongressen i höstas vet att slutmålet för denna anslutning är ett fullvärdigt medlemskap. Vi kristdemokrater har varnat för att en svensk signatur skulle riskera vårt försvarssamarbete med USA och inte på något sätt vara förenlig med svenskt Natomedlemskap. Kristdemokraterna delar helt Försvarsmaktens bedömning att konventionen strider mot svenska intressen och att det vore direkt kontraproduktivt om Sverige anslöt sig.

Jag noterade att TPNW inte alls nämndes i dagens utrikesdeklaration. Då är frågan: Kan utrikesministern i dag ge ett tydligt besked att Sverige inte kommer att skriva under den här konventionen?

Anf. 20 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr talman! Regeringens ställningstagande från 2019 ligger fast. Ett svenskt undertecknande av konventionen i dess nuvarande form är inte aktuellt. Vi kommer tillsammans med andra Natoländer dock att delta som observatör på det första statspartsmötet, som är planerat att äga rum i Wien i juni. Det innebär inte att Sverige därmed blir en part eller på något annat sätt folkrättsligt bundet av konventionen. Vårt fokus är att bidra till att icke-spridningsfördragets översynskonferens stärker det fördraget och dess genomförande.

Anf. 21 Mikael Oscarsson (KD)

Herr talman! Kan vi då ta det svart på vitt, utrikesministern, att ni lyssnar på den tydliga majoritet som finns i Sveriges riksdag och helt kommer att avstå från alla planer på att ansluta Sverige till TPNW?

Den andra fråga som känns rimlig att ställa handlar om att den socialdemokratiska regeringen gjort sig beroende av en politisk vilde på den yttersta vänsterkanten. På vilket sätt säkerställer regeringen att uppgörelsen med den politiska vilden på den yttersta vänsterkanten inte på något sätt blockerar medlemskapsprocessen? Det gäller ju nu att föra den här processen i hamn.

Anf. 22 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr talman! Låt mig först invända mot att ett så förminskande språk används om en kvinna i Sveriges riksdag. Hon beskrivs som en politisk vilde på vänsterkanten. Man kan gott säga att det är en ledamot i Sveriges riksdag.

Vi kommer naturligtvis att driva processen vidare genom samtal med Turkiet för att i konstruktiv anda komma fram till att det blir möjligt med en ratificering av Sveriges Natoansökan.

Anf. 23 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Det finns en risk att regeringar i Europeiska unionen inte orkar vara uthålliga i stödet till Ukraina under den här tiden. Risken är betydande, skulle jag säga, inte minst i takt med att kriget och den ryska invasionen rasar vidare. Ukraina är i behov av mer och mer stöd. Fler och fler ukrainare tvingas lämna sina hus och hem. Man är i behov av krigsmateriel, även tyngre vapen, och stora ekonomiska stöd. Samtidigt ser vi att flera länder i Europeiska unionen är mycket starkt beroende av rysk gas, rysk olja och så vidare. Sanktionerna och rubbningen i hela världsekonomin innebär nu också påfrestningar på många länder.

Herr talman! I den här situationen är det väldigt oroväckande att man från vissa håll hör argument om att försöka få till stånd någon sorts “fredsavtal” mellan Ryssland och Ukraina. I praktiken skulle det innebära en sorts klartecken, ett “go ahead” till Vladimir Putin att fortsätta Rysslands aggressiva, expansionistiska, militaristiska och fascistiska beteende mot länder runt om i Europa, även andra än Ukraina. Det skulle också i praktiken innebära någon sorts godkännande av ryska landvinningar i Ukraina.

Herr talman! Jag skulle därför vilja fråga utrikesministern om hon kan garantera att Sverige inte kommer att acceptera någon lösning på Rysslands invasion av Ukraina som innebär att ryska soldater finns kvar på ukrainskt territorium, inklusive Krimhalvön.

Anf. 24 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr talman! Jag håller helt med Fredrik Malm om att det finns stora risker med att få ett fredsavtal som gör att Ryssland känner att en aggression lönar sig. Samtidigt måste vi vara ödmjuka och säga att ett fredsavtal slutligen är den ukrainska regeringens ansvar. Vi kan stötta dem och säga att vi hoppas att det ska bli ett fredsavtal där man inte behöver ge upp någonting. Men det är ukrainska soldater som dör. Det är ukrainska kvinnor som våldtas. Det måste vara den ukrainska regeringen som bestämmer hur man vill avsluta det här kriget när det går.

Därför kan inte jag som svensk utrikesminister garantera vad Ukraina finner lämpligt. Däremot tycker jag att vi ska stötta Ukraina, så att man inte känner sig tvingad att ingå i fredsavtal som inte grundar sig på vad Ukraina behöver. Det handlar om att inte avstå territorium och att kunna behålla sin fullständigt suveräna stat.

Anf. 25 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Jag tackar utrikesministern så mycket för svaret. Det bör då också innebära att Sverige inte deltar i någon form av diplomatiskt agerande syftande till att försöka få Ukraina att “krita på” någon form av avtal som innebär att Ryssland i praktiken kan fortsätta det beteende som man just nu har.

Herr talman! I slutändan finns det bara en enda lösning på den här ryska invasionen: att samtliga ryska soldater lämnar Ukraina och att Ryssland påbörjar den mödosamma vandringen att ompröva sin militaristiska doktrin och sin relation till sina grannländer samt börja bearbeta sin egen historia, som består av ofattbara grymheter mot andra folk i Europa, inklusive Ryska federationens egen befolkning.

Anf. 26 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr talman! Vi anser att Ryssland omedelbart ska dra tillbaka alla sina styrkor och lämna tillbaka allt territorium som man har annekterat eller som man nu kontrollerar till Ukraina, så att Ukraina kan återgå till att vara en demokratisk och suverän stat som själv bestämmer över sitt territorium och sin framtid.

Jag vill dock upprepa att besluten måste ligga hos Ukraina. Vi måste stötta dem på alla sätt, så att de inte känner att de har något tryck på sig från något annat land att gå med på saker som de inte borde gå med på. Det tycker jag att vi ska göra. Allt stöd till Ukraina! Ryssland måste dra sig tillbaka.)

Anf. 27 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Vi står mitt i flera parallella kriser i världen. Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina är ett fruktansvärt brott mot miljontals människor som har flytt inom landet, har flytt till andra delar av Europa, är kvar, har dödats eller har mist älskade. Rysslands krigföring får också globala konsekvenser. Vi ser hur ökande matpriser nu riskerar att leda till en svältkatastrof av globala mått. Samtidigt är vi i ett klimatnödläge. Det gläder mig verkligen att utrikesministern i sin deklaration tydligt aviserade en fördubbling av klimatbiståndet.

Herr talman! Mitt i detta allvarliga läge beslutade regeringen ändå att bakvägen skära ned på svenskt bistånd med 9,2 miljarder. När prognoserna om flyktingmottagande från Ukraina kom valde man att göra avräkningar på biståndet. Nu har en liten del av detta återförts, men den motsvarar inte de uppdaterade prognoserna.

Miljöpartiet anser att vi borde minimera avskrivningarna, så min fråga till utrikesministern är: Varför kan vi inte stå upp och möta dessa parallella kriser när Sveriges ekonomi är otroligt stark och går otroligt bra?

Anf. 28 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr talman! Jag tackar Annika Hirvonen för frågan.

Främjandet av demokrati och hållbar fred motverkas av det som nu sker i Ukraina. Sedan flera år är mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer och miljö några av de absolut största områdena inom svenskt bistånd. Detta arbete finansieras till betydande del via regionala och bilaterala anslagsposter.

Den så kallade limiten på de globala anslagsposterna ger inte ett heltäckande bild av påverkan på verksamheten. Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är fortfarande ett område som regeringen prioriterar. Sida hanterar nu en stor del av biståndet, och ändringar görs i hur budgetförutsättningarna ska hanteras på varje insatsnivå. Bara häromdagen kunde vi lägga tillbaka en hel del.

Enligt de internationella reglerna för bistånd kan man dock använda biståndet under en begränsad tid om det inträffar en stor flyktingkatastrof och kvinnor och barn behöver skydd. Men även efter att vi har använt pengar till att stödja dessa kvinnor och barn är Sverige fortfarande, i kronor räknat, en av de främsta bidragsgivarna i världen.

Anf. 29 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Man kan göra avräkningar enligt regelverket, men man måste inte. Miljöpartiet anser att Sverige ska minimera avräkningarna. Vi har råd att inte ställa kvinnor och barn som flyr till Sverige mot dem som svälter i andra delar av världen eller mot klimatbiståndet eller mot viktiga insatser för att stärka fred och demokrati.

Sverige har prognostiserade överskott i statsbudgeten. Varför väljer regeringen i detta läge att göra Sveriges kommuner till den största mottagaren av svenskt bistånd?

Anf. 30 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr talman! Jag har full respekt för att Annika Hirvonen slåss för att biståndet ska vara högt. Jag delar denna ambition. Jag tycker dock att det är helt rimligt att man i internationella sammanhang har kommit överens om att man om det blir en katastrof med stora flyktingströmmar tillfälligtvis kan använda biståndet till kvinnor och barn.

Det är ett lite fult debattknep att säga att det är Sveriges kommuner som får dessa pengar. De går ju till stöd för de kvinnor och barn som har flytt från våldtäkt, tortyr och krig, vilket jag tycker är rimligt.

Anf. 31 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Vi är samlade för att ta avsked av den svenska allianslösheten. Här finns de som känner sorg och saknad medan andra av oss uttrycker tacksamhet och hopp inför de steg som nu tagits. Vi överlämnar i dag denna allianslöshetens hållning i historiens hand.

Denna extra utrikesdebatt i juni är inte endast en möjlighet att hålla ett griftetal över det som självdött utan också ett tillfälle att uttrycka förhoppningar och förväntningar inför det nya.

Den 18 maj klockan 08.00 inlämnades till generalsekreterare Stoltenberg i Bryssel vår ansökan om att bli inbjuden som medlem i den västliga försvarsalliansen Nato. Så gjorde även Finland. Det är en ny tid. En ny säkerhetspolitisk doktrin ska mejslas fram efter 200 år – 200 år av neutralitet som övergick i en militär alliansfrihet som i praktiken var allianslöshet och sedan i EU-inträde och ett partnerskap som alltmer utvecklat sig till en fast relation.

Den utrikesdeklaration som regeringen nu levererat vilar på endast 100 mandat av 349. För oss som önskar se största möjliga uppslutning och parlamentariska bredd förordas att vår kurs, den svenska linjen, tas fram av en försvarsberedning med gediget kansli och med alla riksdagspartier arbetande tillsammans.

Efter valet i september ska en försvarsberedning tillsättas. Dess första uppgift måste då vara att ta fram en säkerhetspolitisk analys givet det förändrade och försämrade säkerhetsläget och ett svenskt Natomedlemskap. Därefter får den lägga fram förslag på hur det faktum att vi är i allians med 31 andra stater påverkar svensk försvarsplanering och ett kommande försvarsbeslut som kräver att motsvarande 2 procent av bnp går till vår säkerhet 2025.

Låt mig påminna om grundläggande fakta: Sverige har nu tagit ställning. Vi har ansökt om medlemskap i den organisation som sedan 1949 har varit den yttersta garanten för fred och frihet i vår del av världen. Det är stort, men det borde ha skett för länge sedan. Sveriges naturliga hemvist är och har varit bland de länder som i ett bredare perspektiv kallas för västvärlden.

Utrikes- och säkerhetspolitik bedrivs i en både hård och tydlig värld som styrs av nationers intressen. Andra länder ser huvudsakligen till sig. Endast Sverige tar hänsyn till sina intressen. Kriget i Ukraina, Rysslands brutalitet, livsmedelskris, ett Kina som tydligt globalt utmanar, ett coronavirus som fortsatt bekämpas på olika kontinenter med behov av vaccin, klimatet och miljön – allt detta är allvar.

Herr talman! Det paradoxala är att samtidigt som ledande socialdemokrater och vänsterpolitiker under efterkrigstiden talat om neutralitet och kritiserat USA har Sverige haft ett hemligt försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete med USA och Nato. Redan 1949 påbörjades den socialdemokratiska politik som byggde på att Sverige i händelse av att vi blev angripna skulle få hjälp av Nato, trots att Sverige inte var medlem. Det har varit en djupt haltande solidaritet: Vi räknar med att ni stöder och hjälper oss samtidigt som vi inte vill lova att stödja och hjälpa er.

Efter att Berlinmuren och järnridån rivits av kämpande frihetstörstande människor med idéer om en bättre värld ändrades globala förutsättningar genom Sovjetunionens upplösning. Länder tog tillfället i akt, först genom att söka sig till Nato och sedan EU. I Sverige fortsatte den samlade vänstersidan på den inslagna vägen. Sverige skulle vara militärt alliansfritt – en fri yta mellan Ryssland och Natoländerna, för att använda Stefan Löfvens språkbruk. Det medlemskap vi söker nu kunde ha eftersträvats redan då.

Den så kallade Hultqvistdoktrinen blev regeringens svar på en alltmer osäker omvärld. Genom att sluta avtal med en rad länder både inom och utanför Nato skulle Sveriges säkerhet garanteras. Hela den svenska försvarsplaneringen utgick från antagandet att hjälp skulle komma från väst. Sverige skulle strida “i avvaktan på” – inte i väntan på Godot utan i väntan på Nato. Problemet vara bara att dessa avtal inte innehöll några traktatsbundna försvarsgarantier – exakt det som slagits fast i analysgruppens rapport framlagd den 13 maj och upprepats i dagens utrikesdeklaration.

Vi moderater har varit för ett svenskt Natomedlemskap sedan 2003. I takt med ett ökat hot från Ryssland har vi ökat våra ansträngningar för att Sverige ska bli medlem i Nato. En viktig del i detta var att vi drev frågan att införa en svensk Natooption i Sveriges säkerhetspolitiska linje.

När Rysslands angreppskrig den 24 februari i år var ett faktum kunde finländska politiker i bred enighet och sämja aktivera den option som man haft i sin säkerhetspolitiska verktygslåda sedan mitten av 1990-talet. Moderaterna tillsammans med fyra andra partier såg i bred majoritet till att Sveriges riksdag ställde sig bakom en sådan svensk option i december 2020.

Därefter har partierna uppmanat regeringen att inleda säkerhetspolitiska samtal om detta, ständigt avvisade av Socialdemokraterna och ständigt ifrågasatta, fram till kriget i vårt Europa var ett faktum den 24 februari. Den dagen rasade Hultqvistdoktrinen och den militära allianslösheten samman som ett korthus.

Den främsta lärdomen av det som har hänt är att säkerhetspolitik inte får baseras på fromma förhoppningar. Sveriges säkerhet är en kärnuppgift för staten.

Det är bra att det nu finns ett brett politiskt stöd för ett svenskt Natomedlemskap. Det mörka är att det sker mot bakgrund av ett fruktansvärt krig där det tappra Ukraina står upp mot Putinregimens aggression och förtryck. Vi hjälper till med pengar och vapen. Det är viktigt och riktigt. Vi kan göra mer i fråga om vapen, pengar och tydligt politiskt stöd och samla oss i Norden, EU och Nato för Ukraina.

Ett budskap till Putin och Ryssland är: Vi har sett Butja, Charkiv och Mariupol. Vi har sett er ondska.

Herr talman! Låt vår medlemskapsansökan vila på det hoppfulla! Det är viktigt att tydliggöra att Sverige och Finland kommer att vara säkerhetsproducenter och tillgångar för Nato. Det handlar dels om att ha en tydlig idé om vad vi kan bidra med och vilka prioriteringar vi ska driva som medlemsnation. Det handlar dels också om att snabbt nå motsvarande 2 procent av bnp till försvaret, och det redan till 2025. En bred säkerhetspolitisk dialog bör således påbörjas så snart som möjligt efter höstens val.

Herr talman! Nästa gång det avges en utrikespolitisk deklaration här i riksdagen har svenska folket sagt sitt i val. En röst på Moderaterna kommer att innebära att debatten då kommer att präglas av hoppfullhet inför hur vi utrikes- och säkerhetspolitiskt ska arbeta för vårt Sverige och våra intressen och hur vi är en del av ett lag, och inte endast solospelande, i Norden, genom de unika och speciella nordisk-baltiska relationerna, i EU och som bidragande Natomedlem.

Herr talman! Jag ser fram mot den dagen, och jag är inte ensam om det.

Anf. 32 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr talman! I Arktis ser vi hur issmältningen tydliggör kopplingarna mellan klimat och säkerhet. Vi har sett hur Ryssland har valt att militarisera Arktis, bland annat på Kolahalvön och i Barents hav. Den ryska viljan att kontrollera Nordostpassagen är tydlig. Arktis är också en plats för ryska kärnvapen i dess andraslagsförmåga.

I och med Sveriges Natoansökan och ett eventuellt framtida Natomedlemskap kommer vårt norra närområde att få en ökad försvars- och säkerhetspolitisk betydelse inom Nato. Hur ser Hans Wallmark på Sveriges framtida säkerhets- och försvarspolitiska engagemang i Arktis som framtida Natomedlem?

Anf. 33 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Jag tackar utrikesministern. Moderaterna har de senaste åren återkommande motionerat om Arktis säkerhetspolitiska dimension. Jag hör till dem som brukar påpeka att det går en logisk försvars- och säkerhetspolitisk linje från Svarta havet via Östersjön till Norra ishavet. Det är ytterligare en anledning till att Sverige ska bli Natomedlem. Som medlemmar av Nato skulle Sverige och Finland hela Nato och den västliga försvarsalliansen här uppe i norra Europa.

Herr talman! Jag vill lägga till något som indirekt var väldigt viktigt i det utrikesministern sa, nämligen insikten om hur klimatförändringarna och miljön påverkar det säkerhetspolitiska läget. Arktis har på grund av klimatförändringar fått en helt annan tyngd. Det är därför det finns en linje från Svarta havet via Östersjön till Norra ishavet.

Anf. 34 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr talman! Tack för svaret, Wallmark! Jag vill gå lite djupare i detta. Rysslands agerande i Arktis bidrar delvis till ett nytt säkerhetspolitiskt läge i det norra och nordvästra området. Närvaron av de ryska kärnvapnen på Nordkalotten är ett faktum, och Ryssland kommer i det längsta att behålla dessa kapaciteter i Arktis. Även Kinas intressen i Arktis har ökat.

Men med ökade risker för incidenter, misstag och missförstånd behövs också olika slags förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder. Intentioner och avsikter behöver också klargöras.

Hur ser Hans Wallmark på att vi kan vidta förtroendeskapande åtgärder i detta spända läge?

Anf. 35 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Vikten av rustningskontroll har verkligen varit en svensk utrikespolitisk linje delad av regeringar från olika partier. Det är en del i det frågekomplex som utrikesministern lyfter upp.

Jag kan lova utrikesministern, kammaren, diplomatiska företrädare och inte minst den svenska allmänheten att en moderatledd regering skulle efter valet arbeta hårt med de förtroendeskapande mekanismerna och ha ett aktivt rustningskontrollarbete.

Det Ryssland nu gör i och med sin oerhört lättsinniga retorik kring massförstörelsevapen, både atomvapen och kemiska vapen, är otillständigt. Detta kräver aktiv handling från andra länder. Sverige ska vara ett av dem.

Anf. 36 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Hans Wallmark brukar alltid säga att han ska vara vänlig och lyfta detta först. Därför vill jag instämma i mycket av det som Hans Wallmark har tagit upp när det gäller Nato och det arbete som vi har bedrivit för att försöka nå fram till den säkerhetspolitiska analys som vi nu till slut har landat i.

Herr talman! Jag delar också bilden av att vi är hoppfulla om den svenska medlemskapsansökan till Nato. Det får mig också att vilja ställa en fråga. Jag vet ju att det finns andra som också är hoppfulla vad gäller deras medlemskapsansökan till EU. Ukraina, Georgien och Moldavien upplever precis som Sverige att det inte är säkert att stå ensamma och utanför.

I Ukraina bedriver man ett modigt försvar av sitt territorium för rätten att bli medlem och välja sin egen väg. Mot denna bakgrund undrar jag hur Moderaterna ser på Ukrainas, Georgiens och Moldaviens ansökan om medlemskap. Är Moderaterna beredda att verka för att de snarast möjligt får kandidatstatus?

Anf. 37 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Jag vill kvittera vänligheten till Kerstin Lundgren. Jag uppfattar att hon och undertecknad – våra två partier – har arbetat sida vid sida för ett svenskt Natomedlemskap, för den svenska Natooptionen och för att hela tiden

Herr talman! För några veckor sedan – det är kanske till och med några månader sedan – behandlades i denna kammare ett betänkande från utrikesutskottet om detta. Mig veterligen var det ett enigt betänkande. Alla åtta partier stod bakom det. Därmed kan man säga att det är den svenska linjen.

Jag hade förmånen att i likhet med utrikesutskottets övriga ledamöter träffa tre företrädare från Ukraina i går, varav en är ledamot av parlamentet, radan. Hon intervjuades för övrigt i morgon-tv i morse och gjorde ett väldigt starkt och viktigt intryck, inte bara på ledamöter utan också på den breda allmänheten. De berättade något som också upprepades av utrikesministern här i dag, nämligen att kommissionen nu håller på att ta fram rekommendationer inför Europeiska rådets möte den 23 juni. De var förhoppningsfulla. Jag tror att det är viktigt att man som regering också driver på och understöder kommissionen.

Tyvärr är jag och mitt parti inte en del av regeringen, herr talman, delvis på grund av hur Centern har agerat här i kammaren. Om Moderaterna hade varit ett regeringsbärande parti hade jag kunnat vara mer precis när det gäller exakt vad som ska göras, för detta är ett spel – ett positivt spel, ska jag understryka – som just nu bedrivs mellan regeringar och EU-kommissionen.

Jag hoppas att vi har en svensk regering som är framåtlutad. Det skulle vi ha haft om Moderaterna hade suttit vid makten.

Anf. 38 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Det låter måhända hoppfullt – om det nu är så att Moderaterna vill detta. Vi vet ju att inför Europeiska rådet är det den här riksdagen som ska ge mandat till regeringen. Då är det naturligtvis viktigt att kammaren i denna debatt inför Europeiska rådet, som ska hantera kommissionens slutsatser, är tydliga med att vi vill se att Ukraina, Georgien och Moldavien ges kandidatstatus.

Det är därför naturligt att jag ställer frågan: Är Moderaterna beredda att, liksom Centern, driva detta inför Europeiska rådet?

Anf. 39 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Om Moderaterna hade varit ett regeringsbärande parti hade det varit lättare att göra detta tidigare, i relationen med kommissionen. Nu, herr talman, vet varken Kerstin Lundgren eller jag vad kommissionens rapport kommer att landa i. Därmed vet vi inte heller vilken slutsats EU-nämnden kommer att dra och vilken ställning den kommer att inta.

Det finns dock skäl att ändå hoppas att den av Centerpartiet tolererade socialdemokratiska regeringen har rätt i sina antaganden. Jag tyckte att utrikesministern försökte ge uttryck för en hoppfull linje. Det vore bra om det också kunde bli hela riksdagens linje. Där, herr talman, får vi ändå komma tillbaka till att vi har behandlat frågan här i kammaren offentligt och publikt. Då ställde sig alla åtta partier bakom ett samlat betänkande.

Det finns alltså en svensk linje. Sedan hoppas jag att den exekveras och utförs på ett korrekt sätt av den socialdemokratiska regeringen.

Anf. 40 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Hans Wallmark håller det anförande som högern nog skulle vilja höra utrikesministern hålla kring att man nu ansöker om Natomedlemskap från svensk sida.

Suget efter att kliva in i Rosenbad känns hela vägen från Hans Wallmark i talarstolen. Historiker får väl plocka upp Wallmarks anförande och se om det var rätt att överge 200 år av alliansfrihet eller inte; det känns lite för tidigt att dra den slutsatsen i dag.

Herr talman! Jag skulle vilja prata om en debattartikel som Moderaterna skrev i Svenska Dagbladet den 17 oktober. Den handlar om tillståndet för demokratin i Turkiet och är en i många delar utmärkt debattartikel. Huvudpoängen i artikeln är att tillståndet för demokratin i Turkiet är så dåligt att det är omöjligt för landet att vara medlem i EU. Moderaterna går till och med så långt i artikeln att man skriver att “förhandlingarna med Turkiet formellt bör avslutas”.

I och med artikeln trodde de flesta av oss att det skulle komma att ske en skärpning av Moderaternas Turkietpolitik. Men några konkreta spår av denna hårdare linje går inte längre att hitta vare sig i praktik eller retorik.

Sverige har möjligheten att förhindra ett turkiskt medlemskap i EU på samma sätt som Turkiet har möjlighet att stoppa och sätta käppar i hjulet för ett svenskt Natomedlemskap. Som vi har pratat om tidigare har Turkiet presenterat en kravlista på Sverige och Finland. I vårt replikskifte i februari, då jag lyfte problemet med Turkiet som Natomedlem, sa Hans Wallmark att Turkiet är otroligt mångfasetterat.

Har Moderaterna redan nu anpassat sig till Erdogan för att Sverige ska få bli medlem av Nato? Och vad tycker Hans Wallmark som tidigare ordförande i krigsutredningen om att regeringen i och med dagens anförande öppnar upp för vapenexport till Turkiet?

Anf. 41 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Som det tidigare replikskiftet med Centerpartiets Kerstin Lundgren visade finns det ett antal kriterier för att bli antagen som medlemsstat av Europeiska unionen, och det är väsentligt att man understryker dessa. Ett av kriterierna är att landet är en rättsstat och att det finns en demokratisk hög standard. Tyvärr har det, vilket även flera turkiska politiker vittnar om, gått i fel riktning i ett antal år.

Däremot har jag själv motionerat här i Sveriges riksdag om hur vi ska kunna arbeta med Turkiet som en potentiell EU-medlem, för jag tillhör dem som tycker att det är väsentligt att man inte utesluter Turkiet som ett potentiellt medlemsland för att landet skulle vara en del av Asien. Den typen av retorik har förekommit när man avvisar Turkiet, och det tycker jag i grunden är helt förkastligt.

Turkiet ska vägas och mätas med samma våg som andra stater. Då är rättsstat, demokrati och öppenhet centrala inslag, och där har det tyvärr under de senaste åren utvecklat sig i fel riktning.

När det gäller krigsmaterielexport var jag, precis som Håkan Svenneling säger, ordförande i den utredning som ligger till grund för den lagstiftning som vi har i dag. Där har vi ökat vikten av den demokratiska statusen i ett land som man exporterar till.

Samtidigt är denna lagstiftning på ett sätt entydig. Det är nämligen så att varje affär, varje försäljning, ska prövas utifrån sina förutsättningar. Till dem räknas även Sveriges egna försvars- och säkerhetspolitiska intressen. Det innebär att varje affär måste prövas utifrån de förutsättningar som råder just då. Därför, om det sker en ny ansökan om export till Turkiet, måste den prövas i enlighet med den lagstiftning vi har. Då vägs olika intressen mot varandra.

Anf. 42 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Jag delar Wallmarks syn att en ansökan om turkiskt medlemskap i EU i dagsläget ska avvisas på grund av bristande demokrati och inte beroende på geografi. Det tycker jag är en i grunden klok argumentation.

Det man hade väntat sig från Moderaterna när ni motionerar är att ni skulle ha motionerat på skrivelsen om EU och lyft just problemet med Turkiets demokratisyn. Man får lite grann känslan av att Moderaterna har inlett en anpassning till Turkiet just nu utifrån Natoansökan. I stället kunde Moderaterna ha lagt fram sin Turkietpolitik kring ett turkiskt EU-medlemskap kring det som vi på tisdag ska debattera i EU. Men det har ni inte gjort.

Jag ser ändå denna anpassning ske och undrar därför över en sak – om nu suget efter att kliva in i Rosenbad är så stort. Om Sverige lyckas bli Natomedlem, som Wallmark så gärna vill – skulle demokratibristen då ändå utgöra ett hinder för vapenexport till Turkiet för en moderat regering trots att landet är Natomedlem? Är det ett löfte vi kan få från Moderaterna i dag?

Anf. 43 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Det är intressant att flera partier försöker avkräva Moderaterna löften i hypotetiska frågeställningar.

Det jag kan avge som löfte till Håkan Svenneling och hela svenska folket är att varje krigsmaterielexportorder måste behandlas enligt gällande lagstiftning. Då är det viktigt med den demokratiska statusen, för den är en faktor. Men Sveriges säkerhet är också en väldigt viktig faktor – kanske lite väl ofta bortsedd ifrån när det gäller Vänsterpartiet i den debatt som nu rasar, inte minst kring ett svenskt Natomedlemskap. Detta kan avges som ett löfte: Moderaterna kommer alltid att stå upp för svensk säkerhet.

Jag är inte säker på att det finns ett stort sug efter Rosenbad i den meningen att det är makten som lockar, däremot innehållet. Ja, jag vill faktiskt se en ny politik. Och nej, mitt parti kommer inte att stödja en socialdemokratisk regering.

Anf. 44 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Miljöpartiet har krävt att regeringen ska komma till utrikesutskottet för att redogöra för hur man tänker förhålla sig till de krav som vi nu kan läsa i många tidningar att Turkiet ställer på Sverige.

I dag vill jag ta tillfället i akt att fråga den moderata företrädaren om Moderaterna är beredda att gå de krav som ställs till mötes. Det handlar om krav på begränsningar av den svenska demonstrationsfriheten och yttrandefriheten och krav på utvisning av personer som har fått asyl i Sverige för att de har utsatts för förföljelse i Turkiet.

Anf. 45 Hans Wallmark (M)

Herr talman! När det gäller om jag tycker att det är rimligt att regeringen ska klargöra sin hållning för utrikesutskottet delar jag den synpunkten. Det har jag också framfört till utskottets ordförande. Jag tror mig dessutom veta att vi i samband med utskottets inplanerade sammanträde den 16 juni kommer att få information från kabinettssekreterare Robert Rydberg.

Jag tycker att det är viktigt alldeles oavsett om Miljöpartiet sitter i regeringen eller inte att regeringen just håller riksdagen underrättad. Det gäller allrahelst om regeringen har litet stöd. Nu är det en 100-mandatsregering, och tidigare var det väl en 130-mandatsregering. Då är det viktigt att regeringen har en god relation till Sveriges riksdag.

När det gäller krav har jag huvudsakligen tagit del av dem i medierna. Det är svårt att veta vad som är rätt och inte rätt. Som jag också har konstaterat tidigare är vi inte en del av regeringen. Jag kan inte veta exakt hur regeringen förhandlar eller diskuterar med andra.

Jag tror också att man kanske mer ska se det som att det förs samtal. Av tidningsuppgifter i går i Bryssel framgår att det förs samtal mellan Sverige, Finland och Turkiet under Natos värdskap. Det tycker jag är bra. Då är det också viktigt att man klargör hur saker och ting förhåller sig.

Som jag sa till Vänsterpartiet har vi en väldigt tydlig krigsmateriellagstiftning. Den förhåller vi oss till. Där vägs olika intressen mot varandra. Sverige är en rättsstat. Det innebär att regler och lagar och det domstolar har fastställt gäller i Sverige.

Jag tycker inte att man på det sättet ska darra på manschetten. Man kan vara tydlig, men heller inte vara tydlig åt något annat håll. Jag önskar uppriktigt sagt regeringen lycka och välgång i sina diskussioner. Jag vill ju, till skillnad mot Miljöpartiet, att Sverige ska bli en del av Natogemenskapen och kunna medverka till att öka säkerheten på vår kontinent.

Anf. 46 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Detta med att inte darra på manschetten låter ändå som att även Moderaterna, om de skulle leda nästa regering – vilket jag naturligtvis inte hoppas – och förhandlingarna inte är slutförda, sätter ned foten.

Det känns otroligt viktigt att man tydligt sätter ned foten mot krav på inskränkningar av demokratiska fri- och rättigheter i Sverige eller mot krav på att utvisa politiska flyktingar till den auktoritära stat som Turkiet är i dag.

Anf. 47 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Jag kan inte annat än upprepa vad jag sa. Sverige ska stå upp för vår rättsstat och värna vår rättsstat. Exakt hur förhandlingar, eller samtal och diskussioner, som jag skulle vilja kalla det, förs kan jag inte säga.

Herr talman! Jag hoppas ledamöter av utrikesutskottet kanske kan få en djupare insikt genom att kabinettssekreterare Robert Rydberg redogör för det inför Sveriges parlament.

Anf. 48 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! “Finns det i Europa – vi kunna gärna lägga till de andra världsdelarna – en människa så enfaldig att hon tror, att faran är förbi? Nej, världen är full av rävar, som närsomhelst kunna förvandlas till vargar och de fredligaste lammen bli då först bitna. Därför bör även det fredligaste folk ha en varghamn tillreds för att skicka sig efter den onda tiden.” Ja, så skaldade Erik Axel Karlfeldt redan vid en landstormsfest i Konserthuset 1927. Orden är tidlösa och analysen gällande.

Vi är inne i en intensiv och avgörande tid för svensk utrikespolitik. Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina och det pågående kriget, där de ryska övergreppen mot befolkningen är återkommande, systematiska och omfattande, ställer helt andra krav på svensk utrikespolitik än tidigare.

Hoten mot vårt land är i dag en realitet, och utrikespolitiken är den första linjen för att avvärja dessa hot. Det kräver en stöttålig kompass och en skicklig politik. Det är en politik som är samordnad med våra allierade och en politik som möter hoten i tid.

Herr talman! Här lämnar regeringens politik mycket övrigt att önska. Låt oss se närmare på händelseutvecklingen. Regeringens politik har präglats av ständigt sent agerande och en ojämn vilja att agera konstruktivt. Situationen är i dag den att Sveriges ansökan till Nato riskeras på grund av regeringens inrikespolitiska genvägar. Så här i slutet av mandatperioden och i egenskap av opposition kan vi konstatera att såväl denna regering som tidigare regeringar kunnat agera mer förutseende. Lyhördhet mot oppositionen och karta och kompass i terrängen liksom ett samordnat agerande i ett tidigare skede med Finland hade varit klokt och är en viktig lärdom.

I december 2020 röstade riksdagen för införandet av en Natooption. Det innebar att Sverige precis som Finland skulle deklarera att vi avgör om vill gå med i Nato. En sådan deklaration hade förberett oss för ett Natomedlemskap. Det hade gett en möjlighet för bland annat myndigheter att förbereda detta på ett helt annat sätt än vad som nu varit fallet.

Regeringen stretade emot, och man till och med vägrade att ens inleda breda samtal om Sveriges säkerhetspolitik tills det inte gick att undvika längre, och då behövde det gå undan. Med det sagt vill jag samtidigt understryka att dessa samtal förts i en konstruktiv anda.

Herr talman! Strax innan jul i december förra året kom Ryssland med sina krav på en ny säkerhetspolitisk ordning. Det var krav som innebar att Ryssland skulle råda över Sveriges och många andra staters säkerhetspolitiska vägval. Dessa krav kom samtidigt som den militära uppbyggnaden längs Ukrainas gränser pågick. Finland reagerade snabbt på de ryska kraven, medan den svenska regeringen visade saktfärdighet. När väl reaktionen kom var den kort och lämnade mycket övrigt att önska.

Sverigedemokraterna och andra inom oppositionen kom sedan att ta upp frågan om leveranser av vapen till Ukraina. Detta avvisade först inte bara regeringen, utan dessutom hävdade man att det inte var möjligt på grund av det svenska regelverket. Därför kom det att dröja till kriget hade inletts innan vi här i Sverige med en bred majoritet sedan kunde besluta om att leverera vapen till Ukraina.

Herr talman! När väl kriget brutit ut kom säkerhetspolitiska samtal igång mellan riksdagens partier, väl över ett år efter att vi begärt det. Samtalen fördes som sagt i en konstruktiv anda, men planen fick justeras för att vi skulle nu kunna agera i takt med och mer samspelt med Finland.

Sverige har i dag hamnat i en situation där Turkiet ser ut att åtminstone försena och fördröja ett svenskt medlemskap i Nato. Samtidigt har Socialdemokraterna ett avtal med en vänsterpolitisk vilde som ytterligare ser ut att försvåra förhandlingarna.

Det är i grunden fullständigt orimligt att en politisk kraft med inrikes utrikespolitiska intressen kan få det oproportionerliga avgörandet av förmågan att kontrollera och konstituera svensk säkerhetspolitik. Det är i grunden mycket allvarligt av flera skäl.

Gällande den ryska imperialismen ser vi ingenting som tyder på en positiv utveckling, utan snarare skärps motsättningen mellan Ryssland och väst dag för dag samtidigt som kriget fortgår. Inte ens om Putin skulle avgå eller avsättas är det troligt med en positiv utveckling för överskådlig framtid. Det gör att vi inte har råd med en senfärdig, dåligt koordinerad eller oförberedd utrikespolitik.

Herr talman! I kontrast till regeringen står en opposition som är alltmer enad och som länge drivit på för att Sverige ska vara väl förberett inför den skärpta säkerhetspolitiska situation som kommer att vara med oss under överskådlig tid. Oppositionen är i dag överens om fördelarna med ett Natomedlemskap och har ända sedan i december 2020 i och med antagandet av just en Natooption förberett oss för ett försämrat säkerhetspolitiskt läge.

Sverigedemokrater har länge varnat för den situation som nu uppstått. Det ryska hotet är inte nytt. Sedan vårt riksdagsinträde 2010 har vi varnat för att det finns ett ryskt hot och att det kräver att vi är förberedda såväl diplomatiskt som militärt. Nu är hotet reellt. Det gäller att föra en politik här och nu som kan möta det, annars riskeras landets framtid.

Om några månader är det val. Då står en opposition som är enad i de säkerhetspolitiska frågorna mot regeringen som ständigt varit just sen och oförberedd, och som dessutom baserar sitt regeringsunderlag på partier i riksdagen som har helt olika utgångspunkter i säkerhetspolitiken.

Senast i september behövs en ny regering som har förmågan att agera i tid, som baserar sin politik på ett riksdagsunderlag som är enigt och som förmår arbeta konstruktivt utan interna och partitaktiska låsningar.

Vi har konsekvent visat att vi är beredda att anta den uppgiften. Vår beredskap måste stärkas såväl civilt som militärt då Ryssland efter stora svårigheter i Ukraina kan lära sig av sina misstag och bygga upp en ny förmåga som kan utgöra ett ännu större hot än i dag mot vårt land och vårt omedelbara närområde.

Vi är en del av Norden, Östersjöstaterna, Europa och världen i fallande ordning. Vårt engagemang börjar också inom Nato.

Jag vill här passa på att önska talmannen, utskottskollegorna och Riksdagsförvaltningen en glad sommar.

Anf. 49 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr talman! En vecka före den ryska invasionen av Ukraina ville Jimmie Åkesson inte välja mellan Putin och Biden. Det beror på kontexten, sa Jimmie Åkesson. Kontexten då var 100 000 ryska soldater vid Ukrainas gräns.

I februari röstade Sverigedemokraterna i Europaparlamentet emot ett akut finansiellt stöd till Ukraina, ett stöd som syftade till att stärka Ukrainas motståndskraft. Alla svenska parlamentariker röstade för det ekonomiska stödet utom tre sverigedemokratiska parlamentariker.

Aron Emilsson sa den 16 februari att han då inte vågade uttala sig om det var rätt eller fel att Sverigedemokraterna inte stöttade Ukrainas motståndskraft mot Ryssland. Anledningen var att han inte hade en fullständig bild av läget. Kan Emilsson i dag berätta varför Sverigedemokraterna i Europaparlamentet röstade emot Ukraina och för Putins intressen?

Anf. 50 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! Jag förstår att Socialdemokraterna och utrikesministern vill skingra dimman kring den röra som är i säkerhetspolitiken just nu.

Låt mig säga så här: Det har varit tydligt och uppenbart sedan lång tid att Sverigedemokraterna tagit varje mått och steg och i alla olika avseenden och sammanhang drivit på för en politik som med all önskvärd tydlighet riktar kritik mot Ryssland och i alla avseenden står upp för den västerländska demokratin.

Vi har krävt hårdare sanktioner mot Ryssland. Vi har krävt att Sverige ska utvisa fler ryska underrättelseagenter och att vi ska stärka försvaret på grund av hotet från Ryssland. Och vi var mycket tidiga med att här i riksdagen förespråka, förorda och pressa fram militärt stöd till försvaret i Ukraina.

Det är helt riktigt att vi sedan också var tydliga med att bidra med allt tänkbart militärt, ekonomiskt och humanitärt stöd till Ukraina och att så att säga vrida kompassen dit utifrån de beslut som tidigare hade fattats i Europaparlamentet.

Anf. 51 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr talman! Återigen får vi höra bortförklaringar från Aron Emilsson. Kan Aron Emilsson i dag i alla fall beklaga att Sverigedemokraterna inte visade det fulla stöd som Ukraina så väl behövde i början av invasionen?

Anf. 52 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! Jag ska vara mycket tydlig. Ja, det var nog fel att inte från allra första början, de allra första dagarna, med alla till buds stående medel stödja Ukraina. Men låt mig då också säga att vi var det parti som med samma beslut och i samma fråga sedan drev på i EU-nämnden för att vi skulle nå en samlad nationell enighet i riksdagen om att ta samma mått och steg i förhållande till försvaret för Ukraina. Därmed har vi ett gott facit och ett rent samvete i den frågan.

Anf. 53 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Jag är alltjämt nyfiken på hur Sverigedemokraterna ser på EU.

I den utrikespolitiska debatten den 16 februari frågade jag om Sverigedemokraterna ser EU som sin viktigaste utrikespolitiska arena. Jag fick då en annan bild när Aron Emilsson svarade att det var en prioriteringskedja. Och jag hörde lite av det nu också i Aron Emilssons inlägg, herr talman. Men hur eniga är ni med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna om denna prioriteringskedja? Är ni överens om att EU inte är den viktigaste utrikespolitiska arenan? Det är ju en vital säkerhetspolitisk fråga.

Herr talman! Vi hade också en spännande debatt, för Sverigedemokraterna hade tidigare på sin hemsida en bild av balansfrågor mellan stormakter. Den justerades efter att den hade uppmärksammats i partiledardebatten. Nu läser jag på Sverigedemokraternas hemsida: Som ett militärt alliansfritt land ska vi inte peka ut fiender, även om vi deltar i sanktioner och vapenembargon mot vissa länder.

Herr talman! Det kan gå snabbt ibland; det vet vi. Det är i alla fall en säkerhetspolitisk förnyelse som har pågått under våren, men jag läser inte att den återspeglas, herr talman. Jag undrar vad det är som gäller, för enligt bilden som speglas på Sverigedemokraternas hemsida ska Sverige fortsätta att vara militärt alliansfritt. Vad gäller egentligen?

Anf. 54 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! Jag tackar Kerstin Lundgren för frågorna.

Jag börjar med Europeiska unionen. Det är helt klart så att EU är ett av våra absolut viktigaste samarbetsorgan i dag. Det är ställt utom allt rimligt tvivel. Samtidigt är det viktigt för mig att uttala och för oss att uttrycka att vi är en del av den nordiska familjen, Östersjöområdet, Arktis, Europa och det globala internationella samfundet i fallande ordning.

Med detta menar jag att utrikespolitiken inte är svartvit. Vi kan bedriva ett intensivt och viktigt reformarbete och samarbeta inom Europeiska unionen parallellt med att vi tycker att det krävs ett batteri av reformagendor för att få både det nordiska och det östersjöparlamentariska samarbetet att växa, utvecklas och stärkas. Dessa intressen står inte emot varandra, skulle jag vilja påstå.

Det är klart att vi dags dato ännu är ett militärt alliansfritt land. Det är ett faktum. Sedan är det också helt klart och ett faktum, utifrån våra överläggningar, de säkerhetspolitiska samtalen och mitt anförande och replikskiftena här i dag, att Sverigedemokraterna i dag förespråkar ett svenskt Natomedlemskap. Och det gör vi utifrån att verkligheten har förändrats. Då anpassar vi kartan efter verkligheten. Vi strävar inte efter att göra tvärtom.

Som sagt: Händelseutvecklingen har gått undan. När dessa förhållanden ändras kommer förhoppningsvis också vi att vara en del av försvarsalliansen Nato.

Anf. 55 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! EU som den viktigaste utrikespolitiska arenan är naturligtvis oerhört centralt för Sverige, för svensk säkerhet och utrikespolitik.

Vi har från vår sida också varit redo att stärka EU:s röst när det gäller utrikes- och säkerhetspolitik. Jag undrar om det är en hållning som Sverigedemokraterna är beredda att inta, till exempel när det gäller att ta bort enhällighetskravet vid omröstningar i utrikesrådet.

Herr talman! Vill Sverigedemokraterna inte peka ut fiender? Det är ju det som det står. Tidigare stod det om balans mellan stormakter. Vad gäller egentligen?

Anf. 56 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! Återigen: EU är som sagt en av våra absolut viktigaste utrikespolitiska samarbetsarenor i dag – det står klart.

Vi har inom Europaparlamentet och EU:s funktioner drivit på, precis som vi varit överens om, för att använda EU:s fredsfacilitet till att ge EU starkare och tydligare muskler för att ge Ukraina humanitärt, ekonomiskt och militärt stöd i dag. På det sättet har också EU utvecklats i sin förmåga att vara en säkerhetspolitisk arena.

Detta har vi också anammat, även om vi i grunden har en budgetrestriktiv hållning. Det visar återigen att vi är beredda att vara pragmatiska, ställa principer mot realpolitik och göra analyser och bedömningar utifrån rådande världsläge.

Anf. 57 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Aron Emilsson pratar om en vänsterpolitisk vilde med utrikespolitiska intressen. Jag tror att han åsyftar riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh, som i dag är politiskt obunden i Sveriges riksdag. Jag har suttit i samma riksdagsgrupp som Amineh i fem år och kan absolut tycka att hon i många stycken är politiskt vild, men jag tycker ändå att de senaste veckornas kampanj mot Amineh Kakabaveh från Sverigedemokraterna har varit väldigt ful och ganska ovärdig svensk politik.

Det som dock intresserar mig i den retorik vi har sett från Sverigedemokraterna är de “utrikespolitiska intressen” som man menar att Amineh Kakabaveh står för och vad man egentligen är så himla kritisk till när det gäller dessa. Det Amineh Kakabaveh gör är ju att stå upp för kurdernas rättigheter. Hon har bland annat gjort det genom att sluta ett avtal med Socialdemokraterna – som parti, tror jag att man ska tolka det, snarare än som regering – kring bland annat kontakterna med det kurdiska partiet PYD i nordöstra Syrien.

År 2019 skrev Sverigedemokraterna själva en motion om kurderna. I sitt yrkande 4 ville man se ett utökat stöd till de kurdiskt dominerade områdena, och då åsyftade man bland annat just Syrien. Man skrev också att kurderna i dag utgör en av de främsta och mest framgångsrika motståndarna till Islamiska staten genom den militära gruppen YPG och dess tillhörande kvinnomilis YPJ. Man har lyft kurderna som ett viktigt folk.

Jag förstår inte riktigt bilden här, Aron Emilsson. Ni är jättearga på en ledamot för att hon inte dansar efter er pipa när det gäller en misstroendeomröstning mot en av regeringens ministrar. Tycker ni politiskt att hon gör något fel? Har ni svängt på två år från att tycka att vi ska stödja kurderna i nordöstra Syrien i deras strävan för byggande av demokrati? Är det nu helt plötsligt fel att ha den åsikten som ledamot i Sveriges riksdag?

Anf. 58 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! Tack, Håkan Svenneling, för frågan!

Det är helt riktigt, precis som Svenneling säger, att vi under lång tid och på ett omfattande sätt visat och uttryckt vårt stöd för den kurdiska minoriteten inte minst i Turkiet men också i flera andra länder. Det handlar om rätten till självstyre, rätten till mänskliga rättigheter och rätten till demokratifrämjande arbete. Detta har inte ändrats. Naturligtvis har vi som ingång att det demokratifrämjande arbetet, arbetet för mänskliga rättigheter – inte minst – samt försvaret mot den brutala krigföring som Islamiska staten bedrev har varit essentiellt och avgörande.

Men det är också helt orimligt, vilket jag påpekade i mitt anförande – alldeles oavsett vilka inrikes- och utrikespolitiska intressen, om man får lov att kalla det så, det kan handla om och i förhållande till vilket land – att detta får måla in Sverige i ett hörn och låsa oss i vitala förhandlingar som är avgörande för svensk förmåga att bygga säkerhet tillsammans med andra, så som det nu är, under tiden fram till ett Natomedlemskap.

Detta gör att frågan riskerar att bli en del av ett förhandlingsspel inte bara i Sveriges ansökningsprocess till Nato utan också mellan stormakterna. Det kan sätta press på Sverige i frågor som tidigare aldrig ens fanns på kartan i säkerhetspolitiska avseenden eller inför en Natoansökan och som börjar röra intressen och lagstiftningar som handlar om helt andra saker i vårt land. Att detta kan dikteras, och att Socialdemokraterna riskerar att spela lotto med svensk säkerhetspolitik genom att luta sig mot en politisk vilde i riksdagen, är inte rimligt.

Anf. 59 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Om jag tolkar Sverigedemokraterna rätt och välvilligt är det alltså inte fel att ha åsikten att man vill stödja kurderna i Turkiet, i Syrien, i Iran och i Irak, men man får absolut inte driva den om man är riksdagsledamot och folkets främsta företrädare. Då begår man ett allvarligt misstag, och då sätter Sverigedemokraterna igång sitt stora partimaskineri mot en ensam, oberoende ledamot av Sveriges riksdag. Jag tycker att detta tyvärr faktiskt inte riktigt håller.

Jag tror att vi är många som är kritiska mot Morgan Johansson som justitieminister, men det var Sverigedemokraterna som väckte misstroende mot en justitieminister. Det var Sverigedemokraterna som försatte den oberoende riksdagsledamoten i det här läget. Det var inte den oberoende ledamoten som fick det mandatet själv, utan det var Sverigedemokraterna som initierade det.

Sedan, när man ser att det misslyckas, försöker man flytta skulden från sig själv och lägga den på allt och alla andra i stället för att se sitt eget misstag. Det är ni som har skapat kaos med den svenska Natoansökan, ingen annan.

Anf. 60 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! Jag vill hävda att det inte råder några som helst tvivel om att Morgan Johansson har gjort ett förkastligt arbete i rollen som justitieminister, precis som Håkan Svenneling själv medger här. Närmare halva Sveriges riksdag, hälften av de samlade ledamöterna, uttryckte sitt missnöje mot regeringens totalt fallerade förmåga att försöka upprätta inrikes säkerhet och faktiskt åstadkomma någon som helst förbättrad trygghet för människor på gator och torg. Det är en del som måste behandlas i den här kammaren.

Men någonstans visar också detta att när regeringen lutar sig mot ett så rekordlågt parlamentariskt stöd som man gör kan inte ett misstroendevotum mot Morgan Johansson som justitieminister tas till intäkt för att inte vara mer förutseende och skydda Sveriges säkerhet långsiktigt.

Anf. 61 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Stödet för Vladimir Putin och Ryska federationens invasionskrig i Ukraina är starkast i en rad olika mer extrema miljöer, inte minst den konspirationistiska miljön och även exempelvis radikalhögern och den antiimperialistiska vänstern.

Herr talman! Sverigedemokraterna har ett rätt stort ansvar här. Sverigedemokraterna har i årtionden varit den starkaste politiska representanten i Sverige för flera av dessa miljöer. De har varit partiet som har eldat på dessa föreställningar och som har härbärgerat många personer med dessa ståndpunkter, både i medlemsregistret och i väljarkåren.

Sedan har Sverigedemokraterna, i alla fall de senaste åren, uteslutit rätt många medlemmar, även riksdagsledamöter som har blivit vildar och så vidare, delvis för att de har haft dessa uppfattningar. Det är ju glädjande att man har uteslutit många, även om det ofta har skett rätt motvilligt efter avslöjanden i medier och liknande.

Men det tar ändå inte riktigt slut. Det kommer hela tiden nya uteslutningsärenden i Sverigedemokraterna. Problemet, herr talman, är i grund och botten ideologiskt. Hela den här tankefiguren att globalister hotar nationer och så vidare finns egentligen på alla nivåer i Sverigedemokraterna, faktiskt även i ledningen. Man har till exempel använt den typen av retorik mot Annie Lööf i debattartiklar och annat. På högerradikala sajter beskrivs Putin som en god kraft, och så vidare.

Det finns en närhet till det här tänkandet i Sverigedemokraternas världsbild. Så min fråga till Aron Emilsson och Sverigedemokraterna, herr talman, är: Hur kan ni garantera att inga anhängare till Vladimir Putin kommer att väljas in i riksdagen i valet i höst på era valsedlar?

Anf. 62 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! Till att börja med har jag svårt att identifiera mig med och att känna mig hemma i den beskrivning som Fredrik Malm ger. Att det, som jag förstår det, skulle finnas en närhet mellan Sverigedemokraternas världsbild och det ideologiska och principiella som har uttryckts och verkat i Ryssland under en tid ställer jag mig frågande till.

Jag har sedan jag kom in i utrikesutskottet men också flera år innan dess inom ramen för Nordiska rådet och inte minst tillsammans med vår partiordförande Jimmie Åkesson under många år uttalat att vi ser ett alltmer aggressivt, expansionistiskt och imperialistiskt Ryssland under Putins ledning och att det är direkt farligt, både för Europa och för Sverige.

Vi har vid flera tillfällen drivit på för ökade sanktioner mot Ryssland och återigen för att Sverige till exempel ska kunna utvisa fler underrättelseagenter som utgör en ökad risk för vårt land, inte minst det senaste halvåret. Vi har också, på grund av hotet från Ryssland, drivit på för att stärka försvaret över tid. Vi har inte minst lagt fram förslag om att erkänna Stalins framkallade svält i Ukraina som folkmord.

Det är klart att vi inte hade tagit alla de måtten och stegen om vi inte hade trott på vår princip om att vara ett socialkonservativt parti med en nationalistisk grundtyngd. Vi har under lång tid varnat för och sett det ryska hotet medan regeringar av olika kulörer har hånlett lite och svarat att det inte krävs någon ökad försvarsförmåga eller ökad säkerhet i förhållande till Ryssland, eftersom hotet är utraderat historiskt. Nu visar det sig med all önskvärd tydlighet att det inte är på det sättet.

Jag tror inte att man känner sig hemma i Sverigedemokraterna och kandiderar till riksdagen för oss om man tror på Putins Ryssland. Det borde man i alla fall inte göra.

Anf. 63 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Jag vill tacka så mycket för svaret.

Nej, det vore väldigt bra om man avstår från att kandidera om man i grunden vill att Sverige ska präglas mer av den putinistiska versionen av maktutövning, om jag får uttrycka det på det sättet. Problemet är att det de senaste två mandatperioderna har varit fem, tror jag, ledamöter från Sverigedemokraterna som på olika sätt har blivit politiska vildar. Det har varit en även under denna mandatperiod.

Herr talman! Problemet för partier som hittar mycket näring i de alternativa högermiljöerna är att man på köpet får med en hel del i undervegetationen av partiet men även högre upp om man använder sig av en retorik som förstärker just de uppfattningar som leder till ett stöd för Vladimir Putin.

Jag vill ändå gärna ha ett svar från Aron Emilsson. Kommer personer som är putinister att finnas med på era valsedlar och komma in i riksdagen i höst?

Anf. 64 Aron Emilsson (SD)

Herr talman! Jag har väldigt stor tilltro till alla våra eminenta både tjänstemän och förtroendevalda i organisationen, både på nationell nivå och ute i distrikt och kommunföreningar, när det gäller att göra sitt yttersta för att undvika att det skulle komma in ideologiskt avvikande putinister. Det gäller över huvud taget och i de offentliga organen överlag.

Jag hoppas att det också gäller alla övriga partier. Vi har tyvärr sett uttryck för de uppfattningarna över hela den partipolitiska skalan i olika offentliga sammanhang i Sverige, i såväl kommuner som regioner och riksdagen. Det är beklagligt.

Sverigedemokraterna ska göra vår del och ta vårt ansvar för att se till att den risken försvinner och att vi nästa mandatperiod kan ha en stabil och enad riksdag mot imperialistiska inslag.

Anf. 65 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Den 24 februari ändrades europeisk och transatlantisk säkerhetspolitik i grunden. Det ryska brutala, oprovocerade och fullskaliga militära angreppet på Ukraina, en erkänd, självständig och demokratisk stat i vårt Europa, visade tydligt för alla Putins och Rysslands rätta ansikte. Man har total avsaknad av respekt för internationell rätt och för ingångna avtal och löften.

Alla omdefinierar vi nu vår Rysslandspolitik, ser över vår säkerhetspolitik och stärker vårt försvar. Sverige ska så snart som möjligt, så nära 2025 som det går, nå 2 procent till försvaret.

Ryssland är en aggressor. Vårt Europa, som har upplevt så många krig, upplever återigen ett storskaligt erövringskrig. Ukraina och Ukrainas folk har upplevt detta förut. Under Stalins ledning dog 4-5 miljoner ukrainare under holodomor. I likhet med andra stater som ockuperades har de fått uppleva förtryckets ok och grymheter över hela skalan. I likhet med historien riktar nu Putins Ryssland blickarna mot fler självständiga stater för att återskapa det ryska imperiet.

När Berlinmuren föll och Sovjetimperiet upplöstes för drygt 30 år sedan öppnades dörren för fredlig samexistens i vårt Europa. Den dörren har nu definitivt stängts för överskådlig framtid. Varningsklockorna har ringt – Tjetjenien, rysk-georgiska kriget 2008 och rysk ockupation av 20 procent av georgiskt territorium. Många ville inte lyssna till varningarna. Svaret från EU och väst uppmuntrade Putin.

Ryssland har under Putin, efter åtta års krigföring och annektering av ukrainskt territorium, inlett nästa fas i imperiebygget, ännu en gång även med den svarta jordens spannmål som vapen mot både Ukraina och världen. Det är ett krig mot demokrati och varje stats och folks rätt att själva bestämma sin väg. Det är ett krig mot den liberala demokratin och mot de värden som har format vårt välstånd och vår frihet. Det är inte ett krig mellan öst och väst, som under kalla kriget, utan mellan autokrati och demokrati.

Den 16 februari i år, åtta dagar före den senaste invasionen inleddes, pekade jag i den utrikespolitiska debatten, som jag för övrigt hänvisar till, på Putins pågående imperiebygge. Jag pekade på Putins förtryck mot det ryska folket och hur propagandamaskineriet kraftfullt förvränger fakta och verklighet. Jag pekade på hur medier tystas och stängs ned och hur civilsamhället och all opposition tystas. Sedan dess har även vännen den modige Vladimir Kara-Murza gripits. Han har förgiftats två gånger och är nu fängslad.

Demokratier är ett hot mot Putin och hans gelikar. De söker polarisera och skrämma med att fria och öppna samhällen hotar traditionella värden och religioner. Men de som hotas är diktatorer och autokrater, som Putin. Konspirationsteorier och falska fakta, som är ägnade att splittra och destabilisera öppna samhällen, blir vapen vid sidan om de militära som Putin nu brutalt använder för att söka förgöra Ukraina.

Herr talman! Ukraina måste vinna både kriget och freden för allas vår säkerhet.

Sverige måste stadigt stå upp för demokratins röster i världen, för mänskliga rättigheter och mot förtryck. Vi måste stå upp för Ukraina, för rätten till självbestämmande och för respekt för erkända territoriella gränser. Vi måste stå upp mot att man med militära medel försöker erövra territorier.

Vi måste stå upp för de värden som EU bygger på och samverka med andra för att stärka EU:s röst för demokrati, mänskliga rättigheter och oberoende rättsväsen. EU är vår viktigaste utrikespolitiska arena, och vi måste säkra att EU förmår agera när våra värden hotas inom unionen men även utanför.

EU har visat att vi snabbt kan enas om kraftfulla sanktioner mot både Ryssland och Belarus till följd av kriget mot Ukraina. Vi måste vidga sanktionerna mot olja och gas och mot kvarvarande banker. Men vi måste också ge Ukraina precis som Georgien och Moldavien kandidatstatus, inte för att någon ska tro att det blir en snabb väg till medlemskap. Men vi ska inte ännu en gång försitta vår chans att stötta Ukraina med flera i tid. Vi måste visa en tydlig väg till medlemskap, och som Ukraina har kämpat för just detta. De går i krig för den framtiden. Vi får inte svika och utlämna dem till Rysslands hot, krig och erövringar.

Herr talman! Vi har brett politiskt uttalat att vi inte kan utesluta ett militärt angrepp på vårt land, inte heller på ett annat land i vårt närområde inom EU. Nu har vi också i bred politisk samsyn dragit slutsatsen att alliansfriheten inte längre tjänar Sverige eller bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Nu har vi i bred politisk enighet och med tydligt folkligt stöd tillsammans med Finland ansökt om medlemskap i Nato.

Jag och Centerpartiet välkomnar slutsatserna från den säkerhetspolitiska analys vi kunde forma under våren. I det säkerhetspolitiska läge vi befinner oss i är det utomordentligt viktigt att gemensamt ta ansvar för att lotsa Sverige och Finland in i Nato. Vi nu går in i en valrörelse där vi vet att utomstående krafter har tydliga intressen av att utnyttja oss och vår fria debatt till att sprida desinformation, destabilisera och skapa misstro. Det ställer krav på oss alla.

Centerpartiet drog slutsatsen att alliansfriheten inte tjänade oss eller norra Europa väl efter det ryska angreppet först på Georgien och slutligen på Ukraina 2014. Vi har medverkat till två utredningar om svenskt Natomedlemskap. Bertelmans och Bringéus utredningar gav underlag för debatt men lades tyvärr i byrålådan. Vi lyfte in den finska modellen med en öppen dörr till Nato för att skapa handlingsberedskap, men tyvärr stängdes den dörren med kraft.

Fru talman! Nu har vi tillsammans med Finland valt medlemskapets väg, väl medvetna om att detta kan ta tid men också med en klar vilja att Sverige tillsammans med Finland ska bidra fullt ut till ett starkare Nato för alla medlemmar. Vi står upp för en solidarisk säkerhetspolitik med respekt för alla medlemmar och för Natos grundläggande värden baserade på FN-stadgan om demokrati, individuell frihet och rättsstatens principer.

Fru talman! I den utrikespolitiska debatten den 16 februari lyfte jag också upp vikten av att utveckla samarbetet i Norden och om betydelsen av att kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter och har en stark röst i Sveriges utrikespolitik. Jag lyfte upp vikten av klimatfrågorna och att inte glömma det säkerhetshot som klimatet utgör för oss alla liksom vikten av att vårt bistånd når upp till 1 procent och är en tydlig del i den utrikespolitiska verktygslådan för att nå en bättre värld.

Anf. 66 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Icke-spridningsfördragets översynskonferens äger rum den 1-26 augusti i år efter att ha blivit uppskjuten flera gånger på grund av pandemin. Jag har för avsikt att delta tillsammans med parlamentariker, bland annat Kerstin Lundgren.

Självfallet kommer det pågående kriget i Ukraina, Rysslands agerande och det förändrade säkerhetspolitiska läget att påverka både förberedelserna och genomförandet av konferensen. Exakt hur är för tidigt att svara på nu. Vilka målsättningar ser Kerstin Lundgren och Centerpartiet som relevanta inför icke-spridningsfördragets översynskonferens?

Anf. 67 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Det är viktigt att den här konferensen äger rum. Efter att ha blivit uppskjuten i flera omgångar och efter att vi nu har fått ett krig där Ryssland hotar att använda kärnvapen är det viktigt med en konferens där vi kan lyfta frågorna från NPT.

Vi har stöttat Sveriges hållning när det gäller stepping stones, att försöka se om man kan hitta vägar framåt för att stärka nedrustningsprofilen och öka säkerheten. I det här läget får man hoppas på att det åtminstone inte blir en total clash mellan de närvarande utan att konferensen tas vidare. Risken är annars att det här blir ett avtal som helt fallerar och skjuts i sank.

Vår hållning när det gäller förbudsavtalet och annat har varit att vi inte vill ha den typen av inspel som kan tas till intäkt för att blockera eller rasera den enda gemensamma agenda som finns mellan kärnvapenstater och resten av världen, alltså NPT. Det är vår första prio.

Anf. 68 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Tack till Kerstin Lundgren för svaret!

Vi har från regeringens sida verkat för att vi ska få framsteg i kärnvapennedrustning, både nationellt och genom vårt så kallade Stockholmsinitiativ för kärnvapennedrustning, som ytterligare 15 länder står bakom. Vi kommer också att engagera oss för att ha ett arbete för att främja icke-spridning av kärnvapen, en fredlig användning av kärnteknologi och en riskreducering.

På vilket sätt vill Centerpartiet verka för att Sverige ska upprätthålla det här trycket på kärnvapennedrustning även efter översynskonferensen av NPT?

Anf. 69 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Vi vet ännu inte vad slutsatserna blir, och därför är det tidigt att säga hur trycket ska kunna upprätthållas.

Men det är viktigt med en kärnvapenfri värld, och det är också uttalat i Natos grunddokument. Därför är bilden av att söka steg i den riktningen naturligtvis oerhört central också för oss.

Men vi måste också inse realiteten, nämligen att vi i dag har ett land som tydligt hotar med att använda kärnvapen i ett krig på vår kontinent. Vi har också Nordkorea som envetet skjuter upp och hotar med kärnvapen.

Det är naturligtvis någonting som måste hanteras och adresseras. Går man den vägen sänker man trösklarna väldigt mycket, och vi vill ju i stället se hur vi kan höja trösklarna för kärnvapenanvändning.

Anf. 70 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Jag försöker i alla fall inledningsvis att hitta det positiva hos mina meddebattörer, något som kanske är lite udda i svensk riksdagsdebatteknik.

Sådant finns det rikligt av när det gäller Kerstin Lundgren. Jag har betonat hur vi tillsammans har arbetat för en svensk Natooption, ett svenskt Natomedlemskap och hur vi ser på ett likartat sätt på det som händer i de östra och centrala delarna av Europa.

Jag tycker också, fru talman, att det var oerhört värdefullt att Kerstin Lundgren nämnde den ryska politikern och historikern Vladimir Kara-Murza, en av hjältar som vågar trotsa den putinistiska regimens förtryck. Det är beklämmande och sorgligt att se bilderna från Ryssland där han hasar omkring i tofflor och fångdräkt.

Därför är det väsentligt att vi använder riksdagens talarstol och talar om de svenska medborgarna Gui Minhai och Dawit Isaak liksom om Vladimir Kara-Murza.

Fru talman! Nu kommer det andra. Kerstin Lundgren nämnde försvarssatsningar som en del i Centerpartiets politik, och det är viktigt. Där har generellt sett Moderaterna, Centerpartiet och övriga borgerliga partier haft en likartad syn, skulle jag säga.

Kerstin Lundgren nämnde att man ska ha motsvarande 2 procent av bnp mot 2025. Det finns ju ett konkret budgetförslag från fyra partier – Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna – om motsvarande 2 procent av bnp till 2025. Vi går mot ett val. Därför skulle jag vilja veta om Kerstin Lundgren och Centerpartiet är för eller inte för att vi ska ha motsvarande 2 procent av bnp till försvaret 2025.

Anf. 71 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Jag får väl kvittera vänligheten. Jag lyssnade till Hans Wallmarks tidigare inlägg när han berörde hur viktigt det var att vi fick en ny försvarsberedning, en försvarsberedning som ska tillsättas efter valet för att ta fram en ny säkerhetspolitisk analys men också ta fram planerna för fortsatt stärkt försvar.

Jag hoppas, fru talman, att vi där kommer att få ett bra underlag för att kunna ta beslut som stärker försvaret och säkrar att vi når 2 procent så nära 2025 som möjligt. Det har nämligen varit en tydlig hållning att vi vill ha ett bra underlag innan vi landar den frågan. Tyvärr har inte Försvarsberedningen under våren kunnat enas om detta. Och vi har lyssnat på vad Försvarsmakten har sagt, som säger 2028. Vi har inte ansett att vi med ett utskottsinitiativ ska avgöra när detta närmast kan nås.

Vår hållning är, fru talman, att vi ser 2025 som en målbild, men vi tycker att det är viktigt att Försvarsberedningen får göra jobbet och ta fram underlaget. Vi drev den hållningen när vi förstärkte försvaret innevarande år. Då sa vi att vi skulle sätta oss ned i Försvarsberedningen och komma överens, och vi lyckades då stärka innevarande års försvarsbudget, som relaterades till så sent som i går.

På det sättet vill vi också agera här, inte via utskottsinitiativ i finansutskottet. Det är inte den väg vi brukar driva den typen av förstärkningar för att få dem hållbara långsiktigt.

Anf. 72 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Precis som Kerstin Lundgren pekar på gjorde åtta partier en kraftansträngning för att anslå mer pengar till Sveriges försvar här och nu 2022. Då blir det 2 miljarder till det militära och ungefär 800 miljoner till det civila.

Problemet är att det är långa ledtider. Om man går in någonstans 2023 eller 2024 och säger att det ska vara motsvarande 2 procent av bnp till 2025 kommer det att bli oerhört svårt att realisera – jag skulle säga omöjligt. Vill man gå mot 2 procent 2025 i försvarsansträngningar måste man nog fatta det beslutet ganska omgående.

Jag återkommer till frågan om att i ett skarpt läge välja mellan 2 procent till svenskt försvar 2025 eller inte, är det då Centerns uppfattning att det blir inte? Vad är det i så fall man söker mandat för i det svenska valet den 11 september?

Anf. 73 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! 2 procent 2025 eller så snart därefter är möjligt. Försvarsmakten ska presentera sitt underlag i höst. Med det underlaget är vi beredda att pressa på för att så snabbt som möjligt nå 2-procentsnivån. Vi har inte tvekat.

Fru talman! Vi har också innevarande år tillsammans varit med och ökat bemyndiganderamen. Det är inte bara fråga om de 2,8 miljarderna direkt i årets budget utan också bemyndiganderamen med 34,9 miljarder. Det är en kraftig förstärkning som vi har fått fram i samsyn i Försvarsberedningen.

Vi hoppas att vi i Försvarsberedningen i höst också ska kunna säkra ett underlag som gör att vi kan fatta ett politiskt beslut i närtid för att få 2 procent.

Anf. 74 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Det gladde mig att Kerstin Lundgren avslutade sitt anförande med att understryka vikten av biståndet, som Sverige verkligen är världsledande i, för fred, för säkerhet och för demokrati.

Kerstin Lundgren sa att Centerpartiet står upp för enprocentsmålet. Vi i Miljöpartiet vill gå ännu längre. Vi anser att det behövs mer insatser i världen för fred och för demokratibyggande. Vi ser att klimatförändringar och konflikter har drivit ytterligare människor på flykt som behöver humanitärt bistånd. Vi ser nu också hur Rysslands folkrättsvidriga invasion i Ukraina får till följd att ännu fler människor drabbas av svält.

Därför vill vi i Miljöpartiet öka biståndet till 1,25 procent. Vi vill också minimera de avräkningar som Sverige gör, som regeringen senast beslutat om, för att i stället bekosta flyktingmottagande i Sverige.

Hur ser Centerpartiet på möjligheten att ta kliv framåt och utöka Sveriges biståndsram till 1,25 procent av bni och att minimera biståndet? Miljöpartiets uppfattning är att Sverige som ett mycket rikt land där vår ekonomi har varit otroligt stark bör bidra mer till fred och säkerhet i världen och mildra fattigdomen hos dem som nu drabbas otroligt hårt.

Anf. 75 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Det är andra gången jag hör ledamoten Hirvonen säga “minimera biståndet”, men jag tror, fru talman, att hon menar minimera avräkningarna från biståndet. I den delen har vi i utrikesutskottet haft en gemensam markör om vikten av att inte maximera avräkningar från biståndet utan att de ska minimeras.

Samtidigt anser Centerpartiet – och det är tydligt – att det är helt korrekt att använda biståndet också för avräkningar när det gäller flyktingmottagande enligt gällande regler. Den vägen måste Sverige tillsammans med andra länder kunna gå.

När det gäller frågan om att ytterligare tillföra biståndet resurser har vi från vår sida sagt att vi står upp för enprocentsnivån. Det är viktigt. Men det är också oerhört viktigt att Sverige säkerställer att biståndet används effektivt, inte används till att finansiera förtryckarregimer eller länder där demokratin går i fel riktning. Biståndet ska ha ett tydligt mervärde för svensk utrikes- och säkerhetspolitik.

Naturligtvis står vi upp för de globala målen och tar vår del. Men vi måste också se att länder själva tar sitt ansvar för att förändra förutsättningarna. De ska inte låna pengar av Kina för att den vägen komma undan krav för att få bistånd. Vi ska inte vara där. Det måste ställas krav för bistånd, och det ska göra skillnad. Då är inte mer pengar första prioritering.

Anf. 76 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Jag tackar Kerstin Lundgren för den korrekta snälltolkningen av min felsägning. Det är klart att vi vill minimera avräkningar från biståndet.

Det är intressant att vi nu precis har hört replikskiften om andel av bnp till olika syften och vikten av att pengar ska användas effektivt. Vissa partier vill gärna minska biståndet med ursäkten att det inte skulle vara effektivt att hjälpa fattiga människor i världen, men de vill gärna öka försvarets budget oavsett om det görs effektivt eller inte.

Jag förstår Kerstin Lundgren som att Centerpartiet står bakom regeringens avräkningar till följd av flyktingmottagandet, trots att Sverige skulle ha råd att inte ställa flyktingmottagandet ekonomiskt mot det internationella biståndet.

Anf. 77 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Vi har ett gemensamt yttrande eftersom det här inte är en del av budgeten, utan det här är en del av regeringens eget beslutsutrymme. Där har vi tillsammans kritiserat att man gör avräkningar på den nivå som regeringen har valt att göra, även efter den justering som har gjorts.

Fru talman! Jag måste ändå konstatera att frihet från förtryck och möjligheter för människor att själva ta sig ur fattigdom är oerhört viktigt för biståndet. Det är inte fråga om att hjälpa fattiga människor per se utan att skapa förutsättningar för människor att ta sig ur förtryck och fattigdom. Om det finns ledare i länder som utövar förtryck kan vi inte finansiera dessa ledares budget genom att indirekt hjälpa människorna. Det måste vi bli tydligare med i vårt bistånd.

Anf. 78 Håkan Svenneling (V)

Fru talman och den diplomatiska kåren! Kära åhörare!

Denna utrikespolitiska debatt sker mot bakgrund av Rysslands orättfärdiga krig mot Ukraina men också den svenska regeringens ansökan om ett svenskt Natomedlemskap.

Den ryska invasionen av Ukraina är oprovocerad, olaglig och oförsvarlig. Angreppet är en kränkning av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet och innebär stort mänskligt lidande för det ukrainska folket. Det är en attack mot Europas fred och den rådande säkerhetsordningen som vi aldrig kommer att acceptera.

Det mänskliga lidandet är enormt, och krigsbrott har begåtts. Vi kommer för alltid att ha bilderna från staden Butja i våra minnen, och platsen läggs till på en alldeles för lång lista av folkmord på civila. De ansvariga måste dömas. Straffrihet får inte råda.

Vårt stöd till Ukraina kommer att fortsätta med oförminskad kraft. Kriget kommer om Putin vill att fortsätta under lång tid, så också våra sanktioner mot Kreml. Därför är vårt stöd, såväl humanitärt och civilt som militärt, viktigt för att hålla den ukrainska folkviljan uppe och inte låta krigsförbrytarna vinna.

Fru talman! Socialdemokraterna har nu satt oss i ett allvarligt och känsligt säkerhetspolitiskt läge. En dag efter att partiet ändrat inställning till Sveriges mer än två sekel långa alliansfrihet ansökte den socialdemokratiska regeringen om svenskt Natomedlemskap. Ansökan skickades in utan reell folklig debatt eller grundlig analys.

Ansökan applåderades såklart av de Natoivrande högerpartierna, där Sverigedemokraterna under våren passat på att byta fot för att passa in i det nya kompisgänget.

Att ansökan var förhastad har visat sig de senaste fyra veckorna, efter att euforin lagt sig. Visst har många av våra närstående grannländer snabbt visat att vi delar gemenskap i att vilja försvara Sverige och Norden. Samtidigt har argumenten mot en ansökan blivit bekräftade på punkt efter punkt.

Det har blivit tydligt att Nato inte bara är en trevlig försvarsallians. Det är ett politiskt samarbete, ett samarbete som inkluderar även despoter som inte delar våra värderingar om demokrati och mänskliga rättigheter.

Fru talman! I oktober 2019 såg en enig riksdag till att stoppa vapenexporten till Turkiet efter ett gemensamt initiativ från mig och Vänsterpartiet och Fredrik Malm och Liberalerna. Initiativet kom efter att Turkiet attackerat det kurdiskdominerade området Rojava och Afrin i Syrien. Beslutet var ett av Ann Lindes första större beslut som utrikesminister och innebar konkret att ett antal vapenleveranser stoppades.

Beslutet störde Turkiets president Erdogan redan då. Nu har han dammat av sin ilska och presenterat en fempunktslista med krav på Sverige. Alla dessa krav är givetvis orimliga för en demokrati som Sverige att tillmötesgå.

Ett av kraven är att Sverige ska upphäva sitt beslut om att stoppa vapenexporten till Turkiet. Turkiet tolkar beslutet som ett embargo. Det är fel i sak då Sverige aldrig inför embargon på egen hand utan bara via EU, och i EU-kretsen blev det ingen enighet hösten 2019. Däremot återkallade myndigheten ISP, Inspektionen för strategiska produkter, den 15 oktober 2019 samtliga gällande utförseltillstånd rörande försäljning av krigsmateriel till Turkiet.

Vad gör då regeringen nu? Jo, regeringens myndighet ISP har skickat ut ett pressmeddelande, och i dag fick vi någon oklar formulering i regeringens utrikespolitiska deklaration.

I pressmeddelandet säger ISP: “Alltjämt görs en prövning från fall till fall av de ansökningar som inkommer till myndigheten.” Detta trots det tidigare återkallandet av samtliga tillstånd. Är detta regeringens anpassning för att tillmötesgå Erdogan?

Fru talman! Sverige ska inte exportera några vapen till Turkiet som kan användas i orättfärdiga krig mot kurder och andra minoriteter i Mellanöstern. Det borde vår utrikesminister tydligt uttala.

I en annan punkt kräver Erdogan att personer som han anser är terrorister ska utvisas till Turkiet. En lista på ett trettiotal personer har presenterats, men det är inte några terrorister eller våldsbejakande extremister det handlar om. Det är kurder och oppositionella. Det är kurder som riskerar att fängslas och torteras när de kommer till Erdogans Turkiet, kurder som har slagits för, engagerat sig i, skrivit om och debatterat kurdernas situation runt om i världen.

Redan i dag är den svenska underrättelsetjänsten Säpos samarbete med den turkiska underrättelsetjänsten MIT alldeles för omfattande. Så många som ett femtiotal kurder har redan blivit utvisade till Turkiet sedan utvisningarna tog fart i början av sommaren 2020. När jag läste vilka frågor Säpo ställde till dessa personer undrade jag om det var svensk eller turkisk säkerhetstjänst som ställde frågorna.

Det är mot bakgrund av detta extra anmärkningsvärt att den biträdande Säpochefen reste ned som en i den femmannadelegation som företrädde Sverige i förhandlingarna med Turkiet. Vad gjorde han där? Vad skulle han förhandla? Hur många kurder och gülenister ska vi nu utvisa?

Extra oroväckande är att detta sker i en tid då vi fått ytterligare försämrad lagstiftning på det här området. Det skedde i förra veckan.

Fru talman! Sverige ska aldrig förhandla om människors liv och rättigheter. De som har sökt skydd hos oss ska få skydd här. Regeringen borde upphöra med dessa skamliga utvisningar. Det borde vår utrikesminister tydligt uttala.

Fru talman! Den 17 april inledde Turkiet ännu en militär offensiv, denna gång inte bara mot Syrien utan också mot Irak. Som vanligt slänger Turkiet in sitt terrorist- och PKK-kort. Men sanningen är att det är vanliga civila som drabbas när deras byar bombas, skogar bränns och jordbruksmark förstörs.

Men inte nog med den militära offensiven. Erdogan hotade dessutom i förra veckan att inleda ytterligare en militär offensiv i norra Syrien, i områden dominerade av kurder och andra minoriteter. Erdogans plan, som han har luftat många gånger, är att skapa en 30 mil bred zon dit han kan skicka tillbaka syriska flyktingar från Turkiet. Det är en plan som det internationella samfundet måste fördöma och aldrig acceptera.

Fru talman! Turkiet ska inte kränka andra staters territorium i strid med folkrätten. Det måste fördömas med kraft av Sverige, EU och omvärlden. Det borde vår utrikesminister tydligt uttala.

Fru talman! I hög takt sprider just nu de regimkontrollerade medierna i Turkiet det vi på ren svenska skulle kalla ren dynga. Enligt Turkiets despot Erdogan är flera riksdagsledamöter från olika partier i denna riksdag styrda av PKK. Det är något som självklart inte stämmer, men det sker därför att Turkiet motsätter sig Sveriges Natoansökan. Det är ett skolboksexempel på hur Erdogans regim jobbar med att sprida sitt narrativ. Genom smutskastning av folkets valda företrädare försöker Turkiet skapa split och oro här.

Fru talman! Detta måste givetvis fördömas. Vår utrikesminister gjorde också det den 27 maj. Efter det har dock fler svenska politiker listats. Därför måste uttalandet upprepas, gärna också av Sveriges talman.

Fru talman! Under Erdogans styre har inskränkningarna av demokratiska fri- och rättigheter varit enorma. Mer än 5 000 är politiska fångar. Nu hotas oppositionspartiet HDP, Vänsterpartiets och Socialdemokraternas gemensamma systerparti, av både upplösning och att hela ledarskiktet ska hamna i fängelse.

I den säkerhetspolitiska analysen fanns inte ett ord om Turkiet. Det fanns enbart i Vänsterpartiets särskilda yttrande. Det har visat sig vara en grav felbedömning som nu får allvarliga konsekvenser för Sveriges säkerhetsläge.

Det Vänsterpartiet hela tiden har sagt har redan blivit sanning, efter bara några veckor. Nu styr Erdogan Sveriges säkerhetspolitik. Det kan vi inte tolerera.

Anf. 79 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Den sittande regeringen i Bolivia, ledd av den vänsterpopulistiska politiska rörelsen MAS, har tagit landet i en alltmer auktoritär riktning, en utveckling som påbörjades under regeringen Evo Morales.

De demokratiska institutionerna har försvagats, och bristen på respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer blir allt större. Den exekutiva maktens inflytande har successivt ökat på de andra statsmakternas bekostnad. Betydande inskränkningar av kvinnors, hbtqi-personers och barns rättigheter förekommer trots en till synes progressiv lagstiftning. Pressfriheten har minskat drastiskt, och fackligt aktiva utsätts regelbundet för kränkningar.

Det är med besvikelse vi ser att den nye presidenten Luis Arce har valt att fortsätta ta sitt land och sin befolkning i en icke-demokratisk riktning.

Varför kan inte Vänsterpartiet erkänna att Bolivia under MAS ledarskap gått i en oacceptabel och odemokratisk riktning, som i sista hand drabbar kvinnor, fackligt aktiva och hbtqi-personer hårdast?

Anf. 80 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Jag ska börja med att vara ganska ärlig mot utrikesministern och säga att jag denna vår faktiskt inte hunnit med att följa utvecklingen i Bolivia så noggrant. Det har varit många andra utrikespolitiska ärenden som tagit min tid i anspråk.

När det gäller Latinamerika ser vi en stor vänstervåg över hela kontinenten, med ett antal ledare som har tagit bort förbudet mot abort, till exempel i Argentina, och man har en positiv utveckling även i en del andra länder. Jag tror att det är viktigt att vi från Sveriges sida understöder dessa positiva delar i Latinamerikas utveckling.

Sedan finns ett antal vänsterledare som går i diametralt motsatt riktning och som inte alls är på väg mot en demokratisk linje. Utan att ha följt Bolivia i detalj är jag självfallet oroad över det som utrikesministern beskriver. Sverige har en ambassad på plats i La Paz, och jag hoppas att utrikesministern i sina instruktioner till ambassadören och ambassaden tydligt redogör för att Sveriges linje är precis den som utrikesministern redogör för, nämligen att man ska stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter.

Bolivia präglas, enligt min uppfattning, av den kupp där Evo Morales och MAS avsattes och att man sedan, efter att MAS lyckades få folkets stöd för att komma tillbaka till makten, skulle ge igen lite för den tid som varit. I grunden är det rimligt att ställa personer som varit politiskt ansvariga till svars för de beslut som de fattat, men det får inte gå till överdrift så att människors demokratiska fri- och rättigheter inskränks. Vi måste jobba tillsammans för att dessa ska stärkas i Bolivia och i hela Latinamerika.

Anf. 81 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Låt mig, eftersom Håkan Svenneling har haft annat att göra, informera ledamoten om vad som har hänt. Bolivia har i FN, i sällskap med bland andra Venezuela, Nicaragua och Kuba, avstått från kritik mot Rysslands oacceptabla krig mot Ukraina.

Vänsterpartiet har ofta svårt att inse att sociala och politiska rättigheter måste gå hand i hand. Social utveckling kan aldrig ursäkta en begränsning av de mänskliga rättigheterna och friheterna. Evo Morales står sedan en lång tid nära Putin, och sedan krigets utbrott har Morales gång på gång framfört rysk desinformation på sitt Twitterkonto, där han bland annat har hävdat att det är Ryssland som försvarar sin kontinuitet som suverän stat, att Natos utvidgning är orsaken till kriget och att de rätta sanktionerna vore att stoppa vapnen till Ukraina.

Trots detta fortsätter Vänsterpartiets vurm, men jag hoppas att det som Svenneling säger i dag innebär att man inte fortsätter med det.

Anf. 82 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! När utrikesministern nämner vilka andra länder som Bolivia tyvärr har signerat uttalandet tillsammans med klarnar bilden. Det är dessa länder jag åsyftar när jag talar om vänsterledare som går i fel riktning när det gäller både demokrati och respekt för mänskliga rättigheter och som under lång tid har visat att de inte går i rätt riktning.

Däremot finns det andra vänsterledare på den latinamerikanska kontinenten som går i rätt riktning. Vi ser det i Peru, i Chile, i Argentina och till viss del i Mexiko, och det finns några länder till man kan addera. Jag hoppas att Sverige och utrikesministern jobbar tillsammans med att utveckla demokratin i de länder där man kan se framgångsfaktorer. Jag noterade att utrikesministern nämnde till exempel den feministiska utrikespolitiken i Mexiko.

Det bästa vi kan göra är att jobba tillsammans för demokrati och mänskliga rättigheter i Latinamerika genom att samarbeta med dem som vill utveckla dem och motarbeta dem som inte vill detta utan snarare går i motsatt riktning.

Anf. 83 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Jag måste inledningsvis säga att det var pang på rödbetan av utrikesministern, som tog upp denna skammens kvartett – Bolivia, Nicaragua, Kuba och Venezuela – med Vänsterpartiets talesperson. Han hanterade det så där.

Men det var inte detta som var min frågeställning. Inom avdelningen beröm är det mitt intryck att Vänsterpartiet är tydligt i många frågor. Sedan tycker vi olika. Detta är i grunden bra. Nato är ett typexempel. Där har Vänsterpartiet och Moderaterna varit två tydliga motpoler i den svenska riksdagen. Nu har Socialdemokraterna gått från Vänsterpartiets sida över till Moderaternas genom att vara för ett svenskt Natomedlemskap. Detta tycker jag i grunden är bra.

Samtidigt är Vänsterpartiets ledare väldigt tydlig med att om ett antal partier skulle få majoritet efter valet vill Vänsterpartiet att det ska formas en regering som Vänsterpartiet är en del av. Miljöpartiet har gått så långt som att prata om att de vill ha en regering med Miljöpartiet, om de kommer in, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Socialdemokraterna. Då har jag en fråga. I en regering fattar man kollektiva beslut. Säkerhetspolitik är ett av de absolut viktigaste områdena för en regering. Kommer Vänsterpartiet i en sådan regering att vara för det svenska Natomedlemskapet eller emot?

Det finns skäl att tro att vi kommer att vara inne i en ratificeringsprocess under ett antal månader. Kommer Vänsterpartiet, alldeles oberoende av om man sitter i regeringen eller inte, att verka för att övertyga andra länder och andra länders parlamentariker att ställa sig bakom en svensk Natoansökan, som sex partier står bakom, eller tänker man motarbeta detta? Det är mina frågor till Vänsterpartiet, fru talman.

Anf. 84 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! I grunden vill jag inte spekulera om vad som händer efter ett val, för jag tycker att det är viktigt att väljarna får säga vad de tycker. Vi är fyra partier på den rödgröna sidan som inte solklart har formerat oss i hur vårt regeringsalternativ ser ut. Detta beror på att väljarna väljer vilka partier de röstar på och därigenom avgör styrkeförhållandena på den rödgröna sidan och hur sammansättningen blir politiskt. Därför vill jag inte föregripa en kommande regeringsbildning.

Däremot är det solklart att Vänsterpartiet kommer att ställa krav i en sådan regeringsbildning. De avräkningar som regeringen ägnar sig åt när det gäller biståndet skulle aldrig ske om Vänsterpartiet satt i regeringen, och vi skulle aldrig tillåta vapenleveranser till Turkiet, bara för att vara tydlig om två saker.

Detta gör att det blir svårt för mig att spekulera i vad som skulle hända med en eventuell proposition om en Natoansökan. Däremot har jag varit tydlig med att Vänsterpartiet kommer att rösta emot när själva ratificeringsavtalet kommer till Sveriges riksdag, och detta är för att vi inte tycker att det gynnar Sveriges säkerhet att vara med i Nato, utifrån den klara och tydliga argumentation som Vänsterpartiet och Moderaterna har fört lång tid, både i och utanför denna kammare.

När det gäller andra länder vill jag vara tydlig med att Vänsterpartiet tycker att det är viktigt att andra länder kan visa stöd för Sverige och därigenom också Sveriges ansökan. Vi har inte gått ut med någon uppmaning till våra systerpartier att gå emot Sveriges ansökan. Vi tycker att man ändå kan se att det är en ansökan från den svenska regeringen, och i respektive land blir detta inte en fråga om vad Vänsterpartiet och Moderaterna står och pratar om i riksdagen. För oss handlar det i stället handlar om Sverige och hur länderna ser på Sverige. Vi tycker därför att det är helt okej om man röstar för att välkomna Sverige in i Nato, oberoende av om vänsterpartier är emot Nato i sig eller vilken åsikt man har i det specifika landet.

Anf. 85 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Det sista tycker jag att vi ska fästa stor uppmärksamhet vid. Det hedrar Vänsterpartiet att man så att säga inte bedriver krypskytte mot det egna landet när så många partier i Sveriges riksdag står bakom en svensk Natoansökan. Detta kan jag också bekräfta. Jag träffade företrädare för Vänsterpartiets systerparti i Grekland, Syriza. De var ohejdat för ett svensk Natomedlemskap, och det är flera parlament som säger att man till 100 procent kommer att stå bakom det. Där finns skäl att tro att det i alla fall finns reformerade vänsterpartier, kommunistpartier eller vad man nu vill kalla dem.

Det bästa sättet att undvika Vänsterpartiet i en eventuell regering är att se till att den sidan inte får majoritet. Men om det nu skulle bli en sådan majoritet och Vänsterpartiets heta önskan att bli en del av regeringen skulle uppfyllas handlar det inte bara om en proposition, utan det handlar om att varje dag som regering ge instruktioner till Nato och EU. Då är min fråga: Kommer Vänsterpartiet att ändra uppfattning om Nato före eller efter valdagen, lite beroende på valresultatet?

Anf. 86 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag inte kan lämna några garantier för att några partier någonstans i Europa eller något Natoland inte går emot en svensk Natoansökan, men vi har inte gett någon sådan instruktion.

När det gäller regeringssamarbetet är det svårt att spekulera om hur en eventuell regering skulle jobba, men det är absolut så att säkerhetspolitiken är en del av regeringens arbete. Vi har ett kollektivt beslutsfattande i Sverige, och jag utgår ifrån att vi kommer att förhandla om det i den regeringskoalition som vi eventuellt ingår i. Vi kan se att vänsterpartier i andra länder, där Norge och Finland är tydliga exempel, har klarat av att göra den typen av politiska överenskommelser mellan vänsterpartier och andra partier som man suttit i regering med.

Jag har gott hopp om att vi tillsammans ska kunna jobba för att trygga Sverige och Sveriges säkerhet. Jag tror inte att detta kommer att bli något problem.

Anf. 87 Aron Emilsson (SD)

Fru talman! När Håkan Svenneling bjuder upp till dans dansar vi.

Vänsterpartiet har efter ett segdraget motstånd ändå slutligen accepterat att 2 procent av Sveriges bnp ska gå till försvaret. Man har ju tidigare under lång tid velat dra ned på försvarsanslagen. Partiet är motståndare till Nato och driver en linje om att Sverige ska införa en mängd begränsningar i samarbetet med Nato. Vi har alla sett den hela sju sidor långa reservationen till den säkerhetspolitiska analys som vi tagit fram.

Det är svårt att se hur regeringen trovärdigt ska kunna samarbeta med vänstern inom säkerhetspolitiken och hur vänstern med trovärdighet och långsiktighet ska kunna samarbeta med regeringen eller Socialdemokraterna, i synnerhet när Sverige går med i Nato.

Vänsterpartiet röstade ju först mot vapenexport till Ukraina för att sedan ändra hållning. Det tycker jag att man ska ha en eloge för. Men precis som föregående talare berörde handlar den stora frågan om att just säkerhetspolitik kanske är den kärna av verksamhet som en suverän stat håller allra närmast sig själv.

Frågan är alltså: Vad kommer Vänsterpartiets viktigaste säkerhetspolitiska ingångar i regeringsförhandlingar med Socialdemokraterna att vara?

Anf. 88 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! När det gäller försvarsbudgeten tror jag faktiskt att det blir ett av de absolut lättaste områdena att komma överens med regeringen om. Till skillnad från vad Aron Emilsson säger har Vänsterpartiet inte föreslagit någon neddragning av försvaret. Vi har alltsedan 2014 stått bakom en uppräkning av försvarsutgifterna, även om vi ibland har velat att den ska ske långsammare. Då talar vi ändå om en period på tio år. Dessutom har vi mellan 2014 och 2018 gjort fyra höstbudgetar – jag tror att det blev åtta budgetar totalt eller kanske tio, till och med – där vi har ökat försvarsanslagen i förhandlingar tillsammans med regeringen. Vi har stått bakom det.

Vänsterpartiet har alltså snarare varit en av de bidragande faktorerna till att vi har haft den uppbyggnad av försvaret som vi faktiskt kan se i dag.

Om man breddar bilden, som Aron Emilsson vill, och pratar mer om samarbetet med Nato och säkerhetspolitiken och så vidare kan jag säga att det är klart att det kommer att innebära utmaningar. Det är ju en fråga för förhandlingar när det gäller sådant som en eventuell regering kommer att få hantera.

Vi i Vänsterpartiet har varit väldigt tydliga med att vi vill se en kärnvapenfri värld. Det kommer vi att trycka på regeringen om. Den debatt vi kommer att ha lite senare i dag utifrån Miljöpartiets motion med anledning av en särskild händelse, alltså Natoansökan, är ett exempel på en sådan debatt som är viktig att föra.

Jag tycker fortfarande att Socialdemokraterna är väldigt otydliga om hur de vill inkorporera att Sverige nu de facto vill vara en del av en militärallians som använder kärnvapenhotet som sitt yttersta hot. Det är ett nytt ben i svensk säkerhetspolitik, och ändå har vi liksom inte lyckats mejsla fram det, trots att vi har suttit i säkerhetspolitiska överläggningar och att vi i dag ska ha debatt om det.

Det enda som kommer från er som vill gå med i Nato är att ni säger att ni inte vill ha kärnvapen, men man har från regeringens sida faktiskt inte uttalat detta tydligt. Går man långt tillbaka i tiden kommer man till 1981, då vi sa det i FN en gång.

Anf. 89 Aron Emilsson (SD)

Fru talman! Håkan Svenneling nämnde i det föregående replikskiftet att det är viktigt att andra länder kan visa Sverige stöd under olika former av säkerhetspolitiska hot. Det tog jag fasta på lite grann.

Från Vänsterpartiet har man ju uttalat att man vill riva avtalet om värdlandsstöd med Nato. Man vill avbryta Sveriges samarbete med Europeiska försvarsbyrån och en del andra organisationer. Man gör tolkningen att detta skulle försämra Sveriges försvarsförmåga i ett redan allvarligt läge.

Vi hör också Försvarsmaktens och Sveriges expertmyndigheters bedömningar att detta så att säga på alla sätt och vis är det bästa tänkbara för Sverige i dag att nå alla de samverkansformer inom Natofamiljen som vi kan nå för att också trygga Sveriges säkerhet.

Vi sverigedemokrater vill också påminna om att vi var det parti som så att säga stred för skrivningen om att den militära alliansfriheten historiskt har tjänat Sverige väl. Vi har inte ändrat oss för att andra har ändrat sig utan för att verkligheten har ändrat sig. Vill vänstern fortsätta med Sverige i en sådan allvarlig situation?

Anf. 90 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Vi har från Vänsterpartiets sida varit väldigt tydliga med att vi är beredda att samarbeta med alla som är beredda att försvara Sverige, svenskt territorium och det svenska folket. Det handlar om att stärka vår säkerhet tillsammans med andra, och detta säger vi i sak inte nej till. Det var också därför vi var för en lagstiftning som gör det möjligt för Sverige att ta emot militärt stöd från andra stater om regeringen så bestämmer.

Vi tycker att det är viktigt att behålla det svenska självbestämmandet. Det har varit ett skäl som tidigare har varit viktigt för Sverigedemokraterna att lyfta fram. Men nu så har ju Sverigedemokraterna övergett sin retorik för att helt passa in i högergänget. Därmed går man också in för ett Natomedlemskap.

Jag är inte särskilt orolig för att vår försvarsförmåga skulle försämras om vi inte samarbetar i Europeiska försvarsbyrån och i en del EU-samarbeten. Det handlar om att öva tillsammans med andra länder som är beredda att försvara Sverige. Men Nato är en politisk organisation där också diktatorn Erdogan ingår. Det är därför som jag är emot ett Natomedlemskap. Jag är orolig för vad det innebär för Sveriges politik och för vår säkerhet.

Anf. 91 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Jag var lite intresserad och lyssnade in inlägget från Håkan Svenneling för att höra var det skulle landa. Jag hörde inget om någon folkomröstning om Natomedlemskap.

Jag är lite nyfiken om detta är en fråga som fortfarande drivs av Vänsterpartiet. Kommer den att drivas i valrörelsen? Eller är det något som Vänsterpartiet har övergivit?

Vi hade tidigare en utrikespolitisk debatt om Natofrågan. Jag har tidigare haft bilden att Vänsterpartiet egentligen vill att Nato ska upplösas. Är det en hållning som Vänsterpartiet fortfarande har och vill verka för?

I sådant fall kan jag tänka mig att Vänsterpartiet kan ha god nytta av att referera många av de felaktiga påståenden om Sverige som kommer från Turkiet. Nästan hela anförandet handlade ju just om detta, och jag var lite förvånad, för det borde väl snarare fokusera på hur vi i Sverige ska stärka vår säkerhet. Men om detta hörde jag inte mycket från Vänsterpartiet och Håkan Svenneling i inlägget.

Jag är alltså nyfiken. Vill man upplösa Nato eller inte? Ska det vara folkomröstning eller inte? Är detta frågor som ni kommer att driva inför det stundande valet?

Anf. 92 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Jag har många gånger kritiserat hur forcerad processen med en svensk Natoansökan har varit hur bristfällig den folkliga debatten har varit. Jag tycker att de fyra senaste veckorna med diplomatisk kris med Turkiet också har visat på bristen på debatt när denna typ av argument mot ett svenskt Natomedlemskap inte kom upp innan regeringen ansökte utan först efteråt. Då har regeringen hamnat i trångmål när det gäller att förklara hur man ska ha det när man ingår en allians med ett land som Turkiet.

Jag tycker fortfarande att en folkomröstning om ett Natomedlemskap vore bra. Det främsta skälet till det är att vi här i Sveriges riksdag fortfarande inte har tagit ställning till huruvida vi ska ha ett Natomedlemskap eller inte. Än så länge är det bara regeringen som har ansökt utifrån vad regeringen anser och hur majoritetsförhållandena ser ut i Sveriges riksdag.

Jag tycker att detta är en fråga som är lika viktig som andra frågor som man tidigare folkomröstat om: kärnkraften, pensionerna, EU- medlemskapet och EMU. Jag utgår ifrån att en sådan folkomröstning skulle leda till att också Kerstin Lundgren skulle få möjlighet att förklara för svenska folket hur argumenten för ett svenskt Natomedlemskap ser ut. Skulle det bli ett ja i en sådan folkomröstning kommer jag definitivt att acceptera det valresultatet och förhålla mig till det. Men det tråkiga här är att vi inte låter svenska folket säga sitt.

Det hade ju varit bra om svenska folket åtminstone hade haft chansen att i allmänna val till Sveriges riksdag ta ställning till partier som nu faktiskt har bytt åsikt med en dags varsel eller på några få veckor.

Detta med Natos upplösande är en skrivning som finns i Vänsterpartiets partiprogram. Det är fortfarande det partiprogram som gäller. Skrivningen har nu ganska många år på nacken. Vi har ju velat anta ett nytt partiprogram, men det kom en pandemi i vägen som gjorde det interna partiarbetet svårt.

I sak är det alltså rätt: Ja, det vill vi. Men i praktiken är det helt omöjligt för ett litet vänsterparti i Sverige att påverka detta.

Anf. 93 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Jag hörde “jag tycker”, men jag ställde frågan: Vad kommer Vänsterpartiet att göra? Kommer Vänsterpartiet att driva krav på folkomröstning? Jag minns också att vi har haft folkomröstningar. Vi har som sagt haft folkomröstning om EU-medlemskapet. Men det innebar inte, fru talman, om jag minns rätt, att Vänsterpartiet ändrade sig. Vänsterpartiet tyckte fortfarande, ganska länge efteråt, att vi skulle lämna EU. Nu har man ändrat sig – eller fortfarande kanske man tycker att vi ska lämna EU. Då är det spännande att man säger: Får vi en folkomröstning om Natomedlemskap kommer jag att acceptera det, precis som jag har gjort om EU-medlemskapet. Det låter lite så där, fru talman, när det gäller trovärdighet.

När det gäller frågan om hur man sprider Turkiets budskap är det verkligen viktigt att Vänsterpartiet inte gör sig till nyttig vän av Erdogan i det här läget.

Anf. 94 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Vi avser att driva kravet om folkomröstning. Det är en del av budskapet vi går till val på, precis som Centerpartiet går till val på andra saker.

Jag tycker att Kerstin Lundgren blandar ihop vad ett parti tycker och hur man ser på folkomröstningsresultat. Det var inte så att vi gick in i EU med glädje, men vi var ändå med på att en majoritet av svenskarna var för ett EU-medlemskap, och därför ansökte Sverige om EU-medlemskap efter en folkomröstning.

På samma sätt borde man ha gjort när de svenska medborgarna sa nej till ett EMU-medlemskap. Det skrevs aldrig något avtal mellan Sverige och EU om att Sverige inte behöver gå med i EMU. Ska man formellt tolka hur Lissabonfördraget är skrivet måste Sverige någon gång i framtiden gå med i EMU. Där tycker jag att man inte har respekterat folkviljan. Samma sak gäller kärnkraftsomröstningen, där jag inte heller tycker att man har respekterat folkviljan.

Det är skillnad på hur ett parti ser på en folkomröstning och vad ett parti tycker i sin sakpolitik.

Anf. 95 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Att Vänsterpartiet står fast vid sitt nej till Nato har inte undgått någon. Jag har hört vad som har sagts, men min ärliga fråga är ändå till Håkan Svenneling: Vad är alternativet?

Den säkerhetspolitiska analysen, som du och jag var med om att göra, var bara en i raden av instanser som har kommit fram till de viktiga slutsatserna, nämligen att bilaterala försvarsavtal inte räcker, att Sverige behöver fördragsfästa försvarsgarantier och att det bara är Nato som kan ge detta.

Även om det tar emot för Håkan Svenneling att tillstå fakta, nämligen att Sverige står sårbart inför ett ryskt angrepp i avsaknad av ett Natomedlemskap, hoppas jag att vi båda är överens om att de baltiska staterna behöver Natos skydd. I grund och botten är det frågan om överlevnad.

Ett svenskt Natomedlemskap kommer avsevärt att stärka Baltikums säkerhet, och det kommer på ett avgörande sätt att underlätta hjälp västerifrån om Ryssland skulle få för sig att gå till attack. Man har ju vapensystem, som ledamoten säkert känner till, i Kaliningrad som gör att man väldigt snabbt kan sätta upp en mur och förhindra Natohjälp kommande från Polen. Det enda sättet är då att flyga över Sverige.

Då är frågan: Tror Håkan Svenneling att de baltiska staterna ångrar sitt medlemskap i Nato? Och vad är alternativet till Nato för Sverige?

Anf. 96 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Ledamoten Oscarsson öppnar upp en diskussion som Sverige borde ha tagit innan man ansökte om ett svenskt Natomedlemskap, och man borde också ha haft den inom ramen för de säkerhetspolitiska överläggningarna. Jag tror att om vi inte hade forcerat processen så mycket och förkortat den hade vi också kunnat diskutera alternativ till en svensk Natoansökan. Det är absolut så att sådana egentligen finns.

Det handlar bland annat om det som vi har kommit överens om i Försvarsberedningen om 2 procent av bnp till det egna svenska försvaret. Det är en tydlig markering för att rusta det svenska försvaret i en mer orolig omvärld som är orolig på grund av Putins agerande i Georgien, Ukraina, Belarus och på andra håll. Det är i grunden väldigt otrevligt och olyckligt att vi inte har fått en mer fredlig utveckling i världen i stort och även i vårt närområde.

Hans Wallmark var faktiskt inne på ett av alternativen här för en liten stund sedan i debatten när han pratade om rustningskontroll. Det är en sådan sak som vi inte diskuterade här så mycket men som vi borde ha diskuterat. Man borde ha diskuterat åtgärder för en kärnvapenfri värld i större utsträckning i de här samtalen, och man hade till exempel kunnat införa en lagstiftning mot kärnvapen på svenskt territorium som en deeskalerande åtgärd.

Det där tycker jag är en debatt som borde ha förts men som aldrig fördes. Därför diskuterade man aldrig andra, alternativa säkerhetspolitiska vägval som alternativ till ett svenskt Natomedlemskap. Jag tycker att Oscarsson själv har ett ansvar för att det inte skedde.

När det gäller de baltiska staterna får de baltiska staterna göra sina säkerhetspolitiska vägval själva. Det är klart att vi har ett stort intresse av att stärka skyddet av Östersjön, och enklaven Kaliningrad som Oscarsson tydligt redogör för är en utmaning både för Sveriges säkerhet, för de baltiska ländernas säkerhet och för säkerheten i stort i hela vårt närområde.

Det finns en oro för att misstag nu begås under till exempel den ryska övningssäsongen och att det kan utlösa risker.

Anf. 97 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! 2 procent av bnp är ett golv om man är med i Nato. Ska vi inte vara med i Nato handlar det om 4-5 procent, som under kalla kriget, och det skulle vi i så fall ha börjat med för tio år sedan. Att det skulle vara ett alternativ stämmer inte. Så länge Sverige står utanför Nato bidrar vi till att skapa ett säkerhetspolitiskt vakuum i Östersjöregionen. De enda som gynnas av en sådan osäkerhetsfaktor är Ryssland.

Jag tror att alla vi i kammaren vet att man i de baltiska staterna verkligen inte ångrar utan verkligen är oerhört tacksam för att man tog steget 2004. Annars hade man varit en munsbit för Ryssland. Men man har också varit angelägen om att Sverige också ska gå med, för det minskar risken för angrepp mot deras länder och också mot vårt land. Det är därför det är så viktigt att vi nu har tagit steget.

Anf. 98 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Mikael Oscarsson har den svenska flaggan på kavajslaget, men jag tycker att svenska politiker har haft en förmåga att inte se till Sveriges säkerhetspolitiska intressen främst i de här diskussionerna. Man har helt plötsligt breddat diskussionen på ett sätt som egentligen i grunden inte är särskilt naturligt för en svensk politiker att göra.

Jag tycker att det är viktigt att vi står upp för Sveriges säkerhet. Jag är övertygad om att vi bäst bygger svensk säkerhet tillsammans med andra, och därför tycker jag att det är viktigt med samarbete med andra länder som vill försvara Sverige och svenskt territorium och Norden och Baltikum i stort.

Jag tycker definitivt att vi ska finnas där till stöd för våra baltiska vänner, men jag är inte säker på att ett Natomedlemskap inte kommer att höja riskerna i vårt närområde när vi får ytterligare spänningar och ytterligare upprustning och att Putin i värsta fall agerar på det sätt som han har gjort på andra håll och kanter. Det är därför jag är emot ett svenskt Natomedlemskap, och det är jag i grunden stolt över.

Jag tror att vi kan göra mycket mer för att öka vår säkerhet om vi också tittar på andra vägar än bara ett svenskt Natomedlemskap.

Anf. 99 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Jag skulle vilja fråga Håkan Svenneling lite om det vi kan kalla för den Putinvänliga vänstern.

I skenet av antiimperialism, eller USA-hat som det väl heter på mer korrekt svenska, finns människor med vänsteridentitet som hamnar mer eller mindre rakt i knät på ett antal diktaturer i världen. Vi såg det här tydligt på 90-talet med stödet till Milosevic och Karadzic under Balkankrigen, stödet till Castroregimen på Kuba, till Venezuela nu under Maduro, stödet till Asad och även till Vladimir Putin.

Redan 2014 såg man hur konspirationer kring Majdanprotesterna, där det talades om en ukrainsk statskupp och så vidare, fick fäste i delar av vänstern, men inte hos Håkan Svenneling, vill jag dock vara tydlig med att säga. Han är en mycket god demokrat, är min bild.

Men Vänsterpartiet har ett ansvar, för under många år har Vänsterpartiet varit den starkaste företrädare som på något sätt har närt denna typ av ideologisk uppfattning om världspolitiken – hela den antiimperialistiska uppfattningen och det narrativet, så att säga, som varit väldigt starkt inom i alla fall delar av vänstern. Detta finns kvar även i dag. Vi ser ju inom delar av vänstern ett stöd för Putins agerande i Ukraina. Till och med före detta riksdagsledamöter för Vänsterpartiet stöder det faktiskt på olika sätt i sociala medier och så. En del av dessa personer är vandrande säkerhetsrisker, skulle jag vilja hävda.

Vänsterpartiet måste agera för att göra upp med denna väldigt långa socialistiska tradition av undfallenhet mot auktoritära regimer. Kan Håkan Svenneling reda ut hur det ska gå till?

Anf. 100 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Tack, Fredrik Malm, för denna fråga, som jag i grunden absolut tycker är viktig att diskutera. Som Malm är inne på har tankegången om att min fiendes fiende måste vara min vän funnits, och den finns till viss del kvar. Logiken haltar betänkligt när en del personer kommer till de slutsatser som Malm exemplifierar med och tror att det handlar om USA-imperialism eller något sådant.

Vi är i ett läge där vi har fattat väldigt många beslut i stor enighet här i riksdagen. Vi har i dag en utrikespolitisk debatt där vi polariserar, men i mångt och mycket är vi i Sveriges riksdag eniga om svensk utrikespolitik. I de säkerhetspolitiska överläggningarna var det därför viktigt för mig att vara tydlig med att vi delar analysen av Ryssland och Rysslands agerande och ger vårt tydliga stöd till Ukraina. Det finns en stor och bred enighet kring detta. Jag tycker att det är viktigt att manifestera det om och om igen.

Jag är lite orolig, för det kommer från högerhåll en hel del attacker, ibland mot oss i Vänsterpartiet och ibland mot andra partier, som till exempel går ut på att vi inte skulle vara genuina i vårt stöd till Ukraina. Jag tycker att den typen av splittring är extra farlig ett valår som detta – att man ger sig på andra partiers stöd. Jag är rätt övertygad om att alla 349, eller i varje fall 348, ledamöter står upp för Ukraina och dess folk och att vi är eniga om detta. Det kan ibland finnas små skillnader, men i grunden finns stödet där.

Dessa personer som finns inom vänstern agerar ofta på det sätt som Malm är inne på: Man säger sig vara för fred, och i praktiken betyder det att man vill stödja det ryska narrativet. Det är en utmaning för oss. De använder ofta vårt namn för att tvätta sig själva och komma åt våra resurser och pengar för att genomföra manifestationer. Vi kämpar på med att trampa rätt där. Ibland tar vi ett steg framåt och får sedan backa därifrån för att det rör sig om organisationer som vi inte vill ha samröre med.

Anf. 101 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Jag vill tacka Håkan Svenneling för svaret och för den ödmjukhet han visar inför detta problem. Dock ska väl sägas, fru talman, att Vänsterpartiet delvis har blottat sig lite för denna typ av angrepp – dels genom en lång tradition av problem med att se skillnaden mellan demokrati och diktatur, dels till exempel genom det initiala beslutet att inte ställa upp och ge vapenstöd till Ukraina.

Den 1 mars hölls också en votering i Europaparlamentet om att fördöma Ryssland, och Vänsterpartiets ledamot valde då att lägga ned sin röst. Det var bara ett tjugo- eller trettiotal ledamöter i parlamentet som gjorde det; resten, över 600, röstade för att fördöma Ryssland. Vänsterpartiet har även en folkhögskola som samarbetar med den kubanska regimen.

Det finns alltså en hel del att göra. Håkan Svenneling får gärna lite mer konkret utveckla hur man ska gå till väga för att få bort de antidemokratiska tendenser som finns i delar av Vänsterpartiet.

Anf. 102 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! När det gäller omröstningen i Europaparlamentet fanns det skrivningar i den resolutionen om att det var välkommet att Sverige gick med i Nato. Det var lite väl magstarkt för Vänsterpartiet att skriva under på det, så därför valde vi att avstå. I övrigt är det väldigt tydligt att vi har stått upp för Ukraina och dess folk.

När det gäller omröstningen här i Sveriges riksdag om det första vapenstödet till Ukraina – vi har ju stöttat de efterföljande stöden – var processen, tycker jag, väldigt forcerad. Det var en process vars like jag inte sett under mina åtta år som riksdagsledamot. Ett utskottsinitiativ från fem ledamöter i finansutskottet som har stor påverkan på svensk säkerhets- och utrikespolitik klubbades med 22 timmars varsel.

På den korta tiden hann vi i Vänsterpartiet inte riktigt samtala på det sätt som jag hade velat och diskutera vad som hade varit den bästa lösningen. Det gick lite för fort för oss; vi blev lite splittrade. Efter några dagar hittade vi sedan rätt, och därefter har vi tillsammans stött allt militärt stöd till Ukraina. Det tänker jag fortsätta med.

Anf. 103 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman, utrikesministern, ledamöter, ni som sitter på läktaren och ni som följer debatten där hemma! Den här debatten sker i ett allvarligt läge. Det pågår ett anfallskrig i Europa, och Ryssland tvekar inte att använda militära medel för att uppnå sina mål. Ryssland ser Sverige och Finland som sin intressesfär. Vi ser barbariet med egna ögon i skildringarna från Ukraina av tortyr, mord, våldtäkter och brott mot krigets lagar. Vi har inte sett sådana här saker sedan Stalin och Hitler.

Regeringen har nu äntligen insett det som Kristdemokraterna länge har påpekat, nämligen att vi behöver bli medlemmar i Nato. Vi behöver ha de säkerhetsgarantier som vi får genom artikel 5, och vi kan ha en gemensam försvarsplanering. Detta ökar säkerheten för vårt land men också för omvärlden.

Anledningen till att vi möts för debatt här i dag är att regeringens egen utrikesdeklaration från februari inte stod pall för verkligheten när ett krig hade utbrutit i Europa. Trots att Ryssland förberedde en fullskalig invasion av Ukraina uppfylldes denna kammare i februari av ett eko: “Regeringen avser inte att ansöka om Natomedlemskap.” Orden kom från utrikesministern, och i kalendern noterades den 16 februari 2022.

Vi vet alla vad som hände sedan. Även om det finns mycket att säga om vägen dit vill jag ta tillfället i akt att tacka utrikesministern för det historiska beslut som regeringen fattade den 16 maj: att Sverige tillsammans med Finland skulle ansöka om medlemskap i Nato.

För Kristdemokraternas del är saken glasklar. Vår utrikespolitiska linje har inte ändrats sedan februari; den ligger fast. Det handlar om en värdebaserad utrikespolitik som främjar frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Just därför är det så viktigt att det svenska stödet till Ukraina fortsätter och utökas. Och just därför måste vi göra allt som står i vår makt för att mota bort den ryska nyimperialismen.

Det ukrainska folket visar fortfarande en mycket stark försvarsvilja. Men tiden blir mer och mer knapp. Även om de ryska förbanden dras med minst sagt undermålig logistik saknas inte förmåga till uthållig krigföring.

Sverige kan göra mer för Ukraina. Kristdemokraterna vill möjliggöra för fler leveranser av svensk krigsmateriel, mer pengar till Ukrainas väpnade styrkor och fler humanitära insatser. Vi ser framför oss att vi skulle kunna avvara Robotsystem 70, liksom Stridsvagnsmina 5 och 6, stridsfordon och ett par tusen pansargevär Carl Gustaf, som ändå ska utrangeras från hemvärnet. De skulle kunna göra väldigt stor nytta där nere. Om det är någon gång vi har möjlighet att agera är det nu.

Till syvende och sist handlar det om att begränsa Rysslands förmåga till nya angrepp. Känslan 40 mil bort, på andra sidan Östersjön i våra baltiska grannländer, är att den ryska invasionen av Ukraina ger en fingervisning om vad som skulle kunna vara nästa steg. I Estland råder uppfattningen att frågan inte är om utan när ett ryskt angrepp kommer att ske.

Vänner! Aldrig någonsin får vi acceptera att Estland, Lettland och Litauen ställs under ryskt herravälde.

Fru talman! De värden som vi håller kära hotas av auktoritära krafter. Jag vill nämna tre diktaturer vars maktambitioner sträcker sig långt utanför de egna ländernas gränser: Ryssland, Kina och Iran.

I Vladimir Putins Ryssland hårdnar greppet. Protester slås ned med våld, regimkritiker förgiftas och censuren tilltar. Även vi som minns förtrycket i Sovjetunionen häpnar över det som vi ser i dag.

I Kina pågår ett förtryck av mänskliga rättigheter i oförminskad omfattning som kräver omvärldens fördömanden. Jag noterade att Kina inte alls nämndes i utrikesministerns anförande. När Kina ter sig alltmer aggressivt måste svaret från världens demokratier vara resolut. Vi kristdemokrater står med våra vänner i Taiwan, Hongkong och Xinjiang.

Fru talman! Iran gör ingen hemlighet av att de vill utplåna den judiska staten Israel från jordens yta. Men Iran utgör inte bara ett hot mot Israel utan är ett reellt hot mot oss här i västvärlden. I landet fängslas oliktänkande utan möjlighet till rättslig prövning. En av dem är den svenske forskaren Ahmadreza Djalali som har dömts till döden och lever under förhållanden som ingen människa ska behöva uppleva.

Med hjälp av sina ombud växer den iranska regimens destruktiva inflytande i land efter land. Jag tänker på Libanon, Syrien, Irak och Jemen. Det avtal som skulle förhindra att Iran utvecklar kärnvapen har möjliggjort en miljonrullning rakt in i Irans krigsindustri.

Min uppmaning till regeringen är enkel: Gör inte om samma misstag en gång till. Sanktionslättnader mot Iran får inte komma på tal förrän det sker en klar förbättring av situationen för mänskliga rättigheter i landet. Vi måste fortsätta att sätta hårt mot hårt.

Fru talman! Sverige behöver en ny Mellanösternpolitik som bättre hanterar de utmaningar som regionen står inför, där kampen för de mänskliga fri- och rättigheterna ges högsta prioritet. I detta arbete är stödet till religiösa och etniska minoriteter särskilt viktigt. Kristna är världens mest förföljda religiösa grupp, och det måste avspeglas i regeringens tematiska prioriteringar. Mycket mer kan göras för att hjälpa människor som förföljs för sin tros skull.

Fru talman! Vi kristdemokrater vill att den svenska finansieringen av UNRWA upphör och att ansvaret för de palestinska flyktingarna förs över till UNHCR. Att UNRWA medverkar till att förvärra konflikten mellan Israel och Palestina är ett obestridligt faktum. Kristdemokraterna vill villkora biståndet till den palestinska myndigheten så länge terrorhyllningar och våldsuppviglingar mot israeler tillåts fortgå.

Särbehandlingen av Israel måste upphöra. Det är hög tid att Sverige flyttar sin ambassad från Tel Aviv till landets huvudstad Jerusalem.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag ta tillfället i akt att tacka Lars Adaktusson för det utomordentliga arbete som han har gjort i utrikesutskottet som utrikespolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

Kampen för en värdebaserad utrikespolitik, där frihet, demokrati och mänskliga rättigheter är ledorden, är viktigare nu än någonsin tidigare.

Anf. 104 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Jag vill ta upp en sak som Mikael Oscarsson nämnde i slutet av sitt anförande, nämligen hur Sverige ska verka för att motverka inskränkningar av religions- och övertygelsefrihet genom att försvara och skydda individers frihet att själva välja religions- och trosuppfattning.

Sverige står i löpande kontakt med ledarna för trossamfunden, inklusive representanter för kristna grupper, om deras situation. Sverige trycker också på i EU för en stark och enad röst till skydd för religions- och övertygelsefrihet. Men hur anser Kristdemokraterna att man ska arbeta mot förföljelse av religiösa minoriteter?

Anf. 105 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Jag tackar för frågan. Detta är någonting väldigt viktigt. Vi ser hur förföljelsen ökar. Jag nämnde i mitt anförande att kristna är den grupp som förföljs allra mest. Men vi ser också hur andra grupper drabbas. Detta är någonting väldigt grundläggande. Rätten att ha en tro är någonting basalt och viktigt.

Det som jag ser framför mig är att regeringen ytterligare prioriterar detta i det arbete som utrikesministern gör i EU och att man lyfter fram att detta är någonting som angår oss. Vi har sett att exempelvis Storbritannien har initierat en utredning kring religiös förföljelse som kom fram just till att det är de kristna som förföljs mest. Man lyfter på olika sätt fram detta, internt i landet men också på alla sätt man kan. Man trycker på de regimer som gör tvärtom.

Vi ser tyvärr att utvecklingen går åt fel håll. Förföljelsen ökar i Iran, i Nordkorea men också i många andra länder. Detta är alltså en utveckling som kräver vårt engagemang och där vi på olika sätt behöver använda de medel som vi har för att trycka på för religionsfrihet.

Anf. 106 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Mikael Oscarsson nämner hur viktigt det är att jobba inom EU. Det gör regeringen också genom att vara pådrivande för att EU ska fortsätta att ta upp dessa frågor.

Hur ser KD på möjligheterna att fortsätta att motverka förföljelserna av utsatta religiösa minoriteter inom EU med ett eventuellt regeringssamarbete med ett EU-fientligt parti som Sverigedemokraterna?

Anf. 107 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Vi är av den enkla och självklara uppfattningen här i riksdagen att vi kan lägga ned riksdagen och demokratin om vi inte talar med varandra. För oss var det självklart att ha inställningen att vi ska tala med alla partier som finns i Sveriges riksdag för att komma någon vart och för att uppnå våra syften.

Vi ska i demokratiska val tala om vad vi går till val på. Sedan är det vår uppfattning att vi ska försöka göra skillnad. På exakt samma sätt är det, fru talman, i EU-parlamentet. Självklart ska vi hitta sätt att komma någon vart så att vi kan göra skillnad för alla de människor som lider för sin tro och som får uppleva förföljelse som är fruktansvärd och som ökar. Då kan vi göra skillnad genom att hitta samarbeten. Och det kommer vi att fortsätta göra.

Anf. 108 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Nyligen besökte jag Polen. Där träffade jag Joanna och hennes fem månader gamla son, Gustav. Joanna berättade för mig att när hon träffade sin läkare och sin barnmorska i den väldigt liberala staden Gdansk litade hon på vad de sa när de sa att hennes foster var friskt. Men så ser det inte ut överallt längre, sa hon.

På vissa håll i Polen har hon hört vittnesmål om kvinnor som har fått höra att allt är bra och sedan fött barn som varit så svårt sjuka att de dött. Denna rädsla är ett resultat av inskränkningar i aborträtten i Polen, där abort inte är tillåten ens av foster som är så svårt missbildade att de inte kommer att överleva.

Denna verklighet möter nu också de ukrainska kvinnor som har utsatts för våldtäkter av ryska soldater och sedan flytt och upptäckt att de blivit gravida. I Ukraina är jakten på preventivmedel någonting som präglar kvinnors vardag. Skräcken för att bli våldtagen och dessutom behöva föda ett barn är fruktansvärd.

Mikael Oscarsson avslutade sitt anförande med en hyllning till Lars Adaktusson som 22 gånger i EU-parlamentet har röstat emot aborträtt för kvinnor i Europa och globalt. Hur är det möjligt att Kristdemokraterna inte kan ta avstånd från detta med all kraft?

Anf. 109 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Det krig som pågår i Ukraina är fruktansvärt, och vi vet att sexuellt våld används. Vi har sett det på många ställen, även i länder jag själv har besökt, som Kongo. Det är fruktansvärt. Användningen av sexuellt våld är ju det värsta man kan tänka sig, och dessutom används det som en del i krigföringen. Det förstör människors liv på olika sätt. Det är fruktansvärt.

Kristdemokraterna står upp för kvinnors och flickors rättigheter, och det har vi gjort hela tiden. När det gäller Lars Adaktussons röstande hänvisade han till att detta är något som inte bör ligga på EU-nivån utan något som varje land borde få besluta om. Det var därför han valde att avstå. Han menade att det är självklart att Bryssel inte ska ha någonting med den svenska abortlagen att göra, lika lite som med något annat lands. Det var därför. Sedan kan det finnas någon annan omröstning, men det har han själv redogjort för i detalj.

Anf. 110 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Det har redogjorts i detalj för varför det var fel att deklarera att våldtagna barn inte skulle få abortera sina foster, eller varför det var fel att ta ställning mot detta.

Jag tycker att varenda anständig politiker måste stå upp för kvinnors rätt att bestämma över sin kropp. När länder i Europeiska unionen – som Polen – nu förbjuder att ukrainska kvinnor som under kriget har blivit offer för våldtäkt ska få tillgång till den vård som möjligheten att göra abort på ett säkert sätt innebär måste alla anständiga politiker ställa sig upp och säga ifrån. Man måste arbeta aktivt mot den här typen av livsfarliga abortförbud. Vi vet att tillgång till säkra aborter räddar kvinnors liv.

Är Kristdemokraterna beredda att arbeta aktivt för detta internationellt?

Anf. 111 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Som jag sa står Kristdemokraterna upp för kvinnors och flickors rättigheter. Vi har varit väldigt tydliga med att vi inte vill ändra den svenska abortlagen.

Det som är viktigt här är att det ju var just detta skäl Lars Adaktusson hänvisade till när han gjorde sina röstförklaringar. Han menade att abortlagstiftning är någonting som Bryssel inte ska ha med att göra för svenskt vidkommande utan att vi ska bestämma över den på den lokala nivån. Han hade ett väldigt tydligt resonemang, och det delade han med de allra flesta av representanterna för de partier som är med i EPP. Lars har alltså varit väldigt tydlig med exakt hur han tänkte och agerade. Det finns klart dokumenterat att Kristdemokraterna står upp för de här rättigheterna.

Anf. 112 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Det är svårt att ta in det som sker i Ukraina och Europa. Nu har det gått över 100 dagar sedan den ryska invasionen av Ukraina inleddes, och vi ser en nation som hotas av utplåning om Ryssland går segrande ur detta.

Vi ser enorma flyktingströmmar, med många miljoner människor. Det kanske inte är så många som har kommit ända hit upp till Sverige, men vi kan till exempel titta på Polen, där det finns miljoner ukrainare. Jag har dock träffat ukrainska flyktingar här i Sverige också – de står ofta på Drottninggatan, ett stenkast från riksdagen, och sjunger. Det finns en liten pojke som heter Timur, är tolv år gammal och brukar sjunga Ukrainas nationalsång när vi varje måndag håller möten på Norrmalmstorg. Han har bara varit här i två månader, tror jag.

Det är klart att det är svårt att ta in den sorg, vrede och förtvivlan som hela den ukrainska nationen och befolkningen nu känner. Vi har sett vad som har hänt i Butja, Charkiv, Cherson, Mariupol, Mykolaïv och inte minst i Kiev. Vi har också sett förödelsen när de ryska trupperna har dragit sig tillbaka – när man hittar massgravarna och så vidare.

Fru talman! Det är oerhört viktigt att slå fast Ukrainas rätt att försvara sig och att Sverige och andra länder i EU måste göra precis allt för att Ukraina ska klara av att befria sitt land från de ryska angriparna. Vi måste också agera för att vi inte ska ha svarta hål i Europa i form av små enklaver av ryskt maffiastyre som i Transnistrien, Sydossetien eller Donbass.

Vi måste se igenom den desinformation och propaganda som kommer från ryskt håll. När man erövrar ett område väljer man någon lokal småpåve som fick 1 eller 2 procent i det senaste valet, och så utnämner man den personen till någon sorts guvernör som sedan ska sitta och läsa upp någon deklaration som har författats i Moskva. Det är Quislingpolitik. Vi såg det i Norge under nazistockupationen under andra världskriget, och vi såg det när Stalin utnämnde en lyd- eller vasallregim i Terijoki i Finland under andra världskriget. Han utsåg Otto Ville Kuusinen till någon sorts småpåve där.

Man gör precis samma sak nu – man gjorde det på Krim, och man gör det i Donbass. Det är fullständigt oacceptabelt att Ryssland tar sig rätten att angripa grannländer, försöka möblera om vår kontinent, forcera gränser och helt välta överbord den säkerhetspolitiska ordning och stabilitet vi har haft.

Fru talman! Som liberal tycker jag att det i detta sammanhang är viktigt att påpeka att Ukraina bör ges kandidatstatus till EU. Det är en väldigt viktig signal. Precis som Centerpartiet påpekade i sitt anförande betyder det inte att Ukraina kommer att gå med i EU i morgon eller ens veckan därpå. Det kan vara en lång process, men signalen är oerhört viktig för att visa Ukraina att vi står bakom den ukrainska befolkningen.

Fru talman! Det kan kanske förefalla lite märkligt att man har en utrikesdeklaration bara några månader efter det att man antagit en deklaration från regeringen, men det har ju att göra med att Socialdemokraterna till slut orkade med att svänga i frågan om ett Natomedlemskap, att vi nu har en majoritet och att Sverige och Finland har lämnat in var sin medlemskapsansökan till Nato. Detta måste reflekteras i en ny svensk utrikes- och säkerhetspolitisk linje.

Från Liberalernas sida välkomnar vi att Socialdemokraterna till slut tog det här steget. Samtidigt beklagar vi att det har suttit så långt inne. Den svenska socialdemokratin har präglats av en osunt hög grad av nostalgi och naivitet, och i årtionden har man piskat den döda häst som är Natomotståndet i Sverige. I vårt parti tog vi redan 1997 ställning för att Sverige skulle ansöka om medlemskap i Nato, och det gjorde vi i ljuset av det som hände i Bosnien och Hercegovina och när vi såg EU:s handlingsförlamning när det gällde att få slut på Balkankrigen.

När jag växte upp var jag medborgare i Sverige. I mitten av 90-talet blev jag även medborgare i EU, och snart kanske jag även är medborgare i ett Natoland. Jag skulle verkligen önska att framtida generationer kunde få hela den trippeln på en gång, så att säga, alltså att de får vara svenskar, EU-medborgare och med i Nato redan från födseln. Det är viktigt för Sveriges säkerhet, och det är viktigt inte minst för våra baltiska grannländer.

Det ser kanske inte så ljust ut vad gäller Sveriges chanser att vara medlem i Nato redan vid Madridmötet i slutet av juni, men alla Natoländer utom ett är väldigt tydliga med att Sverige och Finland ska välkomnas varmt in i Nato. Jag hoppas därför verkligen att detta ska kunna lösa sig på ett sådant sätt att Sverige strax blir medlem i Nato.

Problemet, fru talman, är att den alliansfrihet som Sverige har haft fungerar i fredstid men inte när det är så oroligt som det är nu. När det kanske till och med finns ett krigshot mot Sverige fungerar inte alliansfriheten.

Vi har haft den i 200 år. Egentligen såg man redan under det stora nordiska kriget på 1700-talet att Sverige inte kunde upprätthålla en balans gentemot Ryssland i vårt område. Detta blev självklart extra tydligt 1809 när vi förlorade Finland. Därefter har alliansfriheten byggt på att det finns någon annan aktör som kan balansera Ryssland i vårt närområde. Det var Storbritannien under 1800-talet; redan under Krimkriget var de ända uppe vid Gotland. Därefter – i slutet av 1800-talet – var det Tyskland, och efter andra världskriget har det varit Nato som har varit den här balansen mot Ryssland i vårt område.

Från Liberalernas sida menar vi att det är självklart att Sverige ska vara medlem i Nato.

Fru talman! Låt mig med några korta ord befästa vad som är viktigast för oss i Liberalerna i utrikespolitiken. Det är att Sverige ständigt ska vara en röst för mänskliga rättigheter och demokrati, för kvinnors rättigheter, för tolerans och för en regelbaserad världsordning. Oavsett på vilken kontinent, i vilket land eller i vilken konflikt människor blir förtryckta måste Sverige ha en politik som syftar till att fler länder blir demokratier och till att fler människor omfattas av de individuella fri- och rättigheter som människor har i Sverige.

Självklart står vi bakom 2 procent av Sveriges bruttonationalinkomst i utgifter till Försvarsmakten från 2025.

Anf. 113 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! En av de saker vi ser nu i Ryssland med anledning av invasionen är hur viktigt det är med oberoende medier och journalister. Man kan ju få en hel befolkning att tro på ett visst sätt när man inte har fria medier.

Jag undrar hur Liberalerna agerar mot de ökande hot som vi ser mot journalister och mot mediefriheten globalt samt hur regeringen och oppositionen gemensamt skulle kunna arbeta mot inskränkningar av yttrandefriheten.

Anf. 114 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för denna fråga; den är ju oerhört viktig.

Vi ser nu hur medieklimatet blir allt tuffare i många länder i världen. Vi ser också en ökning av inslag av desinformation, populism, manipulationer och så vidare. Med artificiell intelligens kommer det snart att vara möjligt – rättare sagt har vi redan sett exempel på det – att genom tekniken fabricera eller rent av hitta på att någon politiker skulle ha hållit något tal.

Vi ser att de stora, globala plattformarna för sociala medier inte riktigt har tagit sitt ansvar – i alla fall enligt min uppfattning har de inte gjort det tillnärmelsevis så mycket som de borde. Det är först på senare år som de på allvar har börjat rensa bort extremism och så vidare från sajter som Youtube, Twitter, Facebook och Instagram.

Från Liberalernas sida – inte minst med tanke på det januariavtal som vi ingick för ett antal år sedan, som förvisso inte gäller nu – uppfattar vi att regeringen har tagit steg i detta med en demokratioffensiv och att man ska satsa mer på demokrati och yttrandefrihet inom biståndet. Konkret kan detta handla om att på individnivå hjälpa en hotad journalist, till exempel i en auktoritär stat, att komma ut ur landet. Det handlar om att stödja oberoende medier och olika plattformar. Det kan även handla om saker som att Sverige kan bistå med teknik för att till exempel kunna kommunicera krypterat för att kunna publicera saker även om det är väldigt mycket censur i olika länder.

Detta är några av de exempel på vad vi kan göra som jag tycker att man kan ta upp. Det finns säkert betydligt fler än så.

Anf. 115 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Det låter bra och intressant.

Jag skulle vilja gå vidare i frågan. Situationen för kvinnliga journalister är extra allvarlig. Enligt en studie av International News Safety Institute hade mer än två tredjedelar av de tillfrågade kvinnorna inom medier utsatts för någon form av trakasserier i utförandet av sitt arbete. Har Liberalerna några idéer om hur vi kan förbättra situationen just för kvinnliga journalister i deras arbete?

Anf. 116 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Jag skulle säga att kvinnor generellt sett är mer utsatta när det handlar om att till exempel stå upp för frihet i en odemokratisk stat, oavsett om de är politiker, aktivister inom det civila samhället, oberoende journalister, forskare eller något annat.

Det handlar om att journalister i krigsområden måste kunna ha visst skydd. Att rapportera från konfliktområden innebär ökade risker. Jag tycker att vi från Sveriges sida bör kunna bidra med utrustning – hjälmar, skottsäkra västar och så vidare – inom vårt bistånd.

Självklart kan vi också använda vår diplomati och, som utrikesministern ju vet mer än väl, pressa på de stater som inte accepterar yttrandefrihet för att få dem att börja respektera det fria ordet.

Anf. 117 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Jag får väl börja med att göra en Wallmark och börja trevligt och säga att jag och Fredrik Malm många gånger har krokat arm med varandra, stått upp mot Turkiet och Turkiets brott mot mänskliga rättigheter och framför allt tagit initiativ till det stopp för vapenexporten till Turkiet som nu har blivit världspolitik. Utrikesministrar som Blinken är med och diskuterar mitt och Fredriks initiativ; det känns ju ganska stort att man kan genomföra så mycket som en liten politiker i ett land som Sverige.

Det jag funderar på är Liberalernas varma engagemang för Nato samtidigt som Turkiet är medlem i Nato. Om jag har förstått Liberalernas politik rätt vill de införa ett demokratikrav inom Nato.

Ibland har ni i Liberalerna varit väldigt tydliga. När du, Fredrik Malm, var utrikespolitisk talesperson – det är du ju inte längre – skrev ni bland annat i en motion att befintliga medlemsstater bör granskas, vilket bör resultera i att Turkiet lämnar Nato.

När du sedan slutade som utrikespolitisk talesperson valde ni en annan, lite mer diffus, mening: “Det är något som skulle kunna tillämpas mer stringent på medlemmar som exempelvis Turkiet.”

Jag funderar på varför Liberalerna på detta sätt har minskat sin kritik mot Turkiet som Natomedlem samt hur ni nu ser på ett eventuellt svenskt Natomedlemskap, hur Sverige ska agera för att Turkiet ska godkänna den svenska Natoansökan och, i förlängningen, hur man ska införa ett demokratikriterium när Turkiet väldigt tydligt kommer att uppfatta detta som ett påhopp på Turkiet som land. Det är ju ändå en väldigt problematisk demokratisk utveckling som vi ser i Turkiet.

Anf. 118 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Till att börja med ser vi väldigt tydligt i Turkiets agerande en del av problemet med den modell för maktutövning som presidenten och hans parti har valt för Turkiet.

Min bild är ändå att Sverige och Finland i slutändan kommer att bli medlemmar i Nato. Alla andra Natomedlemmar välkomnar ju Sverige och tycker att Sverige har väldigt mycket att bidra med till Nato. Jag kan heller inte se varför det skulle ligga i Turkiets säkerhetspolitiska intresse att Sverige och Finland inte är med i Nato – tvärtom är det väl bra för Turkiet att Nato förstärks och att Natos norra flank förstärks genom att Sverige och Finland blir medlemmar.

Jag ser framför mig, fru talman, att vi i Sverige, oavsett vi är medlem i Nato eller inte, måste kunna påpeka när vi ser brister i länders efterlevnad av mänskliga rättigheter. Jag ser framför mig att vi kommer att fortsätta att kritisera till exempel när journalister fängslas i Turkiet, när man begår övergrep mot den kurdiska befolkningen eller att man inte friger Selahattin Demirtas.

För mig som liberal och anhängare av mänskliga fri- och rättigheter och demokrati är detta jätteviktigt. Jag ser ingen anledning till att vi skulle tumma på detta.

Sedan har jag respekt för att Turkiet också har sina säkerhetspolitiska överväganden. Turkiet befinner sig minst sagt i en rätt så orolig region och har tagit ett väldigt stort ansvar för till exempel flyktingar från Syrien. De har sina “concerns”. Men jag är rätt övertygad om att vi i en dialog kommer att kunna hitta en lösning på det här, även om det inte sker i närtid.

Anf. 119 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Jag delar nog i grunden Fredrik Malms uppfattning om att Turkiet inte kan blockera Sverige hur länge som helst. Men det är ändå så att det sedan fyra veckor tillbaka pågår en diplomatisk kris. När man lyssnar på utrikesministern i dag är det uppenbart att hennes viktigaste åhörare är Erdogan snarare än jag och Fredrik Malm. Förhandlingen pågår. Det finns en risk att Sverige slutar påpeka brister i mänskliga rättigheter under en tid med Natoansökan men också att man på olika sätt anpassar sig till Turkiets kravlista. Där är ju ett av kraven just att man ska riva upp det som jag och Fredrik Malm var med och införde, det vill säga ett stopp för vapenexport till Turkiet. Jag undrar hur Fredrik Malm ser på oron för att det skulle ske i praktiken.

Anf. 120 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Det här är väldigt svårt för mig. Jag ersätter vår ordinarie utrikespolitiska talesperson Joar Forssell, som inte är i landet. Jag har egentligen min bas i utbildningsutskottet nu för tiden.

Jag har förtroende för att vår utrikesminister, vårt utrikesdepartement, vår regering, statsministerns kansli och så vidare hanterar den här processen på ett sätt som gör att Sverige kan bli medlem i Nato. Jag hoppas verkligen att Sverige inte ska tvingas till den typ av eftergifter som Håkan Svenneling talar om. Alla Natomedlemmar utom Turkiet välkomnar just nu Sverige och Finland in i Nato. Jag hoppas verkligen att det här ska gå att lösa, även om det för tillfället ser lite dystert ut.

Anf. 121 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Vi lever i en allvarlig tid. Flera parallella kriser pågår runt om i världen. I spåren av covidpandemin har auktoritära regimer flyttat fram sina positioner och tryckt tillbaka demokratiska krafter. Demokratin är på tillbakagång globalt. Klimatkrisen innebär redan nu extremväder, torka, svält och att människor tvingas på flykt. Nivåerna på koldioxid i atmosfären är högre än vad de varit på 4 miljoner år. Världen befinner sig i ett klimatnödläge. Vi står inför en fruktansvärd global svältkatastrof på grund av bland annat höjda spannmålspriser i spåren av Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina. Nu om någonsin krävs global solidaritet, bättre beredskap, motståndskraftiga samhällen och satsningar på hållbar utveckling.

Den 24 februari invaderade Ryssland Ukraina. Det är sedan dess fullskaligt krig i Europa. Över 14 miljoner människor har tvingats på flykt. Säkerhetsläget har ändrats radikalt. Den europeiska säkerhetsordningen är hotad. Vi behöver fortsätta att rikta kraftfulla sanktioner mot Ryssland och att stötta Ukraina humanitärt, ekonomiskt och militärt. Detta riskerar att bli en långvarig konflikt och ett långvarigt försämrat säkerhetsläge för Europa. Miljöpartiet har mot bakgrund av detta tillsammans med de flesta andra partier i Försvarsberedningen enats om ökade satsningar på försvaret, både det civila och det militära. Vi har också ställt oss bakom beslut om att bistå Ukraina militärt, så att de kan försvara sin frihet och sin rätt till självbestämmande.

Fru talman! Tillgången till kärnvapen utgör ett av de allvarligaste säkerhetshoten i vår tid, med potential att fullständigt utplåna mänskligheten och annat liv på jorden. Därför driver vi kraftfullt att Sverige ska ansluta sig till FN:s konvention om ett globalt kärnvapenförbud. Det blir svårare för Sverige att driva en aktiv politik för nedrustning av kärnvapen som medlemmar i Nato, eftersom vi i så fall skulle ställa oss bakom Natos kärnvapendoktrin och acceptera att kärnvapen används. Vi anser därför inte att Sverige ska vara medlem i kärnvapenalliansen Nato.

Vi ser också stora risker med att processen kring Nato har hastats fram i Sverige. En så stor förändring av en flerhundraårig säkerhetspolitisk linje om alliansfrihet kräver en djup konsekvensanalys, en ordentlig demokratisk förankring och en bred samhällelig debatt. Det har inte skett i Sverige. I stället togs en säkerhetspolitisk analys fram under mycket kort tid. Den innehöll en bristfällig analys. Risken för påtryckningar utifrån gällande Sveriges självständiga utrikespolitik avfärdades till exempel helt, trots våra farhågor och invändningar.

Tyvärr visade sig farhågorna besannas mycket fort. Kort efter att det blev uppenbart att Sverige och Finland skulle ansöka om medlemskap ställde Turkiets president Erdogan politiska krav på en förändrad svensk politik för att inte stoppa ansökningarna. Vårt medlemskap i Nato är nu beroende av en auktoritär stats politiska nycker. Detta är orimligt. Miljöpartiet har därför lämnat in en motion med anledning av händelse av större vikt. Motionen kommer att debatteras i eftermiddag här i kammaren i en debatt där Miljöpartiets språkrör Per Bolund deltar.

Sverige ska bidra till militär nedrustning i världen. Vi måste omedelbart stoppa vapenexporten till diktaturer, krigförande stater och länder med allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter. Dagens möjligheter till undantag för sådan export måste begränsas mycket kraftigt. Sverige ska inte börja exportera vapen till Turkiet. Miljöpartiet vill även skärpa reglerna för följdleveranser och se ett internationellt förbud mot utveckling, tillverkning och användning av dödliga autonoma vapensystem.

I en mer brutal tid med flera parallella kriser som innebär ett ökat humanitärt lidande och större behov runt om i världen krävs mer solidaritet, inte mindre. Vi behöver höja ambitionerna, inte sänka dem. Regeringen presenterade tyvärr i stället historiskt stora avräkningar på biståndet med 9,2 miljarder den 17 mars. Dessa medel skulle i stället användas till Sveriges kostnader för flyktingmottagning som en följd av att många tvingats på flykt på grund av Rysslands invasion av Ukraina. Biståndet minskas alltså bakvägen genom att regeringen omfördelar pengar från världens mest utsatta till Sveriges kommuner.

Miljöpartiet är djupt kritiskt till detta. I en tid när bistånd är viktigare än på länge, när behoven ökar och när världen står inför en global svältkatastrof som i sin tur kan generera politiskt kaos och än mer krig och konflikter är det helt fel väg att gå. Sverige går med överskott. Vi behöver inte spara på bekostnad av världens mest utsatta människor. Miljöpartiet anser att avräkningarna bör minimeras.

Det minsta man kan begära är att regeringen minskar avräkningarna i paritet med Migrationsverkets prognoser om antalet flyktingar från Ukraina och inte vidhåller limiterna för säkerhets skull. Detta har man inte gjort trots uppdaterade prognoser, och därför har vi bett konstitutionsutskottet att granska detta agerande.

En grön politik förvaltar globala gemensamma nyttigheter såsom råvaror, energi, livsmedel och vatten. En grön samstämmig politik har fokus på att säkra miljön och hejda klimatförändringarna. Den bidrar till rättvis handel och finansiell stabilitet utan illegala finansiella flöden, skatteflykt och korruption.

Sverige måste ha ett generöst bistånd, och vi måste bidra till att nå de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 och motverka fattigdom i alla dess former.

Anf. 122 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Låt mig börja där Annika Hirvonen slutade. Agenda 2030 är en handlingsplan för en omställning till ett hållbart samhälle för människorna, planeten och välståndet. Agenda 2030:s mål och delmål är integrerade och omfattar samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling: den demokratiska, den sociala och den miljömässiga.

Jag är lite fundersam över på vilka områden som Annika Hirvonen och Miljöpartiet anser att Sverige borde fokusera särskilt i vårt arbete med Agenda 2030.

Anf. 123 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Precis som utrikesministern säger handlar Agenda 2030 om en helhet. Miljöpartiet har länge betonat vikten av att se hur miljömässig hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet inte bara hänger ihop utan förutsätter varandra.

Vi måste tackla klimat- och naturkrisen nu, för vi vet att miljöförstöring leder till torka och extremväder som i sin tur påverkar matproduktionen. Risken för svält ökar i klimatförändringarnas spår, och som jag nämnde i mitt anförande påverkar det i sin tur den politiska stabiliteten och riskerar att öka konflikter och minska antalet demokratier.

Fru talman! Därför vill jag inte peka ut bara ett enskilt målområde i Agenda 2030 utan säga att hela poängen är att vi måste arbeta med alla samtidigt. Grunden för att leva ett hållbart liv är förstås naturen, men om människor ska kunna prioritera att värna miljön måste de ha mat på bordet. Mat på bordet är också en förutsättning för att familjer ska skicka sina flickor till skolan. Allt hänger ihop.

Anf. 124 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Jag tänker ändå ta upp ett särskilt mål, nämligen det om global hälsa eftersom det är en viktig prioritering för regeringen. Det tredje globala hållbarhetsmålet syftar ju till att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla människor.

Vi står för ett tydligt rättighetsperspektiv, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Vi driver även frågor om förbättrad hälsosäkerhet, om stärkta och motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem och om ett brett folkhälsoperspektiv.

Detta knyter också an till klimatfrågan, och med drygt 6 miljarder kronor i hälsobistånd är Sverige en ledande biståndsaktör i detta.

Hur ser Annika Hirvonen specifikt på hållbarhetsmålet om global hälsa?

Anf. 125 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Det är otroligt viktigt att Sverige prioriterar global hälsa och specifikt arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter eftersom det är ett område där många andra väljer att titta bort.

I mitt tidigare replikskifte med Kristdemokraterna tog jag upp frågan om tillgången till lagliga och säkra aborter. Rätten och möjligheten att bestämma över sin egen kropp och huruvida man vill ha barn är grundläggande. Det är även en grundläggande fråga för utveckling att kvinnor och flickor inte gifts bort i för tidig ålder, tvingas in i äktenskap och tvingas bli föräldrar mot sin vilja.

Det är centralt att Sverige fortsätter att prioritera detta.

Anf. 126 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Det var synd att Annika Hirvonen inte sa något om Finland i sitt anförande, för då hade vi kunnat hitta varandra. Jag vet ju att Annika Hirvonen är en stark förkämpe för relationen mellan Sverige och Finland. Till skillnad från Miljöpartiet de gröna menar jag att vi kommer att fördjupa och förstärka just denna relation tack vare Natomedlemskapet i båda länderna.

Jag har tre frågor till Annika Hirvonen. För det första: Socialdemokraterna och regeringen säger i sin utrikespolitiska deklaration att ett Natomedlemskap också kan förändra förutsättningarna för krigsmaterielexport i vårt nationella regelverk. Miljöpartiet vill ju bilda regering efter valet med Centerpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Är detta det man brukar kan kalla en kabinettsfråga? Är det ett krav från er att den formulering som ju finns med i deklarationen ska strykas?

För det andra: Miljöpartiet berättar mycket om vad man är emot men inte vad man är för. ÖB har varit tydlig i sina militärstrategiska råd om att han och Försvarsmakten förordar ett svenskt Natomedlemskap. Vad förordar Miljöpartiet?

För det tredje och en helt öppen fråga: I sitt anförande tog Annika Hirvonen upp matkrisen, och det är något som bekymrar många av oss. Livsmedel kommer inte ut från Ukraina via Svarta havet, vilket är akut. Samtidigt pumpar vi in en massa biodrivmedel i vanligt drivmedel. OECD har påpekat om att man inte skulle göra detta globalt skulle samma mark kunna användas till att producera mer socker, majs och vegetabilisk olja. Hur ser Miljöpartiet på denna målkonflikt?

Anf. 127 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Angående Finland hoppades jag förstås på en replik om det från Hans Wallmark. Samarbetet med Finland är givetvis helt centralt för Sverige, och det är viktigt att vi fortsätter att värna denna unika relation med vårt grannland. Vi kan med all önskvärd tydlighet konstatera att goda relationer grannländer emellan inte är någon självklarhet i Europa i dag.

Ska jag tolka det som att Hans Wallmark undrar om vi vill exportera vapen till Turkiet? I så fall är svaret nej. Är det viktigt för Moderaterna? Vill Moderaterna ändra hållning när det gäller vapenexport till Turkiet?

Vad vill Miljöpartiet? Dels hade vi velat se en mycket mer gedigen process i Sverige, motsvarande den vi såg i Finland, där man gick mycket längre i sin förankringsprocess med parlamentet än vad som krävdes enligt den finländska grundlagen. Dels hade vi velat ha en samhällsdiskussion i frågan. Det är snart val, och man hade inte så starka skäl att forcera processen att man inte hade kunnat vänta till efter valet.

Gällande den sista frågan är Miljöpartiets hållning att man ska använda biodrivmedel som är hållbart framställda, det vill säga av avfall, restprodukter och annat.

Anf. 128 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Först vill jag säga något om slakteriavfallet; det är rimligt. Men det är inte rimligt att Sverige importerar slakteriavfall från Asien för att vi behöver det till biodrivmedel som ska pumpas in i oljan och dieseln. Det sker dessutom till höga kostnader.

Det citat jag tog upp – “ett Natomedlemskap kan också förändra förutsättningarna för krigsmaterielexport inom vårt nationella regelverk” – är väl en utmärkt formulering som regeringen har tagit fram. Delar Miljöpartiet denna åsikt eller inte? Kommer Miljöpartiet att stryka den här meningen om ni återigen skulle hamna i regeringen?

Avslutningsvis vill jag ta upp Finland, som vi ju månar om så mycket. Ett svenskt och ett finskt Natomedlemskap skulle verkligen föra oss mycket närmare varandra. Finland hade en Natooption som gjorde det enklare att gå in i denna process. Miljöpartiet har avvisat en Natooption i Sverige.

Anf. 129 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Det är intressant att höra en moderat värna så mycket om en i sammanhanget liten fråga för klimatutsläppen, det vill säga huruvida slakteriavfall ska importeras, samtidigt som man i kammaren är beredd att rea ut Putins olja i stället för att se till att vi omgående ställer om bort från det fossila och det som just nu göder Putins krigskassa. Men jag välkomnar det lilla.

Vi i Miljöpartiet vill inte exportera vapen till Turkiet eller andra stater som flagrant bryter mot mänskliga rättigheter. Hans Wallmark svarade aldrig på min fråga. Jag tycker att det vore mycket problematiskt om Moderaterna nu har bestämt sig för att de vill göra det.

Anf. 130 Margareta Cederfelt (M)

Fru talman! Det har varit oerhört intressant att lyssna på debatten. Jag instämmer helt och hållet med Hans Wallmarks inlägg.

Det är helt uppenbart att det internationella läget är besvärligt. Jag ska fokusera på några andra områden än som har tagits upp tidigare i debatten. Några områden kommer naturligtvis dock att vara samma.

Jag är väldigt glad över att Sverige äntligen har lämnat in en ansökan om Natomedlemskap. Jag tror att det är viktigt och att det behövs, inte bara för vår säkerhet utan för säkerheten i hela vår region, fru talman. Jag säger detta inte bara i perspektivet av kriget i Ukraina utan också för att de instrument som finns för att förebygga krig, till exempel OSSE:s parlamentariska församling och FN, inte har lyckats.

De har inte lyckats med att förhindra ett krig i Ukraina men heller inte när det gällde rosornas krig i Georgien 2006. Kvar av detta har vi de av Ryssland annekterade delarna av Sydossetien och Abchazien. Jag tänker också på Moldavien där Transnistrien är annekterat av Ryssland. Detta visar att vi måste se om vårt hus, och därför är jag glad över Natoansökan.

Jag nämnde internationella organisationer, och jag vill uppehålla mig en kort stund vid OSSE.

Sverige ingår i OSSE:s trojka tillsammans med Polen och Nordmakedonien. Jag vill framföra ett tack till utrikesminister Ann Linde för hennes arbete under det svenska ordförandeskapet 2021. Det var väldigt värdefullt för säkerheten.

Att man inte lyckades förhindra kriget i Ukraina visar fullt ut de problem som finns inom OSSE. Låt mig nämna detta, för jag ser också det som händer inom OSSE som en spegling av det komplicerade världspolitiska läget och av svårigheterna att nå fram i en diskussion med Ryssland.

När det handlar om OSSE har vi först budgetfrågan, fru talman. Den är inte löst. Varje år drar budgetförhandlingarna ut på tiden. Det finns förstås åtgärder som gör att verksamheten kan rulla på, men om budgetöverenskommelsen når i mål är OSSE:s verksamhet i farozonen. Man kan tycka att det kanske inte gör så mycket, men jag vill säga att det gör det.

Inom OSSE finns också missioner i ett stort antal länder, bland annat på Balkan och i länder som Kirgizistan, Tadjikistan och Uzbekistan, som alla arbetar för demokrati, en rättsbaserad ordning och rättsstatens principer – precis detta som vi alla talar om som viktiga ingredienser för ett tryggt, säkert, fredligt och demokratiskt samhälle.

Jag vill också nämna OSSE:s akademi för postgraduate-utbildning med studenter som kommer från de östra delarna av OSSE. Det är ett utmärkt sätt att föra samman ungdomar i en gemensam utbildning för fredsarbete och gränsöverskridande arbete.

Jag vill även ta upp andra problem inom OSSE som hänger ihop med Ryssland.

Vi har observatörsstyrkan som funnits i Ukraina. Först upphörde gränsstyrkan. Sedan stod observatörerna på tur. Detta gör att det inte längre finns några neutrala ögon på plats. Detta problem har alltså orsakats av Ryssland.

Jag vill även lyfta upp OSSE:s årliga konferens om mänskliga rättigheter, som nu för tredje gången har varit inställd på grund av Rysslands agerande.

När jag lägger ihop allt detta ser jag ett stort behov av medlemskap i Nato.

Ryssland har dessutom ställt särskilda villkor för valobservationer, som Ryssland precis som alla andra av OSSE:s 56 medlemsländer har förbundit sig till. Alla har förbundit sig till att inbjuda OSSE:s parlamentariska församling, OSSE och ODIHR till valobservation. Men vi valde att avstå från att observera valet då Ryssland ville diktera villkoren. Så går det inte till i fråga om valobservationer.

Jag vill också ta upp det demokratiska läget i Ryssland där oppositionen nu är fängslad. Jag kan nämna Vladimir Kara-Murza, Navalnyj och mordet på Boris Nemtsov.

Allt detta visar på en dysfunktionell stat som inte drar sig för att attackera sina grannländer. Vi ska självfallet vara med i den union, den organisation, som kan garantera vår trygghet i detta allvarliga läge.

Anf. 131 Roger Richthoff (-)

Fru talman! Ledamoten räknade med all rätt upp ett antal länder där Nato inte kunde förhindra krig som Ryssland startat förut. Men inte heller Nato kunde förhindra krig nummer 2 i Irak då tiotusentals civila dödades. Nato kunde heller inte förhindra kriget i Jugoslavien, då tusentals civila dödades, eller i Libyen, med tusen och åter tusen döda.

Jag har en fråga. Ni skriver att man ska nå 2 procent av bnp till 2025. Det togs upp tidigare i debatten, så det hör väl till dagens ämne. Hur ser ni på det? Socialdemokraternas förslag – 2028 – är betydligt mer realistiskt. På vilket sätt ska ni uppnå detta?

Anf. 132 Margareta Cederfelt (M)

Fru talman! Först och främst vill jag säga att inga av de länder som ledamoten nämnde är Natoländer. Det är just därför som ett stort antal länder vill bli medlemmar i Nato. Låt mig nämna att Montenegro nere på Balkan har blivit medlem i Nato. Detta var just för risken att bli utsatt för attack.

Nato arbetar för fred. Men Nato arbetar också för att dess medlemsländer ska utvecklas i en demokratisk ordning och att länderna ska vara säkra och trygga. Det är precis därför som våra grannländer är med i Nato.

Låt mig nämna Estland, Lettland och Litauen. Låt mig nämna Polen. Detta är länder som är med. Låt mig nämna att det finns ett stort antal andra länder som också vill bli medlemmar i Nato.

Jag hör regelbundet toner från såväl Georgien som Moldavien. Jag vet att det fanns tankegångar också i Ukraina innan det blev attackerat.

Anf. 133 Roger Richthoff (-)

Fru talman! Den ena frågan jag ställde gällde de 2 procenten, något som är totalt orealistiskt. Jag vill påstå att man saknar ordentliga grunder för det. Ni har säkert inga svar på detta. Däremot tycker jag att försvarsministern har en betydligt mer realistisk uppfattning.

När det gäller den andra delen är frågan: Ska jag tolka svarat som att det beror på att de inte är Natoländer? Skulle det motivera kriget som USA gjorde? Det var väl inte befogat? Det gäller Irakkriget, Jugoslavien, Libyen, Afghanistan och Syrien.

Det är tiotusentals döda. Skulle svaret vara att de inte var Natomedlemmar? Det var inte Ryssland som angrep de länderna. Förtydliga gärna detta,

De krigen kritiseras väldigt sällan av ledamoten Margareta Cederfelt. Det var absolut inget försvar för Rysslands krig i Ukraina.

Anf. 134 Margareta Cederfelt (M)

Herr talman! Roger Richthoff tar här upp flera frågor som är helt omöjliga att behandla på en minut.

Jag vill nämna att de krig som Richthoff nämnde är krig som har berört icke-Natoländer. Jag vill också säga att det är krig där det är väldigt komplicerade situationer som råder i dessa länder.

Det är krig som har drabbats miljontals människor, ja. Men det är också krig där man befinner sig i en väldigt svår situation. I flera av dessa är Ryssland involverat i på något sätt.

Vad som är viktigt är att vi i Sverige gör vad vi kan för att trygga vår nations säkerhet från den aggressor som finns öster om oss. Det handlar om ett Natomedlemskap. Det är jag för. Det hoppas jag att Roger Richthoff också är.

Vi behöver en trygghet i Sverige. Det kan vi inte få på något annat sätt. Vem skulle hjälpa oss om grannen i öster skulle få för sig att anfalla?

Anf. 135 Gudrun Brunegård (KD)

Herr talman! Rysslands invasion av Ukraina har förändrat världsordningen. Inte bara attackerade Ryssland helt oprovocerat sitt fredliga grannland, med tydliga anspråk på att erövra Ukrainas territorium. Ryssland har också brutit mot en rad internationella överenskommelser som det självt skrivit under. Det gäller inte minst respekten för mänskliga rättigheter.

I drygt tre månader har man beskjutit och bombarderat bostäder, sjukvårdsinrättningar, skolor och kulturbyggnader, med uppenbar fara för civilbefolkningen. Genom sin hänsynslöshet har Ryssland drivit 14 miljoner ukrainare på flykt, inom landet, till länderna i närområdet, men också längre bort.

Inte kunde jag drömma om att Sveriges socialdemokratiska regering, som brukar framställa sig som världens samvete, skulle använda den ukrainska tragedin för att skära ned stödet till de mest utsatta i andra, mer avlägsna delar av världen. Med ett pennstreck minskades utbetalningslimitarna med 9,2 miljarder kronor, motsvarande 38 procent av det svenska bistånd som förmedlas via aktörer inom civilsamhället.

Denna nedskärning under pågående budgetår, utifrån preliminära beräkningar från Migrationsverket, går emot alla principer om långsiktighet och förutsägbarhet. Det förorsakar svårreparerad skada på Sveriges anseende som avtalspart.

Herr talman! Det är 700 miljoner människor som lever i extrem fattigdom, och 100 miljoner människor är på flykt. Det är siffror som har ökat på grund av pandemin. Det gäller bland annat konflikterna i Jemen, Etiopien och Afghanistan.

Rysslands anfallskrig i Ukraina leder både till fler människor på flykt och till kraftigt höjda matpriser med katastrofhunger som följd i fattiga länder. Hunger riskerar att förvärra eller skapa fler nya konflikter, nya flyktingströmmar och större biståndsbehov i en snar framtid. Det är kortsiktigt och kontraproduktivt att skära ned så som regeringen gör, även om man häromdagen meddelat att man minskar nedskärningarna till 7,9 miljarder kronor.

Svenskt bistånd behövs mer än någonsin. Den solidaritet som är grundläggande i den kristdemokratiska ideologin handlar om att alla människor har samma värde, var vi än bor, och att vi alla har ett ansvar för varandra. Den solidariteten stannar inte vid Sveriges gräns.

Principen att vi delar med oss mer när vårt välstånd ökar är moraliskt rätt. Sverige har förbundit sig till enprocentsåtagandet under lång tid. Det gör vårt land till en betydande givare med stort internationellt inflytande i förhållande till vår nations storlek. Den positionen ska vi ta vara på ännu bättre.

Men ett generöst bistånd behöver också vara effektivt. Därför presenterar Kristdemokraterna i dagarna en reformagenda för ett mer effektivt, transparent och träffsäkert bistånd. Några delar vill jag lyfta fram här, herr talman.

Biståndets finansiering ska för det första vara långsiktigt och förutsebart. Avräkningar som dem som regeringen har gjort under våren bör generellt undvikas och bara göras i särskilda situationer när de också aviseras i god tid.

För det andra behöver biståndet vara mer transparent och effektivt. I FN-organens kärnstöd är det svårt att följa hur de svenska biståndspengarna används. Därför vill vi begränsa antalet multilaterala organ som Sverige engagerar sig i och minska kärnstödets andel. I stället vill vi kanalisera större andel av biståndet via civilsamhället.

Kristdemokraterna vill för det tredje också se tydliga tematiska prioriteringar med tre huvudteman.

Det handlar om att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.

Det handlar om ett effektivt klimatbistånd. Klimatkrisen drabbar de fattiga värst och bidrar till ökad fattigdom, mer hunger och ohälsa.

Det handlar om kvinnors och flickors rättigheter. Det gäller stärkta utbildningsinsatser och intensifierat arbete för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och förbättrade möjligheter till egenförsörjning för kvinnor.

Kristdemokraterna fortsätter att värna ett effektivt och generöst bistånd, med en agenda för träffsäkerhet, transparens och antikorruption. Det är vår medmänskliga plikt, men det är också en klok investering i en stabil och fredlig omvärld.

Anf. 136 Roger Richthoff (-)

Herr talman! Efter att kriget bröt ut i Ukraina startade den stora paniken. Men den startade inte hos ledamoten Hans Wallmark, hos KD eller för den delen hos Liberalerna. De har tyckt så här länge. De håller fast vid den linjen. Det förtjänar i varje fall att undvika kritik i det stycket. Men Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna ändrade i panik sin uppfattning, trots att säkerhetsavdelningen inte såg något ytterligare hot som då var riktat mot Sverige.

Paniken utlöstes, och vi ansåg att det krävde en folkomröstning. Det var det tidigare kravet från Sverigedemokraterna, och det här är en av anledningarna till att jag nu är partilös. Det handlar inte om det som Liberalerna hittade på när de hänvisade till någon Expoartikel och sa att jag skulle vara Putinvän.

Man måste skynda fort. Men varför då? Varför hinner man inte med en noggrann analys och konsekvensbeskrivning med för- och nackdelar med ett medlemskap? Det finns fördelar med det. Men var är debatten? Varför var det så bråttom?

Ett Natomedlemskap är naturligtvis inte den försäkring som många hävdar. De tror att vi är försäkrade och har en fullvärdig brandförsäkring genom Nato. Så är det inte, herr talman. Denna oförmåga är nästan obeskrivlig – att man inte tar med det här! Omdömet verkar ha försvunnit rakt ut, framför allt hos de här två partierna. Jag är motståndare till anslutningen ändå, men där har man varit trogen sedan tidigare.

Vad sa ambassaden i Sverige? Gjorde man inte någon analys tidigare av om alla länder skulle vara med på Sveriges Natoansökan? Nej, det gjorde man kanske inte. Glömde man det? Vad säger de i Ankara på frågan om hur de ställer sig till ett medlemskap? Det är väl rimligt att ta reda på det, och det är fullständigt obegripligt att man inte har gjort någon konsekvensanalys.

Nu ska man skicka offensiva vapen. Vad är då det? Tidigare har ni sagt i debatterna att det är vapensystem som kan skjuta betydligt längre än nuvarande system som vi skickar, med granatgevär. Man ska alltså kunna nå in på den ryska sidan, beroende på var de grupperas.

Då undrar jag: Var är analysen av konsekvenserna av detta? Om de här vapensystemen skjuter in i ryska områden och dödar ryssar – vad gör ryssarna då? Jag vet inte. Skulle det kunna trigga igång en ytterligare nivå, där man skulle kunna drista sig att tänka i något av de här analysspåren? Kommer man då att sätta in små taktiska kärnvapen i Ukraina? Eller tror man på fullt allvar att ryssarna kommer att förlora kriget och lämna Krim och östra Ukraina? Ni kanske tror att ryssarna kommer att göra det och säga: Vi förlorade. Det kan man ju tro. Men jag tror inte det.

Om ryssarna blir så trängda är det mycket möjligt att kriget eskalerar till ett litet, taktiskt kärnvapenkrig. Skulle då USA starta ett världsomspännande kärnvapenkrig med total förintelse? Jag är inte så säker på det.

Det här borde man också noggrant analysera och sedan redovisa analyserna. Men det gör man inte. Finns det några? Jag tror inte det. Jag säger inte att det kommer att bli på det ena eller andra sättet, men jag tycker att det är värt att göra en analys. Det finns absolut ingen sådan gjord i det här stycket, och det oroar mig väldigt mycket.

Det verkar som att ni andra här inne, undantaget Miljöpartiet och Vänstern, har bestämt er för att stödja väst och Ukraina med alla till buds stående medel till den sista ukrainaren. Det verkar vara målet.

Jag tror själv att sanktioner till viss del kan vara bra. Men vem drabbas mest av sanktionerna? Är det vi? Nej. Vilket folk i världen är det som kommer att drabbas enormt av detta? Vilka är det som kommer att dö – att svälta ihjäl? Vad bryr ni er om det?

Jag säger inte att man ska upphöra med sanktionerna, och det här är absolut inget försvar av Rysslands krig. Men man måste sätta sig och fundera ett steg till, och jag tror att man med alla till buds stående medel borde försöka få till stånd någon form av förhandlingar i stället för att peka ut fiender, som Centerpartiet gör med jämna mellanrum. Jag vet inget annat land som pekar ut andra och säger: De där är fiender! Jag tror inte på det sättet att diplomatiskt umgås med andra länder.

Med tanke på hur ni har hanterat det här och den tid som står till förfogande i ämnet vill jag, så att ingen ska missförstå, säga att jag inte på något sätt försvarar Rysslands aggression. Jag tycker bara att man borde ha analyserat bättre, genomfört en folkomröstning och diskuterat detta noggrant.

Om Erdogan lyssnar på det här har han fått fullständigt klart för sig att Sverige inte backar. Vi kommer inte att skicka ned det folk som du vill ha. Behåll du ditt land där nere, och behåll du ditt Natomedlemskap! Jag vill inte in i den så kallade tryggheten. Det finns ingen trygghet när Turkiet är med i en allians.

Den utrikespolitiska debatten var härmed avslutad.


EU-US-NATO: Pres. Biden Kept His Promise To Bring “US Diplomacy Back As EU-US-NATO Held A Summit. “Nato Alliance Is More United Than Ever” JA Till Nato: Dags För Sverige Att Gå Med. Vårbudgeten och Debatten mm.

  • EU-US Summit
  • Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde
  • NATO-Summit: Extraordinary Summit of NATO Heads of State and Government, Held at NATO HQ, Brussels, Belgium
  • JA till NATO: Det är dags för Sverige att gå med därför att alternativet är skrämmande.
  • NATOs artikel 5 – Den grundläggande principen för kollektivt försvar
  • NATO’s Current Relations with Sweden
  • Finansminister Mikael Damberg möte pressen den 19 april och presenterade vårbudgeten -Den ekonomiska vårpropositionen 2022 samtidigt som han även lämnade vårändringsbudgeten
  • Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande
  • Varför kan inte EU och FN konfiskera Rysslands pengar som de tjänar från försäljningen av olja, gas och kol?
  • Nordens Dag arrangerades i Malmö och Stockholm med Seminarier. 


Arrival of Joe BIDEN, President of the United States, welcomed by Charles MICHEL, President of the European Council, at the European Council, taking place on 24 March 2022, in Brussels.

A Proud Day For Europe, The United States, Canada, NATO, G7 And Trans-Atlantic Unity

A European Council Top Summit

EU leaders met on 24 – 25 March 2022 in Brussels as the European Council held its EU-US summit, a European-American top summit. On the first day of the summit, EU leaders were joined by US President Joe Biden, in person, to discuss support for Ukraine and the strengthening of transatlantic cooperation. The summit was addressed by the Ukrainian President Volodymyr Zelenskyy via video link.

Official welcome of the President of the United States

On arrival at the summit at on 24 March 2022, the President of the United States, Joe BIDEN, was welcomed by President of the European Council, President Charles MICHEL.

Day 1 – EU and the US stand united for Ukraine

Interestingly enough, the European Council meeting on 24-25 March coincided with the fact that Russia’s invasion of Ukraine started on 24 February 2022 and had lasted for a month. The focus of the meeting was on the war and its consequences for the EU. The US President visited the meeting for deliberations of the strategic dependence on Russian fossil fuels, the high energy prices in the EU and the green transition.

Day 2 – EU leaders discussed other matters

On day 2 of the summit, the 25th March 2022, the European Council discussed security and defence, building on the Versailles declaration and taking into account the new security situation in Europe, and sustained high energy prices and its impact on citizens and businesses, also in the context of the Russian aggression against Ukraine. The European Council also continued its discussion on how to build a more robust economic base, discussed coordination efforts in response to the COVID-19 pandemic, and takes stock of international cooperation on global health governance and solidarity, including through roll-out of vaccines.

MARCH 24, 2022, SPEECHES AND REMARKS of US President Biden and EC President Charles Michel

Upon arrival at the European Council, Europa Building, Brussels, Belgium, US President Biden and European Council President Charles Michel made some remarks

“Your presence here and your participation in this European Council meeting is a very strong signal.” Said President Michel.

We are very pleased, dear President, dear Joe, to welcome you again in Brussels. Your presence here and your participation in this European Council meeting is a very strong signal. Our unity is rock solid, and we are very, very pleased to coordinate, to cooperate with you. These are difficult times, challenging times, and we need to take the right and the intelligent decisions for the future and for the security, for the stability. And thank you for this excellent cooperation and coordination.

Well, I came to congratulate a man who just got reelected without opposition. I dream about that someday.

Single most important thing to do in the West is be united.

But, look, from the very beginning, I was of the view: The single most important thing that we have to do in the West is be united. I’m not saying that — that’s not a euphemism. I mean it literally. Literally.

I spent some time with Vladimir Putin back in November and December, and we had a conference in — in Switzerland, at the time. And it was clear to me, and it was to you, that his intentions were very different than benign intentions.

And one of the things that he’s tried to do — his overwhelming objective — and I’ve been speaking about it for a year and a half. His overwhelming objective is to demonstrate that democracies cannot function in the 21st century — because things are moving so rapidly, they require consensus, and it’s too difficult to get consensus — and autocracies are going to rule.

Fewer democratic countries today than there were 10 years ago

As a matter of fact, we’ve lost more democratic in- — democratic countries — fewer democratic countries today than there were 10 years ago.

And so, from the very beginning, my objective — and I had a great partner in this — was to see to it that we built total, complete unity among the major democracies of the world. I’m not joking about that.

That’s why I called just a couple weeks ago and asked NATO to set up a new — a NATO meeting of the heads of state, and it was took — which took place today. And I fortunately am able to attend two other conferences.

My point is: unity. Unity!

But my point is: unity. Unity. And the very thing that Putin has tried to do from the beginning — and I’ve been saying this since my days as Vice President of the United States — is to break up NATO — break up NATO. He’d rather face 30 independent countries than 30 united countries with the United States of America. Not a joke. I’m being deadly earnest. I believe that’s been his intention from the very, very beginning.

And so, I want to thank Michel for is this — the whole idea of the unity of Europe as a whole, not just NATO — the G7 and this organization — really matters. It’s the single most important thing that we can do to stop this guy who’s — in our country, we believe he’s already committed war crimes.
But thank you very much for the time, and thank you.

Thank you. Thank you.

Press question to President Biden: Mr. President, do you trust China? Do you trust China?

Yes. Well, we’ll discuss China. I’ve spent some time with Xi Jinping. And I hope we’re going to get a chance to discuss China.

Joint Statement by President von der Leyen and President Biden

European Commission President Ursula von der Leyen

“The European Union and the United States of America will continue coordinated transatlantic efforts to support the Ukrainian people, impose severe costs on Russia for its unjustifiable actions, and strengthen the resilience of our democracies, economies, and societies.”

We are united in our condemnation of Russia’s unjustified and unprovoked war of aggression against Ukraine. We stand in solidarity with the Ukrainian people, who are bravely defending their homeland, and we call on Russia to end the brutal onslaught against its neighbor. We are united in our support of Ukraine’s sovereignty and territorial integrity. And we are united in our resolve to defend our shared values, including democracy, respect for human rights, global peace and stability, and the rules-based international order.

Continuing coordinated transatlantic efforts to support the Ukrainian people

Today, we are continuing coordinated transatlantic efforts to support the Ukrainian people, impose severe costs on Russia for its unjustifiable actions, and strengthen the resilience of our democracies, economies, and societies. In particular,

  • The United States and the European Union have strengthened and aligned their sanctions regimes, together with like-minded partners across the world. Additionally, efforts should be stepped up to coordinate responses against sanctions evasion.
  • We continue to mobilize and coordinate significant humanitarian relief to support people within Ukraine, those who have been forced to flee, and those affected by the severe impacts Russia’s war is causing around the world. This includes more than $1 billion in humanitarian assistance the United States is prepared to provide and €550 million from the EU.
  • The United States and the European Union are coordinating closely to ensure that their efforts on temporary protection and humanitarian admission, including resettlement or transfers, are complementary and provide much-needed support to Ukraine’s neighbors.
  • We are announcing new actions to bolster democratic resilience and defend human rights in Ukraine and neighboring countries.
  • The United States and the European Union are supporting the work of war crimes documentation experts who are gathering evidence on the ground in Ukraine.
  • We are taking further, concrete steps in our energy cooperation to ensure the security of supply and to reduce dependence on Russian fossil fuels.
  • In order to prevent a potential food crisis triggered by price hikes and disruptions to food supply sparked by Putin’s war in Ukraine, we intend to redouble our combined efforts to increase global food security and provide direct food aid, where warranted, to our partners worldwide.
  • We will advance our cooperation on cybersecurity through a variety of actions, from supporting the Government of Ukraine on cyber resilience and cyber defense to aiming to combat the abuse of virtual currency.


Imposing Additional Costs on Russia

The United States and the European Union have strengthened and aligned their sanctions regimes, together with our like-minded partners across the world. Today, the United States is sanctioning more than 400 additional individuals and entities to align with measures taken by the EU and our allies and partners. This includes the Duma (Russia’s lower house of parliament) and 328 of its members, dozens of defense companies that fuel Putin’s war machine and sustain its military industrial base, and more than 20 financial elites, including the head of Russia’s largest financial institution. The Commission, in line with its competences, will continue to support further similar measures. Together, we should aim at holding accountable those responsible for the devastation and commit to imposing further costs on Russia until Putin ceases his aggression.

Blocking Russia’s ability to deploy its remaining international reserves, including gold

The United States and the European Union are jointly working to blunt Russia’s ability to deploy its remaining international reserves, including gold, to prop up its economy and fund its illegal war.

US President Biden, Japanese PM Fumio Kishida, Nato SG Jens Stoltenberg, EU Commission President Ursula von der Leyen, Canadian PM Justin Trudeau & German Chancellor Olaf Scholz.

G7 leaders’ statement

Additionally, as announced in today’s G7 leaders’ statement, we are establishing an initiative to monitor the full implementation of our sanctions measures and coordinate responses against sanctions evasion. This will ensure that Russia will not be able to backfill or find workarounds that undermine the effect of our sanctions.

Providing Humanitarian Assistance to the Ukrainian People

We reaffirm our deep support for the Ukrainian people, who are suffering from Russia’s devastating bombing of civilians and civilian infrastructure. We urge Russia to facilitate unhindered humanitarian access and permanent safe passage for civilians. We continue to mobilize humanitarian relief to support people within Ukraine and those who have been forced to flee. The United States and the European Union are responding to the humanitarian needs in Ukraine and in countries impacted by the situation in Ukraine. The United States and the European Commission are coordinating closely on the provision of aid, including a through a newly-established high-level dialogue and a U.S. government liaison in the EU’s Emergency Response Coordination Centre. Today, the United States is announcing it is prepared to provide more than $1 billion in new funding toward humanitarian assistance for those affected by Russia’s war in Ukraine and its severe impacts around the world over the coming months. The European Commission has made available EUR 550 million in emergency and humanitarian assistance and, through the Union Civil Protection Mechanism in cooperation with its partners, it has delivered almost EUR 300 million worth of in-kind assistance.

EU welcomes 3½ million Ukrainians Fleeing Russia’s Violence; the U.S. to take 100,000 Ukrainians under U.S. Refugee Admissions Program

The European Union has generously welcomed almost three and a half million Ukrainians fleeing Russia’s violence, providing them food, shelter, school, and employment opportunities, paying particular attention to the plight of children and providing them protection for the time they need. The United States and the European Union are coordinating closely to ensure that their efforts on temporary protection and humanitarian admission, including resettlement, are complementary and provide much-needed support to Ukraine’s neighbors. Today, the United States is announcing plans to welcome up to 100,000 Ukrainians fleeing Russia’s aggression through the full range of legal pathways, including the U.S. Refugee Admissions Program.

Partnering to Promote Democratic Resilience and Human Rights

We steadfastly support the democratic aspirations and fundamental freedoms of the Ukrainian people. Today, we are announcing new commitments to bolster societal resilience and defend human rights in Ukraine and neighboring countries, including Moldova.

United States launching the European Democratic Resilience Initiative (EDRI)

To support human rights defenders, anti-corruption watchdogs, journalists, and other members of civil society operating in and around Ukraine, the United States is launching the European Democratic Resilience Initiative (EDRI), which will provide at least $320 million in new funding to these groups and regional governments. The EDRI will support media freedom and counter disinformation, benefit the safety and security of activists and vulnerable groups, strengthen institutions and the region’s rule of law, and help ensure accountability for human rights abuses and violations of international law. And it will expand rapid response capabilities and technical assistance to build resilience to Moscow’s strategic corruption and kleptocracy.

EU Funds to support civil society, human rights defenders, journalists, and pro-democracy activists in Ukraine, Belarus and Moldova.

The European Commission announced plans to reallocate funds from EU programmes to support civil society organizations, human rights defenders, journalists, and pro-democracy activists in Ukraine, Belarus and Moldova. In addition, the European Endowment for Democracy, with EU funding contributions, provided a significant number of emergency grants to contribute to saving and sustaining civic activism and media pluralism in Ukraine. It also opened a Centre for Ukrainian Activists (CUA) in Przemyśl, Poland, to provide support for activists and independent journalists in maintaining and sustaining their connections to their activities inside Ukraine.

Promoting Accountability

There should be accountability for any war crimes committed in Ukraine. The United States and the European Union are supporting the important work of war crimes documentation experts who are gathering evidence on the ground in Ukraine. The coordination of documentation and evidence preservation efforts to ensure such accountability should be facilitated.

Supporting Europe’s Energy Security

We reconfirm our commitment to Europe’s energy security and to accelerating the global transition to clean energy. Energy security and sustainability for the EU and Ukraine are essential for peace, freedom and democracy in Europe. The EU has confirmed its objective to reach independence from Russian gas well before the end of the decade while working to ensure reliable, affordable, and clean energy supplies to citizens and businesses in the EU and its neighbourhood. The United States intends to partner with the EU on these efforts. We understand that the rapid transition to clean energy is essential to advancing EU independence from Russian fossil fuels and are committed to meeting the goals of the Paris Agreement, the objective of net zero emissions by 2050, and keeping a 1.5 degrees Celsius limit on temperature rise within reach. In line with this vision, the European Commission and United States will establish a joint Task Force to address the immediate energy security needs of the EU and accelerate the clean energy transition.

Securing Global Food Supplies

We are deeply concerned by how Putin’s war in Ukraine has caused major disruptions to international food and agriculture supply chains and the threat it poses to global food security. We recognize that many countries around the world have relied on imported food staples and fertilizer inputs from Ukraine and Russia, with Putin’s aggression disrupting that trade. As the United States and EU comprise many of the world’s major agricultural producers and strong economies, we commit to redoubling our combined efforts to provide direct food aid and other forms of assistance, where warranted, and, to continue the necessary support for agricultural innovation and sustainable productivity growth to ensure global food security, while balancing enhancing climate resilience and reducing agricultural greenhouse gas emissions.

Prime Minister Sanna Marin talking with President Biden

US to provide over $11 billion over the next 5 years to address food security threats and nutrition globally.

We are committed to working with partners to address the attendant supply challenges and maintaining strong, ruled-based, and open global markets for staple agricultural commodities that feed the world. Specifically, the United States, through Feed the Future and our nutrition commitments, is providing over $11 billion over the next five years to address food security threats and nutrition across the globe. Additionally, the United States will remain one of the top providers of humanitarian food and nutrition assistance globally, having contributed approximately $4.6 billion in humanitarian food and nutrition assistance in 2021. We are also identifying tools in the U.S. government’s existing food security tool kit and determining whether programs are fit for purpose for this situation and will make strategic adjustments as needed.

President Ursula von der Leyen with other EU leaders

Announcement wss made of EU Emergency Support Programme for Ukraine of EUR 330 million

For the period 2021 – 2024, the EU is pledging at least EUR 2,5 billion for international cooperation related to nutrition. This international cooperation programme will support food systems in about 70 partner countries. The proposed EU Emergency Support Programme for Ukraine of EUR 330 million will secure access to basic goods and services for the Ukrainian population and also support Ukraine’s agricultural sector.

Ensuring the Security of Cyberspace

We are committed to advancing our cybersecurity cooperation, both in response to Russia’s illegal further invasion of Ukraine and in support of our longer-term strategic objectives. Together, we will enhance our efforts to coordinate cybersecurity assistance and provide Internet access to the Governments of Ukraine and Moldova, working with Member States and other likeminded partners. In the context of Ukraine and more generally, we will continue to reinforce responsible state behavior in cyberspace and to work together to increase cyber resilience in the face of destructive, disruptive, and destabilizing cyber activity by both States and non-State actors, while also working to hold accountable those responsible for such activity.

Establish more structured cybersecurity information exchanges and cooperation on new cybersecurity technologies and standards.

We will work towards establishing more structured cybersecurity information exchanges on threats and threat actors and deepen our cooperation on new cybersecurity technologies and standards. We are committed to our partnership in the Counter Ransomware Initiative to disrupt ransomware groups and reduce related threats to our citizens and businesses. We will enhance efforts to address the abuse of virtual currency; bolster cybersecurity resilience; increase partner capacity for detecting and responding to ransomware activity within their own borders; and work to jointly hold accountable states that act as safe havens for ransomware activity.

Prime Minister Jonas Gahr Störe of Norway and others talking with President Biden

Combatting Illicit Use of Digital Assets

We intend to announce deeper collaboration to combat the illicit use of digital assets, including their potential misuse in evading multilateral sanctions imposed in response to Russia’s unprovoked military invasion of Ukraine. Together, we intend to deepen our shared commitment to advance anti-money laundering and countering financing of terrorism (AML/CFT) for digital assets, consistent with the Financial Action Task Force (FATF) standards.

Share best practices and coordinate capacity building efforts

We will share best practices and coordinate capacity building efforts to help other countries implement AML/CFT frameworks for digital assets. We intend to form a transatlantic sprint between U.S. and EU government officials and, as appropriate, digital asset service providers, to expedite and increase sharing of financial intelligence on illicit use of digital assets. Finally, we will seek opportunities for joint actions against those who facilitate the misuse of digital assets for illicit activity.

The EU-US Roundtable Top Summit

Statsminister Magdalena Andersson företrädde Sverige vid EU:s toppmötet

Statsminister Magdalena Andersson företrädde Sverige och tillsammans med andra EU-ledare deltog i EU:s toppmöte i Bryssel den 24–25 mars 2022 som också besöktes av USA:s president Joe Biden den första dagen. Rysslands invasion av Ukraina och energifrågor var två av mötets prioriterade frågor.

Statsminister Magdalena Andersson sammanfattade toppmötets syfte och tyckte att allt har handlat om:

– Hur EU och USA tillsammans kan öka trycket på Ryssland att avsluta invasionen av Ukraina står i fokus. Fortsatt stöd till Ukraina och ukrainska flyktingar samt energifrågor kom också att diskuteras.”

Om USA:s president Joe Biden deltagande i toppmötet.

Toppmötet, enligt Statsminister Magdalena Andersson bekräftade mötet samförstånd och gemensamma engagemang EU och USA har för att få ett slut på Rysslands invasion av Ukraina och för att kunna stötta flyktingar.

Statsminister Magdalena Andersson underströk USA:s och EU:s enad front mot Ryssland

Statsminister Magdalena Andersson underströk att hon ser positivt på att USA och EU håller en enad front mot Ryssland för att få slut på kriget.

– USA:s president Joe Biden var mycket tydlig i sitt budskap till Europas ledare igår. Det är genom enighet och ett nära samarbete som vi kan agera med kraft mot Rysslands brutala invasion av Ukraina, sa statsministern vid en pressträff i samband med rådsmötet. Statministern berättade även att hon under mötet fick möjlighet att delta i samtalet med president Joe Biden vilket inte var möjligt för att alla EU-ledare.

– Jag tog upp vikten av att fortsätta det goda samarbetet om sanktionerna, att fortsätta stödja Ukraina. Vi behöver också förbereda för en återuppbyggnad av Ukraina och inte minst behöver vi gemensamt öka våra ansträngningar för att bryta EU:s beroende av rysk olja och gas, sa statsministern.

President Volodymyr Zelenskyj talade via videolänk.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talade också till mötesdeltagarna via länk. Presidenten tackade för EU:s stöd i kriget och vädjade även om fler sanktioner mot Ryssland och mer stöd till Ukraina.

Hur EU skulle hantera de höjda priserna 

Under mötets andra dag diskuterades hur EU ska hantera de höjda priserna på bland annat energi och livsmedel som kriget orsakar. Dessutom diskuterades hur EU kan verka för den gröna omställningen i unionen och samtidigt minska medlemsstaternas beroende av fossila bränslen från Ryssland och andra delar av världen.

Den gröna omställningen

Det är i gröna omställningen som framtiden ligger och de investeringarna vi gör kan också skapa väldigt många jobb här och nu.

-Vi i Sverige har drivit de här frågorna under en längre tid och nu finns en helt annan entusiasm från de andra medlemsländerna, sa statsministern.

Alla de andra nordiska statsministrar var på toppmötet

– Idag har vi även träffat USA:s president Joe Biden som är på besök i Bryssel, skrev Finlands statsminister Sanna marin samma dag på sin Facebook.

Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde

Totalförsvaret anser och alla håller med att: “Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde har försämrats de senaste åren men blivit ännu sämre sedan 24 februari 2022. Globalt är säkerhetsläget instabilt.

Stor risk att Sverige drabbas

I MSB0079 skrev Totalförsvaret ytterligare att Sverige påverkas alltmer av händelser i vår omvärld och skulle “en säkerhetspolitisk kris eller väpnad konflikt inträffa i Östersjöregionen eller i övriga Europa kommer vi att påverkas” och till och med drabbas. “I ett sådant läge kan det inte uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana riktas mot Sverige.” Vidare menar Totalförsvaret att det (skulle kunna ske) ett väpnat angrepp eller andra krigshandlingar mot vårt land.”

Målet för Sveriges säkerhetspolitik

Ambassadör Sven Hirdman

I Motion 2020/21:3445 som handlar om svensk säkerhetspolitik för en orolig tid, behandlade man hur Sverige kan göra störst nytta med de resurser landet besitter, men även om hur internationella insatser på gott och ont påverkar den svenska nationen. Enligt experter som ambassadör Sven Hirdman, ledamot, Krigsvetenskapsakademien, KKrVA, i en artikel publicerad den 11 feb 2022, innan Ryssland invaderade Ukraina, är målet för Sveriges säkerhetspolitik att vi ska bevara vår fred genom att hålla oss utanför krig och bidra till en fredligare omvärld.

Gammalt synsätt som är orealistisk, förlegat och numera ogiltigt

Kinas president Xi Jinping. han har samma inställning mot Taiwan som Putin har mot Ukraina

Om Natomedlemskap tycker han att det skulle vara skadligt för Sverige. “Ett formellt medlemskap i Nato skulle öka spänningen i Nordeuropa och vara skadligt för Sverige. Vi gör större nytta för fred och säkerhet i Europa som alliansfria än som medlem i Nato. Den enskilt viktigaste målsättningen för vår säkerhetspolitik måste därför vara att bidra till att den nuvarande starka militära och politiska spänningen mellan Ryssland och USA/Nato minskar och därmed krigsrisken.” Det skrev han innan Rysslands invasion av Ukraina. Vidare skrev han: “Det finns mycket vi skulle kunna göra i samarbete med länder som Finland, Frankrike, Tyskland, Italien och Österrike för att stimulera dialog och sökande av kompromisslösningar mellan de konfrontatoriska stormakterna. Det gäller rustningskontroll, förtroendeskapande åtgärder, arbete för frihandel och visumfrihet i stället för sanktioner med mera. Hans idéer om “att stimulera dialog och sökande av kompromisslösningar mellan de konfrontatoriska stormakterna.” fungerar inte i den nya världsordningen med invasionen som pågår och den mentalitet Putin ha. Det är många andra aktiva politiker som tänker som Putin: Marine Le Pen, Donald Trump, Xi Jinping mfl. Xi Jinping har liknande mentalitet mot Taiwan.  

Sverige kan inte försvara sig själv mot Ryssland

Men i en sak har ambassadör Sven Hirdman, ledamot, Krigsvetenskapsakademien, rätt: “Hur mycket vi själva än upprustar och hur mycket hjälp vi eventuellt skulle kunna få från västmakterna, skulle det i ett krig vara ute med Sverige.” Vi måste inse och förstå detta. Att stå utanför Nato och hoppas att få hjälp som inte bygger på Natos Artikel är meningslös. Jag håller med ambassadör Sven Hirdman att: ”hur mycket hjälp vi eventuellt skulle kunna få från västmakterna, skulle det i ett krig vara ute med Sverige.” MEN INTE OM VI ÄR MEDLEM I NATO UNDER ARTIKEL 5.


Göran Greider

Debatten om Sveriges NATO-medlemskap pågår för full och det är många åsikter vad gäller frågan om Sveriges medlemskap i Nato. Göran Greider tycker att debatten om Nato har blivit alltför nationalistisk. Nooshi Dadgostar tycker att Regeringen håller på att stressa fram Nato-frågan på ett oseriöst sätt. Vissa tycker att Socialdemokraterna är alldeles för tysta och hemliga om sin inställning.Och det finns högljudda röster om frågan. Så, det finns många problem med debatten om Nato-frågan, om Sverige skulle söker medlemskap i NATO eller inte.

Problemet om och med Nato-debatten

Av de många problem har jag valt ut följande: missuppfattningar om det säkerhets-politiska läget, missuppfattning om Nato, frågan om rädsla och feghet gentemot Ryssland, frågan om svensk neutralitet, frågan om de dubbla budskapen i Sveriges partnerskaps relation till Nato, och sist, folkets vilja – vad den svenska befolkningen vill.

Missuppfattningar om vad Nato handlar och vad medlemskap skulle innebära

Det finns en stor missuppfattningar om vad Nato handlar om och vad medlemskap skulle innebära. Man blir chockad av den missuppfattning som många har om Nato, även partiledare som Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar. I Göteborgs Posten kritiserar hon hur “Nato-processen” går till och säger att ”Svenska folket får inte vara med.” “Regeringen håller på att stressa fram Nato-frågan på ett oseriöst sätt.” Hon tillägger:  “att svenska folket inte är beredda att skicka sina barn för att strida i krig i Turkiet eller Ungern.” “Jag vill inte skicka min dotter till Turkiet för att mörda kurder.”

Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar.

Vänsterpartiet fattar inte det på riktigt

Den 13 april, 2022 skrev Göteborgs Posten om Vänsterpartiets inställning om Nato-frågan – partiet ”vill stärka Sveriges motståndskraft utifrån sin nya säkerhetspolitiska linje som de lanserade under tisdagskvällen den 12 april i en debattartikel i SvD”. Göteborgs Posten sammanfattade den och skrev att den: “bygger bland annat på att Sverige ska fördjupa samarbeten med nordiska och europeiska länder som delar våra värderingar, men också att det ska byggas upp en flexibel försvarsmakt som utgörs av ett ”decentraliserat system, där fokus ligger på territorial­försvar och basen utgörs av relativt självgående grupper med stor lokal­kännedom”. Allt detta låter som betydelselösa jargonger.

Vänsterpartiet “presenterar inte är tillräckligt svar för att skydda Sverige.”

USA:s President Joe Biden. Enligt Nooshi Dadgostar ska Sverige inte gå med i Nato men blir vi attackerade av Rysslands ska Biden rädda oss.

Enligt Göteborgs Posten resonerar Nooshi Dadgostar “att Sveriges geopolitiska position utgör ett säkerhetspolitiskt intresse för länder som USA, Storbritannien men också övriga Nato-alliansen.” Samt att:  “De (USA, Storbritannien men också övriga Nato-alliansen) kommer självklart att reagera, utifrån att de har ganska starka intressen. De kommer inte tolerera ett angrepp mot Sverige, bara utifrån vår geopolitiska position.” Från hennes svar framgår det att hon hoppas att Nato-länder/ Nato-alliansen ska komma och rädda Sverige därför att: ”De kommer inte tolerera ett angrepp mot Sverige, bara utifrån vår geopolitiska position.” När reportern frågar henne: “Kritiker skulle nog säga att det ni presenterar inte är tillräckligt för att skydda Sverige.” Då svarar hon: “Då säger jag att Joe Biden redan har sagt att Sverige är okränkbart. Vi har flera Nato-länder runt omkring oss. Det går inte att tänka sig ett ryskt angrepp mot Sverige utan att väldigt många skulle reagera och det har de redan gett ett mycket tydligt uttryck för.” Enligt Nooshi Dadgostar, hoppas hon på skydd från Nato-länder samtidigt som hon pratade om att stärka den svenska motståndskraften. Sammanfattningsvis kan man säga att Nooshi Dadgostar och Vänsterpartiet vill ha Natos skydd men vill inte att Sverige ska bli Natomedlem. Och det funkar inte så.

Frågan handlar om att skydda Sverige mot ryskt angrepp ifall

Frågan handlar att skydda Sverige så att Ryssland aldrig skulle våga attackera Sverige. Om Ukraina hade fått välja mellan motståndskraft och Nato-medlemskap, skulle de välja medlemskap i Nato. Vi pratar om att skydda Sverige genom en förebyggande åtgärd. Nato-medlemskap är sådan. Argumentet att USA, Storbritannien och övriga Nato-alliansen kommer självklart att reagera, utifrån att de har ganska starka intressen i Sverige, och att de inte kommer tolerera ett angrepp mot Sverige, bara utifrån vår geopolitiska position.” är korkad. Vad säger Vänsterpartiet? Vi ska inte gå med i Nato, men skulle vi bli utsatt för angrep ska Nato-alliansen försvara oss. Ukraina har partnerskap med Nato-alliansen, men de är inte skyddad under Nato-alliansens Artikel 5. Sverige skulle vara i samma situation som Ukraina är idag, om vi inte gå med.

Det verkar som Socialdemokraterna är rädda för Ryssland

Det verkar som Socialdemokraterna är rädda för Ryssland på grund av att de inte har förstått hur mäktigt Nato är. Det är rädsla som bygger på missuppfattning om Nato. Nato är den starkaste och mäktigaste militära organisationen på jorden – på denna planet. Ryssland är ingen match för Nato. Det var därför Putin påminde Nato om att de har kärnvapen när de började sin invasion av Ukraina. Utan kärnvapen kan inte Ryssland motstå Nato i krigföring. Detta är något som Socialdemokraterna måste inse och sluta vara rädda. Svenska politiker, i synnerhet socialdemokrater, måste sluta vara fega. Nu är det dags att kasta rädsla åt sida. Varför? Eftersom, det är inte klok att inte gå med i Nato för att ångra sig senare om Rysslands invasion av Sverige skulle bli ett faktum. Det är dags att gå med i Nato; det är inte tid att vara rädd. Social-demokrater måste sluta vara rädda i denna fråga.

Folkets vilja -Vad befolkningen vill

Politiken måste utformas efter folkets vilja (Vad befolkningen vill) och just nu är det uppenbart att folket, de flesta vill gå med i Nato. det är en reaktion till Putins krig mot Ukraina. Många är rädda och ser Nato som det garanti de vill ha. Enligt SR Ekot visar det senaste opinionsundersökningen att 51%-53% vill gå med i Nato, 19%-24% är emot och resten är osäkra. In Finland visar senaste opinionsundersökning visar att 68% vill gå med i Nato. Majoritet av den svenska befolkningen vil vara med i Nato-alliansen. En finsk man som intervjuades på Sveriges Radio sa om medlemskap i Nato: “It will bring us security.” Reportern berättade att agerande i Finland om att gå med i Nato är snabb och målmedvetet. Så bör det vara i Sverige också

Det skulle vara en försummelse av ansvar att inte gå med i Nato nu

Sverige måste inse sanningen – det är dags att gå med i Nato därför att det skulle vara en försummelse av sitt ansvar å regeringens och det socialdemokratiska partiets sida, att inte ge Sverige denna försäkra mot ett hotande fara. Ryssland är ett verklig hot mot Sveriges existens. Dags att gå med i Nato.

Vad medlemskap i Nato innebär

Vid flera tillfällen har Nato SG Jens Stoltenberg sagt det om och om igen, och väldigt tydligt att Nato-medlemskap handlar om att tillhandahålla en konstant defensiv närvaro, tillföra ytterligare avskräckning och försvarsförmåga för sina medlemmar. Det är detta som många inte har förstått. Jag ska gå in på det senare i Nato:s Artikel 5.

Nato är ingen mordisk organisation och skulle aldrig vara med att mörda kurder i Turkiet. ALDRIG!

Det Nordatlantiska fördraget – Natofördrag – bygger på och utgår från Förenta nationernas (FN) stadga. Det skrev under i Washington D. C. USA den- 4 april 1949. Förenta nationernas (FN) nämns 6 gånger ifördraget. Så här på inledningen: ”Parterna i detta fördrag bekräftar på nytt sin tro på syftena och principerna i Förenta nationernas stadga och sin önskan att leva i fred med alla folk och alla regeringar. De är fast beslutna att skydda sina folks frihet, gemensamma arv och civilisation, grundad på principerna om demokrati, individuell frihet och rättsstatsprincipen. De strävar efter att främja stabilitet och välbefinnande i det nordatlantiska området. De är fast beslutna att förena sina ansträngningar för kollektivt försvar och för att bevara fred och säkerhet.” Alla Natos operation har stor respekt för de Förenta nationernas (FN) stadgan. Att tror annat är missuppfattning och ingenting annat.

Förenta nationernas principer är grundläggande för Nato

Nato konstaterar väldigt tydligt att man ”avstå i sina internationella förbindelser från hot eller användning av våld på något sätt som är oförenligt med Förenta nationernas syften.”  Vidare står det i första artikeln: ”De samtycker därför till detta nordatlantiska fördrag: Artikel 1. Parterna förbinder sig, i enlighet med Förenta nationernas stadga, att lösa alla internationella tvister där de kan vara inblandade med fredliga medel på ett sådant sätt att internationell fred och säkerhet och rättvisa inte äventyras, och att avstå i sina internationella förbindelser från hot eller användning av våld på något sätt som är oförenligt med Förenta nationernas syften.

Rädsla, feghet och frågan om svensk neutralitet

Feghet bland svenska politiker, i synnerhet männen i den rödgröna sidan är ett stort problem. Med andra ord, många i Sverige är rädda och vågar inte ta ställning och kallar det för neutralitet. Det är ett av de problemen i Sverige. Detta är det stora problemet i Sverige. Man börjat gömma sig under neutralitet därför att man är rädd, helt enkelt. Men mitt råd är att den som är rädd för Ryssland och vågar inte tar ställning för Sverige får byta yrke.  Ja, det är sant att Putin och hans klick har skapat ett välde av skräck i sitt land och alla som säga emot honom förgiftas. Men detta är Sverige och hans skräck-välde ska inte styra vad vi gör här och vilka val vi gör och vilka beslut vi fattar. Ett annat bevis för denna rädsla för Ryssland är utvisning av ryska diplomater pga. krigsförbrytelser i Ukraina med massgravar med mera. Danmark utvisade femton men Sverige utvisade bara tre. Varför? Sverige vågade inte – Man vågar inte irritera Ryssland. Men frågan är: Varför vågar Danmark men inte Sverige? Danmark är ett Nato-land; men det är inte Sverige.

De dubbla budskapen i Sveriges relation till Nato hjälper inte

Det finns ett dubbelt budskap i Sveriges relation till Nato idag. De dubbla budskapen är att, å ena sidan ingår man i partnerskap med Nato och vill fördjupa samarbetet. Å andra sidan pratar man om neutralitet och vill undvika medlemskap i Nato. Men en sak är klar: neutralitet har spelat klart sin roll. Vi lever i nya tider – det är i en ny värld – där en man som Putin har kastat omkull internationella regler som finns för att garantera ordning och fred i världen. Det finns länder som inte längre bryr sig om internationella lagar eller regler. Man talar om världen efter 24 februari 2022. Efter 24 februari 2022 är världsordningen annat än det visste kände tidigare.

Världen har förändrats sedan Trumps tid i Vita Huset

Men det började redan med Trump. Så, jag vill i stället talar om världen efter Donald Trumps tid i Vita Huset. Han var USA:s president som beundrar diktaturer och despoter. Putin ville ha honom i Vita Huset så att han, Putin, hade planerat det han genomför just nu. Därför ville Trump upplösa EU och Nato. Trumpär inte intresserad av demokrati eller lag och ordning. Han har samma världssyn, och tillhör samma grupp och mentalitet som Viktor Orban i Ungern, Marine Le Pen i Frankrike och Putin i Ryssland förstås. Till och med Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson tillhör denna grupp. Trump förlorade valet men ville inte lämna posten till den som vann. Han ville lägga ned Nato, splittra EU, stödde Brexit och ville att flera länder i Europa, som Ungern, skulle lämna EU. Putin hjälpte honom att vinna valet 2016 med en plan mellan dem. Hade han varit kvar i VitaHuset, hade Putins plan lyckats.

Bilderna som bevisar att Ryssland hjälpte Trump att vinna valet 2016

Trump hade hjälpt Putin återuppbygga sin dröm Soviet-liknande kommunist imperium

Vad har vi för bevis? Om du ser foton där han firade sin seger i Vita huset i Ovala Rummet, kan du förstå detta. Han firade i Ovala Rummet med Rysslands ambassadör och Rysslands utrikesminister och andra ryska diplomater. Inte en enda amerikan var där i Ovala Rummet.  Om den händelsen inte var tillräckligt som bevis att Ryssland hjälpte Trump att vinna valet över Hillary Clinton, vet jag inte vad mer kan vara tillräckligt bevis. Ett foto talar tusen ord.

Vad är min poäng? Det är detta: Sverige måste glömma neutralitet. Det tillhör den gamla ordningen. Världen förändrade 24 februari 2022 med Rysslands invasion av Ukraina. Men förändringen började redan 2016 när Trump blev USA:s president med hjälp av Putin. Putin ville återskapat Soviet-liknande kommunist imperium med hjälp av Trump i Vita Huset. Det skulle börja med att upplösa Nato och EU; det var en plan som Putin och Trump hade men den gick inte i uppfyllelse.

Marine Le Pen i Frankrike är nära vän till Putin, som vill lämna Nato, försvaga EU, och bygga nära samarbete med Ryssland. Hon har samma världsbild som Putin.

Neutralitet och den nya tiden

Det finns människor i Väst som tycker att diktatur är bra. Jimmie Åkesson i Sverigedemokraterna, Donald Trump i USA, Marine LePen i Frankrike, Viktor Orban i Ungern är några med mera. Dessa är människor uppvuxna i västerländska demokratier som vill förgöra demokrati. Vi får inte tillåta dem.

Göran Greider tycker att debatten om Nato är nationalistisk

Göran Greider och många som han tycker att debatten om Nato är nationalistisk och önskar i stället att Sverige ska fortsätta vara en allians fritt land. Han anser att det är ett uppjagat och krisläge i Sverige och i världen idag. Han tycker att man ska vara försiktigt. Händelseförloppet i Ukraina har visat att det ryska armé inte är lika förskräcklig som vi trodde resonerar han. Men hans argument att ”Sverige ska fortsätta vara en allians fritt land” Sverige är fel, anser jag.

Neutralitet – Stina Dabrowskis intervju med den bortgångne brittiska premiärministern Margaret Thatcher

Margaret Thatcher, Storbritanniens bortgångnen före detta premiärminister

För länge sedan gjorde den välkända SVT-journalisten Stina Dabrowski en intervju med Storbritanniens dåvarande Premiärminister Margaret Thatcher. De tog upp frågan om Svensk “neutralitet” under andra världskriget. Under diskussionen fick Margaret Thatcher säga en del saker om svensk neutralitet. Bland annat sade hon: ”… Det var alliansen (en alliansorganisation som Nato fanns inte då) mellan Amerika och England som bekämpade det Hitlers tyranni som ni (Sverige) hatar. Norge gjorde det (kämpade mot Nazi-Tyskland) också, samt Danmark. Skandinaverna stod också upp och kämpade mot Hitler. Och Sverige? Men Sverige var neutralt.” Då resonerade premiärminister Margaret Thatcher: ”Hade folk förhållit sig neutrala gentemot Hitler skulle Hitler ha vunnit. Hade man varit neutral mot Stalin hade han vunnit.” Då, menar Margaret Thatcher att svensk neutralitet hade gett segern till Nazisterna, fascisterna och kommunisterna. Det är samma situation och utmaning vi står inför idag. Sverige ska inte upprepa samma misstag denna gång. Norge och Danmark är med i Nato. Finland och Sverige måste sluta vara fegisar. Det är feg att inte gå med i Nato.

Vi måste gå bort från neutralitet

Johan Pehrson, Liberalernas partiledare

Det är viktigt att påminna oss om vad premiärminister Margaret Thatcher sa till Stina Dabrowski. Om alla regeringar i Europa hade varit neutrala, skulle Hitler ha vunnit andra världskriget. Svensk Neutralitet har spelat ut sin roll. Det är dags att göra sig redo för framtiden. DET ÄR DAGS ATT GÅ MED I NATO. Margaret Thatcher hade rätt. Framtiden tillhör inte neutraliteten. Jag håller med Johan Persson, Liberalernas nya partiledare som sa: ”Man kan inte stå neutral mellan en skogsbrand och en brandkår.” Man kan inte stå och se på när huset brinner och tvekar att agera brandman eller kallar in brandkåren. Man måste göra någonting som löser problemet. Jag håller också med Nooshi Dadgostar att Nato-frågan är ingen vänster- eller höger-fråga. Det är en nationell fråga som bör engagera alla.

Vi har en ny världsordning som inte följer de gamla principerna

Som jag har redan påpekat, vi har en ny världsordning. Putin säger att Ukraina inte är ett riktigt land, och att ukrainare inte är ett riktigt folk. Vad betyder det? När blev Putin Gud? Detta bekräftar vad USA:s president Joe Biden har sagt – att Putins krig mot Ukraina är folkmord och etnisk rensning. Putins påståenden är ett förnekande av den mänskliga värdigheten och rättigheterna för ett helt folk, en hel nation – ukrainarna. Det är den nya världsordningen som vi har hamnat i. En man eller en grupp av män tror att de har rätt att bestämma om andra människors mänsklighet – om de lever eller dör. Vilken rätt har ett land att säga till ett annat land, som båda är medlemmar i FN, att den andra har ingen rätt att existera? Det finns ingen logik som stöder ett sådant tänkande. Alla med sådant tänkandet är INTE OKAY. Om Putin kan göra så här mot Ukraina, det kan han göra mot Sverige som inte med i Nato, och vilket land som helst; i synnerhet, mot länder som de anser är svagare än Ryssland. Det kan hända här. Om Ryssland kan bete sig som de har gjort mot Ukraina, varför ska man tro att de inte kan göra så mot något annat land, frågade Färöarnas utrikesministern Jørgen Niclasen i en Sveriges Radiointervju.

Färöarnas utrikesministern Jørgen Niclasen

Nato-frågan kan avgöra valet den 11 september 2022

Nato-frågan är så viktigt att det kan kosta social-demokratiska partiet seger i nästa val den 11 september 2022. Det är viktigt att få det rätta perspektivet. Frågan kan avgöra valet till Moderaternas fördel om Socialdemokraterna och regeringen inte fatta ett JA-beslut om Nato nu innan valet. Moderaternas löfte om Nato är ett valvinnande biljett om Socialdemokraterna och regeringen inte gör någonting nu. Frågan då är om Moderaterna kan vinna valet genom Nato-frågan. Svaret är JA. Om någon som följer svensk politik svarar Nej, då ljuger den person. Att inte göra någonting nu är att lämna frågan och segern till Moderaterna. Som jag har redan påpekat ovan, enligt SR Ekot visar det senaste opinionsundersökningen att 51%-53% vill gå med i Nato, 19%-24% är emot och resten är osäkra. In Finland visar senaste opinionsundersökning visar att 68% vill gå med i Nato. Majoritet av den svenska befolkningen vill vara med i Nato-alliansen.

Folkomröstning om Nato-medlemskap den 11 september 2022

Socialdemokraterna och regeringen kan välja att inte bestämma själv och låta den svenska befolkningen bestämma genom att inkludera frågan i valet i form av folkomröstning. Därmed kan man låta folket säga Ja eller Nej nu, såsom man gjorde i EU-medlemskapsfrågan.  Men min inställning är att Socialdemokraterna och regeringen inte får ge bort segern i nästa valet till de blåbruna! Gör inte det. Fatta ett JA-beslut om Nato nu. Dvs. bestäm att gå med i Nato eller gör en folkomröstning så att befolkningen få avgöra samtidigt som de röstar i valet den 11 september 2022. Men så mycket kan jag garantera Socialdemokraterna, att om de inte fattar ett positivt beslut om Natomedlemskap nu, kommer dem att förlora valet i september.

Det som händer i Ukraina kan hända till Sverige

Ukraina har partnerskap med Nato precis som Sverige. Men de är inte skyddade under Natos Artikel 5. Idag är 10 miljoner ukrainare på flykt och Cirka 5 miljoner, enligt FN, är på flykt i Europa, Sydamerika och Nordamerika, och förmodligen i Afrika och Asien. Många är döda och deras städer i ruiner.

Nato är Sverige försäkring mot Ryssland

Nato är det enda garanti mot Ryssland. Det är dags att gå med i NATO! Skaffa man en bostad, skaffa man också en bostadsförsäkring. Nato-medlemskap är en försäkring mot Ryssland som vill dominerar länder i sin när-geopolitiska området. Världen är annorlunda från 1945! Ni måste vakna! Alla ni vars ansvar det är att se till Sveriges existens, säkerhet och trygghet är försäkrad!

Det är ett enkelt beslut

Leon Panetta

Som Leon Panetta, tidigare chef för CIA och USA:s försvarsminister (Han var president Obamas försvarsminister) sa nyligen i en intervju på Sveriges Radio P1: (Jag parafraserar honom).  Vad som krävs är att Sverige tänker på vad som är nödvändigt för att skydda sina medborgare. Det är ett enkelt beslut som Sverige måste fatta – det handlar om att skydda Sverige och dess medborgare i händelse av en attack från en angripare som vi ser i fallet med Ukraina.

Att gömma huvudet i sanden är ingen lösning

Att sticka huvudet i sanden som strutsar brukar göra

Att inte gå med i Nato nu är som att gömma huvudet i sanden därför att man är rädd. När man gömma huvudet i sanden, som strutsar brukar göra när de är rädda, försvinner inte problemet. Det händer bara en sak när man gömmer huvudet i sanden: man ser inte faran längre, men faran försvinner inte. Men när Sverige går med i Nato, försvinner faran därmed.

Se till att faran försvinner

Ryssland skulle vara dum att attackera Sverige när Sverige är med i Nato. Hade Ukraina gått med i Nato när de baltiska länderna gjorde det, hade Ryssland aldrig vågat attackera Ukraina. Sverige måste få lärdom av det som händer Ukraina nu. NU ÄR DET DAGS OCH RÄTT TID ATT GÅ MED I NATO. Mer väntetid behövs inte. Sverige behöver gå med NU!!! Sverige måste sluta gömma huvudet i sanden!!! Dags att vakna till realiteten – till verkligheten – den ryska faran är verklig! Det finns ingen anledning att fortsätta på samma spår som gamla partiledarna. Det finns inte mer tid att vänta. sa någon.

Det verkliga problemet är hotet från Ryssland.

Vi lever i en ny världsordning där det finns auktoritära länder och auktoritära ledare som vill dominerar andra länder. Ett sådant är Ryssland under Putin och vi är samma geopolitiska sfär. De har kärnvapen och som Putin själv sa: han skulle inte tveka att använda den. Så, faran är stor, verklig och skrämmande. Bevis på detta är hans invasion av Ukraina.

Putins krig mot Ukraina är folkmord och etnisk rensning

Putin säger att Ukraina inte är ett riktigt land och att ukrainare inte är ett riktigt folk. Vad betyder det? När blev Putin Gud? Detta gör det klart att USA:s president Joe Biden har rätt – Putins krig mot Ukraina är folkmord och etnisk rensning. Det är ett förnekande av den mänskliga värdigheten och rättigheterna för ett helt folk, en hel nation – ukrainarna. Denna är den nya världsordningen som vi kommer in i. En man eller en grupp av män tror att de har rätt att bestämma över andra människors mänsklighet, värdighet och liv – att de får bestämmer om andra människor lever eller dör. Och Putin är inte ensam. Kinas ledare har samma attityd mot Taiwan. Vilken rätt har ett land (Ryssland eller Kina) att säga till ett annat land (Ukraina eller Taiwan) att de har ingen rätt att existera. Det finns ingen logik som stöder ett sådant tänkande. Alla med det tänkandet är INTE FRISKA.

Norge och Danmark är goda exemplar

Norges Statsminister Jonas Gahr Støre pratade om detta på en SR intervju den 5 april 2022. Han sa bland annat att Norge har gräns med Ryssland men det har inte lett till några incidenter eller problem mellan länderna. Det har inte lett till något problem. Det finns ingen motsägelse i att vara Nato-land och har gräns och bra relation med Ryssland. Det är ingen motsägelse heller att vara Nato-land och att vara engagerade i freds- och solidaritetsarbete i världen såsom Norge, Sverige och alla nordiska länder gör idag. Solidaritetstanke kan man alltid ha vare sig man är med i Nato eller inte. Natomedlemskap utesluter inte solidaritetstanke och solidaritetspolitik.

Kränkningsincidenter mot Sverige

Sverige har haft många kränkningsincidenter där ryska ubåtar har kränkt Sveriges vatten igen och igen. Men dessa kränkningsincidenter från Ryssland har inte Norge och Danmark haft. Varför? För att Norge och Danmark är med i Nato. I början av mars kränkte Rysslands krigsflygplan Sveriges luftrum. Hur många ubåtsincidenter har Sverige haft med Ryssland som inkräktaren? Hur många gånger har Rysslands ubåtar kränkt Danmarks eller Norges luftrum eller vatten? De vågar inte. I Sverige håller Ryssland på med underrättelse aktiviteter, utan rädsla för att bli upptäckt. Men de har inte haft samma attityd mot Danmark och Norge då dessa länder är med i Nato. Det skulle få allvarliga konsekvenser för de om något skulle hända och går fel.

En flicka mellan tre och fem år går ensam över gränsen mellan Ukraina och Polen

Jag har tittat och lyssnat på många intervjuar och fått tårar i ögonen. Jag såg ett barn, en flicka som inte är mer än mellan tre och fem år går över gränsen mellan Ukraina och Polen själv och ensam, utan någon vuxen person. De sa att hon inte visste vart sina föräldrar var. Hon gick ensam med en docka i bröstet och är bara mellan tre och fem år. Vad har hon gjort mot Putin eller Ryssland för att han ska vända upp och ned hennes liv på det sättet? Min fråga till Er som är emot Natomedlemskap är: Vill ni vänta tills det händer här mot svenska barn innan ni förstår allvaret? Då blir det försent. Ni som är emot Natomedlemskap måste öppna ögonen och ser er omkring på den nya världen vi lever i idag. Se er omkring! Se er omkring på riktigt. Det här är ingen fantasi – det är på riktigt. Rysslands utrikesminister Lavrov pratar om 3:e Världskriget. Det här är ingen politiskt spel – det är på riktigt, och människors liv som brickor. Vakna! Om ni sover.

Natos Artikel 5 – Den grundläggande principen för kollektivt försvar

Artikel 5 är Natos grundläggande principen för kollektivt försvar

Principen om kollektivt försvar är själva hjärtat i Natos grundfördrag. Det förblir en unik och varaktig princip som binder sina medlemmar samman, förbinder dem att skydda varandra och skapar en anda av solidaritet inom alliansen.

  • Kollektivt försvar innebär att en attack mot en allierad betraktas som en attack mot alla allierade.
  • Principen om kollektivt försvar är inskriven i artikel 5 i Washingtonfördraget.
  • NATO åberopade artikel 5 för första gången i sin historia efter terrorattackerna 9/11 mot USA.
  • NATO har vid flera tillfällen vidtagit kollektiva försvarsåtgärder, bland annat som svar på situationen i Syrien och den ryska invasionen av Ukraina.
  • NATO har stående styrkor i aktiv tjänst som bidrar till alliansens kollektiva försvarsinsatser på permanent basis.

Artikel 5 – Nato-alliansens hörnsten

År 1949 var det primära syftet med Nordatlantiska fördraget – Natos grundfördrag – att skapa en pakt om ömsesidigt bistånd för att motverka risken att Sovjetunionen skulle försöka utvidga sin kontroll över Östeuropa till andra delar av kontinenten. Varje deltagande land var överens om att denna form av solidaritet var kärnan i fördraget, vilket i praktiken gjorde artikel 5 om kollektivt försvar till en nyckelkomponent i alliansen. Artikel 5 föreskriver att om en NATO-allierad är offer för ett väpnat angrepp, kommer var och en annan medlem av alliansen att betrakta detta våldsdåd som en väpnad attack mot alla medlemmar och vidta de åtgärder som den anser nödvändiga för att hjälpa den allierade som angrips.

Artikel 5 säger:

“Parterna är överens om att en väpnad attack mot en eller flera av dem i Europa eller Nordamerika ska betraktas som en attack mot dem alla och följaktligen är de överens om att, om en sådan väpnad attack inträffar, var och en av dem, i utövande av rätten att individuellt eller kollektivt självförsvar som erkänns av artikel 51 i Förenta Nationernas stadga, kommer att hjälpa den eller de så attackerade parterna genom att omedelbart, individuellt och i samråd med de andra parterna, vidta sådana åtgärder som den anser nödvändiga, inklusive användning av väpnad styrka, för att återställa och upprätthålla säkerheten i det nordatlantiska området.

Nato tanks

Rapporterar till FN:s säkerhetsråd.

Varje sådan väpnad attack och alla åtgärder som vidtas till följd därav ska omedelbart rapporteras till säkerhetsrådet. Sådana åtgärder ska upphöra när säkerhetsrådet har vidtagit de åtgärder som är nödvändiga för att återställa och upprätthålla internationell fred och säkerhet.” Denna artikel kompletteras av artikel 6, som föreskriver, men vi kommer inte att gå in på det här.

Principen om att ge hjälp

Med åberopandet av artikel 5 kan allierade tillhandahålla all form av hjälp de anser vara nödvändig för att reagera på en situation. Detta är en individuell skyldighet för varje allierad och varje allierad är ansvarig för att avgöra vad den anser vara nödvändigt under de särskilda omständigheterna.

Assistans är inte bara militär

Denna hjälp tas vidare i samråd med andra allierade. Det är inte nödvändigtvis militärt och beror på varje lands materiella resurser. Det är därför upp till varje enskilt medlemsland att bedöma hur det kommer att bidra. Varje land kommer att samråda med de andra medlemmarna, med tanke på att det slutliga målet är att “återställa och upprätthålla säkerheten i det nordatlantiska området”.

Principen om ömsesidig hjälp

Vid utformningen av artikel 5 i slutet av 1940-talet rådde enighet om principen om ömsesidigt bistånd, men grundläggande oenighet om hur detta åtagande skulle genomföras. De europeiska deltagarna ville säkerställa att Förenta staterna automatiskt skulle komma till deras hjälp om en av undertecknarna skulle utsättas för attack; USA ville inte ge ett sådant löfte och fick att detta återspeglas i formuleringen av artikel 5. Det har skett ändringar i artikel 6 som jag anser vara irrelevanta här.

Åberopande av artikel 5 – Terrorattackerna 9/11

USA var föremål för brutala terrorattacker den 11 september 2001. Alliansens strategiska koncept från 1999 hade redan identifierat terrorism som en av riskerna som påverkar Natos säkerhet. Alliansens svar på den 11 september såg emellertid att Nato engagerade sig aktivt i kampen mot terrorismen, startade sina första operationer utanför det euro-atlantiska området och påbörjade en långtgående omvandling av dess kapacitet. Dessutom ledde det till att Nato åberopade artikel 5 i Washingtonfördraget för första gången i dess historia.

En handling av solidaritet

På kvällen den 12 september 2001, mindre än 24 timmar efter attackerna, åberopade de allierade principen i artikel 5. Därefter informerade Natos generalsekreterare Lord Robertson FN:s generalsekreterare om alliansens beslut.

Natos främsta politiska beslutsfattande organ

Nordatlantiska rådet – Natos främsta politiska beslutsfattande organ – enades om att om det fastställde att attacken riktades från utlandet mot USA, skulle den betraktas som en åtgärd som omfattas av artikel 5. Den 2 oktober, när rådet hade informerades om resultaten av undersökningar av attackerna den 11 september, fastställde den att de betraktades som en åtgärd som omfattas av artikel 5.

USA åberopade artikel 5 i NATO

Genom att åberopa artikel 5 visade NATO-medlemmarna sin solidaritet mot USA och fördömde på det starkaste möjliga sätt terrorattackerna mot USA.

Attacker mot World Trade Center, Pentagon den 11 september 2001

Efter den 9/11/2001 förekom samråd bland de allierade och kollektiva åtgärder beslutades av rådet. Förenta staterna skulle också kunna utföra oberoende åtgärder, i överensstämmelse med dess rättigheter och skyldigheter enligt FN:s stadga.

Ett paket med åtta åtgärder för att stödja USA

Den 4 oktober 2001, när det väl hade fastställts att attackerna kom från utlandet, enades Nato om ett paket med åtta åtgärder för att stödja USA. På begäran av USA lanserade den sin första antiterroroperation någonsin – Eagle Assist – från mitten av oktober 2001 till mitten av maj 2002. Den bestod av sju NATO AWACS radarflygplan som hjälpte till att patrullera himlen över USA; Totalt flög 830 besättningsmedlemmar från 13 Nato-länder över 360 utflykter. Detta var första gången som NATO:s militära tillgångar sattes in till stöd för en artikel 5-operation.

Andra terrorism-bekämpnings-operationer

Den 26 oktober inledde alliansen sin andra operation mot terrorism som svar på attackerna mot USA, Active Endeavour. Delar av Natos stående sjöstyrkor skickades för att patrullera östra Medelhavet och övervaka sjöfarten för att upptäcka och avskräcka terroristaktivitet, inklusive illegal handel. I mars 2004 utökades verksamheten till att omfatta hela Medelhavet.

Åtta åtgärder antogs, som Nato kommit överens om, för att stödja USA.

De åtta åtgärderna var:

1. Att förbättra underrättelsedelning och samarbete, både bilateralt och i lämpliga Nato-organ, med anknytning till hoten från terrorismen och de åtgärder som ska vidtas mot den;

2. att, individuellt eller kollektivt, beroende på vad som är lämpligt och i enlighet med deras förmåga, tillhandahålla bistånd till allierade och andra länder som är eller kan bli föremål för ökade terroristhot till följd av deras stöd till kampanjen mot terrorism;

3. att vidta nödvändiga åtgärder för att ge ökad säkerhet för anläggningar i Förenta Staterna och andra allierade på deras territorium;

4. att fylla på utvalda allierade tillgångar inom Natos ansvarsområde som krävs för att direkt stödja operationer mot terrorism;

5. att tillhandahålla allmänna överflygningstillstånd för USA och andra allierades flygplan, i enlighet med nödvändiga flygtrafikarrangemang och nationella förfaranden, för militära flygningar relaterade till operationer mot terrorism;

6. att ge Förenta staterna och andra allierade tillträde till hamnar och flygfält på NATO-medlemsländernas territorium för operationer mot terrorism, inklusive för tankning, i enlighet med nationella förfaranden;

7. att alliansen är redo att sätta in delar av sina stående sjöstyrkor till östra Medelhavet för att tillhandahålla Nato-närvaro och visa beslutsamhet;

8. att alliansen på samma sätt är redo att sätta in delar av sin NATO Airborne Early Warning Force för att stödja operationer mot terrorism.

Förstärkta kollektiva försvarsåtgärder

På begäran av Turkiet har Nato vid tre tillfällen vidtagit kollektiva försvarsåtgärder: 1991 med utplaceringen av Patriot-missiler under Gulfkriget, 2003 med överenskommelsen om ett paket med försvarsåtgärder och genomförandet av Operation Display Deterrence under krisen i Irak, och 2012 som svar på situationen i Syrien med utplaceringen av Patriot-missiler.

Rysslands illegala annektering av Krim 2014

Sedan Rysslands illegala annektering av Krim 2014 och ökningen av säkerhets-utmaningar från söder, inklusive brutala attacker från ISIL och andra terroristgrupper på flera kontinenter, har Nato genomfört den största ökningen av det kollektiva försvaret sedan det kalla kriget. Till exempel har den tredubblat storleken på NATO:s svarsstyrka (NRF), en mycket redo och tekniskt avancerad multinationell styrka; etablerade en 5 000 man stark spjutspetsstyrka inom NRF; och utplacerade multi-nationella stridsgrupper i Estland, Lettland, Litauen och Polen. NATO har också ökat sin närvaro i alliansens sydöstra del, centrerad på en multinationell brigad i Rumänien. Alliansen har ytterligare intensifierat flygpolisen över Östersjö- och Svartahavsområdena och fortsätter att utveckla viktiga militära förmågor, såsom Joint Intelligence, Surveillance och Spaning. Vid toppmötet i Warszawa i juli 2016 erkände allierade cyberförsvar som en ny operativ domän, för att möjliggöra bättre skydd av nätverk, uppdrag och operationer; och vid mötet med utrikesministrarna i november 2019 enades de allierade om att erkänna rymden som en ny operativ domän för att “tillåta Natos planerare att göra förfrågningar om att de allierade ska tillhandahålla kapacitet och tjänster, såsom timmar med satellitkommunikation.”

Rysslands oprovocerade invasion av Ukraina

Efter Rysslands oprovocerade invasion av Ukraina – som startade den 24 februari 2022 – och i linje med dess defensiva planering för att skydda alla allierade, tar Nato ytterligare steg för att ytterligare stärka avskräckningen och försvaret i hela alliansen. Detta inkluderar utplaceringen av NRF för första gången i en avskräckande och försvarsroll. Allierade har placerat tusentals ytterligare styrkor i hög beredskap, vilket säkerställer att NRF fortsätter att ha hastigheten, lyhördheten och förmågan att försvara Natos territorium och befolkningar. Vidare, vid ett extraordinärt toppmöte den 24 mars 2022, enades Natos ledare om att avsevärt stärka alliansens långsiktiga avskräcknings- och försvarsställning.

Stående styrkor – Försvarets statistik och fakta

Kollektiva försvarsåtgärder är inte enbart händelsestyrda. Nato har ett antal stående styrkor i aktiv tjänst som bidrar till alliansens kollektiva försvarsinsatser på permanent basis. Dessa inkluderar Natos stående maritima styrkor, som är redo att agera när de uppmanas. De utför olika uppgifter allt från övningar till operativa uppdrag, i fredstid och i perioder av kris och konflikt.

En allians dess medlemmar kan lita på

Dessutom har Nato ett integrerat luftförsvarssystem för att skydda mot luftangrepp, vilket också omfattar alliansens ballistiska missilförsvarssystem. NATO genomför också flera flygrum-polis-uppdrag, som är kollektiva fredstida uppdrag som gör det möjligt för NATO att upptäcka, spåra och identifiera alla kränkningar och intrång i sitt luftrum och att vidta lämpliga åtgärder. Som en del av sådana uppdrag patrullerar allierade stridsflyg i luftrummet för allierade som inte har egna stridsflygplan. De körs 24/7, 365 dagar om året.

Extraordinary Summit of NATO Heads of State and Government, Held at NATO HQ, Brussels, Belgium

A new reality for our security.

Talking to the press days before the Extraordinary NATO Summit of Heads of State and Heads of Government, Jens Stoltenberg, Secretary General of NATO said:

– I have convened an extraordinary meeting of Allied Heads of State and Government on 24 March 2022 at NATO Headquarters in Brussels, Belgium. We will address the consequences of Russia’s invasion of Ukraine, our strong support for Ukraine, and further strengthening NATO’s deterrence and defence in response to a new reality for our security. At this critical time, North America and Europe must continue to stand together in NATO.

The North Atlantic Council

The meeting of the Heads of State and Government is the meeting North Atlantic Council. As a body of Heads of State and Government, the North Atlantic Council (NAC) is the principal political decision-making body at NATO. Established by Article 9 of the North Atlantic Treaty, the North Atlantic Council (NAC) consists of Permanent Representatives from its member countries, and it the only body in NATO that derives its authority explicitly from the Treaty. Each member nation is normally represented on the North Atlantic Council by an Ambassador or Permanent Representative supported by a national delegation composed of advisers and officials who represent their country on different NATO committees.

Permanent Representatives

Since 1952, the NAC has been in permanent session. The NAC can be held at the Permanent Representative Level (PermReps), or at the level of Ministers of State, Ministers of Defence, or Heads of Government of member states such as the Extraordinary Summit of NATO Heads of State and Government was held at NATO Headquarters in Brussel on Thursday 24 March 2022. The NAC has the same powers regardless of the formation under which it meets. As a rule, the NAC meets twice a week: every Tuesday, for an informal lunch discussion; and every Wednesday for a decision-taking session. But on the 24 March 2022 the Heads of State and Government as the North Atlantic Council to address the consequences of Russia’s invasion of Ukraine, NATO’s strong support for Ukraine, and how to strengthen NATO’s deterrence and defence in response to a new reality for our security.

Statement by NATO Heads of State and Government in Brussels on 24 March 2022

We, the Heads of State and Government of the 30 NATO Allies, have met today to address Russia’s aggression against Ukraine, the gravest threat to Euro-Atlantic security in decades.  Russia’s war against Ukraine has shattered peace in Europe and is causing enormous human suffering and destruction. 

Call on Putin to immediately stop the war and withdraw its forces from Ukraine

We condemn Russia’s invasion of Ukraine in the strongest possible terms. We call on President Putin to immediately stop this war and withdraw military forces from Ukraine, and call on Belarus to end its complicity, in line with the Aggression Against Ukraine Resolution adopted at the UN General Assembly of 2 March 2022.  Russia should comply with the 16 March ruling by the UN International Court of Justice and immediately suspend military operations.  Russia’s attack on Ukraine threatens global security. Its assault on international norms makes the world less safe. President Putin’s escalatory rhetoric is irresponsible and destabilizing.

Praise for Ukrainians heroic resistance to Russia’s brutal war

Ukrainians have inspired the world with heroic resistance to Russia’s brutal war of conquest.  We strongly condemn Russia’s devastating attacks on civilians, including women, children, and persons in vulnerable situations. We will work with the rest of the international community to hold accountable those responsible for violations of humanitarian and international law, including war crimes. We are deeply concerned about the increased risk of sexual violence and human trafficking. We urge Russia to allow rapid, safe, and unhindered humanitarian access and safe passage for civilians, and to allow for humanitarian aid to be delivered to Mariupol and other besieged cities. We also condemn attacks against civilian infrastructure, including those endangering nuclear power plants. We will continue to counter Russia’s lies about its attack on Ukraine and expose fabricated narratives or manufactured “false flag” operations to prepare the ground for further escalation, including against the civilian population of Ukraine.  Any use by Russia of a chemical or biological weapon would be unacceptable and result in severe consequences. 

The challenge to Russia

Russia needs to show it is serious about negotiations by immediately implementing a ceasefire. We call on Russia to engage constructively in credible negotiations with Ukraine to achieve concrete results, starting with a sustainable ceasefire and moving towards a complete withdrawal of its troops from Ukrainian territory. Russia’s continuing aggression while discussions are taking place is deplorable. We support Ukraine’s efforts to achieve peace, and those undertaken diplomatically by Allies to weigh in on Russia to end the war and relieve human suffering.  

Full solidarity with President Zelenskyy and the government of Ukraine

We stand in full solidarity with President Zelenskyy, the government of Ukraine, and with the brave Ukrainian citizens who are defending their homeland.  We honour all those killed, injured, and displaced by Russia’s aggression, as well as their families. We reaffirm our unwavering support for the independence, sovereignty, and territorial integrity of Ukraine within its internationally recognized borders extending to its territorial waters.

United Nations Charter and Ukraine fundamental right to self-defence

Ukraine has a fundamental right to self-defence under the United Nations Charter. Since 2014, we have provided extensive support to Ukraine’s ability to exercise that right. We have trained Ukraine’s armed forces, strengthening their military capabilities and capacities and enhancing their resilience.  NATO Allies have stepped up their support and will continue to provide further political and practical support to Ukraine as it continues to defend itself.  NATO Allies will also continue to provide assistance in such areas as cybersecurity and protection against threats of a chemical, biological, radiological, and nuclear nature.  NATO Allies also provide extensive humanitarian support and are hosting millions of refugees.  Foreign Ministers will discuss further our support to Ukraine when they meet in April.

Resolved to counter Russia’s attempts to destroy the foundations of international security and stability

We are united in our resolve to counter Russia’s attempts to destroy the foundations of international security and stability. We are holding Russia and Belarus to account.  Massive sanctions and heavy political costs have been imposed on Russia in order to bring an end to this war. We remain determined to maintain coordinated international pressure on Russia. We will continue to coordinate closely with relevant stakeholders and other international organizations, including the European Union. Transatlantic coordination remains crucial for an effective response to the current crisis.

Uphold the international order including the principles of sovereignty and territorial integrity

We call on all states, including the People’s Republic of China (PRC), to uphold the international order including the principles of sovereignty and territorial integrity, as enshrined in the UN Charter, to abstain from supporting Russia’s war effort in any way, and to refrain from any action that helps Russia circumvent sanctions. We are concerned by recent public comments by PRC officials and call on China to cease amplifying the Kremlin’s false narratives, in particular on the war and on NATO, and to promote a peaceful resolution to the conflict.

Committed to the foundational principles underpinning European and global security

We remain committed to the foundational principles underpinning European and global security, including that each nation has the right to choose its own security arrangements free from outside interference. We reaffirm our commitment to NATO’s Open Door Policy under Article 10 of the Washington Treaty.  

Support to partners affected by Russian threats and interference

We are providing tailored support to partners affected by Russian threats and interference and will step up our assistance to help them resist Russian malign influence and strengthen their resilience, based on our partners’ requests and our long-standing partnership programmes. In April, Foreign Ministers will consider concrete proposals for enhancing our support to these partners.

Take all necessary steps to protect and defend every inch of Allied territory

We will continue to take all necessary steps to protect and defend the security of our Allied populations and every inch of Allied territory. Our commitment to Article 5 of the Washington Treaty is iron-clad. 

The gravest threat to Euro-Atlantic security in decades

In response to Russia’s actions, we have activated NATO’s defence plans, deployed elements of the NATO Response Force, and placed 40,000 troops on our eastern flank, along with significant air and naval assets, under direct NATO command supported by Allies’ national deployments. We are also establishing four additional multinational battlegroups in Bulgaria, Hungary, Romania, and Slovakia. We are taking all measures and decisions to ensure the security and defence of all Allies across all domains and with a 360-degree approach.  Our measures remain preventive, proportionate, and non-escalatory. We will now accelerate NATO’s transformation for a more dangerous strategic reality, including through the adoption of the next Strategic Concept in Madrid. In light of the gravest threat to Euro-Atlantic security in decades, we will also significantly strengthen our longer-term deterrence and defence posture and will further develop the full range of ready forces and capabilities necessary to maintain credible deterrence and defence. These steps will be supported by enhanced exercises with an increased focus on collective defence and interoperability. 

Measures against cyber-attacks, disinformation etc

We are increasing the resilience of our societies and our infrastructure to counter Russia’s malign influence. We are enhancing our cyber capabilities and defences, providing support to each other in the event of cyber-attacks. We are ready to impose costs on those who harm us in cyberspace, and are increasing information exchange and situational awareness, enhancing civil preparedness, and strengthening our ability to respond to disinformation. We will also enhance our preparedness and readiness for chemical, biological, radiological, and nuclear threats. We will take further decisions when we meet in Madrid.  

Fulfil our commitment to the Defence Investment Pledge in its entirety and to come in Madrid

The steps we are taking to ensure the security of our Alliance and of the Euro-Atlantic area will require adequate resourcing.  Allies are substantially increasing their defence expenditures. Today, we have decided to accelerate our efforts to fulfil our commitment to the Defence Investment Pledge in its entirety. In line with our commitment in Article 3 of the Washington Treaty, we will further strengthen our individual and collective capacity to resist all forms of attack. At our meeting in Madrid, we will submit additional plans on how to meet the Pledge.

Fundamental challenge to the international values and norms

Russia’s unprovoked war against Ukraine represents a fundamental challenge to the values and norms that have brought security and prosperity to all on the European continent. President Putin’s choice to attack Ukraine is a strategic mistake, with grave consequences also for Russia and the Russian people. We remain united and resolute in our determination to oppose Russia’s aggression, aid the government and the people of Ukraine, and defend the security of all Allies.

President Joe Biden i Polen – Möte några ukrainska flyktingar och ministrar.

President Biden höll ett speciellt nyckeltal om demokrati när han var i Polen, förutom mötet med ukrainska flyktingar och delegater från den ukrainska regeringen

På eftermiddagen den 26 mars besökte president Joe Biden ukrainska flyktingar som har flytt till Polen. Om mötet med flyktingarna kommenterade han:

– Du behöver inte prata samma språk för att känna berg-och-dalbanan av känslor i deras ögon. Jag vill tacka min vän kocken José Andrés, hans team och folket i Warszawa för att ni öppnade era hjärtan för att hjälpa.

Samma dag den 26 mars 2022 träffade president Joe Biden Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba och försvarsminister Oleksii Reznikov. Om mötet med dessa nyckelrepresentanter för Ukraina sa president Joe Biden:

– Vi diskuterade våra ansträngningar att samla världen till stöd för Ukraina och det betydande militära och humanitära bistånd som USA ger.

The President of the United States, Joe Biden, is here interacting with children and their mothers. If you think you are too big and too important as a politician, to have time for children and women, then something is wrong with you.. This is a good example to those politicians who have lost their humanity because of political power.
Mötet med Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba och försvarsminister Oleksii Reznikov

Statsministern Magdalena Andersson tog emot Finlands statsminister Sanna Marin:

En glädjande nyhet – Det ryktas att Sverige och Finland kommer ansöka om Nato-medlemskap i maj.

Onsdag den 13 april 2022 besökte Finlands statsminister Sanna Marin Stockholm för att träffa och överlägga med Statsminister Magdalena Andersson, som tog emot henne i Rosenbad vid Villa Bonnier (utomhus) där de hade pressträff.  Finlands statsminister Sanna Marin, kom till Sverige för att ha detta möte, samtala och överlägga med Statsminister Magdalena Andersson så att båda länder, Sverige och Finland, kan bestämma tillsammans vad de skulle göra. De diskuterade hur de kan stärka säkerheten i Finland och Sverige i den förändrade säkerhetsmiljön. De observerade att säkerhetsläget i Europa har förändrats i grunden efter Rysslands invasion av Ukraina.

Statsministrarna diskuterade säkerhetsläget i Europa och lyfte fram att Finland och Sverige delar samma säkerhetsmiljö, samt att ländernas säkerhetslösningar påverkar varandra. Både Finland och Sverige arbetar nu för att säkerställa sina medborgares säkerhet på kort och lång sikt. De diskuterade det försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet länderna emellan samt den försämrade säkerhetspolitiska situationen i närområdet. Idén med mötet var att utifrån diskussionerna fattar ett beslut som skydda deras samexistens.

Statsminister Sanna Marin berättade för statsminister Magdalena Andersson om den rapport om förändringar i den nuvarande säkerhetsmiljön som den finska regeringen överlämnade till riksdagen dagen före besöket. Rapporten innehåller en bedömning av hur Finland kan stärka sin nationella försvarsförmåga och utveckla det internationella försvarssamarbetet med sina partners, närmast Sverige. Rapporten bedömer också effekterna av ett eventuellt NATO-medlemskap.

– Riksdagen måste bedöma vilken typ av säkerhet Finlands potentiella Nato-medlemskap skulle erbjuda. Vi måste vara mycket öppna för alla konsekvenser och risker. Det finns risker på både kort och lång sikt. Det finns risker om vi ansöker om medlemskap och om vi inte gör det, sa statsminister Marin.

På sitt möte bedömde statsministrarna också möjligheterna att utöva inflytande på Ryssland genom åtgärder på nationell nivå och EU-nivå, av vilka de viktigaste är de sanktioner som EU infört mot Ryssland. Finland och Sverige stöder Ukraina och ukrainarna i deras kamp på många sätt, bland annat genom att leverera vapen till den ukrainska armén. EU överväger för närvarande att öka sitt stöd, bland annat genom militärt bistånd.

Å sin sida betonade Statsminister Magdalena Andersson också hur Rysslands invasion av Ukraina och övergrepp mot den ukrainska befolkningen har förändrat den säkerhetspolitiska situationen.

– Bandet mellan våra länder är starkt. Och vårt samarbete har fördjupats under de senaste veckorna, sa statsminister Magdalena Andersson på pressträffen i samband med mötet.

– Den säkerhetspolitiska situationen visar på behovet av ett nära samarbete inom EU, mellan de nordiska länderna och mellan Sverige och Finland, sa hon.

Magdalena Andersson konstaterade att Sverige och Finland har ett nära samarbete i försvars- och säkerhetspolitiska frågor och att detta samarbete nu fördjupas ytterligare.

– Både Sverige och Finland för diskussioner för att stärka vår säkerhet. Sanna kommer att uppdatera mig om diskussionerna i Finland och jag kommer uppdatera henne om de svenska diskussionerna. 

– Inget beslut är riskfritt efter den 24 februari. Även om våra respektive beslut måste vara självständiga, så är vi beroende av varandra i vårt nära säkerhetssamarbete, sa statsminister Magdalena Andersson.

Socialdemokraterna genomför just nu en säkerhetspolitisk dialog

Information från den socialdemokratiska partiets hemsida som uppdaterades senaste den  11 april 2022, innan statsminister sanna Marins besök, säger att Socialdemokraterna genomför just nu en säkerhetspolitisk dialog mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina.

De skriver: När Ryssland invaderade Ukraina förändrades Sveriges säkerhetspolitiska läge i grunden. Det får också konsekvenser för vårt lands, och vårt partis, säkerhetspolitiska vägval. Därför kommer Socialdemokraterna att genomföra en säkerhetspolitisk dialog i partiet som alla intresserade medlemmar bjuds in till. Tillsammans ska partiets medlemmar och förtroendevalda ha en ordentlig diskussion och öka sina kunskaper om vad det nya läget innebär.

– Självklart är ledstjärnan för våra diskussioner vad som är bäst för Sveriges säkerhet. Och det är en bredare diskussion än frågan om ja eller nej till Nato-medlemskap. Hur vi ser att vi bäst värnar Sveriges säkerhet nu och i framtiden? Hur ska vi agera i det här nya läget för att Sverige ska vara en stark röst för mänskliga rättigheter och internationell fred och säkerhet? säger Tobias Baudin, Socialdemokraternas partisekreterare.

De analyser som ligger till grund för den socialdemokratiska kongressens säkerhetspolitiska ställningstaganden utgår från en verklighet som inte finns kvar efter Rysslands olagliga krig. Det finns ett tydligt före och efter den 24 februari 2022. Om det under dialogens gång uppstår ett behov av att göra ett förändrat säkerhetspolitiskt vägval är det upp till partistyrelsen som partiets högsta beslutande organ mellan kongressperioderna att ta ett sådant beslut.

Senaste och glädjande nyheter – Sverige och Finland kommer att gå med i Nato och medlemskapsansökan lämnas in i maj

Sedan statsminister Magdalena Anderssons och statsminister Sanna Marins hade sitt möte i Stockholm den 13 april har florerats rykte om att finska riksdagen väntas besluta i Natofrågan inom några veckor, enligt landets statsminister Sanna Marin. Samtidigt har det ryktats att Sveriges statsminister Magdalena Andersson verkar luta åt att Sverige går med i Nato.

Nu börjar det bli på riktigt allvar. Det senaste rykte är att både Sverige och Finland kommer tillsammans att lämna ansökan om Nato-medlemskap i maj, vilket är ett glädjande nyhet om det blir sant.

Dessutom sägs det att top socialdemokrater liksom tidigare utrikesminister Margot Wallström är nu för Natomedlemskap. Även top medlemmar i partistyrelsen har vänt i frågan och är nu för Natomedlemskap ryktas det. Exempelvis har Ardalan Shekarabi, Sveriges socialförsäkringsminister och medlem i partistyrelsen medgett till media att han är för Nato-medlemskap.

Finansminister Mikael Damberg möte pressen den 19 april 2022 och presenterade vårbudgeten, den ekonomiska vårpropositionen

Finansminister Mikael Damberg möte pressen klockan 8.20 den 19 april och presenterade vårbudgeten – den ekonomiska vårpropositionen 2022. Samtidigt lämnade han även vårändringsbudgeten. I samband med detta fick han svara på några frågor. Han sammanfattade de ekonomiska satsningarna i vårbudgeten så här:

1. Höja pensionerna redan i höst – 1000 kr till pensionärer som har det sämst

2. Stärka Sveriges totalförsvar

3. Tränga tillbaka brottsligheten och bryta segregationen

4. Driva på klimatomställningen

5. Stärka vård, skola och omsorg

6. Stöd till Ukraina och ordnat mottagande i hela landet

Regeringens vårbudget – En budget för att stärka Sverige

I budgeten ingår även en satsning på en halv miljard till sjukvården för fler vårdplatser. Vårdens kapacitet måste öka. Därför föreslår regeringen i vårbudgeten för 2022 satsningar för att anställa fler sjuksköterskor och förbättra arbetsmiljön, så att antalet vårdplatser kan öka. Läs mer om satsningen på sjukvården här.

Svensk ekonomi har återhämtat sig starkt i spåren av pandemin och tillväxtutsikterna för i år är i grunden stabila tack vare starka offentliga finanser, enligt finansminister Mikael Damberg. Läget på arbetsmarknaden har tydligt förbättrats och sysselsättningsgraden är nu högre än innan pandemin bröt ut.

Samtidigt har Rysslands invasion av Ukraina skapat osäkerhet och bedöms få konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen.

– Innan Rysslands invasion av Ukraina såg tillväxtutsikterna stabila ut i Sverige och i världen. Nu har vi ett nytt läge med ett krig i vårt närområde. Det skapar såklart en stor osäkerhet i de prognoser som görs. BNP för 2022 har reviderats ner, sa Mikael Damberg.

Därför innehåller den bland annat kraftfulla förstärkningar av försvaret, insatser för att bryta segregationen och ytterligare stöd till Ukraina.

I ett försämrat säkerhetspolitiskt läge lägger regeringen fram en budget för att stärka Sverige med både omedelbara insatser och långsiktigt arbete mot samhällsproblemen. Sammanlagt uppgår vårändringsbudgeten till 35 miljarder kronor. Totalt 800 miljoner går till försvaret och Sveriges krisberedskap.

– Vi fortsätter den största utbyggnaden av det civila försvaret sedan andra världskriget och rustar upp samhällets skyddsvallar med stärkt civil beredskap och stärkt välfärd. Vi skyndar på omställningen till fossilfria bränslen för säkerheten, jobben och klimatet. Vi lindrar även krigets ekonomiska konsekvenser för svenska hushåll och företag, sa finansminister Mikael Damberg

Det är viktigt att Sveriges försvarsförmåga stärks på kort sikt och att upprustningen kan ske i snabbare takt. Anslagen till det militära försvaret har därför ökats. Regeringen lämnar nu även förslag om att stärka det civila försvaret. Bland annat föreslås 91 miljoner kronor för att rusta upp skyddsrummen i landet. Säkerhetspolisen föreslås få ytterligare 20 miljoner och civilförsvaret ska stärkas med 65 miljoner kronor.

Höja pensionerna redan i höst. För att förbättra ekonomin för de pensionärer som har det sämst ställt föreslår regeringen ett garantitillägg som innebär att omkring en halv miljon pensionärer får 1 000 kronor mer i plånboken varje månad. Totalt kommer drygt en miljon pensionärer få förstärkt ekonomi från och med augusti 2022.

Stärka Sveriges totalförsvar. Anslagen till det militära försvaret har sedan tidigare ökats. Regeringen lämnar nu även förslag om att stärka det civila försvaret med 800 miljoner kronor.

Tränga tillbaka brottsligheten och bryta segregationen. Regeringen kommer vända på varje sten för att tränga tillbaka våld och brottslighet och bryta segregationen. Fler människor ska komma i arbete och bli en del av samhällsgemenskapen. Regeringen arbetar för att införa etableringsjobb under första halvåret 2022 enligt förslag från arbetsmarknadens parter för att fler nyanlända och långtidsarbetslösa ska få ett jobb och etablera sig på arbetsmarknaden. För att främja införandet föreslår regeringen ett särskilt tillskott till Arbetsförmedlingen.

Driva på klimatomställningen. Regeringen föreslår bland annat en förstärkt miljökompensation för att öka järnvägens konkurrenskraft och bidra till att godstransporter flyttas från väg till järnväg. För att bibehålla den höga omställningstakten i elektrifieringen av transportsektorn föreslår regeringen även att klimatbonusen för de som köper en elbil tillförs mer medel.

Stärka vård, skola och omsorg. Regeringen föreslår ett särskilt tillskott för att öka kapaciteten i hälso- och sjukvården, bland annat genom att öka antalet vårdplatser, anställa fler i vården, till exempel sjuksköterskor, och förbättra arbetsmiljön. Regeringen föreslår också ytterligare medel för att hantera pandemin framåt. Det handlar bland annat om att alla, vid behov, ska kunna få en fjärde vaccindos. Totalt har nästan 600 miljarder kronor skjutits till med anledning av pandemin och den ekonomiska återstarten.

Stöd till Ukraina och ordnat mottagande i hela landet. Sverige ger både ekonomiskt och humanitärt stöd till Ukraina. Stöd har också lämnats till Ukrainas väpnade styrkor i form av ekonomiska bidrag och försvarsmateriel. Kapaciteten i det svenska mottagningssystemet har på kort tid utökats och regeringen avsätter av det skälet kraftigt ökade medel för att den nya situationen ska kunna hanteras. Regeringen föreslår även ett tillfälligt extra stöd till de kommuner som tar ansvar för mottagandet.

Lindra konsekvenser för svenska hushåll och företag. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna har regeringen presenterat ett åtgärdspaket med kompensation för höga priser på el och drivmedel samt sänkt skatt på drivmedel. För att särskilt skydda hushåll med svag ekonomi införs dessutom en tillfällig höjning av bostadsbidraget för barnfamiljer. En modifierad version av elpriskompensationen förlängts dessutom med ytterligare en månad för elabonnenter i södra och mellersta Sverige för att stötta de hushåll som drabbas av höga elpriser.

Den senaste tiden har även priser på viktiga insatsvaror i lantbruket stigit. Regeringen föreslår därför ett tillfälligt stöd, riktat till växthusodlingsföretag och gris- och fjäderfäsektorerna, samt en tillfällig skattesänkning på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk.

VÅRDEN: Totalt avsätts en halv miljard kronor för att öka kapaciteten i vården.

Regeringen har även avsatt 500 miljoner kronor för att fler sjuksköterskor ska ges möjlighet att läsa till specialistsjuksköterska samt 100 miljoner kronor för insatser för utvecklings- och karriärmöjligheter för specialistsjuksköterskor.

– Regeringen lägger fram en budget för att stärka Sverige. I osäkra tider är det än viktigare att svenska folket vet att välfärden går att lita på. Därför fortsätter vi arbetet med att ta tillbaka kontrollen över välfärden och stärka vår motståndskraft genom att skjuta till ytterligare resurser till sjukvården, sa finansminister Mikael Damberg.

Frågor och svar om budgeten:

Här nedan är några frågor och svar om stödpaketet för drivmedel och el:

Varför är priserna så höga nu?

Det är ett faktum att priserna på bränsle och el har gått upp på grund av Putins olagliga invasion av Ukraina, men man ska komma ihåg att priserna har påverkats av Rysslands agerande redan innan invasionen. De höga elpriserna i vintras var till stor del på grund av att Ryssland minskade gasleveranserna till EU. Man ska också vara medveten om att de senaste justeringarna av skatten på diesel och bensin faktiskt är sänkningar och att BNP-indexeringarna har pausats, vilket påverkar priset nedåt.

Hur agerar regeringen för att stötta lantbruket som är beroende av drivmedel?

I februari gick regeringen ut med ett förslag om ett extra stödpaket till lantbruket, just för att de har så höga kostnader nu. Det är en miljard kronor som går till att kompensera för de höga kostnaderna. I det ligger bland annat en återbetalning på dieseln med 2 kr per liter. Vi ska ha ett starkt jordbruk i Sverige.

Går det här paketet tvärt emot ambitionerna om grön omställning och att Sverige ska bli en fossilfri välfärdsstat?

Sverige ska ligga längst fram i klimatomställningen och använda omställningen för att skapa nya, gröna jobb. Det beskedet kvarstår. Det här paketet handlar om att möta en exceptionell situation för många svenska hushåll. Men långsiktigt är det bästa vi kan göra för att freda vanligt folk från den här typen av oroligheter att öka takten i klimatomställningen och bryta beroendet av importerade energislag.

Varför sänker ni inte skatterna mer?

Att vi inte sänker koldioxidskatten utan bara energiskatten beror på att EU:s Energiskattedirektiv sätter miniminivåer som måste uppfyllas och då går det inte att sänka mer än vårt förslag.

Urholkar ni genom detta koldioxidskattens miljöstyrande effekt?

Nej, det är energiskatten som sänks. Dessutom har koldioxidskatten en styrande effekt och bör spegla det fossila kolinnehållet.

Ni har tidigare varit emot att sänka drivmedelsskatterna. Varför har ni ändrat er?

Just nu ser vi kraftigt höjda drivmedelspriser och då är det rimligt att agera. Vi har noga vägt olika alternativ mot varandra.

Kommer förslaget gå igenom i riksdagen?

Vi tror att alla riksdagens partier är intresserade av att sänka drivmedelskostnaderna för vanligt folk i det här läget. Men nu är det upp till riksdagen att behandla de här förslagen skyndsamt så att de kan träda i kraft i tid.

Gäller bränslebidraget för elbilar?

Ja, elbilsägare får också stöd.

Vad gäller för bilar som är avställda?

Endast bilar som är i trafik kommer att få stöd.

Får man bidrag per person eller bil?

En ny drivmedelskompensation införs till privatpersoner. Kompensationen är till privatpersoner som äger en personbil. Stödet kommer vara 1 000 kronor per bilägare. De som bor i kommuner som ingår i stödområdena 1, 2 eller 3 och äger en personbil får ytterligare 500 kronor i kompensation. Det handlar främst om boende i gles- och landsbygder där avstånden är stora. Kostnaden för åtgärden beräknas till omkring 4 miljarder kronor.


Nu ökar vi takten i klimatomställningen

S-regeringen föreslår extra medel i vårändringsbudgeten till klimatomställningen. 697 miljoner kronor ska bland annat bidra till att öka överflyttningen av transporter från väg till järnväg.

Förslagen presenterades vid en pressträff under måndagen med infrastrukturminister Tomas Eneroth och klimat- och miljöminister Annika Strandhäll.

Förutom insatser för att öka de klimatsmarta transporterna får Energimyndigheten ytterligare tio miljoner för höja småhusägares, energiexperters, energikartläggares, entreprenörers och installationsföretags kompetens kring energieffektiv renovering av småhusbeståndet. Konjunkturinstitutet får även tre miljoner kronor extra för att stärka analyskapaciteten inom miljöekonomi.

Tomas Eneroth underströk att kommande industriinvesteringar i landet ställer krav på ökad transportkapacitet.

– Vi måste säkerställa att transporter i Sverige sker på ett hållbart och grönt sätt, sade Tomas Eneroth under pressträffen.

Tillskottet på 697 miljoner ska bland annat användas för att flytta över mer gods från väg till järnväg och sjöfart.

– En av Sveriges största klimatpolitiska utmaningar handlar om att minska utsläppen från vägtransporter. Transportsektorn står för en tredjedel av svenska utsläpp och det är ett område där vi ska göra mer, sa Annika Strandhäll.

Det handlar också om att öka takten i omställningen av fordonsflottan. Känt sedan tidigare är att regeringen tillför 3,9 miljarder i påfylld klimatbonus – medel som ska användas för att minska landets bilflotta samt minska beroendet av fossila bränslen.

– Elbilar ska vara ett möjligt alternativ för fler svenskar, sa Annika Strandhäll.

Den som köper en elbil fram till 1 juli 2022 kommer att få ett ekonomiskt stöd på 70 000 kronor.

RIKSDAGEN: Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande

Debatten i riksdagen – Lotta Johnson Fornarve (V)

Budgetdebatt den 19 april 2022Debatten var med anledning av vårpropositionens avlämnande; med 88 anförande.

Anf. 1 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Vi befinner oss i en mörk period av Europas historia. Rysslands olagliga krig mot Ukraina har i grunden skakat om Sverige, Europa och världen och ritat om de ekonomiska förutsättningarna för lång tid framöver.

I ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge lägger regeringen fram en budget för att stärka Sverige. Den vårbudget jag nu presenterar för riksdagen uppgår tillsammans med tidigare presenterade åtgärder till 35 miljarder kronor för att öka takten i försvarsutbyggnaden, fortsätta stötta Ukraina, lindra krigets konsekvenser för svenska hushåll och företag och fortsätta kampen mot samhällsproblemen. Nödvändiga investeringar i välfärden, för jobben och för klimatet ska inte skjutas på framtiden. Så stärker vi Sverige i en orolig tid.

Regeringen har sedan kriget inleddes arbetat efter tre tydliga prioriteringar: sanktioner mot Ryssland, att stötta Ukraina och att stärka Sverige. Kriget och sanktionerna bedöms vara på god väg att tvinga in den ryska ekonomin i recession. Nu är det slutfestat för de ryska oligarkerna, vars yachter och lyxlägenheter i väst beslagtas och tillgångar fryser inne. Många företag har lämnat den ryska marknaden, och inflationen är hög och den finansiella osäkerheten stor.

För vad? För Putins maktbegär och ideologiska dogmer. Låt det vara en påminnelse om varför vi i den här kammaren sitter här genom fria och allmänna val. Låt det vara en påminnelse om faran i en auktoritär nationalism och om varför vi varje dag ska stå upp för demokratin. Putin och den ryska statsledningen startade det här kriget, och de ansvariga ska utredas, ställas till svars och dömas för krigsbrott begångna i det här kriget. Det ska vi och det internationella samfundet se till.

Fru talman! I den osäkerhet som Europa kastats in i är det viktigt att inte tappa fokus på andra samhällsproblem. I skuggan av kriget har 21 människor skjutits ihjäl hittills i år i vårt land. Under påskhelgen har våldsamma upplopp ägt rum i Linköping, Norrköping, Örebro och Malmö. 26 poliser har skadats, och ett tjugotal polisbilar har antingen skadats eller förstörts.

Varje angrepp mot en polis är en attack på vår demokrati. Ingen åsikt, hur osmaklig den än är, legitimerar våld. Helgens scener spelar rakt i händerna på extremisterna som vill polarisera och splittra vårt samhälle. Men Sverige kan bättre än att gå på det lockbetet. Alla de som tillgriper våld ska ställas till svars för sina handlingar och den skada de åsamkar både sina medmänniskor och lokalsamhällen.

Samhället måste stärkas. Därför har den här regeringen konsekvent och systematiskt satsat på att stärka hela rättskedjan. Straffen ska fortsätta skärpas och poliserna ska bli ännu fler, och de ska få bättre verktyg att bekämpa den grova brottsligheten. Den organiserade brottsligheten och det våld som sätter bostadsområden i skräck ska knäckas.

Den största tryggheten för vanligt folk är att ha ett eget jobb med sjysta villkor. Tack vare regeringens jobbpolitik och historiska åtgärdspaket är det fler som arbetar i Sverige nu än före pandemin. Och trots det försämrade omvärldsläget fortsätter arbetslösheten att sjunka. Det är en styrka för svensk ekonomi och för vår förmåga att bryta segregationen.

När ungdomar växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet eller känna hopp inför framtiden skapas den jordmån gängen behöver för att rekrytera. I vårbudgeten fortsätter regeringen pressa tillbaka arbetslösheten genom att satsa på etableringsjobb för att de som står längst från arbetsmarknaden ska komma i arbete – för att fler ska kunna ta det där steget mot en egen självständig försörjning.

Den gröna industriella revolution som pågår inte minst i norra Sverige skapar jobb nu och i framtiden samtidigt som den påskyndar vårt oberoende av fossila bränslen. Så kan Sverige också bidra till att Europa slår sig fritt från rysk gas och olja.

Sverige ska fortsätta ligga i framkant i klimatomställningen. Det gynnar både tillväxten, våra klimatmål och våra säkerhetspolitiska intressen.

Häromveckan lyssnade jag tillsammans med mina europeiska finansministerkollegor på Martjenko, Ukrainas finansminister. Han uttryckte sig så här: Vi utkämpar kriget på alla fronter. Min front är den ekonomiska.

Tillsammans med EU har den svenska regeringen arbetat intensivt för att stötta Ukraina ekonomiskt, humanitärt och militärt. För första gången sedan Sovjetunionen angrep Finland 1939 har Sverige skickat defensiva vapen till ett annat land – för att det är rätt. Men att stötta Ukraina är också en fråga om Sveriges säkerhet. Ett försvar av Ukrainas gränser är ett försvar av alla länders gränser.

Fru talman! Min morfar stred och stupade i det finska vinterkriget. Min mamma kom till Sverige som krigsbarn. Jag och min släkt vet alltför väl hur det är att leva med oron för hur Ryssland kan agera. Det finns många i vårt land som har flytt undan krig, förföljelse och förtryck och som bär med sig liknande erfarenheter. Vårt besked till hela den här kammaren är entydigt: Europa och Sverige står med Ukraina.

Fru talman! Regeringen genomför sedan flera år tillbaka i bred politisk enighet en kraftig förstärkning av vårt lands totalförsvar. Nu ökar vi takten. Anslagen till det militära försvaret ska nå 2 procent av bnp så snart det är praktiskt möjligt, det vill säga när det är möjligt att effektivt omsätta ökningarna i stärkt försvarsförmåga. Med det genomför regeringen den största utbyggnaden av Sveriges militära försvar sedan andra världskriget.

Satsning på militära och civila beredskap

Vår militära och civila beredskap är ömsesidigt förstärkande. I vårbudgeten stärker vi Sveriges civila beredskap i form av försörjningsberedskap och befolkningsskydd. Vi stärker också kommunernas viktiga arbete med krisberedskap.

För att stärka Sverige långsiktigt behöver vi fortsätta bygga vidare på lärdomarna också från pandemin. Därför presenterar regeringen i vårbudgeten ytterligare en halv miljard för att öka sjukvårdens kapacitet att öppna fler vårdplatser.

Även om vi önskar att pandemin låg bakom oss kvarstår en risk för ökad smittspridning och mutationer. Därför är det fortsatt viktigt att vi samtidigt som vi stärker hälso- och sjukvården får fler att vaccinera sig. Vi avsätter redan nu pengar för en eventuell fjärde dos för hela svenska folket. I Sverige ska du kunna lita på att vården finns där när du behöver den.

Fru talman! Rysslands invasion av Ukraina men även Rysslands agerande före kriget har påverkat oss både säkerhetspolitiskt och ekonomiskt. Svenska hushåll har känt av det här genom högre drivmedelspriser, högre elpriser och högre livsmedelspriser. Inflationen är som konsekvens betydligt högre än normalt.

Regeringen har sedan tidigare presenterat åtgärder för att dämpa prischocken för svenska hushåll och företag genom en elpriskompensation, en särskild drivmedelskompensation och genom att vi tillfälligt sänker dieselskatten med 1,80 kronor till EU:s miniminivå. Det är åtgärder som inte kräver att vi går den långa beslutsvägen via Bryssel, utan beslut kan fattas med ett klubbslag i Sveriges riksdags egen kammare. För det finns hushåll och företag som inte har råd att vänta. Inte minst jordbruket kämpar just nu med höga utgifter kopplade till bränsle och gödsel. Det ligger i Sveriges intresse att vi har ett livskraftigt jordbruk och en egen livsmedelsförsörjning som kan bidra till vår beredskap.

Satsning på Elstöd

Regeringen har också gått fram med ett moderniserat och förbättrat reseavdrag som gynnar arbetspendlare. Ingen politiker kan dock lova att kompensera för allt i ett så exceptionellt läge som vi befinner oss i. Det är varken seriöst eller finansiellt hållbart.

Sverige och svenska folket kommer att påverkas av krigets konsekvenser under en lång tid framöver. Regeringen tar ansvar för att lindra krigets konsekvenser för både företag och svenska hushåll.

I kris riskerar ekonomiska klyftor att fördjupas. Vi såg det under pandemin, och vi ser det nu. Prisökningar påverkar alla, men de drabbar framför allt låginkomsthushåll. Det kan vara arbetare som är beroende av bilen för att ta sig till jobbet, handla mat eller skjutsa barnen till fritidsaktiviteter. Det kan vara ensamstående föräldrar som inte har råd att ersätta nedslitna vinterskor därför att basvarorna har blivit dyrare. Regeringen har därför presenterat riktade åtgärder med ett tillfälligt höjt bostadsbidrag för de mest utsatta barnfamiljerna.

I det här läget ska vi inte svika landets pensionärer. Under de senaste åren har regeringen genomfört en lång rad förbättringar på pensionsområdet, men det finns fortfarande behov av att förstärka ekonomin för de pensionärer som har det sämst ställt. Regeringen föreslår därför i vårbudgeten en ny skattefri förmån som kallas garantitillägg. Det ska införas till pensionärer med låga inkomster. Reformen innebär att totalt en miljon pensionärer får en förstärkt ekonomi med i genomsnitt 750 kronor per månad. Det här gör skillnad på riktigt i vardagen.

Riksdagens högerpartier är nu Sveriges pensionärer svaret skyldiga. I ett läge där matpriserna ökar, kommer ni att rösta ja eller nej till pensionärernas garantitillägg? För oss socialdemokrater är svaret självklart ja.

Vår förmåga att stå starka i kris, och ytterst krig, bygger på det starka samhället. Dagens budget kompletterar det reformpaket på över 70 miljarder som vi presenterade i höstens budget för att bland annat ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden, bryta segregationen och öka takten i klimatomställningen.

Under pandemin tycktes alla partier vara överens om behovet av att satsa på äldreomsorg och sjukvård. Alla partier säger sig nu vilja stärka Sveriges försvarsförmåga. Jag säger att vi måste klara både och.

Här går tydligen en skiljelinje i svensk politik. Regeringen har sedan 2014 genomfört en permanent förstärkning av de generella statsbidragen med över 30 miljarder kronor. För oss socialdemokrater är satsningar på välfärden inte avhängigt vad som står på löpsedlarna. Vår välfärd ska fungera i fred och i krigstid, i vardag och under en pandemi. I tider av osäkerhet ska vi inte skära ned på välfärd och vår allmänna beredskap.

Vår motståndskraft att möta kriser bygger i stor utsträckning på starka statsfinanser. Tack vare att vi återigen städade upp stora budgetunderskott och sparade i de goda tiderna, kunde vi möta pandemin med den lägsta statsskulden sedan 1977.

Nu befinner vi oss i en ny kris. Sverige är i jämförelse med andra länder väl rustat, men kriget skapar en stor osäkerhet för den ekonomiska utvecklingen framöver. Alla partier måste ta sitt ansvar för att säkra Sveriges ekonomiska uthållighet. Breda ofinansierade reformer riskerar att spä på inflationen och skapa budgetunderskott. Det är inte så vi stärker Sverige.

Vår motståndskraft är ingen naturlag, utan den bygger ytterst på den politiska riktningen.

Fru talman! Precis som min mamma har det ukrainska folket tvingats på flykt undan de ryska bomberna. De flesta söker skydd i andra delar av Ukraina eller i angränsande länder, men en del söker sig också till Sverige. Sverige ska ta sin del av ansvaret i EU, men vi ska inte tillbaka till 2015. Alla svenska kommuner ska ta sitt ansvar för det svenska mottagandet.

Civilsamhällets insatser kan inte nog betonas. Det är i det mellanmänskliga mötet som vi visar vad solidaritet betyder i praktiken. Det kan vara människor som öppnar ett extra rum för en familj som söker trygghet. Det kan vara alla som räcker upp en hand och säger: Jag vill hjälpa till.

När vi står tillsammans i kris är vi också starka. Det är den solidariteten vi visade varandra under pandemin, och det är den solidariteten som vi ska fortsätta att visa varandra också i den här krisen. Vår förmåga att stå starka tillsammans bygger på ett starkt försvar, en stark välfärd, starka statsfinanser och en framtidstro på arbetsmarknaden.

I denna vårbudget ökar regeringen takten i försvarsutbyggnaden. Vi fortsätter att stötta Ukraina. Vi lindrar krigets konsekvenser för svenska hushåll och företag, och vi fortsätter kampen mot samhällsproblemen. Med detta lämnar jag över 2022 års vårbudget till riksdagen.

Anf. 2 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Jag tror att många, precis som jag, har varit mycket upprörda och arga i helgen. Vi har sett det som har utspelat sig runt om i svenska städer.

I Örebro vid Idrottshuset, där mina barn spelat både pingis och innebandy, var det upplopp. Människor kastade stora stenar och tillhyggen mot polisen – i syfte att döda. Vi är många som har sett bilden på den trasiga hjälmen med blod på. Det är en trasig hjälm som tillhör en polis i yttre tjänst. Det var en polis som sprang rakt mot faran.

Fru talman! Dåden utförs av människor som sätter sig över svenska lagar och regler, över själva rättssamhället. Justitieminister Morgan Johansson kallade våldsverkarna demonstranter och sa att de borde gå hem. Jag säger att de är inhemska terrorister som inte borde gå hem, men de ska skickas i fängelse.

Framför allt, fru talman, behöver polis och rättsväsen få alla de resurser och alla de verktyg som nu behövs för att upprätthålla tryggheten. Det är politikens ansvar.

Fru talman! Det är en regerings allra viktigaste uppgift att se till att ett land är tryggt och upprätthålla lag och ordning. Men här har Socialdemokraterna brustit. Jag menar att det är det största misslyckandet som Socialdemokraterna har visat under dessa åtta år.

Fru talman! I dag debatterar vi Socialdemokraternas sista budget för den här mandatperioden. Då kan det också vara på sin plats att summera och göra bokslut över de åtta åren.

Sverige är inte längre känt för att vara ett av de tryggaste och bästa länderna i världen. Vi har också kämpat för helt andra saker. Under dessa åtta år har Sverige gång på gång slagit rekord i dödsskjutningar. Hela områden har tagits över av kriminella gäng. Den otrygghet som har slagit rot de senaste åren gör att föräldrar inte längre vågar låta sina barn gå hem från skolan. Tjejer och kvinnor vågar inte gå ut i sitt eget kvarter på kvällen.

En annan del av bokslutet handlar om att Sverige har bland den absolut högsta arbetslösheten i hela EU; i samma liga som Italien och Grekland. Rekordmånga människor är långtidsarbetslösa och helt bortglömda av Socialdemokraterna. I Sverige finns efter dessa åtta år ett stort utanförskap, som stänger ute människor från arbetsgemenskap och egen lön.

En annan del av bokslutet handlar om skattehöjningar. Det är också rekord vad gäller skattehöjningar: plastpåseskatt, flygskatt, höjd fordonsskatt, höjd elektronikskatt, höjd drivmedelsskatt, höjd energiskatt, och så vidare.

Jag gjorde en snabbkoll innan debatten och kunde se att regeringen har infört åtminstone 46 skattehöjningar eller nya skatter. En sak vet jag säkert, nämligen att många av skattehöjningarna drabbar vanligt folk.

Fru talman! Det här är något av det bokslut vi kan se efter åtta år med den här regeringen.

Jag vill lyfta upp tre områden kopplade till budgeten där vi behöver en annan inriktning på politiken nästkommande år. Det handlar också vårpropositionen om. Men jag vill se en annan inriktning än den regeringen visar.

Det är tre saker som jag ser är viktiga. Den första är att hushållens ekonomi, både barnfamiljers och pensionärers, ska stärkas. Den andra är att vi måste återupprätta arbetslinjen så att alla som kan också är med och bidrar. Den tredje, fru talman, är att Sverige ska bli tryggt igen.

För det första är det oroliga tider. Inflationen ökar, räntorna stiger och tillväxten viker ned. Det har blivit dyrt att vara svensk, inte minst att vara svensk och beroende av sin bil, men också väldigt dyrt att betala elräkningen – särskilt om man bor i Skåne – och numera dyrt att betala matkassen.

Men det här är ju ingen naturlag. Det är i mångt och mycket ett resultat av politiska beslut. Inflationen kommer inte bara utifrån och är inte importerad. Det är politik som har lett fram till detta, och det är också politik som kan vända utvecklingen.

Mitt löfte till svenska folket är att Moderaterna kommer att driva en politik som faktiskt kan fylla plånboken i stället för att, som nu, gröpa ur den.

Vi behöver få ned bensinpriset på macken till rimliga nivåer. Det var därför Moderaterna lade fram förslaget om 5 kronor vid pump som röstades igenom med stor majoritet här i riksdagen. Redan den 1 maj sänks alltså priset på både diesel och bensin.

Vi behöver bygga ny kärnkraft, inte bara för att klara klimatomställningen utan också för att få ned elpriserna så att svenskarnas elräkningar inte längre dikteras av Putins gaspriser.

I stället för att höja bidrag och skicka ut små kompensationer för att man ska ha råd att betala de höga skatterna tycker jag att det är en bättre väg att vi helt enkelt sänker skatterna.

För det andra, fru talman, vill jag se en återupprättad arbetslinje där alla som kan är med och bidrar i stället för att vara beroende av bidrag. I dag är det alltför många som inte jobbar som försörjs av dem som jobbar, och så kan vi inte ha det. Det är varken rätt eller rättvist, och det bygger heller inte samhället starkt. Vi vet att när fler är med och bidrar blir det mer pengar till fler poliser, fler sjuksköterskor och fler platser på ingenjörsutbildningen och till försvaret.

Här kommer ett litet tips till finansministern. Välkommen till första debatten! Om fler jobbar och betalar skatt behövs det inte fler nya, höga skatter.

För det tredje, fru talman: Är det något vi har blivit påminda om de senaste månaderna är det att frihet och trygghet inte kan tas för givet. Sedan Ryssland invaderade Ukraina har vi sett ett nytt säkerhetspolitiskt läge i Europa. Låt oss vara tydliga med vad som står på spel, nämligen ett fritt Europa där varje enskilt land kan välja sin egen väg och sin egen framtid. Det är därför som Ukrainas sak i allra högsta grad också är vår.

Här hemma måste vi anpassa vår beredskap till en ny tid. Därför kommer vi i varje budget att prioritera svenska folkets trygghet. Tryggheten och friheten kommer att kosta, och det kan betyda att annat får stå tillbaka.

Men det handlar också om trygghet inom landets gränser. Mer pengar till polisen, till hela rättsväsendet, så att gängen kan sättas i fängelse. Vi ska ha hårdare straff så att de kriminella sitter inne länge, så länge som de förtjänar. Och bort med straffrabatterna! Jag vill inte läsa om en enda våldtäktsman till som får högre ersättning än det offer som han har våldtagit. Inte en enda gång till, fru talman. Det är ett hån mot brottsoffren.

Slutligen kan jag lova att i Moderaternas budget nu och åren framöver kommer vi att satsa på detta, för det är statens viktigaste uppgift. Om fem månader, fru talman, kan Sverige få en ny regering. Det är faktiskt väldigt mycket som är dystert nu, men jag ser med hopp på framtiden. Det är inte lätt att vända den här utvecklingen, men det är fullt möjligt. Och det är minst sagt tid att byta kurs om vi ska få ordning på Sverige.

Anf. 3 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Inflationshotet har seglat upp som det förmodligen största hotet mot svensk ekonomi. Inflationen ligger på någonstans omkring eller till och med strax över 6 procent, alltså långt ifrån målbilden om en stabil prisutveckling på 2 procent.

Det här underminerar givetvis vanligt folks köpkraft. Det urholkar pensionerna, och lönerna räcker till allt mindre. I förlängningen hotar det hela återhämtningen efter covid-19, som i stället löper risk att utvecklas till en väldig antiklimax.

En del av det här förklaras givetvis av omvärldsfaktorer, inte minst krig, alltså det brutala, orättfärdiga, moraliskt och juridiskt djupt förkastliga anfallskrig som diktatorn, kleptokraten och numera även krigsförbrytaren Putin har valt att starta mot en suverän och självständig stat i hjärtat av Europa.

Men den här utvecklingen är likväl inte någon svart svan, som den libanesisk-amerikanske matematikern Nassim Nicholas Taleb skulle beskriva det, det vill säga en händelse som är så osannolik att ingen riktigt kunde förutspå den. Det gick absolut att förutspå det här, att se det komma. Prisstegringen på bensin, diesel och el är ett direkt resultat av regeringens politiska beslut. Faktum är att Sverige hade högst bränslepriser inte bara i EU utan i hela världen före kriget i Ukraina – alltså inte bara höga utan högst och inte av någon slump utan för att regeringen vill ha det på det sättet.

Vi har en helt bisarr så kallad reduktionsplikt i Sverige. Vi blandar in en massa sörja i dieseln som vi sedan tankar våra bilar, lastbilar, traktorer och skogsmaskiner och andra maskiner med. Den här inblandningen driver upp priserna med flera kronor per liter. Utöver detta betalar vi punktskatt när vi tankar. Ovanpå det, på toppen av alltihop, betalar vi en mervärdesskatt som är näst högst i hela EU.

Höga priser på drivmedel och el urholkar köpkraften hos vanligt folk. Men det här är även insatsvaror i så gott som all annan produktion av både varor och tjänster, det vill säga att det driver upp priserna på i princip allt annat som vi konsumerar.

Läget är alltså som så att regeringen ser sig tvungen att dela ut bidrag till människor så att de ska ha råd att betala sina skatter. Ni förstår vilket cirkelresonemang, va? Staten belägger oss med så höga skatter att vi inte har råd att betala dem. Då delar man ut bidrag så att vi har råd att betala skatt tillbaka till staten, som i sin tur har råd att ge oss bidrag att betala skatten med. Det här kan rimligen inte vara sund ekonomisk politik.

Fru talman! Vi såg det inte komma, säger man om saker som det var rätt uppenbart att de skulle komma. Om man stänger ned fullt fungerande, stabil och fossilfri kärnkraft för att i stället satsa på väderberoende, miljöskadlig, dyr och framför allt opålitlig vindkraft, ja, då minskar utbudet av el, och då stiger priset. Det är inte sju eller åtta steg bort, så att säga. Det är ett steg bort. Man borde kunna se det komma. Minskar utbudet ökar priset. Om man har först skyhöga punktskatter på just el – av för mig helt obegriplig anledning – och sedan även mervärdes- och omsättningsskatt, ja, då blir elpriset för det enskilda företaget eller för det enskilda villahushållet betydligt högre än nödvändigt. Höga skatter leder till höga priser för slutkunden. Det är liksom inte raketforskning. A leder till B.

Fru talman! Man vill väl tro att regeringen kan tänka ett led framåt, ett steg framåt. Det som utmärker en duktig schackspelare är förmågan att tänka flera steg framåt – kanske sju eller åtta, vad vet jag. Sedan blir antalet kombinationer i princip oändligt; då blir det för svårt. Visst, det är väl för mycket begärt att regeringens statsråd ska vara duktiga schackspelare. Men det vore kul om de kunde tänka i alla fall ett steg framåt.

Jag begär inte att regeringen ska bestå av Bobby Fischer eller Capablanca eller Garri Kasparov. Jag begär inte att ni ska kunna tänka sju åtta steg framåt i vad som är en komplex process. Men, seriöst, om ni ska ha ett statsrådsarvode på 145 000 i månaden, är det då för mycket begärt av de svenska skattebetalarna att ni ska kunna tänka ett enda steg framåt och se att A leder till B? “Gör det? Det såg vi inte komma!” brukar man säga. Det är ju häpnadsväckande – häpnadsväckande tragiskt.

Fru talman! Reduktionsplikten och påtagligt höga skatter har lett till att Sverige har världens högsta diesel- och bensinpriser. Och återigen – det här är viktigt; jag vill återkomma till det: Det här är alltså medvetna beslut fattade av denna regering. Det är medvetna politiska beslut fattade av denna regering. Man vill ha det på det här sättet.

Det är inte bara hushållen som drabbas. Detta får såklart effekter på jordbruket och för bönderna, så till den grad att de inte längre kan nå lönsamhet utan i stäl