Veckan 6-9 i Riksdagen – Talman Andreas Norlén tog emot Masud Gharahkhani, talman i det norska Stortinget och Ukrainas ambassadör i Sverige Andrij Plachotnjuk mm.

Dessa veckor: 6-9 har varit mycket hektiska för riksdagsledamöter. Vi har bestämt att skriva om vad de gjorde dessa veckor. Det är mycket som har hänt och mycket att ta del av. Men vi anser att de är viktiga händelser att skriva om. Dessutom menar vi, med hänsyn till Rysslands “oprovocerad, olaglig och oförsvarlig” invasion av Ukraina, att det har varit den ena möte efter det andra för Statsminister Magdalena Andersson, för talmannen Andreas Norlén, för de tre vice talkvinnorna/talmännen: Åsa Lindestam (S) förste vice talman, Lotta Johnsson Fornarve (V) andre vice talman, och Kerstin Lundgren (C) tredje vice talman, samt för alla riksdagsledamöter. Därför tycker vi att det är bra att berätta om deras hektiska veckor och arbete. Så läs på:

Här finns en lång lista:

  • BESÖK: Den 24 februari 2022 tog talman Andreas Norlén emot Ukrainas ambassadör Andrij Plachotnjuk, samt Masud Gharahkhani, talman i det norska Stortinget den 22 februari.
  • UTFRÅGNING: Torsdagen den 3 mars 2022 höll Öppen utfrågning i riksdagens finansutskottet med riksbankscheferna Stefan Ingves och Anna Breman om den aktuella penningpolitiken.
  • SEMINARIUM Onsdagen den 2 mars höll riksdagen ett seminarium om hat på sociala medier i allmänhet och riksdagsledamöters utsatthet i synnerhet.
  • DEBATT: Fredagen den 4 mars klockan 9 höll riksdagen en särskild debatt om den ekonomiska situationen inom de gröna näringarna.
  • MÖTE MED STATSMINISTERN: Öppet sammanträde i EU-nämnden med statsminister Magdalena Andersson (S) torsdagen den 24 februari.

Starkare nordiskt samarbete – Talman i det norska Stortinget gjorde två dagars officiellt besök i Sverige

Tisdagen den 22 februari 2022 tog Talman Andreas Norlén emot Masud Gharahkhani, talman i det norska Stortinget. Masud Gharahkhani var på två dagars officiellt besök i Sverige den 22–23 februari på inbjudan av talman Andreas Norlén. Talman Gharahkhani besökte Sverige med en delegation och det övergripande teman för besöket var nordiskt samarbete, demokrati, rättsstatens principer och jämställdhet.

Vid besöket i riksdagen stod förste vice talman Åsa Lindestam (S) värd för en lunch där också ledamöter från arbetsmarknadsutskottet och arbetsgruppen för jämställdhetsfrågor deltog. På kvällen hölls en middag för den gästande delegationen under talman Andreas Norléns värdskap och där ledamöter från konstitutionsutskottet, näringsutskottet, utrikesutskottet samt Nordiska rådets svenska delegation deltar.

Utanför programmet i riksdagen fick Talman Gharahkhani en audiens hos kung Carl XVI Gustaf och möte med Anna Hallberg, utrikeshandelsminister och minister med ansvar för nordiska frågor (S).

Stort Solidaritet Med Ukraina – Talmannen Andreas Norlén Tog Emot Landets Ambassadör Andrij Plachotnjuk i Riksdagen

Torsdagen den 24 februari 2022 klockan 15.41 tog talmannen Andreas Norlén emot Ukrainas ambassadör i Sverige Andrii Plakhotniuk för ett möte om Rysslands invasion av Ukraina. Under mötet uttryckte talmannen stöd för Ukrainas suveränitet, territoriella integritet och rätt att göra egna säkerhetspolitiska vägval. Efter mötet följde ambassadören statsministerns frågestund från läktaren. Ledamöterna hälsade honom med stående applåder. Ukrainas Ambassadör i Stockholm Andrii Plakhotniuk är Ukrainas diplomatiska representation i Sverige sedan november 2020.

Välkomnades med stående ovationer

I riksdagen hälsades ambassadör Plachotnjuk välkommen av riksdagsledamöterna som ställde sig upp och applåderade honom stående ovationer. Sedan kunde han följa frågestunden med utrikesutskottets presidium där ledamöter från utrikes- och försvarsutskotten deltog. Han berättade för riksdagen att hundratals svenskar hört av sig till Ukrainas ambassad med en vilja om att skänka pengar och blod, och erbjudit sin hjälp i den svåra situationen.

– Vi har fått uppgifter om att våra svenska vänner är redo att donera blod till skadade ukrainska soldater och att vissa av dem är redo att ta emot ukrainare i sina hem, sade Ukrainas ambassadör enligt TT.

Riksdagsledamöten Olle Thorell möte med Ukrainas ambassadör.

Ambassadör Plachotnjuk tog tillfället att träffa andra enskilda riksdagsledamöter. Riksdagsledamöten Olle Thorell (S) var en av de som fick träffa Ukrainas ambassadör i Sverige.

– Han tackade för allt stöd och vädjade om fortsatt solidaritet från Sverige och EU. Det våldsamma anfallskrig som Putins ryska statsledning bär hela skulden för är oprovocerat, olagligt och oförsvarligt. All solidaritet som vanliga människor nu visar med Ukraina; företag som skänker dagskassan, privatpersoner som ger pengar och saker till välgörenhet är jätteviktigt. Jag är rädd att våldet kommer bli mycket värre innan det här är över, så nu sätts vår medmänsklighet och långsiktiga solidaritet verkligen på prov, tycker Riksdagsledamöten Olle Thorell.

Förste vice talman Åsa Lindestam (S) i möte med baltiska talmän

Förste vice talman Åsa Lindestam (S) besökte Riga den 28 februari för ett möte med de baltiska parlamentens talmän och ett samtal om Rysslands invasion av Ukraina och den aktuella situationen.

Besök i Nordmakedonien inom demokratifrämjande samarbete

Den 20-23 februari besökte medlemmar av riksdagens styrgrupp för demokratifrämjande samarbete Skopje, Nordmakedonien. Besöket genomfördes inom ramen för riksdagens demokratifrämjande samarbete med parlamentet i Nordmakedonien.

Samarbetet med Nordmakedonien inleddes under 2020 och besöket var det första fysiska mötet på plats i Nordmakedonien. Syftet med samarbetet är att stärka demokratiska institutioner och förmedla demokratiska värden. Riksdagens del i samarbetet leds av en parlamentarisk styrgrupp med representanter från samtliga åtta riksdagspartier.

Styrgruppen under ledning av andre vice talman Lotta Johnsson Fornarve (V) och tredje vice talman Kerstin Lundgren (C) tillsammans med delegationen och Nordmakedoniens president Stevo Pendarovski oc talman Talat Xhafer.

Styrgruppen leds av andre vice talman Lotta Johnsson Fornarve (V) och tredje vice talman Kerstin Lundgren (C). Nordmakedoniens parlament har inrättat en motsvarande styrgrupp. Vid besöket i Skopje deltog Teres Lindberg (S) Karin Enström (M) Markus Wiechel (SD), Per Schöldberg (C), Mia Sydow Mölleby (V), Joar Forssell (L) och Camilla Hansén (MP).

Vid besöket diskuterades bland annat parlamentets lagstiftande roll, EU-närmande och relationen med civilsamhället. Vidare fördjupade sig ledamöterna inom öppenhet och transparens i det parlamentariska arbetet. Respektive parlaments uppförandekod diskuterades också.

I samband med besöket deltog styrgruppen även i möten med parlamentets talman Talat Xhafer och Nordmakedoniens president Stevo Pendarovski. Styrgruppen deltog även i möten med civilsamhällesorganisationer som arbetar med jämställdhetsfrågor.

Öppet utfrågningen i Riksdagens finansutskott:

Öppen utfrågning i riksdans finansutskott med riksbankscheferna Stefan Ingves och Anna Breman om den aktuella penningpolitiken

Riksbankschef Stefan Ingves och vice riksbankschef Anna Breman tillsammans med finansutskottets Ordförande Åsa Westlund (S).och finansutskottets vice ordförande Elisabeth Svantesson (M)

Torsdagen den 3 mars 2022 höll riksdagens finansutskott en öppen utfrågning med riksbankschef Stefan Ingves och vice riksbankschef Anna Breman om den aktuella svenska penningpolitiken. De pratade om bland annat hur Rysslands krig mot Ukraina påverkar den svenska ekonomin.

Mötet inleddesmed ett anförande av finansutskottets Ordförande Åsa Westlund (S). Därefter höll riksbankschef Stefan Ingves och vice riksbankschef Anna Breman sina presentationer. Båda anser att säkerhetsläget gör inflationsbedömningen mer osäker. Efter deras presentationer kom utfrågningen igång och varades i cirka en timme och halv. Ledamöter ställde flera frågor om allt möjligt, från deras inflationsbedömning till hur Rysslands invasion av Ukraina på verkar svensk ekonomin. Mötet avslutades vid Klockan 11.25 av finansutskottets Vice ordförande Elisabeth Svantesson (M). Mötet hölls på Riksdagens Andrakammarsalen.

På sin hemsida skriver Riksbanken om utfrågningen där de menar att Riksbanken följer noga utvecklingen och har beredskap för att hantera eventuella effekter på de finansiella marknaderna till följd av Rysslands invasion av Ukraina.

– Vi utvärderar löpande konsekvenserna för svensk ekonomi”, menar riksbankschef Stefan Ingves.

Enligt Stefan Ingves är inflationen just nu i Sverige högre än inflationsmålet

– Redan när vi lämnade vår bedömning av inflationsutsikterna i vår senaste penningpolitiska rapport 10 februari sa vi att inflationsutvecklingen var osäker. Den senaste utvecklingen i Ukraina förstärker det intrycket ytterligare”, sa Ingves. Just nu är inflationen i Sverige högre än inflationsmålet, men i Riksbankens senaste prognos från februari väntas inflationstakten falla tillbaka under året. För att inflationen ska vara nära målet på lite sikt behövs ett fortsatt stöd från penningpolitiken. Men vi utvärderar löpande hur den svenska ekonomin utvecklas och hur varaktig den högre inflationen är och anpassar penningpolitiken om det behövs”, sa han.

De direkta effekterna av kriget på svensk ekonomi bedöms bli små

Vice riksbankschef Anna Breman betonade i sin presentation: ”Perspektiv på penningpolitiken”, behovet av att följa utveckling på finansiella marknader och i svensk och global ekonomi. De direkta effekterna på svensk ekonomi bedöms bli små eftersom Sveriges handel med Ukraina och Ryssland är begränsad och svenska banker har liten exponering mot dessa länder. Men konsekvenserna kan bli mer påtagliga om kriget eskalerar eller orsakar större oro på finansiella marknader. Priserna på energi och insatsvaror ökade kraftigt redan innan Rysslands invasion av Ukraina och många företag kan behöva höja priserna i ljuset av att energipriserna nu stiger ytterligare.

– Kriget kommer att påverka konjunktur- och inflationsutsikterna i Sverige liksom i omvärlden. Vi behöver vara beredda att anpassa penningpolitiken om det behövs”, sa Anna Breman.

Denna utfrågning i riksdagens finansutskott om penningpolitiken är årets första. Läs mer på: https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/nyheter-och-pressmeddelanden/nyheter

Riksdagen höll ett seminarium om hat i sociala medier och riksdagsledamöternas utsatthet.

Onsdagen den 2 mars höll riksdagen ett öppet seminarium om riksdagsledamöters utsatthet på sociala medier. Seminariet handlade om hat i sociala medier i allmänhet och riksdagsledamöters utsatthet i sociala medier i synnerhet. Det arrangerades av Riksdagsstyrelsens arbetsgrupp för jämställdhet.

Enligt Riksdagsstyrelsens arbetsgrupp för jämställdhet är syftet seminariet att återigen synliggöra frågan om ledamöters utsatthet på sociala medier genom att rikta blicken mot förekomsten av hatfulla miljöer på internet, för att se om och hur retoriken i dessa miljöer påverkar det dagliga politiska samtalet. Hur farliga är näthatarna i verkligheten? Vilka är det egentligen som hatar och varför? Är detta ett problem och hur stort är problemet i Sverige? Och hur påverkas individer, samhället och demokratin? skriver Riksdagsstyrelsens arbetsgrupp för jämställdhet.

Seminariet inleddes med välkomstord från Åsa Lindestam, förste vice talman. I Seminariet deltog Christian Vorre Mogensen från Center för digital pedagogik, Danmark, som tog upp ämnet: ” Unga arga män – The Angry Internet”, Lisa Kaati, från FOI/Stockholms universitet som behandlade ämnet: “Toxiskt språk i sociala medier – könsskillnader i utsatthet”, och Josefina Erikson och Cecilia Josefsson från Uppsala universitet som tog upp: “Tre dimensioner av könsrelaterat hat på sociala medier”. Lenita Freidenvall, enhetschef på Regeringskansliet var moderator, medan Lotta Johnsson Fornarve, andre vice talman gav avslutningsorden.

Seminariet som ordnades under rubriken “Lite får man väl tåla? – om hatet i sociala medier” ägde rum i Skandiasalen.

Seminarium om vetenskapens roll för policy och beslutsfattande

Den 24 februari stod Talman Andreas Norlén värd för ett seminarium om vetenskapens roll för policy och beslutsfattande. Seminariet var en del av riksdagens forskningsdag som har fokus på forskning och framtid. Riksdagens utskott har under förmiddagen interna seminarier med inbjudna forskare inom ämnesområden som utskotten själva valt.

Bakgrund

För att ge utskotten möjlighet att ta del av ny kunskap inom sina respektive beredningsområden samt för att lyfta fram vetenskapens värde för politik, demokrati och beslutsfattande har talmannen initierat en årligt återkommande förmiddag med forskning och framtid i fokus.

Åsa Wikforss
Cissi Askwall

Programmet började med ett inledningsanförande av talman Andreas Norlén. Medverkade gjorde Vidar Helgesen, verkställande direktör för Nobelstiftelsen som behandlade ämnet: “Samspelet mellan forskning och politik ur en ex-politikers synvinkel. Kan Nobelpriset inspirera i arbetet för bättre politiska beslut?”

En annan medverkare var Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, från Stockholms universitet som behandlade ämnet: “Politiska beslut kräver både fakta och värderingar. Detta ger expertkunskapen en viktig roll i det politiska beslutsfattandet men det sätter också gränser för den.”

Dessutom anordnade man ett panelsamtal med utskottens ordförande samt närvarande gästtalare, forskare med flera under ledning av

Som moderator medverkade Cissi Askwall, generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet. Seminariet avslutades med avslutningsord av talman Andreas Norlén.

Öppet sammanträde i EU-nämnden med statsminister Magdalena Andersson (S)

På torsdagen den 24 februari 2022, samma dag som Ryssland började sin aggression mot Ukraina, höll riksdagens EU-nämnden ett öppet sammanträde. Under sammanträdet informerade och samråde statsminister Magdalena Andersson (S) med EU-nämnden inför ett extrainsatt möte i Europeiska rådet senare samma dag.

Samråd om EU-frågor

Som regel ska Regeringen samråda med riksdagen i EU-frågor. Samråd innebär att regeringen diskuterar med riksdagen om vilken linje som Sverige ska driva i EU. Regeringen diskuterar med utskotten men även med ett särskilt organ för samråd, EU-nämnden. Till skillnad från andra utskotten förbereder inte EU-nämnden riksdagsbeslut.

Pyry Niemi (S), Ordförande, EU-nämnden
Annika Qarlsson (C), Förste vice ordförande-, EU-nämnden
Jessika Roswall (M), Andre vice ordförande, EU-nämnden

Samråd inför beslut i ministerrådet

Regeringen samråder med EU-nämnden inför varje möte i Europeiska unionens råd, kallat ministerrådet om hur Sverige ska ställa sig i frågor som ministerrådet ska besluta om. Det gäller inte bara när slutgiltiga beslut tas. Ministerrådet består av en minister från varje EU-lands regering. Rådet fattar beslut om EU-lagar tillsammans med Europaparlamentet.

Under förhandlingarnas gång tar regeringen fortlöpande ställning i rådet i olika frågor men alla ställningstaganden ska först tas upp med EU-nämnden. Till skillnad från andra utskotten har EU-nämnden också överblick över alla frågor som EU är på gång att besluta om.

Samråden i EU-nämnden äger oftast rum på fredagar och gäller möten i ministerrådet den kommande veckan. Ibland måste beslut fattas snabbt och då kan regeringen samråda skriftligt med EU-nämnden. Under svåra förhandlingar händer det att regeringen samråder med EU-nämnden på telefon från Bryssel.

Ledamöter från alla partier

EU-nämnden är sammansatt som utskotten, med 17 ledamöter från alla riksdagspartierna. Efter valet 2018 består nämnden av fem socialdemokrater, fyra moderater, tre sverigedemokrater, en centerpartist, en vänsterpartist, en kristdemokrat, en liberal och en miljöpartist.

Inte som de andra utskotten

EU-nämnden förbereder inte förslag till riksdagsbeslut på samma sätt som utskotten gör. Nämnden är till för samråd och information.

DEBATT: Särskild debatt om den ekonomiska situationen inom de gröna näringarna –

Fredagen den 4 mars klockan 9 höll riksdagen en särskild debatt om den ekonomiska situationen inom de gröna näringarna.  Debatten begärdes av Kristdemokraterna. Från regeringen deltog Landsbygds- och Jordbruksminister Anna-Caren Sätherberg (S) därför att hon är den statsrådet och minister i regeringen som ansvarar för frågan somi debatten handlar om. Programmet ägde rum i Riksdags Kammaren.

Om särskild debatt

Svenskt jordbruk är viktigt. Vi vill se mer god svensk mat på tallriken. Vi vill se ökad livsmedelsproduktion. Vi vill se en stärkt livsmedelsförädling och livsmedelskedja. Vi behöver bryta beroendet av dyra insatsvaror och ställa om. Det tror jag att många i den här kammaren är eniga om. Vi behöver berätta hur stolta vi är över vårt svenska jordbruk så att fler väljer och tror på jordbruket, sa statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S).

Talarlistan för debatten

En företrädare för varje parti deltog i debatten. Från regeringen och Socialdemokraterna deltog Anna-Caren Sätherberg (S). De andra deltagarna var: John Widegren (M), Staffan Eklöf (SD), Daniel Bäckström (C), Tony Haddou (V), Magnus Oscarsson (KD), Jakob Olofsgård (L) och Maria Gardfjell (MP).

Protokoll för debatten – Vad sa dem och vem sa vad? Här är debatten.

Anf. 1 Magnus Oscarsson (KD)
Fru ålderspresident! Här i Stockholm möttes vi av vackert väder i dag. Samtidigt, bara 100 mil härifrån, pågår ett förfärligt krig där människor söker säkerhet för att skydda sina liv eller kanske flyr till något grannland.

När vi kristdemokrater begärde denna särskilda debatt om den ekonomiska situationen inom de gröna näringarna visste ingen av oss att detta fruktansvärda krig, som utspelar sig bara 100 mil härifrån, skulle bryta ut.

Rysslands invasion av Ukraina har visat hur skört säkerhetsläget är och att vi måste ha en plan för att öka vårt lands livsmedelsberedskap. I dag är den nere på en bottennivå – under 50 procent. Vi är självförsörjande bara på socker, vete och morötter.

Fru ålderspresident! Priserna på insatsvaror som diesel, el, foder och handelsgödsel har skjutit i höjden. Därför lade vi kristdemokrater fram ett förslag om att minska reduktionsplikten och därmed minska dieselpriset vid pump med 3 kronor.

De jordbrukare som vi träffar säger tydligt att det inte är bidrag som de önskar i första hand utan åtgärder som håller över tid.

Anf. 2 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru ålderspresident! Låt mig inleda med att säga ett par ord om den situation som vi befinner oss i. Det är en oroande utveckling i vårt närområde. Vi har nu den allvarligaste säkerhetspolitiska situationen sedan andra världskriget. Det skapar såklart stor osäkerhet.

I det läge där vi befinner oss nu prioriterar regeringen tre områden: sanktioner mot Ryssland, stöd till Ukraina och att stärka Sverige.

Jag deltog i onsdags i ett extrainsatt ministermöte för att diskutera marknadsförändringar som en följd av Rysslands invasion av Ukraina. EU-samarbetet är i dessa tider ett viktigt redskap, inte minst i arbetet för att säkerställa att våra leverantörskedjor fungerar ändamålsenligt.

Vad gäller situationen i Sverige ska det civila försvaret återuppbyggas, och en trygg livsmedelsförsörjning under kris och krig är en viktig del i detta arbete. Under 2021 förstärktes det civila försvaret med 1 miljard kronor, och under kommande år ökar satsningen stegvis till totalt 4,2 miljarder kronor år 2025. Det är den största satsningen på civilt försvar i modern tid.
Det sker även ett arbete inom EU där jordbruksrådet har antagit rådsslutsatser om en beredskapsplan för att trygga livsmedelstillgången och livsmedelsförsörjningen i kristider.
För att trygga livsmedelsförsörjningen krävs även en fungerande inhemsk jordbruks- och livsmedelsproduktion, samtidigt som flödet av varor i livsmedelskedjan behöver fortsätta utan avbrott. En konkurrenskraftig livsmedelsindustri är också beroende av att kunna exportera för att vara lönsam.

I dagsläget ser vi ingen direkt påverkan på den svenska livsmedelskedjan. Men omvärldsläget kan snabbt förändras, och vi följer utvecklingen noga.

I dag är vi här för att debattera den ekonomiska situationen inom de gröna näringarna. Det är en viktig fråga på många sätt. Ett starkt och växande jordbruk ger mat och råvaror av hög kvalitet, jobb i hela landet och en bättre beredskap. Lantbrukets lönsamhet utmanas av kostnadsökningar som en följd av ökade priser på flera olika insatsvaror. Samtidigt har avräkningspriserna på flertalet jordbruksvaror ökat, vilket till del kan kompensera för de ökade kostnaderna.
Regeringen har aviserat ett kraftfullt stödpaket motsvarande 1 miljard kronor för att på kort sikt underlätta för lantbrukare och växthusföretag. Att stödja sektorn i en tid då många lantbrukare och växthusodlare känner oro är en viktig åtgärd för att trygga fortsatt svensk livsmedelsproduktion.

Jag vill understryka att regeringen arbetar långsiktigt för att stärka konkurrenskraften i svenskt jordbruk i linje med livsmedelsstrategin och genom den gemensamma jordbrukspolitiken. Regeringen har därtill gjort stora satsningar för att stärka infrastrukturen och servicen på landsbygden.

Väsentliga insatser utgörs av de åtgärder som vi gör inom ramen för de olika handlingsplanerna för livsmedelsstrategin, en långsiktig strategi som ska bidra till att potentialen för hela livsmedelskedjan nyttjas fullt ut.

Sammanlagt har tre handlingsplaner för livsmedelsstrategin beslutats. Det handlar om insatser på cirka 200 miljoner kronor. Där ingår bland annat satsningar på forskning, innovation, regelförenkling och kompetensförsörjning.

Utformningen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik är därutöver ett viktigt verktyg för att stärka det svenska jordbruket. I kommande strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken avsätts 60 miljarder kronor, och till det lägger vi mer än 4 miljarder kronor i nationella åtgärder.

Det svenska jordbruket är viktigt. Vi ska vara stolta över vårt svenska jordbruk. Sveriges jordbrukare bidrar inte bara med den goda maten. De är också landsbygdsutvecklare, klimatomställare och gröna jobbskapare.

Anf. 3 John Widegren (M)
Fru ålderspresident! Vänner, precis som Magnus Oscarsson sa har det hänt en del sedan denna debatt begärdes.

Ukraina befinner sig i ett fruktansvärt krig. Världen håller andan. Och världen bedriver ett sanktionsarbete, vilket är jättebra. Det påverkar också världsmarknaden för livsmedel, och det påverkar stort.

Vi vet att det just nu finns omkring 15 miljoner ton vete i Svartahavsområdet som blir fast där. Det påverkar världsmarknaden otroligt mycket. Vi vet att olika klimateffekter just nu påverkar skördeläget runt om i världen. Sydamerika flaggar för dåliga skördar som också får stor inverkan på världsmarknaden. Insatsvaror låses fast, och insatsvaror hamstras av stora nationer som Kina och Indien. Kina sitter dessutom på i princip alla Europas tillgångar vad gäller verksamma substanser i våra växtskyddsmedel. Ryssland spelar, precis som de alltid har gjort, genom att ena veckan säga att de har lager för export och genom att andra veckan säga att de inte har några lager. Och just nu vill ändå ingen, förutom eventuellt Kina, köpa det som finns i lager i Ryssland. Detta, mina vänner, håller på att blåsa upp till en perfekt storm när det kommer till livsmedelsmarknad och livsmedelsproduktion runt om i världen.

John Widegren (M)

Vad händer då i Sverige? Jo, i detta läge minskar vi vår livsmedelsproduktion. Detta är fullständig katastrof. Livsmedelsproduktion kommer att bli världspolitik igen, oavsett om vi vill det eller inte. Då behöver Sverige visa framfötterna på ett helt annat sätt. Då kan Sverige inte stå och säga att vi satsar 1 miljard här och 1 miljard där i olika krispaket, för det kommer inte att göra någon skillnad.

Moderaterna står såklart bakom det krispaket som regeringen har presenterat. Men det är inte tillräckligt i detta läge. Jag tänker inte använda uttryck som för sent och för lite, för det är vi trötta på. Vi behöver ha en politik som på lång sikt förändrar för svenskt jordbruk så att man vågar öka livsmedelsproduktionen.

Går man ut och frågar lantbrukare vad de vill ha för att öka livsmedelsproduktionen är det, precis som vi från Moderaternas sida alltid har pratat om, sänkta skatter, minskat regelkrångel och en stärkt äganderätt – vilket är detsamma som långsiktiga spelregler. Det är dessa saker som lantbrukarna vill ha för att våga satsa.

Det är inom animalieproduktionen som vi faktiskt har möjlighet att öka livsmedelsproduktionen i Sverige. När det till exempel gäller vete är vi redan försörjande, som Magnus Oscarsson sa. Vi kan i princip inte odla mer höstvete än vad vi gör i Sverige; vi använder den areal som vi kan använda varje år till det. Det handlar om animalieproduktionen, och det är där vi måste stärka kedjan.
Därför ser jag mycket fram emot dagens debatt och mot att få höra lite konkret från regeringen om hur vi ska öka svensk livsmedelsproduktion.

Anf. 4 Staffan Eklöf (SD)
Fru ålderspresident! Först vill jag säga att mina tankar i dag är hos Ukrainas hårt pressade och modiga folk.

Jag vill också tacka Kristdemokraterna och Magnus Oscarsson för att de har tagit upp den viktiga fråga som vi debatterar i dag: den ekonomiska situationen för de gröna näringarna.

Staffan Eklöf (SD)


Fru ålderspresident! Krisen i jordbruket är sannerligen oroande, och nödåtgärder måste vidtas. Småföretagarna och Sveriges Mjölkbönder har föreslagit sänkt elskatt, minimerad dieselskatt och att man ska gå ned till EU:s minimikrav för reduktionsplikten. Jag noterar att detta är tre förslag som Sverigedemokraterna redan har lagt fram. Dessutom har vi lagt fram förslag om slopande av den allmänna löneavgiften för tre anställda. Vi stöder också det som andra partier lägger fram som gynnar de gröna näringarna.

Sverigedemokraterna menar allvar. Svenskt jordbruk måste få ett lägre kostnadsläge som ligger i nivå med vad som gäller för konkurrenterna i EU. Kostnadskrisen är bara ett symtom på ett underliggande problem. Det underliggande problemet är att det svenska jordbrukets konkurrenssituation är för dålig, och detta har sin rot i dålig politik.

Vi måste göra förändringar för långsiktigt goda villkor. Förutom att minska kostnaderna måste vi minska krånglet samt utveckla och sprida ny teknik.

Vi måste också skrota idealistiska och romantiska mål. Vi ska inte säga ja till allting i Bryssel. Mycket av det som föreslås i Bryssel är en nödvändig utveckling för jordbruket i vissa länder men skulle innebära stora svårigheter i Sverige. Både svenska mål och EU-mål måste i fortsättningen analyseras vad gäller konsekvenserna för andra värden såsom ekonomi, förutsättningar för landsbygden och effekter på miljö och kultur. Det måste göras heltäckande konsekvensanalyser.
Som det är nu är politiken ordnad från toppen och nedåt. Man kommer på ett mål, tar en siffra ur luften och jobbar sedan mot det målet och ser vad som händer.

Nu börjar det som vi har varnat för hela tiden på klimatområdet att synas – höga ambitioner för klimatet resulterar i ökade kostnader för medborgarna om man inte gör det på rätt sätt. Vi varnade för detta när alla andra valde att införa reduktionsplikten, och vi har varnat för det många gånger tidigare.

De av er som vill fortsätta med målsättningen att Sverige ska gå före till vilket pris som helst måste berätta för väljarna att detta kommer att skapa ekonomiska svårigheter. Det går inte att blunda. Ni måste i valrörelsen be det svenska folket att öppna sina plånböcker. Var då också ärliga med att föregångareffekten är en mycket osäker effekt; det kan vara så att de största utsläpparländerna ändå fortsätter som tidigare. Ska vi offra jord, skog och landsbygd för en osäker effekt på klimatet? Nej, vi måste diskutera alternativa förslag på hur vi kan minska den globala uppvärmningen. Konsekvenserna av de andra målsättningarna kommer också att visa sig.

Nu är vi tre partier som vill ta tag i det här, och det är jag mycket glad för. Tillsammans kan vi erbjuda en helt annan politik i de här frågorna liksom i andra frågor. Vi kan erbjuda ett annat motstånd mot EU:s förslag som skadar Sverige, och en konservativ regering kommer inte att överimplementera EU-regler.

Anf. 5 Daniel Bäckström (C)
Fru ålderspresident! Centerpartiets jordbrukspolitik står på tre ben: stärkt konkurrenskraft, stärkt innovation och minskad sårbarhet.

Daniel Bäckström (C)

Det svenska jordbruket har de senaste månaderna drabbats av dramatiskt stigande priser på konstgödsel, el, soja och diesel. Kostnadschocken riskerar kortsiktigt att leda till utslagna lantbruk, stoppade investeringar och drastiskt lägre livsmedelsproduktion. Det här är mycket allvarligt för vår försörjningstrygghet och för företagandet i hela landet. Långsiktigt kan kostnadsökningarna även påverka förutsättningarna för den gröna omställningen inom lantbruket. Det handlar ju också om vår grundläggande försörjningstrygghet och om att det finns mat på bordet i orostider.

Fru ålderspresident! Det är ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Det är ett helt nytt världsläge sedan en vecka tillbaka – sedan Ukraina angreps av Ryssland. Miljontals människor är på flykt, och vi vet inte vad som väntar i vår absoluta närhet. ÖB talar om en ökad hotbild mot Sverige, och Försvarsberedningen är inkallad för att vidta kraftfulla åtgärder och komma fram till kompletteringar av rådande försvarsbeslut.

Som landsbygdsministern nämnde har det civila försvaret tillförts 4,2 miljarder i ökade resurser, men av dessa pengar är det 500 miljoner som går till livsmedel och tryggad vattenförsörjning. Centerpartiet anser att detta behöver kompletteras med betydligt mer i närtid för att ta höjd för det sämre säkerhetspolitiska läget.

Ryssland har under lång tid destabiliserat och försökt att underminera EU samt ägnat sig åt gråzonsaktiviteter mot Sverige. Hur man reglerar tillgången till naturgas har visat hur sårbart vårt samhälle är och hur beroende vi är. Gödningskostnaderna har gått upp oerhört mycket.


Det behövs rejäla omtag. Vi behöver se över de svenska förutsättningarna för primärproduktionen i ett nationellt krisperspektiv. Att ha primärproduktion är också att ha försvarsförmåga och uthållighet. Vi är oerhört importberoende, och när världsutvecklingen går i alldeles fel riktning måste regeringen vidta kraftfulla åtgärder.

Vi i Centerpartiet har tagit initiativ till en nödmiljard till det svenska jordbruket; det är bra att detta får stöd bland Sveriges partier. Vi har också yrkat på fördubblad återbetalning på diesel och nedsättning av skatten. Det behövs dock ytterligare åtgärder som främjar svenskt jordbruk både på kort och på lång sikt.

Anf. 6 Tony Haddou (V)
Fru ålderspresident! Jag tackar för initiativet till den här debatten. Tankarna är i dag naturligtvis med det ukrainska folket och de människor som nu befinner sig på flykt.

Fru ålderspresident! De gröna näringarna, som vi debatterar i dag, har en avgörande betydelse för möjligheterna att bygga ett hållbart samhälle. Vänsterpartiets inriktning är att staten genom ekonomiskt stöd, styrmedel och reglering ska bidra till ett jordbruk som brukas hållbart i enlighet med Sveriges antagna mål, såväl nationellt som globalt, och som stärker Sveriges självförsörjningsgrad när det gäller livsmedel.

Tony Haddou (V)

Jag tänkte hålla mig till jordbruket och att vi behöver öka självförsörjningsgraden i Sverige. Det gör jag inte minst med anledning av det säkerhetspolitiska läget men också med anledning av den klimatomställning som går alldeles för sakta. Klimatomställningen behöver ske omgående, och alla politiska beslut behöver ta hänsyn till den akuta kris vi befinner oss i. Vi befinner oss i dag i ett klimatnödläge och i ett totalt förändrat säkerhetspolitiskt läge.

Vi i Vänsterpartiet har under lång tid föreslagit att stärka Sveriges självförsörjning av livsmedel. För kristider har vi också föreslagit satsningar med regionala center för fossilfritt producerade beredskapslivsmedel och att Sverige inför beredskapslager för livsmedel.

Sedan Vänsterpartiet lade fram sitt budgetförslag har kostnaderna för insatsvaror för lantbruket ökat kraftigt. Regeringen har nu gått fram med ett stödpaket, som partierna här ställer sig bakom. Det gör vi också; detta är väldigt välkommet.

Att en del går till diesel och blir en del av en dieselsubvention anser vi dock inte vara helt rätt väg att gå, eftersom vi då låser in våra näringar i ett dieselberoende. Vi vill ha kvar pengarna men i stället med fokus på ett generellt stöd till jordbruket. Med det sagt är Vänsterpartiet öppet för att ytterligare stöd kan komma att behövas för att kompensera jordbruket för ökade kostnader.

Anf. 7 Magnus Oscarsson (KD)
Fru ålderspresident! I den senaste mjölkbondepanelen är de fyra viktigaste frågorna följande: Lönsamhet och konkurrenskraft. Här lyfter bönderna bland annat fram vikten av att ha samma villkor som lantbrukare i de länder de konkurrerar med samt att ha långsiktiga regler och mål. Regelverk och företagande. Här efterfrågas ett enklare, tydligare och mindre regelverk. Livsmedelsproduktion och landsbygd. Panelbönderna undrar vad som egentligen händer med livsmedelsstrategin i praktiken. De säger så här: Är det bara ord, eller är svensk mat och svenskt lantbruk på riktigt för regeringen? Skatt och energi. Här efterfrågas bland annat sänkta skatter till EU-nivå och sänkt reduktionsplikt.

Magnus Oscarsson (KD)

Fru ålderspresident! Den lista som jag läste och som vi allihop kan ta del av är grunden för ett annat jordbruksklimat i vårt land.

Från att vi antog en livsmedelsstrategi sommaren 2017 till i dag har det gått fem år. Fem år har gått, och vi har inte kommit längre än så här. I strategin står det att lönsamheten och konkurrenskraften ska öka, att regelverket ska förenklas och att självförsörjningen av livsmedel ska öka. Det sa vi 2017. Nu har vi facit i hand. Hur har det gått? Tyvärr har det faktiskt blivit tvärtom. Lönsamheten är sämre än någonsin. Förenklade regler har ingen jordbrukare sett på gården. Livsmedelsberedskapen är fortsatt under 50 procent.

Fru ålderspresident! De som var mest glada när vi antog strategin 2017 var många jordbrukare jag träffade på. De sa: Äntligen, Magnus, är det framtidstro i riksdagen bland partierna! I dag säger de så här: Är det bara ord igen, eller är svensk mat och svenskt lantbruk på riktigt viktigt för regeringen?

Vore jag minister skulle jag på riktigt bli oroad över att vi inte kommit längre än så här.
Jag tänkte avsluta med att läsa upp ett brev jag fått. Rubriken är: Finns det en framtid? Så här står det: Hej Magnus! Vad händer med svenskt lantbruk? Vi har i dag ingen likviditet kvar i animalieproduktionen och lever i bästa fall på rost och röta. Det pratas om krisstöd, men det känns som att ingenting händer. Vi har ingen Lisa Nilsson som kan nå ut medialt och få folk att förstå allvaret. Energipriset har knäckt oss fort. Det finns inga reserver kvar, framför allt inte inom svensk mjölkproduktion. Vi har inte tjänat pengar på överskådlig tid och därmed inte konsoliderat oss.

Anf. 8 Jakob Olofsgård (L)
Fru ålderspresident! Att vara lantbrukare är ett livskall. Det är inte så att man blir mjölkbonde i dag för att göra ekonomisk karriär. Man gör det för att man älskar att arbeta med sina händer. Man gör det på grund av kärleken till djuren och sitt stora hjärta för gården. Allt detta gör att man lägger ned sin själ i det som gör att i alla fall jag denna morgon fick dricka ett glas kall mjölk. Det är en enorm själ bakom det.

Jakob Olofsgård (L)

Det är svårt att leva sig in i hur det är att leva i denna vår bondekultur i dag i Sverige. Men hemma med våra tonårssöner, fru ålderspresident, försöker jag föra vidare ett ordspråk jag fick höra av min farfar Otto när jag kom in i köket, la mig på golvet och klagade över min onda rygg och mina skavsår efter en dags hårt arbete på gården: Pojk, det som inte dödar, det härdar.

En bonde är van att härdas, men dagens situation är någonting helt annat. Den riskerar nämligen att döda, att släcka den gnista som gör att man orkar kämpa vidare.

Därför vill jag rikta mitt tack i dag till er lantbrukare som lyssnar på vår debatt. Tack för att ni fortsätter att kämpa, trots att det ibland känns rimligt att bara lägga marken i träda! Ni som är unga bönder kämpar trots att framtiden ser osäker ut. Ni torkar tårarna från kinderna, som jag har sett. Ni gör det även när ingen ser det. Ni spottar i nävarna och fortsätter.

Mina kollegor har sagt det som behöver sägas om de åtgärder vi behöver vidta. Det gäller bränslet, elen, fodret och gödseln. Dessa fakturor måste betalas, inte minst för att vi ska kunna dubbla vår livsmedelsberedskap, vilket behövs.

Därför vill vi från Liberalerna i dag säga att vi är villiga att samtala. Vi utesluter ingenting vad gäller samtal, för den situation vi nu har framför oss är krisartad. Om vi lägger ned vårt lantbruk är vi inte en fri nation längre, fru ålderspresident. Då är vi helt utlämnade till andra länders goda vilja i kris och krig. Vi får bara inte lägga oss ned och ge upp. Det om något har den senaste veckans krig i Ukraina lärt oss.

Anf. 9 Maria Gardfjell (MP)
Fru ålderspresident! Landsbygdsministern! Med Putins invasion av Ukraina har vi alla vaknat upp till en mardröm. Freden i Europa är bruten. Efterkrigstid har blivit krigstid. När initiativet till den här debatten togs såg vi en ansträngd situation där världsmarknadspriset på energi och bränslen hade ökat drastiskt. Svenska lantbrukare hade drabbats av höga priser på diesel, konstgödsel, foder med mera. Med krig i Europa förvärras situationen.

Maria Gardfjell (MP)

Energipolitik är geopolitik är säkerhetspolitik. Jag vill lägga till klimatpolitiken. Klimatpolitiken ger lösningar. Den ger Europa ökat oberoende av olja, gas och uran, men den ger också ett verktyg för att vrida vapnen ur Putins händer. Vi ska inte göda Putins krigskassa. Vi måste stoppa energiimporten från Ryssland och stoppa finansieringen av kriget.

Den som inte gillar Putin tätar sina fönster – så sas det i Ekonomiekot Extra på P1 förra helgen. Översatt till lantbruket skulle man kunna säga: Den bonde som inte gillar Putin hushållar med diesel och handelsgödsel och satsar på hållbar produktion.

Vi måste satsa stort på biodrivmedel och förnybar energi och sänka skatterna på biodrivmedel. Vi måste ge varje lantbrukare, småbrukare, stor spannmålsodlare, ekobonde och trädgårdsodlare ett jordbruksavdrag i stället för ett dieselavdrag. Varje lantbrukare som kan satsa på solel, vindkraft eller biogasproduktion eller energieffektivisera sin verksamhet måste få starkare subventioner av Sverige. Vi behöver stärka både hushållens och företagens satsningar på att klara höga elpriser.
Lönsamheten i jordbruket har sviktat i decennier. Redan före jul rapporterades att tusen mjölkbönder i Sverige kan komma att behöva lägga ned. Till landsbygdsministern vill jag säga: Tillsätt en kriskommission! Varje lantbrukare, småbrukare och växthusodlare ska kunna fortsätta, och ungdomar ska kunna ta över lantbruken. Alla lantbruk behövs för vår säkerhet och för vår försvarsförmåga.

Anf. 10 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru ålderspresident! Jag håller med om mycket av det ledamöterna säger, till exempel när det gäller importberoendet. Vi behöver ha ett konkurrensmässigt och miljömässigt hållbart jordbruk, och vi behöver bryta vårt importberoende av de insatsvaror som vi skulle kunna producera själva.


Som utskottet vet har både regeringen och EU-kommissionen länge bevakat frågan om hur vi ska få tillgång till handelsgödsel så att vi både kan så och skörda. Här jobbar EU-kommissionen tillsammans med EU-länderna, och det finns spännande förslag om hur vi skulle kunna öka vår egen produktion, bland annat i utredningen om ett fossilfritt jordbruk.

Regeringen har i flera år ökat den långsiktiga satsningen på forskning och innovation på området, och i förra årets forskningsproposition anslog regeringen en halv miljard till forskning om livsmedel, bioekonomi och landsbygder för att det helt enkelt behövdes.

Som ni vet har regeringen också nyligen aviserat ett kraftfullt stödpaket på 1 miljard kronor just för att regeringen tar ansvar för det svenska jordbruket samtidigt som vi satsar långsiktigt för att stärka konkurrenskraften.

Det handlar som jag sa om att stärka hela livsmedelskedjan med hjälp av forskning, innovation, utveckling och så vidare.

Att fler väljer våra svenska säkra och goda produkter syns i handeln. Jag har inga siffror på hur de offentliga köken jobbar med att handla svenskt, men det ska jag ta reda på. Hur ser det ut i regionerna? Mitt parti är inte med i många styren där, men jag hoppas att de använder sig av den förändrade upphandlingspolicyn som gör att de kan handla mer lokalt och regionalt. Och hur ser det ut i kommunerna? Det är genom att inhandla svenska produkter som svenskt jordbruk stärks.
Det är en besvärlig situation just nu, men i dagsläget ser vi ingen påverkan på den svenska livsmedelskedjan. Vi följer dock utvecklingen noga.

Anf. 11 John Widegren (M)
Fru ålderspresident! Att se över upphandlingen av mat är en god tanke, även om den upphandlade maten bara utgör cirka 10 procent. Icke desto mindre har det ett viktigt symbolvärde att visa att det upphandlas svenskproducerad mat.

John Widegren (M)

Många har redan nämnt att svenska jordbrukare säljer sina produkter på en global marknad till globala priser. Det politiken kan påverka är kostnadsläget. Nyss kom en nyhetsflash om nya prishöjningar på drivmedel. Dieseln närmar sig, om den inte redan har passerat, 25 kronor litern. Den miljard som innebär 2 kronor i ökad återbäring räcker inte.

Nu måste vi ta bladet från munnen och våga sänka skatten på drivmedel. Är Socialdemokraterna redo?

Anf. 12 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru ålderspresident! Jag tackar ledamoten för hans engagemang.
Det finns många sätt att stärka konkurrenskraften.
Kostnadsökningarna på insatsvaror som handelsgödsel och drivmedel skapar en svårighet för svenskt jordbruk. Därför har jordbruket sedan tidigare en nedsättning på 1,93 litern och får med regeringens förslag i vårändringsbudgeten en ytterligare nedsättning på 2 kronor litern, vilket gör nästan 4 kronor litern.

Det är också viktigt att nämna de satsningar som görs för att minska importberoendet av diesel. Vi borde kunna produceJohn Widegren (M)

Anf. 13 John Widegren (M)
Fru ålderspresident! Jag tolkar svaret som att Socialdemokraterna inte är redo att sänka dieselskatten i detta läge.

Det är många andra kostnader som påverkar jordbruket, och var fjärde lantbrukare säger nu att de ska minska sin produktion under 2022.

Regelkrångel leder till ökade kostnader. Beteslagstiftningen är ett exempel på det. Vidare krävs det diverse dispensansökningar för biotopskydd och annat, som att ta bort stenhögar och för grustäkter.

Den svenska köttkontrollavgiften utmärker sig i EU, och Moderaterna har i många år drivit på att för att den ska bli mer likvärdig andra EU-länders. Det finns ett antal kostnader som vi snabbt kan ta bort eller minska. När ska vi börja, statsrådet?

Anf. 14 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru ålderspresident! Låt mig påminna om att det har gjorts en mängd förenklingar under åren. I EU:s gemensamma jordbrukspolitik görs nu också en mängd nya förenklingar just för att man vet att det är en regeltung bransch och vill se mer produktion och mindre administration.


Det gjordes också förenklingar under pandemin eftersom man inte kunde göra besök på samma sätt, och jag för därför en dialog med mina myndigheter om det är något man kan titta vidare på. Till exempel har blivit digitaliserat.

Regelförenklingsarbetet har alltså pågått konstant ända sedan livsmedelsstrategin kom. Låt mig påminna ledamoten om att i Moderaternas förändringar av 2022 års budget syntes ingen skillnad på dessa områden – förutom att man valde att minska pengarna till de skogsägare som frivilligt vill skydda sin skog.

Anf. 15 Staffan Eklöf (SD)
Fru ålderspresident! EU-kommissionen har satt upp ett antal siffersatta mål innan man har gjort konsekvensanalyser av vilka effekterna blir för jordbruk, skogsbruk och landsbygd. Mineralgödsel ska minska med 50 procent och växtskyddsmedel likaså, 25 procent av jordbruksmarken ska odlas ekologiskt och så vidare. EU vill detaljreglera jordbruket och till och med styra vad konsumenterna ska efterfråga.

Dessa målsättningar kommer att leda till sämre ekonomi och mindre livsmedelsproduktion. Det säger inte bara jag utan även en amerikansk och en nederländsk analys. Regeringen borde åtminstone säga nej tills man får konsekvensanalyser som visar effekterna. En skiljelinje i dagens politik verkar vara hur mycket man bryr sig om konsekvenser. Bryr sig regeringen om konsekvenser?

Anf. 16 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru ålderspresident! Det var en otroligt märklig fråga. Jag kommer ihåg när jag träffade ledamöterna i olika debatter och interpellationsdebatter och man stack upp fingret i luften och sa “Det här behövs”, utan att man hade gjort någon konsekvensanalys, det vill säga man såg kostnadsanalysen men inte intäktsanalysen. Det är självklart att en regering gör analyser även av konsekvenser. Om det var ledamotens uppriktiga fråga: Ja, självklart!

Anf. 17 Staffan Eklöf (SD)
Fru ålderspresident! Jag tackar för svaret.
Ministern säger att regeringen bryr sig om konsekvenser. I en bred mening tror jag att det är så, men när det gäller EU-arbetet är det en ordning som går från toppen och nedåt. Vi har frågan om konsekvensanalyser, och sedan har det kommit in i regeringens ståndpunkter. Men regeringen har ju inte sagt nej i Bryssel, och det är detta som är den springande punkten. Nu har vi målen, och vi måste implementera dem. Varje medlemsstat måste visa sin strategiska plan och hur man arbetar mot dessa mål, och EU-kommissionen ska godkänna planerna och följa skeendet och resultatet.

Jag omformulerar det till att regeringen i alla fall inte verkar bry sig om konsekvenser lika mycket som vi sverigedemokrater när det kommer till EU:s väldigt ambitiösa mål. Då undrar jag: Hur kommer det att gå efter valet om Socialdemokraterna ska samarbeta med Miljöpartiet igen? Hur kommer arbetet med konsekvensanalyser att fortsätta då?

Anf. 18 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru ålderspresident! Vad gäller EU-politiken och när alla länder ska samarbeta och utveckla politiken är det självfallet så att det kan vara olika saker som är bra för olika länder. Men när det gäller svensk politik vill jag påminna ledamoten om att när Sverigedemokraterna gör upp och vill förändra budgeten för 2022 ser vi inga landsbygdssatsningar och inga extrasatsningar på jordbruket, utan vi ser bara en minskning för de skogsägare som frivilligt vill skydda sin skog. Detta är något som vi verkligen råder över själva.

Daniel Bäckström (C)

Anf. 19 Daniel Bäckström (C)
Fru ålderspresident! Vi kan konstatera att det i inläggen från partiernas företrädare är många som sagt att inga åtgärder är uteslutna utifrån det kraftigt försämrade läget för svenskt jordbruk.


I går vid Försvarsberedningens möte lyfte jag upp med försvarsministern, som är regeringens representant i överläggningarna, vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att förstärka det civila försvaret, med fokus på primärproduktionens förutsättningar och vår försörjningstrygghet.


Frågan till landsbygdsministern är: Är landsbygdsministern beredd att samla representanter för riksdagens samtliga partier till parlamentariska samtal utifrån kostnadskrisen i svenskt jordbruk, också för att stärka vår försörjningstrygghet i ett mycket försämrat säkerhetspolitiskt läge?

Anf. 20 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru ålderspresident! När jag var i miljö- och jordbruksutskottet sa vi att vi ska se över hur vi ska samlas. Då var det inte det läge som vi har nu, och Ryssland hade inte invaderat Ukraina. Vi hade däremot en diskussion om svensk beredskap, som vi nu bygger upp. Vi har inte haft någon vidare bra beredskap. Där är jag fortfarande helt beredd att på något sätt se till att vi involverar riksdagen och har en tät dialog, för detta är otroligt viktigt.

Anf. 21 Daniel Bäckström (C)
Fru ålderspresident! Det tycker jag låter lovande. Det är helt nödvändigt utifrån vad vi riskerar att få se nu i vår med en mycket lägre produktion på svensk mark och också vad detta i förlängningen kan leda till, med utslagna jordbruk. Det behövs en samling från svenskt lantbruk, och detta behöver ske parallellt med ett förstärkande av både det civila och det militära försvaret. Vi behöver minska vårt omvärldsberoende.

En fråga som hör ihop med detta och som har varit uppe i debatten är ökad produktion av inhemska bränslen för att kunna få en förnyelse och också ökad företagsamhet och stärkt ekonomi på landsbygden. Är regeringen beredd att, så som Centerpartiet föreslår, skattebefria den förnybara inblandningen i drivmedel, och avser regeringen att vidta åtgärder så att EU godkänner detta redan från den 1 juli?

Anf. 22 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru ålderspresident! Det är som ledamoten säger. Vi måste minska vårt beroende, speciellt när det gäller de insatsvaror där vi i stället är beroende av till exempel Saudiarabien eller av Ryssland, vare sig det gäller naturgas eller Rosatom och uran till kärnkraft. Detta beroende måste minska. Om jag inte minns fel har finansministern redan lämnat in en notifikation till EU om skattebefrielse på biodrivmedel. Om jag har fel ber jag om ursäkt, men det är så jag har uppfattat det.

Anf. 23 Magnus Oscarsson (KD)
Fru ålderspresident! I år fyller livsmedelsstrategin fem år. Intentionen i den är att lönsamheten ska öka och att det ska bli mer självförsörjning av livsmedel, regelförenklingar med mera. Med facit i hand ser vi att det är precis tvärtom. Vi ser att lönsamheten har sjunkit i rasande fart, att ingen har mött regelförenklingar och att livsmedelsberedskapen är under 50 procent.

Som jag inledde med förut skulle jag, om jag var minister, vara riktigt oroad över att jordbrukarna upplever det precis så som jag läste upp. Ministern sa i sitt anförande att regeringen arbetar långsiktigt med dessa frågor. Min fråga är: Är det detta som ministern menar med långsiktighet – att det har tagit fem år och att ingen märker något av det?

Anf. 24 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru ålderspresident! Livsmedelsberedskapen och livsmedelskedjan ser vi, som jag beskrev, inga problem med nu. Däremot tittar vi naturligtvis på självförsörjningsförmågan. Under den period som ledamoten tog upp har vi i regeringen hanterat en mjölkkris och gett pengar där. Vi har hanterat torkan och gett stöd där. Nu satsar vi igen, för nu är insatsvarorna dyra för det svenska jordbruket. Ingen ska tro att en socialdemokratiskt ledd regering inte i nuläget hela tiden försöker jobba för det svenska jordbruket. Man måste även se det långsiktigt så att vi får till den konkurrenskraft och den lönsamhet på gårdsnivå och i hela livsmedelskedjan som vi vill ha.

Anf. 25 Magnus Oscarsson (KD)
Fru ålderspresident! Tack för svaret, ministern!
Det är precis detta som jag tror att många som lyssnar på detta tänker. Man får alltså bidrag och stöd när det är kristider. De jordbrukare jag träffar säger att exempelvis den nödmiljard som nu ges är bättre än inget men att det inte är så de vill ha det. De vill ha något som är på riktigt så att de ser att det fungerar över tid.

Det går inte att hela tiden pytsa ut ett bidrag här och ett bidrag där, utan här måste det vara något rejält. Det är därför vi kristdemokrater vill sänka reduktionsplikten och därmed sänka dieselpriset vid pump med 3 kronor. Vi tror att något som faktiskt gör skillnad över tid är att se problemet och göra något åt det.

Anf. 26 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru ålderspresident och ledamoten! Jag har inte hört Kristdemokraterna säga att vi ska sänka priset med 3 kronor för resten av framtiden, utan det verkar också vara en nödåtgärd – fast en kristdemokratisk nödåtgärd i så fall – för att just sänka reduktionsplikten. Detta finns nu hos Energimyndigheten för kontroll av hur det slår.

Men vi ska också veta att vi inte kommer att klara oss utan en omställning. Vi kommer inte att klara oss om vi inte producerar mer biogas och mer biodrivmedel och ser till vi får ett konkurrenskraftigt jordbruk som inte har de dyraste av insatsvaror utan i stället kan sänka sina kostnader och samtidigt bli mer hållbart och klimatmässigt smartare. Och det vill näringen! De har själva satt upp som mål att vara fossilfria 2030, och därför är det viktigt att vi leder och hjälper till med omställningen i stället för att stjälpa den vilja som branschen har.

Anf. 27 Jakob Olofsgård (L)
Fru ålderspresident! Jag fortsätter på ämnet förnybara bränslen. Ja, vi har en krismiljard som är avsatt till detta. Jag har en fråga till statsrådet. Innan jag gick upp här i talarstolen kostade HVO-diesel 28,80. Kommer de här stöden att kunna gå till dem som har valt att börja ställa om? Priset är alltså 28,80 och på väg upp mot 30 kronor. Ingår det? Och om det inte ingår – varför?

Anf. 28 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru ålderspresident! För att få ut stödet så fort som möjligt hade vi en diskussion med branschen om vad man kan göra och var det redan fanns stödförordningar som man kunde använda sig av. Eftersom man redan har en dieselnedsättning på 1,93 var det detta vi valde att lägga 700 miljoner på. Men vi lade också 300 miljoner på de sektorer inom jordbruket som har det tuffast, det vill säga växthus-, fjäderfä- och grissektorn.

Anf. 29 Jakob Olofsgård (L)
Fru ålderspresident! Tack, statsrådet, för svaret, även om jag förstod att detta alltså inte ingick! Det är mycket beklagligt. Elkostnaderna är på väg upp, och de kommer att fortsätta att vara höga över tid. Att kunna sänka punktskatten på el vore en mycket bra åtgärd för våra gröna näringar. Punktskatter har man på alkohol och tobak, inte på fossilfri energi. Är det någonting som ni kan ta med er och ändå försöka överväga?

Anf. 30 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru ålderspresident! Just nu har vi en situation i Europa som kommer att påverka oss på väldigt många sätt. Vi ser hur insatsvaror som energi, drivmedel och handelsgödsel redan har ökat ordentligt i pris. Men vi kan nog också förvänta oss att i och med att dessa insatsvaror har ökat i pris kommer också livsmedlen, det vi handlar, att öka i pris. Med det sagt: Vi följer situationen noga, och vi måste ha olika scenarier för och bedömningar av om krisen blir lång och djup eller hur det kommer att se ut.

Anf. 31 Maria Gardfjell (MP)
Fru ålderspresident och landsbygdsministern! Regeringens stödmiljard är välkommen, men från Miljöpartiets sida skulle vi helst se att man inte använde metoden att subventionera fossil energi. Utredningen om fossiloberoende jordbruk har kommit med ett förslag om att ersätta den här typen av stödform med ett generellt jordbrukarstöd. Jag skulle vilja fråga landsbygdsministern om det inte är lämpligt att redan nu gå till EU och fråga om man kan få tillåtelse att använda ett jordbrukaravdrag som en modell och få det godkänt enligt statsstödsreglerna.

Anf. 32 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru ålderspresident! I utredningen om det fossilfria jordbruket fanns många bra förslag. Jordbruksavdraget var ett sådant, där man i stället för att få dieselnedsättningen får stöd för att kunna satsa på att ställa om och göra annat. Det fanns också biopremie och många andra saker. Alla dessa förslag har vi just haft ute på remiss, och vi behandlar dem nu i Regeringskansliet. Vi jobbar intensivt även med denna fråga, men vi har alltså precis nyss fått remissvaren på utredningen.

Anf. 33 Maria Gardfjell (MP)
Fru ålderspresident! Jag vill också ställa en annan fråga som kopplar till stödmiljarden. När vi hade torkstödet fanns det många lantbrukare som inte omfattades av det. Det gäller alla fårbönder med 60 får och färre, små lantbruk och småbrukare. De är väldigt viktiga för rikets säkerhet och för att minska sårbarheten i jordbrukssektorn. Kommer de här småbrukarna också att kunna få tillgång till stödet?

Anf. 34 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru ålderspresident! I går gav regeringen uppdraget till Jordbruksverket att titta på stöden och på hur de ska utformas till de sektorer som jag nämnde. Det gäller dem som enligt Jordbruksverket har den största problematiken just nu: växthusföretagen, grissektorn och fjäderfäsektorn. Jordbruksverket ska nu komma tillbaka till oss och berätta hur stöden ska se ut för att träffa rätt. Det handlar även om dieselstödet och nedsättningen på det i förhållande till hur behovet ser ut för jordbruket just av diesel. Men vi försöker också lägga 300 miljoner till de sektorer som just nu har det mest besvärligt.

Anf. 35 John Widegren (M)
Fru ålderspresident! Livsmedelsstrategin är fem år. Det är hög tid att den får en revidering; åtminstone måste vi börja med att utvärdera vad den faktiskt har lett till. Har vi klarat att nå de mål som vi satte upp i livsmedelsstrategin? Det korta svaret är: Nej, det har vi inte. Därför behövs en utvärdering och en revidering av livsmedelsstrategin.

Det läge vi befinner oss i nu är, som många har lyft, krisartat både i världen på grund av krig och i Sverige på grund av den svenska livsmedelsproduktionen.

Krisstöd är en sak. Vi tycker inte att det är en åtgärd som vi ska behöva vidta varenda gång det krisar till sig, utan vi behöver ha långsiktigt bra spelregler. Från Moderaternas sida tycker vi att sänkta bränsleskatter absolut är ett viktigt första steg. Moderaterna är de som har föreslagit mest skattesänkning på bränslena.

Därmed inte sagt att vi är emot de förslag som lyfts fram i utredningen om ett fossilfritt jordbruk – absolut inte. Men vi är ju inte där! Vi har inte förslagen på plats. Vi behöver vidta åtgärder nu, och nu är jordbruket beroende av diesel som drivmedel.

Vi vill få till en regel- och förenklingskommission för att minska byråkratin i jordbruket. Det är inte någon liten kommission som ska sitta i ett år och titta, och sedan är det bra. Det här ska vara något som långsiktigt över åren jobbar med regel- och förenklingsarbete kontinuerligt för svenskt jordbruk.

Vi behöver få en ordentlig översyn och revidering av miljöbalken. Det finns ett antal åtgärder där som är bekymmersamma för jordbruket och som vi behöver revidera. Vi behöver få ett tydligare och mer främjande arbete i regleringsbreven gentemot våra myndigheter. Myndigheterna ska jobba med jordbruket, inte mot det.

I detta anförande instämde Staffan Eklöf (SD).

Anf. 36 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru ålderspresident! Vi behöver ett starkt och konkurrenskraftigt jordbruk. Ledamoten sa att en del han ville göra var att starta en kommission. Jag tänker då på Moderaterna och på överenskommelser. Det är inte så lätt för moderater att klara av att hålla ingångna överenskommelser om långsiktiga spelregler. Jag satt i Parlamentariska landsbygdskommittén, och dagen efter att vi hade lämnat vårt förslag sa Moderaterna nej till reseavdrag som skulle gynna landsbygden. Jag tänker också på energiöverenskommelsen och överenskommelserna om migration och försvar. Vad menar ledamoten att en ny kommission skulle leda till? Och menar ledamoten att Moderaterna kommer att orka sitta kvar i en sådan?

Anf. 37 John Widegren (M)
Fru ålderspresident! Tanken från vår sida med en regel- och förenklingskommission i det här läget var egentligen inte att den skulle vara politiskt tillsatt. Vi vill ha en regel- och förenklingskommission där näringen sitter representerad tillsammans med Jordbruksverket och jobbar kontinuerligt. Vi har avsatt budgetmedel till den i vår budget under några år nu, för det är någonting som ska finnas hela tiden och jobba med att titta på regler och förenklingar hela tiden.
Vi är otroligt duktiga – det vet vi alla här inne – på att implementera till exempel olika regler som kommer från EU på värsta tänkbara sätt. Har vi då en regel- och förenklingskommission som jobbar kontinuerligt med att möta dem och göra det på bästa sätt implementerar vi dem också på ett för näringen väldigt bra sätt som inte innebär belastningar. Det var tanken med vår regel- och förenklingskommission.

Anf. 38 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru ålderspresident! Regeringen jobbar definitivt med förenklingar, och vi behöver definitivt fokusera på regelförenklingar. Mycket sker nu i den långsiktiga strategiska planen och den gemensamma jordbrukspolitiken. Men om det fanns avsatta pengar, var hittar jag dem i budgeten för 2022 där Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna ändå gjorde förändringar?

Anf. 39 John Widegren (M)
Fru ålderspresident! Jag tackar statsrådet för frågorna.
Det var i Moderaternas förslag till budget innan budgeten förhandlades som denna satsning fanns med. Den finns inte med i den förhandlade budgeten. Det är ett kort och enkelt svar. Däremot kommer Moderaterna i en regeringssituation, förhoppningsvis, efter höstens val att driva på för detta. Jag är alldeles övertygad om att de partier som vi har en tanke om att samarbeta med efter valet kommer att vara positivt inställda till det här arbetet.

Anf. 40 Maria Gardfjell (MP)
Fru ålderspresident! När man lyssnar på Moderaterna hör man ofta att vi ska stärka konkurrenskraften för jordbruket. Som miljöpartist är jag förespråkare för en ökad lönsamhet för de svenska jordbrukarna, men konkurrenskraft handlar trots allt om att producera maten där det är som billigast. Det skapar en stor världsmarknad för livsmedel som i sin tur skapar otroligt stora sårbarheter och stora beroenden. Vi ser nu ett stort beroende för svenskt jordbruk av diesel, foder, handelsgödsel, kemikalier, maskiner och så vidare. Är verkligen stärkt konkurrenskraft ett mantra för Moderaterna i nästa livsmedelsstrategi?

Anf. 41 John Widegren (M)
Fru ålderspresident! Detta är faktiskt ett intressant resonemang. Stärkt konkurrenskraft kan man se på väldigt många olika sätt. Ur moderat synvinkel är stärkt konkurrenskraft möjlighet att ge en ökad lönsamhet och därmed en ökad produktion inom gränserna. Det innebär också en ökad säkerhet för Sverige att vi kan ha en hög produktion.

Om konkurrenskraft handlar om att producera så billiga livsmedel som möjlig är svaret ja. Marknaden vill ha billiga livsmedel, och vi har drivit på för det under lång tid i Sverige med storleksrationalisering. Vi är också duktiga på att producera bulk. Svenska jordbrukare uppvisar bland världens bästa produktionsresultat när det kommer till jordbruksprodukter, men vi har bland de lägsta lönsamheterna i hela världen på grund av politiska pålagor. Det är där vi behöver göra förändringarna, och det är det som stärker konkurrenskraften.

Anf. 42 Maria Gardfjell (MP)
Fru ålderspresident! Jag hade i mitt anförande en inledning om att vi inte ska stödja energiimport från Ryssland eftersom det göder Putins krigskassa. Hur ser Moderaterna på frågan om att stoppa importen av diesel och handelsgödsel från Ryssland?

Anf. 43 John Widegren (M)
Fru ålderspresident! Vad gäller mineralgödsel hade vi i princip ingen import från Ryssland redan innan kriget utbröt. Vi är inte stora köpare av rysk mineralgödsel. Vår mineralgödsel kommer från EU. Däremot finns det i Ryssland och Belarus stora fyndigheter av exempelvis kalium, som det finns ett stort europeiskt behov av till de europeiska gödselfabrikerna. Där finns såklart en sårbarhet. Men redan innan kriget bröt ut valde Yara, den stora gödseltillverkaren i EU som Sverige handlar från, att säga nej till kalium från Belarus, till exempel. Det är samma sak med olja. Vad jag förstår har även de svenska oljeinköparna minskat kraftigt på inköpen av olja från Ryssland. Jag ser alltså inte de här två frågorna som de stora problemen att lösa ut just nu.

Anf. 44 Staffan Eklöf (SD)
Fru ålderspresident! Som jag sa i mitt första inlägg är jordbruket i behov av långsiktigt goda villkor. Minskat krångel är en del av det. Krånglet kostar tid, pengar och motivation, och vi måste hålla det nere så mycket vi kan.

EU:s nya, ambitiösa målsättningar, som Sverige inte har sagt nej till, kommer naturligtvis att landa i detaljregleringar och lagkrav på det ena eller andra sättet. Det gör att en lantbrukare som är både växtodlare och mjölkproducent får ännu fler lagkrav än de 450 som den har i dag. Kan det inte räcka med 450, frågar jag.

Förutom att Sverige måste agera annorlunda i EU, som jag sagt, måste vi ta itu med krånglet på hemmaplan. Röda och blå regeringar har också försökt. Jag har sett det på nära håll när jag jobbat i Jordbruksverket. Resultaten har dock varit ganska magra.

Felet då var att fokusera på det som krånglas till hos myndigheterna. Det är förvisso viktigt, men det stora krånglet är vi politiker skyldiga till. Det kommer ur politiska ambitioner. Sverigedemokraterna vill upprätta en rutin för en löpande översyn av befintliga regler inom de gröna näringarna med syftet att hitta regler och politiska motiv som inte är effektiva och som man kan överväga att slopa.

Det är även viktigt att förmå samtliga myndigheter att nära följa förvaltningslagen. Den innehåller många bitar som är viktiga för att säkerställa verksamhetsutövarens rättssäkerhet. Vi vill ha återinfört tjänstemannaansvar, och vi vill ställa lagkrav på att tillsynspersonal ska ha förståelse för den näring de ska bedriva tillsyn över. Det sista är viktigt för att tillsynspersonal ska göra korrekta bedömningar och fatta realistiska beslut. Det är också centralt att proportionalitetsprincipen i förvaltningslagen ska kunna följas.

Jag vill understryka att väl fungerande myndigheter är en stor tillgång för nationen. Det handlar om att rätta till det som inte fungerar i dag. Det är viktigt med flexibilitet för lantbrukaren. Den gör att man kan uppfylla det som samhället vill på ett sätt som passar ens egen verksamhet, och då blir det färre målkonflikter.

Anf. 45 Daniel Bäckström (C)
Fru ålderspresident! Det är många olika frågor som i det här läget påverkar Sveriges försörjningsberedskap och också svenskt jordbruk framöver. Vi delar oftast den långsiktiga målbilden om att konkurrenskraften måste stärkas och livsmedelsproduktionen måste ökas. Nu finns det oerhört mycket starkare skäl till det, och det är Rysslands mycket hotfulla uttryckssätt, militära aggressioner och fruktansvärda krig i Ukraina. Att då göra ett omtag både för svensk beredskap och för livsmedelspolitiken känns angeläget för att minska sårbarheten och stärka vår säkerhet. Om Sverigedemokraterna inte avser att öka den inhemska produktionen av drivmedel, på vilket sätt ser ledamoten att import från Ryssland av fossila bränslen löser framtida säkerhetsutmaningar?

Anf. 46 Staffan Eklöf (SD)
Fru ålderspresident! Tack för frågan, Daniel Bäckström!
I dag när vi använder biodrivmedel importerar vi mellan 80 och 90 procent. Man ska alltså inte tro att det med automatik kommer att bli inhemska alternativ om vi övergår till biodrivmedel. Vad man kan göra är två saker. Det ena sättet är att man kan ge ett stöd för inhemsk produktion. Det är vi inte kategoriskt emot. En sak man då måste överväga är att svenskt jordbruk blir mer stödberoende, vilket har negativa effekter. Det andra tillvägagångssättet är att öka insatserna till forskning och utveckling för att få ett teknikgenombrott så att den inhemska produktionen av biodrivmedel blir billigare och konkurrenskraftig, för det handlar om att produktionskostnaderna är för höga i dag. Det kommer man tillfälligt runt med stöd, men det kommer också att gälla efter 2030, så man måste tänka sig ett långsiktigt stöd om man bygger det på stöd, och det är inte bra.

Anf. 47 Daniel Bäckström (C)
Fru ålderspresident! Reduktionsplikten har väldigt viktiga långsiktiga syften. Centerpartiet vill skattebefria den låginblandning som sker nu och som börjar bli allt högre. De 30 procenten med skattebefrielse skulle motsvara ungefär 1 krona och 10 öre per liter. Därutöver står vi bakom den ansökan som regeringen har skickat in om fortsatta skattebefrielser på höginblandade bränslen. I takt med att inblandningen ökar växer också vår motståndskraft, och vi minskar vårt omvärldsberoende och vår import. Att i det läget fortsätta främja utländska fossila bränslen – att det är det vi ska basera vår infrastruktur på – när vi behöver energi, som Sverigedemokraterna uttalar, är både farligt och ej hållbart. På vilket sätt kommer Sverigedemokraterna i praktiken att främja omställning, minskat omvärldsberoende och ökad inhemsk produktion av bränslen i närtid?

Anf. 48 Staffan Eklöf (SD)
Fru ålderspresident! Tack, Daniel Bäckström!
Vi måste göra allting med realism. Vi måste först erkänna att dagens situation innebär att Sverige använder mer än dubbelt så mycket biodrivmedel vid inblandning än något annat EU-land.

Sverige dammsuger marknaden på biodrivmedel. Vad innebär då det? Jo, det innebär att det redan i dag är en stor efterfrågan men att utbudet är begränsat, vilket driver upp priserna. Men vad händer då om vi skärper våra ambitioner utan att se till att den inhemska produktionen blir billig nog i ett läge då andra EU-stater är både tvingade och vill höja sin biodrivmedelanvändning? Jo, efterfrågan kommer mycket att överstiga utbudet, vilket gör att priset kommer att sticka upp i taket.

Att göra sig beroende av biodrivmedel kan komma att bli besvärligt om man inte gör det på ett förnuftigt sätt, för det är väldigt oförutsägbart var priset landar. Vi vill inte låsa in Sveriges lantbrukare i en sådan situation. Vi vill att det ska råda ett fritt val för Sveriges lantbrukare. Vill de ställa om är det jättebra, och då ska vi försöka ge stöd för det på något sätt, och vill de det inte ska de få fortsätta som de gör i dag.

Anf. 49 Daniel Bäckström (C)
Fru ålderspresident! För Centerpartiet är det en given koppling mellan säkerhetspolitik och en stärkt primärproduktion. Vi har arbetat för, och kommer att fortsätta arbeta för, att se de här sambanden men också vidta åtgärder så att vi ökar vår försörjningstrygghet och minskar vårt beroende av såväl insatsvaror som energi från utlandet.

Centerpartiet har presenterat flera förslag för att stärka landsbygdens och jordbrukets förutsättningar när det handlar om energi. Det innebär 2,7 miljarder för att sänka skatten på den förnybara inblandningen. Det handlar om 2022 års nivå, och i takt med att inblandningen av förnybara bränslen ökar blir det en större effekt för bränslena när det handlar om pris. Det är viktigt i ett längre perspektiv, också utifrån det beslut som nu ligger om att det här ska öka gradvis.

Givetvis är det också oerhört angeläget att få fart på den inhemska produktionen. Därför måste staten satsa nu för att få igång mer produktion och ge en tydlig signal till de investerare som faktiskt står och överväger här och nu om de vågar investera i Sverige. Det handlar om stora raffinaderier som håller på att ställa om till förnybar produktion. Det handlar om Östergötland och om andra delar av Sverige som faktiskt nu i dagarna vill gå vidare.

Att i det läget, med säkerhetshoten och vårt importberoende som är en säkerhetsrisk, inte medverka till dessa stora satsningar är inte hållbart vare sig i ett säkerhetsperspektiv eller för jordbruket. Vi behöver genomföra stora satsningar nu för att få fram nationellt producerade förnybara och hållbara bränslen som med mer forskning kan utvecklas till våra fordon.

Anf. 50 Tony Haddou (V)
Fru ålderspresident! En annan viktig del i den gröna omställningen som jag talade om tidigare är satsningar på en hållbar livsmedelsproduktion. Här är vi helt eniga om att vi måste trygga livsmedel och självförsörjning, vilket har tagits upp här i debatten i dag. En ökad självförsörjningsgrad skulle göra oss bättre rustade vid kriser och extremväder och minska vårt importberoende. Stora delar av den mat och energi som vi konsumerar kommer från landsbygden också här i Sverige, men samtidigt blir det svårare att bygga ett bra liv när service och välfärd koncentreras alltmer till storstäderna. Det här behöver gå ihop med den ekonomiska politiken i stort.

Anf. 51 Magnus Oscarsson (KD)
Fru ålderspresident! Vi ser i dag hur bränslepriset är enormt högt. Det är snart uppe i 25 kronor per liter vid pump. Prischocken hänger naturligtvis samman med Rysslands invasion av Ukraina, men merparten av vår drivmedelskostnad är faktiskt beslutad här i Sveriges riksdag.

Vi kristdemokrater föreslog tidigare i vintras att kravet på att spä ut dieseln och även bensinen med biodrivmedel skulle sänkas. Regeringens mål är att Sverige ska ha fyra gånger högre inblandning än EU kräver. Att Sverige har det dyraste priset beror alltså inte på kriget i Ukraina. Det beror på att en majoritet i riksdagen vill ha det på det sättet.

Fru ålderspresident! När omvärlden ser ut som den gör, med krig i Europa, måste vi se drivmedelskostnaden som en del av Sveriges säkerhetspolitik. Den dyra utspädningen av vårt bränsle är en sanktion mot vår egen ekonomi. Det slår mot enskilda människor och familjer. Det slår mot transportnäringen. Det slår mot vårt skogsbruk. Det slår också mot vårt jordbruk och därmed vår egen matproduktion.

Vi kräver att regeringen omedelbart lägger fram förslag om minskad utspädning av dieseln. Ett vidsträckt och glesbefolkat land, vilket Sverige faktiskt är, kan inte och ska inte ha världens dyraste diesel. Vi kristdemokrater har föreslagit att minska reduktionsplikten så att dieselpriset sjunker med 3 kronor vid tankstället.

I detta anförande instämde Staffan Eklöf (SD).

Anf. 52 Daniel Bäckström (C)
Fru ålderspresident! Jag vill tacka Magnus Oscarsson för möjligheten att ha den här debatten i dag. Det är oerhört angeläget. Min fråga till Kristdemokraternas företrädare är om ni kan beskriva mer i detalj hur ni har kommit fram till att reduktionen till 14 procents nivå motsvarar 3 kronor i skattesänkning. Enligt de källor jag har lyssnat till handlar det om någonstans runt 8-12 öre per procentenhet. Det vore intressant att få se i praktiken vad den sänkning som Kristdemokraterna föreslår skulle ge i kronor. Hur kommer ni fram till den exakta nivån, 3 kronor i skattesänkning, kopplat till den föreslagna nivå på reduktionen som ni framhärdar med?

Anf. 53 Magnus Oscarsson (KD)
Fru ålderspresident! Tack för dina frågor, Daniel Bäckström! Det är uträknat av ekonomerna och utifrån det som man kan följa. Vi vet alltså att den här sänkningen i kronor kommer att stämma. Faktum är att vår reduktionsplikt i dag är 30,5. Regeringen och Centerpartiet vill upp till 66 procent. Vi vet alltså att priset bara kommer att öka. Vid pump är det i dag 25 kronor. Det är anmärkningsvärt att Centern inte vill vara med på att sänka drivmedelspriset på det sätt som vi önskar. Sänkningen med 3 kronor skulle göra skillnad för människor där både ledamoten och jag bor, på landsbygden, och faktiskt sänka deras kostnader vid pumpen.

Anf. 54 Daniel Bäckström (C)
Fru ålderspresident! I utskottsinitiativet som Kristdemokraterna har lagt fram föreslår ni att gå tillbaka till en nivå på 14 procent. Då är det intressant att få veta vad mellanskillnaden på dryga 16 procent motsvarar per procentenhet, eftersom ni kommer fram till en sänkning på 3 kronor av dieselpriset. Jag vill ändå att ledamoten Oscarsson ska redovisa i detalj hur den framräkningen går till, utifrån att det är ett skarpt förslag som Kristdemokraterna driver.

Världsmarknadspriset har gått upp med drygt 20 procent den senaste veckan sedan kriget bröt ut i Ukraina. Det är oerhört tufft för den gröna näringen. Jag håller med om det. Men samtidigt är vi i ett läge där vi behöver öka den inhemska produktionen av förnybara bränslen. Med Centerns förslag om att skattebefria den förnybara inblandningen blir det en successiv priseffekt som gynnar även landsbygden. Jag frågar än en gång: Hur har Magnus Oscarsson räknat för att komma fram till de 3 kronorna?

Anf. 55 Magnus Oscarsson (KD)
Fru ålderspresident! Tack än en gång för dina jättebra frågor, Daniel Bäckström! Jag ska ge ledamoten allt det senare. Jag har inte med mig en exakt uppställning över hur det är uträknat, men det ska vi gärna ge ledamoten. Då kanske Centerpartiet hänger med. Det är nämligen precis det vi önskar, att Centerpartiet tar ansvar och går med på detta.

Att vi gör mer biodrivmedel är jätteviktigt. Men faktum är att vi i dag köper in 85 procent av det. Och var köper vi det från? Jo, vi köper det utifrån, från Brasilien och Indonesien. Är det särskilt fantastiskt? Är vi duktiga och fantastiska i Sverige, och kan vi säga att vi är bäst i världen när vi köper från länder som vi kanske inte borde köpa från? Mer inhemsk produktion är jättebra. Men ett pris som är 3 kronor lägre vid pump tycker vi är jättepositivt. Det borde Centern också vara med på.

Anf. 56 Jakob Olofsgård (L)
Fru ålderspresident! Jag vet inte när landsbygdsministern senast besökte en lantbrukare, men jag gjorde det nu i februari månad. Jag besökte en familj på Gotland. De låg sömnlösa över elräkningen. De undrade om det var värt att kämpa vidare, att föra det vidare för barnens skull. De kände inte att de hann med familjen. Och på grund av elräkningen hade de inte råd att anställa någon. De funderade nu på att lägga ned och i stället syssla med att roa Stockholmsturisterna på ön.
Jag ställde tidigare en fråga om elskatten till statsrådet. Det är svårt att greppa att man inte uttrycker en större vilja att sänka elskatten. Det skulle skapa ett mer långsiktigt och mer gynnsamt klimat för våra gröna näringar. För växthusodlarna och för lantbrukarna är el och bränsle två stora delar.

Tänk om regeringen hade kämpat i alla fall lite för att behålla några reaktorer. De hade suttit väldigt fint just nu, i tider av kris. Den som inte har sänkt temperaturen i vinter och som har låtit bli att vara sparsam ska nu få en rejäl slant i plånboken, och den kommer lagom till valet. Ja, det finns en krismiljard. Men det var före kriget. De pengarna räcker dessutom knappt till att täcka bränslekostnaderna. Det Sverige behöver allra mest är en ny regering. Det är dags för dessa sju magra år att följas av minst sju feta år med en ny, liberal regering.

Anf. 57 Maria Gardfjell (MP)
Fru ålderspresident! Stöd till lantbruket är nödvändigt, men Miljöpartiet kommer aldrig att förespråka utformningar som bidrar till att låsa fast lantbruket i ett fossilberoende. Stödet får inte heller bidra till ökad strukturrationalisering med utslagning av små och medelstora lantbruk. Vi tycker att det är fel att regeringen i det här läget prioriterar stödet till industriella fjäderfäproducenter i stället för till mjölkgårdarna. Vi måste öka självförsörjningen i Sverige och i EU.

Förutom krisstödet här och nu måste vi agera resolut och snabbt och förstärka satsningarna på energiomställningen i lantbruket, för att minska sårbarheten och klara klimatomställningen. Vi vill ge klimatklivsstöd till ökad energieffektivisering, öka investeringsstödet så att alla lantbrukare kan producera sina egna rena och förnybara energilösningar och satsa på biogas, solvärme och solceller på alla lantbruk i hela Sverige.

Industriklivet kan bidra till att både Sverige och EU satsar på mer fossilfri handelsgödsel. Nu när vi måste minska beroendet av handelsgödsel är omställning till ekologiskt jordbruk är en strategisk möjlighet. Vi vill värna ett livskraftigt svenskt lantbruk i hela landet. Även småbrukare och lantbrukare med får och mjölkkor, som får beta och hålla landskapet öppet, måste prioriteras. Det handlar inte om bara om primärproduktionen, utan också svensk livsmedelsindustri, restaurangnäring, handel och svenska konsumenter behöver stärka det svenska lantbruket.

Anf. 58 John Widegren (M)
Fru ålderspresident! Tack, Maria Gardfjell, för inspel i debatten!
Det är många gånger svårt att förstå Miljöpartiets resonemang. Man talar om hur man vill göra ditten och datten men har egentligen inte några konkreta verktyg. Miljöpartiet talar ofta om att vi behöver ställa om till ett mer hållbart jordbruk. Är det svenska jordbruket inte ganska hållbart i dag i jämförelse med övriga världen? Det är min första fråga. Man talar ofta om att vi behöver odla mer ekologiskt. Hur kommer det att leda till ökad produktion i Sverige? Hur kommer det att leva upp till livsmedelsstrategins mål om en ökad produktion? Vilka verktyg har Miljöpartiet för att öka produktionen i Sverige?

Anf. 59 Maria Gardfjell (MP)
Fru ålderspresident! Miljöpartiet har en lång rad verktyg för att stärka det svenska lantbruket, inte minst inom klimatområdet. Satsningarna på Klimatklivet och Industriklivet kommer att kunna hjälpa till för att göra svenskt lantbruk oberoende av fossil energi och klara klimatutmaningen. De satsningar som vi föreslår och som vi har lagt fram i finansutskottet handlar om att stärka investeringsmöjligheten för det svenska lantbruket att själv producera ren energi. Det ekologiska lantbruket är starkt i Sverige och har varit det under många år. Vi har många goda lantbrukare som producerar mycket ekologiska livsmedel.

Anf. 60 John Widegren (M)
Fru ålderspresident! Jag fick egentligen inte svar på hur vi ska öka produktionen av livsmedel i Sverige. Miljöpartiet talar i stället om att stärka jordbruket. Men jag vill veta hur man vill öka produktionen av livsmedel. Miljöpartiet talar väldigt ofta om diverse subventioner hit och dit och för det ena och det andra, men vi måste stärka jordbruket i grunden utan subventioner och krispaket. Det är dit vi måste komma. Inom jordbruket säger folk själva att de vill ställa om. De vill absolut minska sitt fossiloberoende. Men vi kan inte gå fram mot framtiden med noll i lönsamhet i dag för då kommer inga jordbrukare att klara omställningen. Vi måste stärka lönsamheten nu så att vi kan komma vidare i resan framåt för att minska fossilberoendet. I dag kan man minska fossilberoendet väldigt mycket i tillverkningen av exempelvis mineralgödsel. Det är bra för mineralgödsel ökar ju skördarna.

Anf. 61 Maria Gardfjell (MP)
Fru ålderspresident! Miljöpartiet är ett av de partier i Sveriges riksdag som driver på för att vi ska få ökad självförsörjningsgrad av livsmedel i Sverige. Om vi går från 50 procent till 80 procent kommer produktionen självklart att öka. Det är också självklart att de lantbrukare i Sverige som satsar på ekologisk produktion är duktiga. De har en hög produktion och siktar in sina produkter att nå en marknad. Vi i Miljöpartiet har drivit på för att Sverige ska få en ursprungsmärkning på kött och fisk i svenska restauranger. Detta kommer att leda till att produktion och konsumtion av svensk mat i Sverige också stärks.

Anf. 62 Magnus Oscarsson (KD)
Fru ålderspresident! Tack, ledamoten, för ditt anförande!
Ledamoten och miljöpartister runt om i landet talar mycket om att ge stöd. Det är stöd hit och stöd dit. Det tog även ledamoten Widegren upp. När jag är ute och talar med jordbrukare säger många: Men fattar ni inte? Ge oss inte stöd! Ge oss i stället några rejäla åtgärder som gör skillnad för oss på gårdsnivå! Vi vill samla i ladorna för vi vet att det kommer kriser nu och då, men ni ger oss lite stöd här och lite stöd där. Ge oss i stället något rejält som kan bli något! Jag vill därför fråga ledamoten om det är så de tänker, det vill säga att man bara kan slänga iväg lite stöd hit och dit. Ge dem rejäla åtgärder! Det har vi. Jag önskar att även Miljöpartiet förstod det här.

Anf. 63 Maria Gardfjell (MP)
Fru ålderspresident! Miljöpartiet är det enda parti i Sveriges riksdag som vill avveckla stöden till jordbruket och ersätta dem med ersättningar, såsom miljöersättningar och ersättningar för ett aktivt klimatarbete. Ändå står Magnus Oscarsson här och anklagar Miljöpartiet för att vilja pytsa ut stöd. Vi vill göra investeringar i svenskt jordbruk så att det blir fossiloberoende. Men Magnus Oscarsson vill avsluta och hämma utvecklingen av biobränslen i Sverige. Han vill öka klimatutsläppen med nästan 25 procent genom förslaget som innebär att man sumpar chanserna för ett bränslebyte. Det är inte klimatpolitik. Det är att spela Putin i händerna.

Anf. 64 Magnus Oscarsson (KD)
Fru ålderspresident! Tack, Maria Gardfjell, för ditt svar!
Så här är det: I dag köper vi in ungefär 85 procent från länder som Brasilien och Indonesien. Där fungerar det väl inte speciellt bra för miljön. Vi tycker inte att det här är särskilt positivt. Vi vill absolut ha mer inhemsk produktion. Det är vi helt hundra på. Men i dag köps det in väldigt mycket. Jag vill passa på att tacka alla för dagens debatt. Det har varit jätteintressant att få diskutera med regeringen och andra partier om vad vi tycker ska förändras i svensk jordbrukspolitik. Vi ser ju att något behövs som gör skillnad i det läge som råder. Stort tack till alla som var med!

Anf. 65 Maria Gardfjell (MP)
Fru ålderspresident! Miljö- och jordbruksutskottet besökte Piteå och Sunpine, ett företag som producerar biodrivmedel. Magnus Oscarsson har kanske glömt bort det. Vi har många stora industrier i Sverige som har fått ett uppdrag att ta fram mer fossilfria drivmedel. De håller just nu på att komma igång med sin produktion. Men denna produktion vill Magnus Oscarsson stoppa. Vad gäller lantbruket är också jag glad över att vi har haft den här debatten. Jag tror att lantbruksfrågorna kommer att vara viktiga inför valet. Jag vill gärna se att vi satsar på de små och medelstora gårdarna i hela Sverige, för alla lantbrukare är viktiga.

Anf. 66 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru ålderspresident! Tack, Kristdemokraterna, för inbjudan till en viktig debatt, och tack också till ledamöterna för en bra debatt! Det är en oroande utveckling i vårt närområde. Vi ska ha sanktioner mot Ryssland, stötta Ukraina och säkra Sverige. Det är regeringens prioriteringar. Svenskt jordbruk är viktigt. Vi vill se mer god svensk mat på tallriken. Vi vill se ökad livsmedelsproduktion. Vi vill se en stärkt livsmedelsförädling och livsmedelskedja. Vi behöver bryta beroendet av dyra insatsvaror och ställa om. Det tror jag att många i den här kammaren är eniga om. Vi behöver berätta hur stolta vi är över vårt svenska jordbruk så att fler väljer och tror på jordbruket. För en vecka sedan besökte jag Forsa Fjälljordbruk. Det fick sin första tjurkalv för två dagar sedan och döpte den till Zelenskyj.
Fru ålderspresident! Med det vill jag tacka för den här debatten.

(Applåder)
Den särskilda debatten var härmed avslutad.

One thought on “Veckan 6-9 i Riksdagen – Talman Andreas Norlén tog emot Masud Gharahkhani, talman i det norska Stortinget och Ukrainas ambassadör i Sverige Andrij Plachotnjuk mm.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: