Klimatförhandlingarna på FN:s klimatmöte COP26 är avslutade

Lördagskvällen den 13 november avslutades FN:s klimattoppmöte COP26 i Glasgow. Mötets huvudsakliga framgångar blev att länder uppmuntras skärpa sina klimatmål redan nästa år, att stödet för klimatanpassning ska fördubblas till 2025 och att fossila bränslens roll i klimatomställningen för första gången omnämns.

Både inför och under mötet har mycket kretsat kring behovet av ökad ambition inom det globala klimatarbetet, och gapet mellan ländernas nuvarande åtaganden och Parisavtalets 1,5-gradersmål. Ländernas åtaganden beslutas på nationell nivå och är därför inte föremål för förhandling. Men i mötets samlingsbeslut finns skrivningar om utfasning av kol och fossila subventioner, mer ambitiösa utfästelser om 1,5-gradersmålet, vikten av rättvis omställning, mänskliga rättigheter och urfolks rättigheter. Parterna uppmuntras nu även att säkerställa meningsfullt och inkluderande deltagande från unga.

Att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader kommer kräva mycket av oss, men det beslut vi hat fattat i Glasgow lägger grunden för att göra det möjligt. Under dessa två veckor har världens länder visat att man kan enas även i de svåraste klimatbesluten och ta stora steg framåt. Det här kommer inte att vara tillräckligt, men det kommer att öka takten i klimatarbetet och ge oss mycket större möjligheter att motverka klimatkrisen, säger miljö- och klimatminister Per Bolund

Under COP26 har länderna även förhandlat de sista delarna av Parisavtalets så kallade regelbok med regler för hur länderna ska genomföra sina åtaganden under avtalet, vars syfte är att begränsa uppvärmningen till max 1,5 grader.

Klimatfinansiering
En av mötets stora förhandlingsfrågor har rört klimatfinansiering, alltså stöd för utsläppsminskningar och klimatanpassning för utvecklingsländer, och målet om att mobilisera 100 miljarder dollar per år 2020–2025. Detta är viktigt för att möjliggöra utvecklingsländernas klimatomställning och för att dessa länder ska kunna öka ambitionen i sitt klimatarbete. Det brittiska ordförandeskapet gav Per Bolund i uppdrag att tillsammans med sin egyptiska kollega Dr. Yasmine Fouad leda förhandlingarna om klimatfinansiering. Tillsammans föreslog de bland annat att stödet till klimatanpassning skulle fördubblas till år 2025, något som efterfrågats från de som drabbats hårdast av klimatförändringarna, vilket också blev en del av de slutgiltiga beslutet.

Klimatförändringarna gör redan enorm skada på många platser och försvårar livet för miljoner människor. Det budskap vi ger från mötet är tydligt – stödet till klimatanpassning ska fördubblas till 2025. Det kommer göra stor skillnad för alla de människor som annars skulle ha drabbats allra hårdast av klimatkrisen, säger miljö- och klimatminister Per Bolund

Mötet beslutade också hur processen för ett nytt gemensamt finansieringsmål ska se ut. Beslut om ett sådant mål förväntas tas 2024.

Miljöminister Per Bolund på COP26 i Glasgow. Under COP26 leder han förhandlingarna om klimatfinansiering. “Klimatkrisen är inte rättvis, den drabbar de fattigaste först. De är mer sårbara för torka, svält, översvämningar, spridning av sjukdomar och andra katastrofer som följer av ett varmare klimat. Vi i de rika länderna har lovat att hjälpa utvecklingsländerna i klimatomställningen, genom klimatfinansiering. Men det kan inte bara vara ord, det måste också ske i handling. Löser vi det kommer vi ha tagit stora steg framåt i arbetet för att tackla klimatkrisen. Därför är jag glad att få förtroendet att leda de förhandlingarna under COP26. Nu sker en intensiv vecka, men jag känner mig hoppfull om att vi ska lyckas.” skriver han på Facebook.

Internationella samarbeten och handel med utsläppsminskningar
En annan fråga har varit regler för internationella samarbetsformer och handel med utsläppsminskningar mellan länderna. För Sverige har det varit viktigt att dessa regler inte tillåter så kallad dubbel bokföring av utsläppsminskningar då det skulle innebära minskad klimatambition. Det har man nu enats om att undvika. Sverige har också drivit att samarbeten och projekt som genomförs ska omfattas av ett skydd för b.la. mänskliga rättigheter och urfolks rättigheter, samt att man inför en klaganderätt för de som ansett sig ha drabbats negativt till följd av verksamheter under regelverket.

En knäckfråga har varit reglerna kring hur länderna ska rapportera sina utsläpp. För Sverige och flera andra länder har det varit viktigt att alla länder rapporterar sina utsläpp på ett likvärdigt sätt och att inte vissa länder undantas från vissa rapporteringskrav. De regler man nu enats om innebär att samtliga länder behöver rapportera på ett sådant sätt att man transparent kan granska deras utsläppssiffror.

Gemensamma tidsramar
På COP26 har man också beslutat om gemensamma tidsramar för när länderna ska uppdatera sina åtaganden. Det är en linje som Sverige, EU och flera andra länder förespråkat eftersom det stärker möjligheten att länderna kan höja ambitionen i den takt som krävs för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. De gemensamma tidsramarna ska börja gälla från 2031.

Skador och förluster
Mötet har även enats om funktioner för det så kallade Santiagonätverket och en process för att besluta om en struktur och finansiering på COP27. Målet är att stärka tekniskt stöd till de mest utsatta utvecklingsländerna för att identifiera och få tillgång till lösningar för att motverka skador och förluster från klimatförhandlingarna. Mötet enades även om en dialog för att diskutera finansieringsarrangemang för att motverka, förebygga och adressera skador och förluster från klimatförändringarna.

Initiativ
Under COP26 anslöt sig Sverige tillsammans med flera andra länder och stater till Beyond Oil and Gas Alliance (BOGA) som ska motverka ny utvinning av gas och olja.

I samband med COP26 hölls också ett högnivåmöte inom den ledarskapsgrupp för industriomställning som lanserades av Sverige och Indien 2019 för att driva på klimatomställningen inom den tunga industrin. Mötet samlade både ministrar och företagsledare som enades om att ta fram färdplaner för att uppnå netto-nollutsläpp inom den tunga industrin.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: