Solidaritet med Ukraina: Riksdagshuset belyst i Ukrainas färger

Sedan onsdag den 9 mars klockan 19.00 är Riksdagshuset belyst i Ukrainas färger och ska vara det varje natt i en vecka.

Riksdagen vill visa stöd för Ukraina.

Enligt meddelande från Riksdagen vill man visa sitt stöd för Ukraina. Därför kommer Östra riksdagshusets fasad att vara ljussatt dvs. tänt varje natt i gult och blått hela veckan.

– Genom att lysa upp fasaden i gult och blått vill vi manifestera det starka stöd för Ukraina som finns i Sveriges riksdag, ett stöd som också kommit till uttryck genom det unika riksdagsbeslutet om hjälpsändningar förra måndagen, säger talman Andreas Norlén.

– Vi använder normalt inte belysning av riksdagens fasad för att uppmärksamma aktuella frågor så det här är en unik, symbolladdad åtgärd i ett kritiskt skede i Europas historia, framhåller talmannen.

Demokratijubileum uppmärksammades vid en ceremoni i riksdagen och med flaggor som vajat över Riksdagshuset

Torsdagen den 10 mars 2022 uppmärksammades riksdagens demokratijubileum vid en ceremoni i riksdagen och med flaggor som vajat över Riksdagshuset. För att göra detta, dvs. uppmärksamma riksdagens demokratijubileum som har pågått sedan 2021 har Stiftelsen Sveriges Nationaldag tillsammans med Sveriges riksdag gjort det möjligt för föreningar och organisationer samt för verksamheter som skolor och äldreboenden att ansöka om att få en svensk flagga som under en dag varit hissad över Riksdagshuset.

Talman Andreas Norlén, som även ordförande för Stiftelsen Sveriges Nationaldag, delade ut flaggor som vajat över Riksdagshuset till föreningar och organisationer, vid ceremonin i riksdagen.

– Syftet med utdelningen av flaggor som vajat på Riksdagshuset är att sätta fokus på vår demokrati och de värden som flaggan och vårt land står för, säger talman Andreas Norlén, i sin egenskap av ordförande för Stiftelsen Sveriges Nationaldag.

Talmannen hade samma dag även bjudit in Sveriges landshövdingar, som är huvudmän för Stiftelsen Sveriges Nationaldag, samt gymnasieelever från länen. Gymnasieeleverna kommer att få en guidad visning av Riksdagshuset, vara med vid flaggöverlämningsceremonin och lyssna till ett panelsamtal mellan riksdagsledamöter på temat unga, civilsamhället och demokratin.

Många föreningar, organisationer, skolor, lärosäten och vård- och omsorgsboenden väntas ansöka om en flagga. Ansökningstiden går ut den 15 april.

Aktuellt: Europarådets parlamentariska församling PACE, håller extrainsatt session den 14- 15 mars 2022 med anledning av Rysslands invasion av Ukraina

Den 14 – 15 mars 2022 håller Europarådets parlamentariska församling PACE, (Parliamentary Assembly of the Council of Europe), en extrainsatt session med anledning av Rysslands invasion av Ukraina.

PACE ordförande och generalsekreterare

PACE Församlingens generalsekreterariat har kallat till extra plenarsessionen. Martinus Josephus Maria (Tiny) Kox, från Nederländerna, är församlingens ordförande medan Despina Chatzivassiliou-Tsovilis, från Kroatia, är dess generalsekreterare.

“Allvarliga brott mot sina lagstadgade skyldigheter som medlemsstat”

Konsekvenserna av Ryska federationens aggression mot Ukraina kommer att stå i fokus. Europarådets ministerkommitté har bestämt att samråda med den parlamentariska församlingen om eventuella ytterligare åtgärder som kan vidtas, efter att ha upphävt Ryska federationens rätt att representera enligt artikel 8 i organisationens stadga (*) den 25 februari som svar på “allvarliga brott mot sina lagstadgade skyldigheter som medlemsstat”.

Artiklar 3, 7 och 8

Enligt Artikel 8: kan varje medlem av Europarådet som allvarligt bryter mot artikel 3 avstängas från sin representationsrätt och begäras av ministerkommittén att dra sig ur enligt artikel 7. Om en sådan medlem inte följer denna begäran, får kommittén besluta att den har upphört att vara medlem av rådet från det datum som kommittén bestämmer.

Riksdagens delegation

Riksdagens delegation till Europarådets parlamentariska församling medverkar. Ledamöterna som är med i delegationen till Europarådets parlamentariska församling den 14- 15 mars vaar  Boriana Åberg (M), ordförande, Carina Ohlsson (S), vice ordförande, Azadeh Rojhan Gustafsson (S), Annicka Engblom (M), Markus Wiechel (SD), Momodou Malcolm Jallow (V) , Sultan Kayhan (S), Arin Karapet (M), Adnan Dibrani (S), Alexander Christiansson (SD), Ann-Britt Åsebol (M) och Ola Möller (S)

Diskutera konsekvenserna av Rysslands aggression mot Ukraina

Denna extrainsatt plenarsession hålls för att diskutera konsekvenserna av Rysslands aggression mot Ukraina. Sessionen hålls dessutom mot bakgrund av att Europarådet den 25 februari tog ett beslut om att stänga av Ryssland från Europarådet.

Fyra svenska, är anmälda att tala

Beslutet är tillfälligt och innebär att Ryssland inte får representeras i Europarådet eller i Europarådets parlamentariska församlingsmöten och sessioner. Över 170 parlamentariker, varav fyra svenska, är anmälda att tala i debatten om Rysslands aggression mot Ukraina.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ska tala

Till sessionen är Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj inbjuden att tala via videokonferens. Församlingen kommer att hålla även en direkt dialog med ordförande för Europarådets ministerkommitté och tillika Italiens biträdande utrikesminister Benedetto Della Vedova samt med Europarådets generalsekreterare Marija Pejčinović Burić, Kroatiens f.d. utrikesminister.

Benedetto della Vedov och Marija Pejčinović Burić är med

Sessionen kommer också att innehålla diskussioner med Benedetto della Vedova, understatssekreterare vid det italienska ministeriet för utrikesfrågor och internationellt samarbete, inom ramen för det italienska ordförandeskapet i ministerkommittén, samt med sekreteraren Organisationens general Marija Pejčinović Burić.

Hålls i hybridformat

Session hålls i hybridformat och medlemmarna kan delta både på plats i Strasbourg eller digitalt från medlemsstaterna. Den svenska delegationen består av sex ordinarie ledamöter och sex suppleanter.

I slutet av den extra plenarsessionen kommer PACE att anta ett yttrande. Den majoritet som krävs för att anta denna text bestäms av PACE:s arbetsordning med två tredjedelars majoritet av de avgivna rösterna.

Yrkeshögskolan får godkänt i rapport

Yrkeshögskolan lever i stort sett upp till de förväntningar som riksdagen har på skolformen. Det konstaterar Riksrevisionen i en rapport om yrkeshögskolans ambitioner, styrning och uppföljning. Riksrevisionen anser att de utbildningar som yrkeshögskolan erbjuder efterfrågas på arbetsmarknaden, men att det finns delar av yrkeshögskolan som kan utvecklas. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda ett gemensamt ansökningssystem för alla som vill gå en yrkesutbildning. Dessutom vill Riksrevisionen att Myndigheten för yrkeshögskolan ska utveckla och effektivisera handläggningen av ansökningar om att anordna en utbildning inom yrkeshögskolan. Myndigheten ska också säkerställa att det inte förekommer hot och jäv i verksamheten. I en skrivelse om Riksrevisionens rapport skriver regeringen att den har tillsatt en utredning som ska föreslå hur ett gemensamt system för ansökningar till yrkeshögskolan kan utformas. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Ändringar i betygssystem i skolorna, och börjar gälla den 15 juli 2022

Onsdag 23 februari 2022 sa Riksdagen Ja till nya betygssystem i skolorna, och de ändringar som innebär att ämnesbetyg ska införas, börjar gälla den 15 juli 2022 och ska tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2025.

Efter ett förslag från regeringen beslutade riksdagen om en rad ändringar i skollagen – om nya system för betygssättning i skolorna. Ändringarna syftar till att betygssättningen ska spegla elevernas kunskaper bättre och främja elevernas kunskapsutveckling. Målet är att betygen ska spegla elevernas kunskaper bättre och främja elevernas kunskapsutveckling. Bland annat innebär beslutet att kursbetygen ersätts av ämnesbetyg i gymnasieskolan.

Ämnesbetyg ska ges istället för kursbetyg när det gäller gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det inte längre finnas kurser. Utbildningen inom varje ämne ska istället ges i form av en eller flera nivåer. Betyg ska sättas i ett ämne efter varje avslutad nivå. När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska det betyget ersätta betyg som har satts på de lägre nivåerna.

En ny princip för betygssättning införs också. Den innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Denna princip ska gälla betygssättning i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Ändringarna i skollagen som handlar om den nya principen för betygssättning och att betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper ska ersätta kunskapskrav och kravnivåer börjar gälla den 1 juli 2022 och tillämpas från och med samma datum.

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag att Skatteverket tar över handläggningen av korttidsarbete

Regeringen har föreslagit att Skatteverket ska vara den myndighet som handlägger ärenden om stöd vid korttidsarbete. I dag är det Tillväxtverket som handlägger den här typen av ärenden. Företag som har tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter kan ansöka om korttidsarbete. Vid korttidsarbete går de anställda ner i arbetstid under en period samtidigt som arbetsgivaren får stöd av staten. Riksdagen sa ja till förslaget och de nya reglerna börjar gälla för ansökningar som lämnas in efter den 31 mars 2022.

Svenska regler om punktskatter anpassas till ett nytt EU-direktiv

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i reglerna om punktskatter. Syftet är att anpassa de svenska reglerna till nya EU-regler på området. Lagändringarna innebär bland annat att det datoriserade systemet Excise Movement Control System (EMCS) ska användas för att hantera flyttningar av vissa varor som har beskattats i ett EU-land och sedan flyttats till ett annat EU-land. Beslutet innebär också ändringar av hanteringen av flyttningar av varor genom distansförsäljning. Det görs även ändringar för att ge en bättre samordning mellan förfarandet för punktskatter och förfarandet för tull vid import och export. Nya lagar om tobaksskatt och alkoholskatt införs, som ersätter nuvarande lagar. Förutom att innehålla ändrade regler blir de nya lagarna mer överskådliga och lättförståeliga. Lagen om skatt på energi får samma struktur som de nya lagarna om tobaksskatt och alkoholskatt. De här ändringarna börjar gälla den 13 februari 2023.

Sekretessregler för Justitiekanslern JK ändras

Riksdagen beslutade om ändringar i reglerna om sekretess som gäller när Justitiekanslern företräder staten ochnär staten är part i en rättstvist. Ett syfte med ändringarna är att JK ska kunna ta tillvara statens rätt i rättstvister under samma förutsättningar som andra myndigheter. Beslutet innebär bland annat en ny sekretessregel för uppgifter som JK får eller tar fram i samband med en rättstvist. Ibland företräder Justitiekanslern staten i internationella skiljeförfaranden eller i mål om förhandsavgörande hos EU-domstolen. I de fallen ska JK omfattas av de allmänna bestämmelser om sekretess som gäller för andra myndigheter. Reglerna börjar gälla den 1 april 2022. Riksdagen sa ja till lagändringarna efter förslag från regeringen.

KULTUR-MELODIFESTIVALEN:

Cornelia Jakobs vann den svenska melodifestivalen 2022