EU-US-NATO: Pres. Biden Kept His Promise To Bring “US Diplomacy Back As EU-US-NATO Held A Summit. “Nato Alliance Is More United Than Ever” JA Till Nato: Dags För Sverige Att Gå Med. Vårbudgeten och Debatten mm.

  • EU-US Summit
  • Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde
  • NATO-Summit: Extraordinary Summit of NATO Heads of State and Government, Held at NATO HQ, Brussels, Belgium
  • JA till NATO: Det är dags för Sverige att gå med därför att alternativet är skrämmande.
  • NATOs artikel 5 – Den grundläggande principen för kollektivt försvar
  • NATO’s Current Relations with Sweden
  • Finansminister Mikael Damberg möte pressen den 19 april och presenterade vårbudgeten -Den ekonomiska vårpropositionen 2022 samtidigt som han även lämnade vårändringsbudgeten
  • Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande
  • Varför kan inte EU och FN konfiskera Rysslands pengar som de tjänar från försäljningen av olja, gas och kol?
  • Nordens Dag arrangerades i Malmö och Stockholm med Seminarier. 

EU-US-NATO-G7 SUMMIT

Arrival of Joe BIDEN, President of the United States, welcomed by Charles MICHEL, President of the European Council, at the European Council, taking place on 24 March 2022, in Brussels.

A Proud Day For Europe, The United States, Canada, NATO, G7 And Trans-Atlantic Unity

A European Council Top Summit

EU leaders met on 24 – 25 March 2022 in Brussels as the European Council held its EU-US summit, a European-American top summit. On the first day of the summit, EU leaders were joined by US President Joe Biden, in person, to discuss support for Ukraine and the strengthening of transatlantic cooperation. The summit was addressed by the Ukrainian President Volodymyr Zelenskyy via video link.

Official welcome of the President of the United States

On arrival at the summit at on 24 March 2022, the President of the United States, Joe BIDEN, was welcomed by President of the European Council, President Charles MICHEL.

Day 1 – EU and the US stand united for Ukraine

Interestingly enough, the European Council meeting on 24-25 March coincided with the fact that Russia’s invasion of Ukraine started on 24 February 2022 and had lasted for a month. The focus of the meeting was on the war and its consequences for the EU. The US President visited the meeting for deliberations of the strategic dependence on Russian fossil fuels, the high energy prices in the EU and the green transition.

Day 2 – EU leaders discussed other matters

On day 2 of the summit, the 25th March 2022, the European Council discussed security and defence, building on the Versailles declaration and taking into account the new security situation in Europe, and sustained high energy prices and its impact on citizens and businesses, also in the context of the Russian aggression against Ukraine. The European Council also continued its discussion on how to build a more robust economic base, discussed coordination efforts in response to the COVID-19 pandemic, and takes stock of international cooperation on global health governance and solidarity, including through roll-out of vaccines.

MARCH 24, 2022, SPEECHES AND REMARKS of US President Biden and EC President Charles Michel

Upon arrival at the European Council, Europa Building, Brussels, Belgium, US President Biden and European Council President Charles Michel made some remarks

“Your presence here and your participation in this European Council meeting is a very strong signal.” Said President Michel.

PRESIDENT MICHEL:
We are very pleased, dear President, dear Joe, to welcome you again in Brussels. Your presence here and your participation in this European Council meeting is a very strong signal. Our unity is rock solid, and we are very, very pleased to coordinate, to cooperate with you. These are difficult times, challenging times, and we need to take the right and the intelligent decisions for the future and for the security, for the stability. And thank you for this excellent cooperation and coordination.

PRESIDENT BIDEN:
Well, I came to congratulate a man who just got reelected without opposition. I dream about that someday.

Single most important thing to do in the West is be united.

But, look, from the very beginning, I was of the view: The single most important thing that we have to do in the West is be united. I’m not saying that — that’s not a euphemism. I mean it literally. Literally.

I spent some time with Vladimir Putin back in November and December, and we had a conference in — in Switzerland, at the time. And it was clear to me, and it was to you, that his intentions were very different than benign intentions.

And one of the things that he’s tried to do — his overwhelming objective — and I’ve been speaking about it for a year and a half. His overwhelming objective is to demonstrate that democracies cannot function in the 21st century — because things are moving so rapidly, they require consensus, and it’s too difficult to get consensus — and autocracies are going to rule.

Fewer democratic countries today than there were 10 years ago

As a matter of fact, we’ve lost more democratic in- — democratic countries — fewer democratic countries today than there were 10 years ago.

And so, from the very beginning, my objective — and I had a great partner in this — was to see to it that we built total, complete unity among the major democracies of the world. I’m not joking about that.

That’s why I called just a couple weeks ago and asked NATO to set up a new — a NATO meeting of the heads of state, and it was took — which took place today. And I fortunately am able to attend two other conferences.

My point is: unity. Unity!

But my point is: unity. Unity. And the very thing that Putin has tried to do from the beginning — and I’ve been saying this since my days as Vice President of the United States — is to break up NATO — break up NATO. He’d rather face 30 independent countries than 30 united countries with the United States of America. Not a joke. I’m being deadly earnest. I believe that’s been his intention from the very, very beginning.

And so, I want to thank Michel for is this — the whole idea of the unity of Europe as a whole, not just NATO — the G7 and this organization — really matters. It’s the single most important thing that we can do to stop this guy who’s — in our country, we believe he’s already committed war crimes.
But thank you very much for the time, and thank you.

PRESIDENT MICHEL:
Thank you. Thank you.

Press question to President Biden: Mr. President, do you trust China? Do you trust China?

PRESIDENT BIDEN:
Yes. Well, we’ll discuss China. I’ve spent some time with Xi Jinping. And I hope we’re going to get a chance to discuss China.

Joint Statement by President von der Leyen and President Biden

European Commission President Ursula von der Leyen

“The European Union and the United States of America will continue coordinated transatlantic efforts to support the Ukrainian people, impose severe costs on Russia for its unjustifiable actions, and strengthen the resilience of our democracies, economies, and societies.”

We are united in our condemnation of Russia’s unjustified and unprovoked war of aggression against Ukraine. We stand in solidarity with the Ukrainian people, who are bravely defending their homeland, and we call on Russia to end the brutal onslaught against its neighbor. We are united in our support of Ukraine’s sovereignty and territorial integrity. And we are united in our resolve to defend our shared values, including democracy, respect for human rights, global peace and stability, and the rules-based international order.

Continuing coordinated transatlantic efforts to support the Ukrainian people

Today, we are continuing coordinated transatlantic efforts to support the Ukrainian people, impose severe costs on Russia for its unjustifiable actions, and strengthen the resilience of our democracies, economies, and societies. In particular,

  • The United States and the European Union have strengthened and aligned their sanctions regimes, together with like-minded partners across the world. Additionally, efforts should be stepped up to coordinate responses against sanctions evasion.
  • We continue to mobilize and coordinate significant humanitarian relief to support people within Ukraine, those who have been forced to flee, and those affected by the severe impacts Russia’s war is causing around the world. This includes more than $1 billion in humanitarian assistance the United States is prepared to provide and €550 million from the EU.
  • The United States and the European Union are coordinating closely to ensure that their efforts on temporary protection and humanitarian admission, including resettlement or transfers, are complementary and provide much-needed support to Ukraine’s neighbors.
  • We are announcing new actions to bolster democratic resilience and defend human rights in Ukraine and neighboring countries.
  • The United States and the European Union are supporting the work of war crimes documentation experts who are gathering evidence on the ground in Ukraine.
  • We are taking further, concrete steps in our energy cooperation to ensure the security of supply and to reduce dependence on Russian fossil fuels.
  • In order to prevent a potential food crisis triggered by price hikes and disruptions to food supply sparked by Putin’s war in Ukraine, we intend to redouble our combined efforts to increase global food security and provide direct food aid, where warranted, to our partners worldwide.
  • We will advance our cooperation on cybersecurity through a variety of actions, from supporting the Government of Ukraine on cyber resilience and cyber defense to aiming to combat the abuse of virtual currency.

ANNEX – TRANSATLANTIC COOPERATION AND SUPPORT FOR UKRAINE

Imposing Additional Costs on Russia

The United States and the European Union have strengthened and aligned their sanctions regimes, together with our like-minded partners across the world. Today, the United States is sanctioning more than 400 additional individuals and entities to align with measures taken by the EU and our allies and partners. This includes the Duma (Russia’s lower house of parliament) and 328 of its members, dozens of defense companies that fuel Putin’s war machine and sustain its military industrial base, and more than 20 financial elites, including the head of Russia’s largest financial institution. The Commission, in line with its competences, will continue to support further similar measures. Together, we should aim at holding accountable those responsible for the devastation and commit to imposing further costs on Russia until Putin ceases his aggression.

Blocking Russia’s ability to deploy its remaining international reserves, including gold

The United States and the European Union are jointly working to blunt Russia’s ability to deploy its remaining international reserves, including gold, to prop up its economy and fund its illegal war.

US President Biden, Japanese PM Fumio Kishida, Nato SG Jens Stoltenberg, EU Commission President Ursula von der Leyen, Canadian PM Justin Trudeau & German Chancellor Olaf Scholz.

G7 leaders’ statement

Additionally, as announced in today’s G7 leaders’ statement, we are establishing an initiative to monitor the full implementation of our sanctions measures and coordinate responses against sanctions evasion. This will ensure that Russia will not be able to backfill or find workarounds that undermine the effect of our sanctions.

Providing Humanitarian Assistance to the Ukrainian People

We reaffirm our deep support for the Ukrainian people, who are suffering from Russia’s devastating bombing of civilians and civilian infrastructure. We urge Russia to facilitate unhindered humanitarian access and permanent safe passage for civilians. We continue to mobilize humanitarian relief to support people within Ukraine and those who have been forced to flee. The United States and the European Union are responding to the humanitarian needs in Ukraine and in countries impacted by the situation in Ukraine. The United States and the European Commission are coordinating closely on the provision of aid, including a through a newly-established high-level dialogue and a U.S. government liaison in the EU’s Emergency Response Coordination Centre. Today, the United States is announcing it is prepared to provide more than $1 billion in new funding toward humanitarian assistance for those affected by Russia’s war in Ukraine and its severe impacts around the world over the coming months. The European Commission has made available EUR 550 million in emergency and humanitarian assistance and, through the Union Civil Protection Mechanism in cooperation with its partners, it has delivered almost EUR 300 million worth of in-kind assistance.

EU welcomes 3½ million Ukrainians Fleeing Russia’s Violence; the U.S. to take 100,000 Ukrainians under U.S. Refugee Admissions Program

The European Union has generously welcomed almost three and a half million Ukrainians fleeing Russia’s violence, providing them food, shelter, school, and employment opportunities, paying particular attention to the plight of children and providing them protection for the time they need. The United States and the European Union are coordinating closely to ensure that their efforts on temporary protection and humanitarian admission, including resettlement, are complementary and provide much-needed support to Ukraine’s neighbors. Today, the United States is announcing plans to welcome up to 100,000 Ukrainians fleeing Russia’s aggression through the full range of legal pathways, including the U.S. Refugee Admissions Program.

Partnering to Promote Democratic Resilience and Human Rights

We steadfastly support the democratic aspirations and fundamental freedoms of the Ukrainian people. Today, we are announcing new commitments to bolster societal resilience and defend human rights in Ukraine and neighboring countries, including Moldova.

United States launching the European Democratic Resilience Initiative (EDRI)

To support human rights defenders, anti-corruption watchdogs, journalists, and other members of civil society operating in and around Ukraine, the United States is launching the European Democratic Resilience Initiative (EDRI), which will provide at least $320 million in new funding to these groups and regional governments. The EDRI will support media freedom and counter disinformation, benefit the safety and security of activists and vulnerable groups, strengthen institutions and the region’s rule of law, and help ensure accountability for human rights abuses and violations of international law. And it will expand rapid response capabilities and technical assistance to build resilience to Moscow’s strategic corruption and kleptocracy.

EU Funds to support civil society, human rights defenders, journalists, and pro-democracy activists in Ukraine, Belarus and Moldova.

The European Commission announced plans to reallocate funds from EU programmes to support civil society organizations, human rights defenders, journalists, and pro-democracy activists in Ukraine, Belarus and Moldova. In addition, the European Endowment for Democracy, with EU funding contributions, provided a significant number of emergency grants to contribute to saving and sustaining civic activism and media pluralism in Ukraine. It also opened a Centre for Ukrainian Activists (CUA) in Przemyśl, Poland, to provide support for activists and independent journalists in maintaining and sustaining their connections to their activities inside Ukraine.

Promoting Accountability

There should be accountability for any war crimes committed in Ukraine. The United States and the European Union are supporting the important work of war crimes documentation experts who are gathering evidence on the ground in Ukraine. The coordination of documentation and evidence preservation efforts to ensure such accountability should be facilitated.

Supporting Europe’s Energy Security

We reconfirm our commitment to Europe’s energy security and to accelerating the global transition to clean energy. Energy security and sustainability for the EU and Ukraine are essential for peace, freedom and democracy in Europe. The EU has confirmed its objective to reach independence from Russian gas well before the end of the decade while working to ensure reliable, affordable, and clean energy supplies to citizens and businesses in the EU and its neighbourhood. The United States intends to partner with the EU on these efforts. We understand that the rapid transition to clean energy is essential to advancing EU independence from Russian fossil fuels and are committed to meeting the goals of the Paris Agreement, the objective of net zero emissions by 2050, and keeping a 1.5 degrees Celsius limit on temperature rise within reach. In line with this vision, the European Commission and United States will establish a joint Task Force to address the immediate energy security needs of the EU and accelerate the clean energy transition.

Securing Global Food Supplies

We are deeply concerned by how Putin’s war in Ukraine has caused major disruptions to international food and agriculture supply chains and the threat it poses to global food security. We recognize that many countries around the world have relied on imported food staples and fertilizer inputs from Ukraine and Russia, with Putin’s aggression disrupting that trade. As the United States and EU comprise many of the world’s major agricultural producers and strong economies, we commit to redoubling our combined efforts to provide direct food aid and other forms of assistance, where warranted, and, to continue the necessary support for agricultural innovation and sustainable productivity growth to ensure global food security, while balancing enhancing climate resilience and reducing agricultural greenhouse gas emissions.

Prime Minister Sanna Marin talking with President Biden

US to provide over $11 billion over the next 5 years to address food security threats and nutrition globally.

We are committed to working with partners to address the attendant supply challenges and maintaining strong, ruled-based, and open global markets for staple agricultural commodities that feed the world. Specifically, the United States, through Feed the Future and our nutrition commitments, is providing over $11 billion over the next five years to address food security threats and nutrition across the globe. Additionally, the United States will remain one of the top providers of humanitarian food and nutrition assistance globally, having contributed approximately $4.6 billion in humanitarian food and nutrition assistance in 2021. We are also identifying tools in the U.S. government’s existing food security tool kit and determining whether programs are fit for purpose for this situation and will make strategic adjustments as needed.

President Ursula von der Leyen with other EU leaders

Announcement wss made of EU Emergency Support Programme for Ukraine of EUR 330 million

For the period 2021 – 2024, the EU is pledging at least EUR 2,5 billion for international cooperation related to nutrition. This international cooperation programme will support food systems in about 70 partner countries. The proposed EU Emergency Support Programme for Ukraine of EUR 330 million will secure access to basic goods and services for the Ukrainian population and also support Ukraine’s agricultural sector.

Ensuring the Security of Cyberspace

We are committed to advancing our cybersecurity cooperation, both in response to Russia’s illegal further invasion of Ukraine and in support of our longer-term strategic objectives. Together, we will enhance our efforts to coordinate cybersecurity assistance and provide Internet access to the Governments of Ukraine and Moldova, working with Member States and other likeminded partners. In the context of Ukraine and more generally, we will continue to reinforce responsible state behavior in cyberspace and to work together to increase cyber resilience in the face of destructive, disruptive, and destabilizing cyber activity by both States and non-State actors, while also working to hold accountable those responsible for such activity.

Establish more structured cybersecurity information exchanges and cooperation on new cybersecurity technologies and standards.

We will work towards establishing more structured cybersecurity information exchanges on threats and threat actors and deepen our cooperation on new cybersecurity technologies and standards. We are committed to our partnership in the Counter Ransomware Initiative to disrupt ransomware groups and reduce related threats to our citizens and businesses. We will enhance efforts to address the abuse of virtual currency; bolster cybersecurity resilience; increase partner capacity for detecting and responding to ransomware activity within their own borders; and work to jointly hold accountable states that act as safe havens for ransomware activity.

Prime Minister Jonas Gahr Störe of Norway and others talking with President Biden

Combatting Illicit Use of Digital Assets

We intend to announce deeper collaboration to combat the illicit use of digital assets, including their potential misuse in evading multilateral sanctions imposed in response to Russia’s unprovoked military invasion of Ukraine. Together, we intend to deepen our shared commitment to advance anti-money laundering and countering financing of terrorism (AML/CFT) for digital assets, consistent with the Financial Action Task Force (FATF) standards.

Share best practices and coordinate capacity building efforts

We will share best practices and coordinate capacity building efforts to help other countries implement AML/CFT frameworks for digital assets. We intend to form a transatlantic sprint between U.S. and EU government officials and, as appropriate, digital asset service providers, to expedite and increase sharing of financial intelligence on illicit use of digital assets. Finally, we will seek opportunities for joint actions against those who facilitate the misuse of digital assets for illicit activity.

The EU-US Roundtable Top Summit

Statsminister Magdalena Andersson företrädde Sverige vid EU:s toppmötet

Statsminister Magdalena Andersson företrädde Sverige och tillsammans med andra EU-ledare deltog i EU:s toppmöte i Bryssel den 24–25 mars 2022 som också besöktes av USA:s president Joe Biden den första dagen. Rysslands invasion av Ukraina och energifrågor var två av mötets prioriterade frågor.

Statsminister Magdalena Andersson sammanfattade toppmötets syfte och tyckte att allt har handlat om:

– Hur EU och USA tillsammans kan öka trycket på Ryssland att avsluta invasionen av Ukraina står i fokus. Fortsatt stöd till Ukraina och ukrainska flyktingar samt energifrågor kom också att diskuteras.”

Om USA:s president Joe Biden deltagande i toppmötet.

Toppmötet, enligt Statsminister Magdalena Andersson bekräftade mötet samförstånd och gemensamma engagemang EU och USA har för att få ett slut på Rysslands invasion av Ukraina och för att kunna stötta flyktingar.

Statsminister Magdalena Andersson underströk USA:s och EU:s enad front mot Ryssland

Statsminister Magdalena Andersson underströk att hon ser positivt på att USA och EU håller en enad front mot Ryssland för att få slut på kriget.

– USA:s president Joe Biden var mycket tydlig i sitt budskap till Europas ledare igår. Det är genom enighet och ett nära samarbete som vi kan agera med kraft mot Rysslands brutala invasion av Ukraina, sa statsministern vid en pressträff i samband med rådsmötet. Statministern berättade även att hon under mötet fick möjlighet att delta i samtalet med president Joe Biden vilket inte var möjligt för att alla EU-ledare.

– Jag tog upp vikten av att fortsätta det goda samarbetet om sanktionerna, att fortsätta stödja Ukraina. Vi behöver också förbereda för en återuppbyggnad av Ukraina och inte minst behöver vi gemensamt öka våra ansträngningar för att bryta EU:s beroende av rysk olja och gas, sa statsministern.

President Volodymyr Zelenskyj talade via videolänk.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talade också till mötesdeltagarna via länk. Presidenten tackade för EU:s stöd i kriget och vädjade även om fler sanktioner mot Ryssland och mer stöd till Ukraina.

Hur EU skulle hantera de höjda priserna 

Under mötets andra dag diskuterades hur EU ska hantera de höjda priserna på bland annat energi och livsmedel som kriget orsakar. Dessutom diskuterades hur EU kan verka för den gröna omställningen i unionen och samtidigt minska medlemsstaternas beroende av fossila bränslen från Ryssland och andra delar av världen.

Den gröna omställningen

Det är i gröna omställningen som framtiden ligger och de investeringarna vi gör kan också skapa väldigt många jobb här och nu.

-Vi i Sverige har drivit de här frågorna under en längre tid och nu finns en helt annan entusiasm från de andra medlemsländerna, sa statsministern.

Alla de andra nordiska statsministrar var på toppmötet

– Idag har vi även träffat USA:s president Joe Biden som är på besök i Bryssel, skrev Finlands statsminister Sanna marin samma dag på sin Facebook.

Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde

Totalförsvaret anser och alla håller med att: “Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde har försämrats de senaste åren men blivit ännu sämre sedan 24 februari 2022. Globalt är säkerhetsläget instabilt.

Stor risk att Sverige drabbas

I MSB0079 skrev Totalförsvaret ytterligare att Sverige påverkas alltmer av händelser i vår omvärld och skulle “en säkerhetspolitisk kris eller väpnad konflikt inträffa i Östersjöregionen eller i övriga Europa kommer vi att påverkas” och till och med drabbas. “I ett sådant läge kan det inte uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana riktas mot Sverige.” Vidare menar Totalförsvaret att det (skulle kunna ske) ett väpnat angrepp eller andra krigshandlingar mot vårt land.”

Målet för Sveriges säkerhetspolitik

Ambassadör Sven Hirdman

I Motion 2020/21:3445 som handlar om svensk säkerhetspolitik för en orolig tid, behandlade man hur Sverige kan göra störst nytta med de resurser landet besitter, men även om hur internationella insatser på gott och ont påverkar den svenska nationen. Enligt experter som ambassadör Sven Hirdman, ledamot, Krigsvetenskapsakademien, KKrVA, i en artikel publicerad den 11 feb 2022, innan Ryssland invaderade Ukraina, är målet för Sveriges säkerhetspolitik att vi ska bevara vår fred genom att hålla oss utanför krig och bidra till en fredligare omvärld.

Gammalt synsätt som är orealistisk, förlegat och numera ogiltigt

Kinas president Xi Jinping. han har samma inställning mot Taiwan som Putin har mot Ukraina

Om Natomedlemskap tycker han att det skulle vara skadligt för Sverige. “Ett formellt medlemskap i Nato skulle öka spänningen i Nordeuropa och vara skadligt för Sverige. Vi gör större nytta för fred och säkerhet i Europa som alliansfria än som medlem i Nato. Den enskilt viktigaste målsättningen för vår säkerhetspolitik måste därför vara att bidra till att den nuvarande starka militära och politiska spänningen mellan Ryssland och USA/Nato minskar och därmed krigsrisken.” Det skrev han innan Rysslands invasion av Ukraina. Vidare skrev han: “Det finns mycket vi skulle kunna göra i samarbete med länder som Finland, Frankrike, Tyskland, Italien och Österrike för att stimulera dialog och sökande av kompromisslösningar mellan de konfrontatoriska stormakterna. Det gäller rustningskontroll, förtroendeskapande åtgärder, arbete för frihandel och visumfrihet i stället för sanktioner med mera. Hans idéer om “att stimulera dialog och sökande av kompromisslösningar mellan de konfrontatoriska stormakterna.” fungerar inte i den nya världsordningen med invasionen som pågår och den mentalitet Putin ha. Det är många andra aktiva politiker som tänker som Putin: Marine Le Pen, Donald Trump, Xi Jinping mfl. Xi Jinping har liknande mentalitet mot Taiwan.  

Sverige kan inte försvara sig själv mot Ryssland

Men i en sak har ambassadör Sven Hirdman, ledamot, Krigsvetenskapsakademien, rätt: “Hur mycket vi själva än upprustar och hur mycket hjälp vi eventuellt skulle kunna få från västmakterna, skulle det i ett krig vara ute med Sverige.” Vi måste inse och förstå detta. Att stå utanför Nato och hoppas att få hjälp som inte bygger på Natos Artikel är meningslös. Jag håller med ambassadör Sven Hirdman att: ”hur mycket hjälp vi eventuellt skulle kunna få från västmakterna, skulle det i ett krig vara ute med Sverige.” MEN INTE OM VI ÄR MEDLEM I NATO UNDER ARTIKEL 5.

DET ÄR DAGS FÖR SVERIGE ATT GÅ MED I NATO

Göran Greider

Debatten om Sveriges NATO-medlemskap pågår för full och det är många åsikter vad gäller frågan om Sveriges medlemskap i Nato. Göran Greider tycker att debatten om Nato har blivit alltför nationalistisk. Nooshi Dadgostar tycker att Regeringen håller på att stressa fram Nato-frågan på ett oseriöst sätt. Vissa tycker att Socialdemokraterna är alldeles för tysta och hemliga om sin inställning.Och det finns högljudda röster om frågan. Så, det finns många problem med debatten om Nato-frågan, om Sverige skulle söker medlemskap i NATO eller inte.

Problemet om och med Nato-debatten

Av de många problem har jag valt ut följande: missuppfattningar om det säkerhets-politiska läget, missuppfattning om Nato, frågan om rädsla och feghet gentemot Ryssland, frågan om svensk neutralitet, frågan om de dubbla budskapen i Sveriges partnerskaps relation till Nato, och sist, folkets vilja – vad den svenska befolkningen vill.

Missuppfattningar om vad Nato handlar och vad medlemskap skulle innebära

Det finns en stor missuppfattningar om vad Nato handlar om och vad medlemskap skulle innebära. Man blir chockad av den missuppfattning som många har om Nato, även partiledare som Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar. I Göteborgs Posten kritiserar hon hur “Nato-processen” går till och säger att ”Svenska folket får inte vara med.” “Regeringen håller på att stressa fram Nato-frågan på ett oseriöst sätt.” Hon tillägger:  “att svenska folket inte är beredda att skicka sina barn för att strida i krig i Turkiet eller Ungern.” “Jag vill inte skicka min dotter till Turkiet för att mörda kurder.”

Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar.

Vänsterpartiet fattar inte det på riktigt

Den 13 april, 2022 skrev Göteborgs Posten om Vänsterpartiets inställning om Nato-frågan – partiet ”vill stärka Sveriges motståndskraft utifrån sin nya säkerhetspolitiska linje som de lanserade under tisdagskvällen den 12 april i en debattartikel i SvD”. Göteborgs Posten sammanfattade den och skrev att den: “bygger bland annat på att Sverige ska fördjupa samarbeten med nordiska och europeiska länder som delar våra värderingar, men också att det ska byggas upp en flexibel försvarsmakt som utgörs av ett ”decentraliserat system, där fokus ligger på territorial­försvar och basen utgörs av relativt självgående grupper med stor lokal­kännedom”. Allt detta låter som betydelselösa jargonger.

Vänsterpartiet “presenterar inte är tillräckligt svar för att skydda Sverige.”

USA:s President Joe Biden. Enligt Nooshi Dadgostar ska Sverige inte gå med i Nato men blir vi attackerade av Rysslands ska Biden rädda oss.

Enligt Göteborgs Posten resonerar Nooshi Dadgostar “att Sveriges geopolitiska position utgör ett säkerhetspolitiskt intresse för länder som USA, Storbritannien men också övriga Nato-alliansen.” Samt att:  “De (USA, Storbritannien men också övriga Nato-alliansen) kommer självklart att reagera, utifrån att de har ganska starka intressen. De kommer inte tolerera ett angrepp mot Sverige, bara utifrån vår geopolitiska position.” Från hennes svar framgår det att hon hoppas att Nato-länder/ Nato-alliansen ska komma och rädda Sverige därför att: ”De kommer inte tolerera ett angrepp mot Sverige, bara utifrån vår geopolitiska position.” När reportern frågar henne: “Kritiker skulle nog säga att det ni presenterar inte är tillräckligt för att skydda Sverige.” Då svarar hon: “Då säger jag att Joe Biden redan har sagt att Sverige är okränkbart. Vi har flera Nato-länder runt omkring oss. Det går inte att tänka sig ett ryskt angrepp mot Sverige utan att väldigt många skulle reagera och det har de redan gett ett mycket tydligt uttryck för.” Enligt Nooshi Dadgostar, hoppas hon på skydd från Nato-länder samtidigt som hon pratade om att stärka den svenska motståndskraften. Sammanfattningsvis kan man säga att Nooshi Dadgostar och Vänsterpartiet vill ha Natos skydd men vill inte att Sverige ska bli Natomedlem. Och det funkar inte så.

Frågan handlar om att skydda Sverige mot ryskt angrepp ifall

Frågan handlar att skydda Sverige så att Ryssland aldrig skulle våga attackera Sverige. Om Ukraina hade fått välja mellan motståndskraft och Nato-medlemskap, skulle de välja medlemskap i Nato. Vi pratar om att skydda Sverige genom en förebyggande åtgärd. Nato-medlemskap är sådan. Argumentet att USA, Storbritannien och övriga Nato-alliansen kommer självklart att reagera, utifrån att de har ganska starka intressen i Sverige, och att de inte kommer tolerera ett angrepp mot Sverige, bara utifrån vår geopolitiska position.” är korkad. Vad säger Vänsterpartiet? Vi ska inte gå med i Nato, men skulle vi bli utsatt för angrep ska Nato-alliansen försvara oss. Ukraina har partnerskap med Nato-alliansen, men de är inte skyddad under Nato-alliansens Artikel 5. Sverige skulle vara i samma situation som Ukraina är idag, om vi inte gå med.

Det verkar som Socialdemokraterna är rädda för Ryssland

Det verkar som Socialdemokraterna är rädda för Ryssland på grund av att de inte har förstått hur mäktigt Nato är. Det är rädsla som bygger på missuppfattning om Nato. Nato är den starkaste och mäktigaste militära organisationen på jorden – på denna planet. Ryssland är ingen match för Nato. Det var därför Putin påminde Nato om att de har kärnvapen när de började sin invasion av Ukraina. Utan kärnvapen kan inte Ryssland motstå Nato i krigföring. Detta är något som Socialdemokraterna måste inse och sluta vara rädda. Svenska politiker, i synnerhet socialdemokrater, måste sluta vara fega. Nu är det dags att kasta rädsla åt sida. Varför? Eftersom, det är inte klok att inte gå med i Nato för att ångra sig senare om Rysslands invasion av Sverige skulle bli ett faktum. Det är dags att gå med i Nato; det är inte tid att vara rädd. Social-demokrater måste sluta vara rädda i denna fråga.

Folkets vilja -Vad befolkningen vill

Politiken måste utformas efter folkets vilja (Vad befolkningen vill) och just nu är det uppenbart att folket, de flesta vill gå med i Nato. det är en reaktion till Putins krig mot Ukraina. Många är rädda och ser Nato som det garanti de vill ha. Enligt SR Ekot visar det senaste opinionsundersökningen att 51%-53% vill gå med i Nato, 19%-24% är emot och resten är osäkra. In Finland visar senaste opinionsundersökning visar att 68% vill gå med i Nato. Majoritet av den svenska befolkningen vil vara med i Nato-alliansen. En finsk man som intervjuades på Sveriges Radio sa om medlemskap i Nato: “It will bring us security.” Reportern berättade att agerande i Finland om att gå med i Nato är snabb och målmedvetet. Så bör det vara i Sverige också

Det skulle vara en försummelse av ansvar att inte gå med i Nato nu

Sverige måste inse sanningen – det är dags att gå med i Nato därför att det skulle vara en försummelse av sitt ansvar å regeringens och det socialdemokratiska partiets sida, att inte ge Sverige denna försäkra mot ett hotande fara. Ryssland är ett verklig hot mot Sveriges existens. Dags att gå med i Nato.

Vad medlemskap i Nato innebär

Vid flera tillfällen har Nato SG Jens Stoltenberg sagt det om och om igen, och väldigt tydligt att Nato-medlemskap handlar om att tillhandahålla en konstant defensiv närvaro, tillföra ytterligare avskräckning och försvarsförmåga för sina medlemmar. Det är detta som många inte har förstått. Jag ska gå in på det senare i Nato:s Artikel 5.

Nato är ingen mordisk organisation och skulle aldrig vara med att mörda kurder i Turkiet. ALDRIG!

Det Nordatlantiska fördraget – Natofördrag – bygger på och utgår från Förenta nationernas (FN) stadga. Det skrev under i Washington D. C. USA den- 4 april 1949. Förenta nationernas (FN) nämns 6 gånger ifördraget. Så här på inledningen: ”Parterna i detta fördrag bekräftar på nytt sin tro på syftena och principerna i Förenta nationernas stadga och sin önskan att leva i fred med alla folk och alla regeringar. De är fast beslutna att skydda sina folks frihet, gemensamma arv och civilisation, grundad på principerna om demokrati, individuell frihet och rättsstatsprincipen. De strävar efter att främja stabilitet och välbefinnande i det nordatlantiska området. De är fast beslutna att förena sina ansträngningar för kollektivt försvar och för att bevara fred och säkerhet.” Alla Natos operation har stor respekt för de Förenta nationernas (FN) stadgan. Att tror annat är missuppfattning och ingenting annat.

Förenta nationernas principer är grundläggande för Nato

Nato konstaterar väldigt tydligt att man ”avstå i sina internationella förbindelser från hot eller användning av våld på något sätt som är oförenligt med Förenta nationernas syften.”  Vidare står det i första artikeln: ”De samtycker därför till detta nordatlantiska fördrag: Artikel 1. Parterna förbinder sig, i enlighet med Förenta nationernas stadga, att lösa alla internationella tvister där de kan vara inblandade med fredliga medel på ett sådant sätt att internationell fred och säkerhet och rättvisa inte äventyras, och att avstå i sina internationella förbindelser från hot eller användning av våld på något sätt som är oförenligt med Förenta nationernas syften.

Rädsla, feghet och frågan om svensk neutralitet

Feghet bland svenska politiker, i synnerhet männen i den rödgröna sidan är ett stort problem. Med andra ord, många i Sverige är rädda och vågar inte ta ställning och kallar det för neutralitet. Det är ett av de problemen i Sverige. Detta är det stora problemet i Sverige. Man börjat gömma sig under neutralitet därför att man är rädd, helt enkelt. Men mitt råd är att den som är rädd för Ryssland och vågar inte tar ställning för Sverige får byta yrke.  Ja, det är sant att Putin och hans klick har skapat ett välde av skräck i sitt land och alla som säga emot honom förgiftas. Men detta är Sverige och hans skräck-välde ska inte styra vad vi gör här och vilka val vi gör och vilka beslut vi fattar. Ett annat bevis för denna rädsla för Ryssland är utvisning av ryska diplomater pga. krigsförbrytelser i Ukraina med massgravar med mera. Danmark utvisade femton men Sverige utvisade bara tre. Varför? Sverige vågade inte – Man vågar inte irritera Ryssland. Men frågan är: Varför vågar Danmark men inte Sverige? Danmark är ett Nato-land; men det är inte Sverige.

De dubbla budskapen i Sveriges relation till Nato hjälper inte

Det finns ett dubbelt budskap i Sveriges relation till Nato idag. De dubbla budskapen är att, å ena sidan ingår man i partnerskap med Nato och vill fördjupa samarbetet. Å andra sidan pratar man om neutralitet och vill undvika medlemskap i Nato. Men en sak är klar: neutralitet har spelat klart sin roll. Vi lever i nya tider – det är i en ny värld – där en man som Putin har kastat omkull internationella regler som finns för att garantera ordning och fred i världen. Det finns länder som inte längre bryr sig om internationella lagar eller regler. Man talar om världen efter 24 februari 2022. Efter 24 februari 2022 är världsordningen annat än det visste kände tidigare.

Världen har förändrats sedan Trumps tid i Vita Huset

Men det började redan med Trump. Så, jag vill i stället talar om världen efter Donald Trumps tid i Vita Huset. Han var USA:s president som beundrar diktaturer och despoter. Putin ville ha honom i Vita Huset så att han, Putin, hade planerat det han genomför just nu. Därför ville Trump upplösa EU och Nato. Trumpär inte intresserad av demokrati eller lag och ordning. Han har samma världssyn, och tillhör samma grupp och mentalitet som Viktor Orban i Ungern, Marine Le Pen i Frankrike och Putin i Ryssland förstås. Till och med Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson tillhör denna grupp. Trump förlorade valet men ville inte lämna posten till den som vann. Han ville lägga ned Nato, splittra EU, stödde Brexit och ville att flera länder i Europa, som Ungern, skulle lämna EU. Putin hjälpte honom att vinna valet 2016 med en plan mellan dem. Hade han varit kvar i VitaHuset, hade Putins plan lyckats.

Bilderna som bevisar att Ryssland hjälpte Trump att vinna valet 2016

Trump hade hjälpt Putin återuppbygga sin dröm Soviet-liknande kommunist imperium

Vad har vi för bevis? Om du ser foton där han firade sin seger i Vita huset i Ovala Rummet, kan du förstå detta. Han firade i Ovala Rummet med Rysslands ambassadör och Rysslands utrikesminister och andra ryska diplomater. Inte en enda amerikan var där i Ovala Rummet.  Om den händelsen inte var tillräckligt som bevis att Ryssland hjälpte Trump att vinna valet över Hillary Clinton, vet jag inte vad mer kan vara tillräckligt bevis. Ett foto talar tusen ord.

Vad är min poäng? Det är detta: Sverige måste glömma neutralitet. Det tillhör den gamla ordningen. Världen förändrade 24 februari 2022 med Rysslands invasion av Ukraina. Men förändringen började redan 2016 när Trump blev USA:s president med hjälp av Putin. Putin ville återskapat Soviet-liknande kommunist imperium med hjälp av Trump i Vita Huset. Det skulle börja med att upplösa Nato och EU; det var en plan som Putin och Trump hade men den gick inte i uppfyllelse.

Marine Le Pen i Frankrike är nära vän till Putin, som vill lämna Nato, försvaga EU, och bygga nära samarbete med Ryssland. Hon har samma världsbild som Putin.

Neutralitet och den nya tiden

Det finns människor i Väst som tycker att diktatur är bra. Jimmie Åkesson i Sverigedemokraterna, Donald Trump i USA, Marine LePen i Frankrike, Viktor Orban i Ungern är några med mera. Dessa är människor uppvuxna i västerländska demokratier som vill förgöra demokrati. Vi får inte tillåta dem.

Göran Greider tycker att debatten om Nato är nationalistisk

Göran Greider och många som han tycker att debatten om Nato är nationalistisk och önskar i stället att Sverige ska fortsätta vara en allians fritt land. Han anser att det är ett uppjagat och krisläge i Sverige och i världen idag. Han tycker att man ska vara försiktigt. Händelseförloppet i Ukraina har visat att det ryska armé inte är lika förskräcklig som vi trodde resonerar han. Men hans argument att ”Sverige ska fortsätta vara en allians fritt land” Sverige är fel, anser jag.

Neutralitet – Stina Dabrowskis intervju med den bortgångne brittiska premiärministern Margaret Thatcher

Margaret Thatcher, Storbritanniens bortgångnen före detta premiärminister

För länge sedan gjorde den välkända SVT-journalisten Stina Dabrowski en intervju med Storbritanniens dåvarande Premiärminister Margaret Thatcher. De tog upp frågan om Svensk “neutralitet” under andra världskriget. Under diskussionen fick Margaret Thatcher säga en del saker om svensk neutralitet. Bland annat sade hon: ”… Det var alliansen (en alliansorganisation som Nato fanns inte då) mellan Amerika och England som bekämpade det Hitlers tyranni som ni (Sverige) hatar. Norge gjorde det (kämpade mot Nazi-Tyskland) också, samt Danmark. Skandinaverna stod också upp och kämpade mot Hitler. Och Sverige? Men Sverige var neutralt.” Då resonerade premiärminister Margaret Thatcher: ”Hade folk förhållit sig neutrala gentemot Hitler skulle Hitler ha vunnit. Hade man varit neutral mot Stalin hade han vunnit.” Då, menar Margaret Thatcher att svensk neutralitet hade gett segern till Nazisterna, fascisterna och kommunisterna. Det är samma situation och utmaning vi står inför idag. Sverige ska inte upprepa samma misstag denna gång. Norge och Danmark är med i Nato. Finland och Sverige måste sluta vara fegisar. Det är feg att inte gå med i Nato.

Vi måste gå bort från neutralitet

Johan Pehrson, Liberalernas partiledare

Det är viktigt att påminna oss om vad premiärminister Margaret Thatcher sa till Stina Dabrowski. Om alla regeringar i Europa hade varit neutrala, skulle Hitler ha vunnit andra världskriget. Svensk Neutralitet har spelat ut sin roll. Det är dags att göra sig redo för framtiden. DET ÄR DAGS ATT GÅ MED I NATO. Margaret Thatcher hade rätt. Framtiden tillhör inte neutraliteten. Jag håller med Johan Persson, Liberalernas nya partiledare som sa: ”Man kan inte stå neutral mellan en skogsbrand och en brandkår.” Man kan inte stå och se på när huset brinner och tvekar att agera brandman eller kallar in brandkåren. Man måste göra någonting som löser problemet. Jag håller också med Nooshi Dadgostar att Nato-frågan är ingen vänster- eller höger-fråga. Det är en nationell fråga som bör engagera alla.

Vi har en ny världsordning som inte följer de gamla principerna

Som jag har redan påpekat, vi har en ny världsordning. Putin säger att Ukraina inte är ett riktigt land, och att ukrainare inte är ett riktigt folk. Vad betyder det? När blev Putin Gud? Detta bekräftar vad USA:s president Joe Biden har sagt – att Putins krig mot Ukraina är folkmord och etnisk rensning. Putins påståenden är ett förnekande av den mänskliga värdigheten och rättigheterna för ett helt folk, en hel nation – ukrainarna. Det är den nya världsordningen som vi har hamnat i. En man eller en grupp av män tror att de har rätt att bestämma om andra människors mänsklighet – om de lever eller dör. Vilken rätt har ett land att säga till ett annat land, som båda är medlemmar i FN, att den andra har ingen rätt att existera? Det finns ingen logik som stöder ett sådant tänkande. Alla med sådant tänkandet är INTE OKAY. Om Putin kan göra så här mot Ukraina, det kan han göra mot Sverige som inte med i Nato, och vilket land som helst; i synnerhet, mot länder som de anser är svagare än Ryssland. Det kan hända här. Om Ryssland kan bete sig som de har gjort mot Ukraina, varför ska man tro att de inte kan göra så mot något annat land, frågade Färöarnas utrikesministern Jørgen Niclasen i en Sveriges Radiointervju.

Färöarnas utrikesministern Jørgen Niclasen

Nato-frågan kan avgöra valet den 11 september 2022

Nato-frågan är så viktigt att det kan kosta social-demokratiska partiet seger i nästa val den 11 september 2022. Det är viktigt att få det rätta perspektivet. Frågan kan avgöra valet till Moderaternas fördel om Socialdemokraterna och regeringen inte fatta ett JA-beslut om Nato nu innan valet. Moderaternas löfte om Nato är ett valvinnande biljett om Socialdemokraterna och regeringen inte gör någonting nu. Frågan då är om Moderaterna kan vinna valet genom Nato-frågan. Svaret är JA. Om någon som följer svensk politik svarar Nej, då ljuger den person. Att inte göra någonting nu är att lämna frågan och segern till Moderaterna. Som jag har redan påpekat ovan, enligt SR Ekot visar det senaste opinionsundersökningen att 51%-53% vill gå med i Nato, 19%-24% är emot och resten är osäkra. In Finland visar senaste opinionsundersökning visar att 68% vill gå med i Nato. Majoritet av den svenska befolkningen vill vara med i Nato-alliansen.

Folkomröstning om Nato-medlemskap den 11 september 2022

Socialdemokraterna och regeringen kan välja att inte bestämma själv och låta den svenska befolkningen bestämma genom att inkludera frågan i valet i form av folkomröstning. Därmed kan man låta folket säga Ja eller Nej nu, såsom man gjorde i EU-medlemskapsfrågan.  Men min inställning är att Socialdemokraterna och regeringen inte får ge bort segern i nästa valet till de blåbruna! Gör inte det. Fatta ett JA-beslut om Nato nu. Dvs. bestäm att gå med i Nato eller gör en folkomröstning så att befolkningen få avgöra samtidigt som de röstar i valet den 11 september 2022. Men så mycket kan jag garantera Socialdemokraterna, att om de inte fattar ett positivt beslut om Natomedlemskap nu, kommer dem att förlora valet i september.

Det som händer i Ukraina kan hända till Sverige

Ukraina har partnerskap med Nato precis som Sverige. Men de är inte skyddade under Natos Artikel 5. Idag är 10 miljoner ukrainare på flykt och Cirka 5 miljoner, enligt FN, är på flykt i Europa, Sydamerika och Nordamerika, och förmodligen i Afrika och Asien. Många är döda och deras städer i ruiner.

Nato är Sverige försäkring mot Ryssland

Nato är det enda garanti mot Ryssland. Det är dags att gå med i NATO! Skaffa man en bostad, skaffa man också en bostadsförsäkring. Nato-medlemskap är en försäkring mot Ryssland som vill dominerar länder i sin när-geopolitiska området. Världen är annorlunda från 1945! Ni måste vakna! Alla ni vars ansvar det är att se till Sveriges existens, säkerhet och trygghet är försäkrad!

Det är ett enkelt beslut

Leon Panetta

Som Leon Panetta, tidigare chef för CIA och USA:s försvarsminister (Han var president Obamas försvarsminister) sa nyligen i en intervju på Sveriges Radio P1: (Jag parafraserar honom).  Vad som krävs är att Sverige tänker på vad som är nödvändigt för att skydda sina medborgare. Det är ett enkelt beslut som Sverige måste fatta – det handlar om att skydda Sverige och dess medborgare i händelse av en attack från en angripare som vi ser i fallet med Ukraina.

Att gömma huvudet i sanden är ingen lösning

Att sticka huvudet i sanden som strutsar brukar göra

Att inte gå med i Nato nu är som att gömma huvudet i sanden därför att man är rädd. När man gömma huvudet i sanden, som strutsar brukar göra när de är rädda, försvinner inte problemet. Det händer bara en sak när man gömmer huvudet i sanden: man ser inte faran längre, men faran försvinner inte. Men när Sverige går med i Nato, försvinner faran därmed.

Se till att faran försvinner

Ryssland skulle vara dum att attackera Sverige när Sverige är med i Nato. Hade Ukraina gått med i Nato när de baltiska länderna gjorde det, hade Ryssland aldrig vågat attackera Ukraina. Sverige måste få lärdom av det som händer Ukraina nu. NU ÄR DET DAGS OCH RÄTT TID ATT GÅ MED I NATO. Mer väntetid behövs inte. Sverige behöver gå med NU!!! Sverige måste sluta gömma huvudet i sanden!!! Dags att vakna till realiteten – till verkligheten – den ryska faran är verklig! Det finns ingen anledning att fortsätta på samma spår som gamla partiledarna. Det finns inte mer tid att vänta. sa någon.

Det verkliga problemet är hotet från Ryssland.

Vi lever i en ny världsordning där det finns auktoritära länder och auktoritära ledare som vill dominerar andra länder. Ett sådant är Ryssland under Putin och vi är samma geopolitiska sfär. De har kärnvapen och som Putin själv sa: han skulle inte tveka att använda den. Så, faran är stor, verklig och skrämmande. Bevis på detta är hans invasion av Ukraina.

Putins krig mot Ukraina är folkmord och etnisk rensning

Putin säger att Ukraina inte är ett riktigt land och att ukrainare inte är ett riktigt folk. Vad betyder det? När blev Putin Gud? Detta gör det klart att USA:s president Joe Biden har rätt – Putins krig mot Ukraina är folkmord och etnisk rensning. Det är ett förnekande av den mänskliga värdigheten och rättigheterna för ett helt folk, en hel nation – ukrainarna. Denna är den nya världsordningen som vi kommer in i. En man eller en grupp av män tror att de har rätt att bestämma över andra människors mänsklighet, värdighet och liv – att de får bestämmer om andra människor lever eller dör. Och Putin är inte ensam. Kinas ledare har samma attityd mot Taiwan. Vilken rätt har ett land (Ryssland eller Kina) att säga till ett annat land (Ukraina eller Taiwan) att de har ingen rätt att existera. Det finns ingen logik som stöder ett sådant tänkande. Alla med det tänkandet är INTE FRISKA.

Norge och Danmark är goda exemplar

Norges Statsminister Jonas Gahr Støre pratade om detta på en SR intervju den 5 april 2022. Han sa bland annat att Norge har gräns med Ryssland men det har inte lett till några incidenter eller problem mellan länderna. Det har inte lett till något problem. Det finns ingen motsägelse i att vara Nato-land och har gräns och bra relation med Ryssland. Det är ingen motsägelse heller att vara Nato-land och att vara engagerade i freds- och solidaritetsarbete i världen såsom Norge, Sverige och alla nordiska länder gör idag. Solidaritetstanke kan man alltid ha vare sig man är med i Nato eller inte. Natomedlemskap utesluter inte solidaritetstanke och solidaritetspolitik.

Kränkningsincidenter mot Sverige

Sverige har haft många kränkningsincidenter där ryska ubåtar har kränkt Sveriges vatten igen och igen. Men dessa kränkningsincidenter från Ryssland har inte Norge och Danmark haft. Varför? För att Norge och Danmark är med i Nato. I början av mars kränkte Rysslands krigsflygplan Sveriges luftrum. Hur många ubåtsincidenter har Sverige haft med Ryssland som inkräktaren? Hur många gånger har Rysslands ubåtar kränkt Danmarks eller Norges luftrum eller vatten? De vågar inte. I Sverige håller Ryssland på med underrättelse aktiviteter, utan rädsla för att bli upptäckt. Men de har inte haft samma attityd mot Danmark och Norge då dessa länder är med i Nato. Det skulle få allvarliga konsekvenser för de om något skulle hända och går fel.

En flicka mellan tre och fem år går ensam över gränsen mellan Ukraina och Polen

Jag har tittat och lyssnat på många intervjuar och fått tårar i ögonen. Jag såg ett barn, en flicka som inte är mer än mellan tre och fem år går över gränsen mellan Ukraina och Polen själv och ensam, utan någon vuxen person. De sa att hon inte visste vart sina föräldrar var. Hon gick ensam med en docka i bröstet och är bara mellan tre och fem år. Vad har hon gjort mot Putin eller Ryssland för att han ska vända upp och ned hennes liv på det sättet? Min fråga till Er som är emot Natomedlemskap är: Vill ni vänta tills det händer här mot svenska barn innan ni förstår allvaret? Då blir det försent. Ni som är emot Natomedlemskap måste öppna ögonen och ser er omkring på den nya världen vi lever i idag. Se er omkring! Se er omkring på riktigt. Det här är ingen fantasi – det är på riktigt. Rysslands utrikesminister Lavrov pratar om 3:e Världskriget. Det här är ingen politiskt spel – det är på riktigt, och människors liv som brickor. Vakna! Om ni sover.

Natos Artikel 5 – Den grundläggande principen för kollektivt försvar

Artikel 5 är Natos grundläggande principen för kollektivt försvar

Principen om kollektivt försvar är själva hjärtat i Natos grundfördrag. Det förblir en unik och varaktig princip som binder sina medlemmar samman, förbinder dem att skydda varandra och skapar en anda av solidaritet inom alliansen.

  • Kollektivt försvar innebär att en attack mot en allierad betraktas som en attack mot alla allierade.
  • Principen om kollektivt försvar är inskriven i artikel 5 i Washingtonfördraget.
  • NATO åberopade artikel 5 för första gången i sin historia efter terrorattackerna 9/11 mot USA.
  • NATO har vid flera tillfällen vidtagit kollektiva försvarsåtgärder, bland annat som svar på situationen i Syrien och den ryska invasionen av Ukraina.
  • NATO har stående styrkor i aktiv tjänst som bidrar till alliansens kollektiva försvarsinsatser på permanent basis.

Artikel 5 – Nato-alliansens hörnsten

År 1949 var det primära syftet med Nordatlantiska fördraget – Natos grundfördrag – att skapa en pakt om ömsesidigt bistånd för att motverka risken att Sovjetunionen skulle försöka utvidga sin kontroll över Östeuropa till andra delar av kontinenten. Varje deltagande land var överens om att denna form av solidaritet var kärnan i fördraget, vilket i praktiken gjorde artikel 5 om kollektivt försvar till en nyckelkomponent i alliansen. Artikel 5 föreskriver att om en NATO-allierad är offer för ett väpnat angrepp, kommer var och en annan medlem av alliansen att betrakta detta våldsdåd som en väpnad attack mot alla medlemmar och vidta de åtgärder som den anser nödvändiga för att hjälpa den allierade som angrips.

Artikel 5 säger:

“Parterna är överens om att en väpnad attack mot en eller flera av dem i Europa eller Nordamerika ska betraktas som en attack mot dem alla och följaktligen är de överens om att, om en sådan väpnad attack inträffar, var och en av dem, i utövande av rätten att individuellt eller kollektivt självförsvar som erkänns av artikel 51 i Förenta Nationernas stadga, kommer att hjälpa den eller de så attackerade parterna genom att omedelbart, individuellt och i samråd med de andra parterna, vidta sådana åtgärder som den anser nödvändiga, inklusive användning av väpnad styrka, för att återställa och upprätthålla säkerheten i det nordatlantiska området.

Nato tanks

Rapporterar till FN:s säkerhetsråd.

Varje sådan väpnad attack och alla åtgärder som vidtas till följd därav ska omedelbart rapporteras till säkerhetsrådet. Sådana åtgärder ska upphöra när säkerhetsrådet har vidtagit de åtgärder som är nödvändiga för att återställa och upprätthålla internationell fred och säkerhet.” Denna artikel kompletteras av artikel 6, som föreskriver, men vi kommer inte att gå in på det här.

Principen om att ge hjälp

Med åberopandet av artikel 5 kan allierade tillhandahålla all form av hjälp de anser vara nödvändig för att reagera på en situation. Detta är en individuell skyldighet för varje allierad och varje allierad är ansvarig för att avgöra vad den anser vara nödvändigt under de särskilda omständigheterna.

Assistans är inte bara militär

Denna hjälp tas vidare i samråd med andra allierade. Det är inte nödvändigtvis militärt och beror på varje lands materiella resurser. Det är därför upp till varje enskilt medlemsland att bedöma hur det kommer att bidra. Varje land kommer att samråda med de andra medlemmarna, med tanke på att det slutliga målet är att “återställa och upprätthålla säkerheten i det nordatlantiska området”.

Principen om ömsesidig hjälp

Vid utformningen av artikel 5 i slutet av 1940-talet rådde enighet om principen om ömsesidigt bistånd, men grundläggande oenighet om hur detta åtagande skulle genomföras. De europeiska deltagarna ville säkerställa att Förenta staterna automatiskt skulle komma till deras hjälp om en av undertecknarna skulle utsättas för attack; USA ville inte ge ett sådant löfte och fick att detta återspeglas i formuleringen av artikel 5. Det har skett ändringar i artikel 6 som jag anser vara irrelevanta här.

Åberopande av artikel 5 – Terrorattackerna 9/11

USA var föremål för brutala terrorattacker den 11 september 2001. Alliansens strategiska koncept från 1999 hade redan identifierat terrorism som en av riskerna som påverkar Natos säkerhet. Alliansens svar på den 11 september såg emellertid att Nato engagerade sig aktivt i kampen mot terrorismen, startade sina första operationer utanför det euro-atlantiska området och påbörjade en långtgående omvandling av dess kapacitet. Dessutom ledde det till att Nato åberopade artikel 5 i Washingtonfördraget för första gången i dess historia.

En handling av solidaritet

På kvällen den 12 september 2001, mindre än 24 timmar efter attackerna, åberopade de allierade principen i artikel 5. Därefter informerade Natos generalsekreterare Lord Robertson FN:s generalsekreterare om alliansens beslut.

Natos främsta politiska beslutsfattande organ

Nordatlantiska rådet – Natos främsta politiska beslutsfattande organ – enades om att om det fastställde att attacken riktades från utlandet mot USA, skulle den betraktas som en åtgärd som omfattas av artikel 5. Den 2 oktober, när rådet hade informerades om resultaten av undersökningar av attackerna den 11 september, fastställde den att de betraktades som en åtgärd som omfattas av artikel 5.

USA åberopade artikel 5 i NATO

Genom att åberopa artikel 5 visade NATO-medlemmarna sin solidaritet mot USA och fördömde på det starkaste möjliga sätt terrorattackerna mot USA.

Attacker mot World Trade Center, Pentagon den 11 september 2001

Efter den 9/11/2001 förekom samråd bland de allierade och kollektiva åtgärder beslutades av rådet. Förenta staterna skulle också kunna utföra oberoende åtgärder, i överensstämmelse med dess rättigheter och skyldigheter enligt FN:s stadga.

Ett paket med åtta åtgärder för att stödja USA

Den 4 oktober 2001, när det väl hade fastställts att attackerna kom från utlandet, enades Nato om ett paket med åtta åtgärder för att stödja USA. På begäran av USA lanserade den sin första antiterroroperation någonsin – Eagle Assist – från mitten av oktober 2001 till mitten av maj 2002. Den bestod av sju NATO AWACS radarflygplan som hjälpte till att patrullera himlen över USA; Totalt flög 830 besättningsmedlemmar från 13 Nato-länder över 360 utflykter. Detta var första gången som NATO:s militära tillgångar sattes in till stöd för en artikel 5-operation.

Andra terrorism-bekämpnings-operationer

Den 26 oktober inledde alliansen sin andra operation mot terrorism som svar på attackerna mot USA, Active Endeavour. Delar av Natos stående sjöstyrkor skickades för att patrullera östra Medelhavet och övervaka sjöfarten för att upptäcka och avskräcka terroristaktivitet, inklusive illegal handel. I mars 2004 utökades verksamheten till att omfatta hela Medelhavet.

Åtta åtgärder antogs, som Nato kommit överens om, för att stödja USA.

De åtta åtgärderna var:

1. Att förbättra underrättelsedelning och samarbete, både bilateralt och i lämpliga Nato-organ, med anknytning till hoten från terrorismen och de åtgärder som ska vidtas mot den;

2. att, individuellt eller kollektivt, beroende på vad som är lämpligt och i enlighet med deras förmåga, tillhandahålla bistånd till allierade och andra länder som är eller kan bli föremål för ökade terroristhot till följd av deras stöd till kampanjen mot terrorism;

3. att vidta nödvändiga åtgärder för att ge ökad säkerhet för anläggningar i Förenta Staterna och andra allierade på deras territorium;

4. att fylla på utvalda allierade tillgångar inom Natos ansvarsområde som krävs för att direkt stödja operationer mot terrorism;

5. att tillhandahålla allmänna överflygningstillstånd för USA och andra allierades flygplan, i enlighet med nödvändiga flygtrafikarrangemang och nationella förfaranden, för militära flygningar relaterade till operationer mot terrorism;

6. att ge Förenta staterna och andra allierade tillträde till hamnar och flygfält på NATO-medlemsländernas territorium för operationer mot terrorism, inklusive för tankning, i enlighet med nationella förfaranden;

7. att alliansen är redo att sätta in delar av sina stående sjöstyrkor till östra Medelhavet för att tillhandahålla Nato-närvaro och visa beslutsamhet;

8. att alliansen på samma sätt är redo att sätta in delar av sin NATO Airborne Early Warning Force för att stödja operationer mot terrorism.

Förstärkta kollektiva försvarsåtgärder

På begäran av Turkiet har Nato vid tre tillfällen vidtagit kollektiva försvarsåtgärder: 1991 med utplaceringen av Patriot-missiler under Gulfkriget, 2003 med överenskommelsen om ett paket med försvarsåtgärder och genomförandet av Operation Display Deterrence under krisen i Irak, och 2012 som svar på situationen i Syrien med utplaceringen av Patriot-missiler.

Rysslands illegala annektering av Krim 2014

Sedan Rysslands illegala annektering av Krim 2014 och ökningen av säkerhets-utmaningar från söder, inklusive brutala attacker från ISIL och andra terroristgrupper på flera kontinenter, har Nato genomfört den största ökningen av det kollektiva försvaret sedan det kalla kriget. Till exempel har den tredubblat storleken på NATO:s svarsstyrka (NRF), en mycket redo och tekniskt avancerad multinationell styrka; etablerade en 5 000 man stark spjutspetsstyrka inom NRF; och utplacerade multi-nationella stridsgrupper i Estland, Lettland, Litauen och Polen. NATO har också ökat sin närvaro i alliansens sydöstra del, centrerad på en multinationell brigad i Rumänien. Alliansen har ytterligare intensifierat flygpolisen över Östersjö- och Svartahavsområdena och fortsätter att utveckla viktiga militära förmågor, såsom Joint Intelligence, Surveillance och Spaning. Vid toppmötet i Warszawa i juli 2016 erkände allierade cyberförsvar som en ny operativ domän, för att möjliggöra bättre skydd av nätverk, uppdrag och operationer; och vid mötet med utrikesministrarna i november 2019 enades de allierade om att erkänna rymden som en ny operativ domän för att “tillåta Natos planerare att göra förfrågningar om att de allierade ska tillhandahålla kapacitet och tjänster, såsom timmar med satellitkommunikation.”

Rysslands oprovocerade invasion av Ukraina

Efter Rysslands oprovocerade invasion av Ukraina – som startade den 24 februari 2022 – och i linje med dess defensiva planering för att skydda alla allierade, tar Nato ytterligare steg för att ytterligare stärka avskräckningen och försvaret i hela alliansen. Detta inkluderar utplaceringen av NRF för första gången i en avskräckande och försvarsroll. Allierade har placerat tusentals ytterligare styrkor i hög beredskap, vilket säkerställer att NRF fortsätter att ha hastigheten, lyhördheten och förmågan att försvara Natos territorium och befolkningar. Vidare, vid ett extraordinärt toppmöte den 24 mars 2022, enades Natos ledare om att avsevärt stärka alliansens långsiktiga avskräcknings- och försvarsställning.

Stående styrkor – Försvarets statistik och fakta

Kollektiva försvarsåtgärder är inte enbart händelsestyrda. Nato har ett antal stående styrkor i aktiv tjänst som bidrar till alliansens kollektiva försvarsinsatser på permanent basis. Dessa inkluderar Natos stående maritima styrkor, som är redo att agera när de uppmanas. De utför olika uppgifter allt från övningar till operativa uppdrag, i fredstid och i perioder av kris och konflikt.

En allians dess medlemmar kan lita på

Dessutom har Nato ett integrerat luftförsvarssystem för att skydda mot luftangrepp, vilket också omfattar alliansens ballistiska missilförsvarssystem. NATO genomför också flera flygrum-polis-uppdrag, som är kollektiva fredstida uppdrag som gör det möjligt för NATO att upptäcka, spåra och identifiera alla kränkningar och intrång i sitt luftrum och att vidta lämpliga åtgärder. Som en del av sådana uppdrag patrullerar allierade stridsflyg i luftrummet för allierade som inte har egna stridsflygplan. De körs 24/7, 365 dagar om året.

Extraordinary Summit of NATO Heads of State and Government, Held at NATO HQ, Brussels, Belgium

A new reality for our security.

Talking to the press days before the Extraordinary NATO Summit of Heads of State and Heads of Government, Jens Stoltenberg, Secretary General of NATO said:

– I have convened an extraordinary meeting of Allied Heads of State and Government on 24 March 2022 at NATO Headquarters in Brussels, Belgium. We will address the consequences of Russia’s invasion of Ukraine, our strong support for Ukraine, and further strengthening NATO’s deterrence and defence in response to a new reality for our security. At this critical time, North America and Europe must continue to stand together in NATO.

The North Atlantic Council

The meeting of the Heads of State and Government is the meeting North Atlantic Council. As a body of Heads of State and Government, the North Atlantic Council (NAC) is the principal political decision-making body at NATO. Established by Article 9 of the North Atlantic Treaty, the North Atlantic Council (NAC) consists of Permanent Representatives from its member countries, and it the only body in NATO that derives its authority explicitly from the Treaty. Each member nation is normally represented on the North Atlantic Council by an Ambassador or Permanent Representative supported by a national delegation composed of advisers and officials who represent their country on different NATO committees.

Permanent Representatives

Since 1952, the NAC has been in permanent session. The NAC can be held at the Permanent Representative Level (PermReps), or at the level of Ministers of State, Ministers of Defence, or Heads of Government of member states such as the Extraordinary Summit of NATO Heads of State and Government was held at NATO Headquarters in Brussel on Thursday 24 March 2022. The NAC has the same powers regardless of the formation under which it meets. As a rule, the NAC meets twice a week: every Tuesday, for an informal lunch discussion; and every Wednesday for a decision-taking session. But on the 24 March 2022 the Heads of State and Government as the North Atlantic Council to address the consequences of Russia’s invasion of Ukraine, NATO’s strong support for Ukraine, and how to strengthen NATO’s deterrence and defence in response to a new reality for our security.

Statement by NATO Heads of State and Government in Brussels on 24 March 2022

We, the Heads of State and Government of the 30 NATO Allies, have met today to address Russia’s aggression against Ukraine, the gravest threat to Euro-Atlantic security in decades.  Russia’s war against Ukraine has shattered peace in Europe and is causing enormous human suffering and destruction. 

Call on Putin to immediately stop the war and withdraw its forces from Ukraine

We condemn Russia’s invasion of Ukraine in the strongest possible terms. We call on President Putin to immediately stop this war and withdraw military forces from Ukraine, and call on Belarus to end its complicity, in line with the Aggression Against Ukraine Resolution adopted at the UN General Assembly of 2 March 2022.  Russia should comply with the 16 March ruling by the UN International Court of Justice and immediately suspend military operations.  Russia’s attack on Ukraine threatens global security. Its assault on international norms makes the world less safe. President Putin’s escalatory rhetoric is irresponsible and destabilizing.

Praise for Ukrainians heroic resistance to Russia’s brutal war

Ukrainians have inspired the world with heroic resistance to Russia’s brutal war of conquest.  We strongly condemn Russia’s devastating attacks on civilians, including women, children, and persons in vulnerable situations. We will work with the rest of the international community to hold accountable those responsible for violations of humanitarian and international law, including war crimes. We are deeply concerned about the increased risk of sexual violence and human trafficking. We urge Russia to allow rapid, safe, and unhindered humanitarian access and safe passage for civilians, and to allow for humanitarian aid to be delivered to Mariupol and other besieged cities. We also condemn attacks against civilian infrastructure, including those endangering nuclear power plants. We will continue to counter Russia’s lies about its attack on Ukraine and expose fabricated narratives or manufactured “false flag” operations to prepare the ground for further escalation, including against the civilian population of Ukraine.  Any use by Russia of a chemical or biological weapon would be unacceptable and result in severe consequences. 

The challenge to Russia

Russia needs to show it is serious about negotiations by immediately implementing a ceasefire. We call on Russia to engage constructively in credible negotiations with Ukraine to achieve concrete results, starting with a sustainable ceasefire and moving towards a complete withdrawal of its troops from Ukrainian territory. Russia’s continuing aggression while discussions are taking place is deplorable. We support Ukraine’s efforts to achieve peace, and those undertaken diplomatically by Allies to weigh in on Russia to end the war and relieve human suffering.  

Full solidarity with President Zelenskyy and the government of Ukraine

We stand in full solidarity with President Zelenskyy, the government of Ukraine, and with the brave Ukrainian citizens who are defending their homeland.  We honour all those killed, injured, and displaced by Russia’s aggression, as well as their families. We reaffirm our unwavering support for the independence, sovereignty, and territorial integrity of Ukraine within its internationally recognized borders extending to its territorial waters.

United Nations Charter and Ukraine fundamental right to self-defence

Ukraine has a fundamental right to self-defence under the United Nations Charter. Since 2014, we have provided extensive support to Ukraine’s ability to exercise that right. We have trained Ukraine’s armed forces, strengthening their military capabilities and capacities and enhancing their resilience.  NATO Allies have stepped up their support and will continue to provide further political and practical support to Ukraine as it continues to defend itself.  NATO Allies will also continue to provide assistance in such areas as cybersecurity and protection against threats of a chemical, biological, radiological, and nuclear nature.  NATO Allies also provide extensive humanitarian support and are hosting millions of refugees.  Foreign Ministers will discuss further our support to Ukraine when they meet in April.

Resolved to counter Russia’s attempts to destroy the foundations of international security and stability

We are united in our resolve to counter Russia’s attempts to destroy the foundations of international security and stability. We are holding Russia and Belarus to account.  Massive sanctions and heavy political costs have been imposed on Russia in order to bring an end to this war. We remain determined to maintain coordinated international pressure on Russia. We will continue to coordinate closely with relevant stakeholders and other international organizations, including the European Union. Transatlantic coordination remains crucial for an effective response to the current crisis.

Uphold the international order including the principles of sovereignty and territorial integrity

We call on all states, including the People’s Republic of China (PRC), to uphold the international order including the principles of sovereignty and territorial integrity, as enshrined in the UN Charter, to abstain from supporting Russia’s war effort in any way, and to refrain from any action that helps Russia circumvent sanctions. We are concerned by recent public comments by PRC officials and call on China to cease amplifying the Kremlin’s false narratives, in particular on the war and on NATO, and to promote a peaceful resolution to the conflict.

Committed to the foundational principles underpinning European and global security

We remain committed to the foundational principles underpinning European and global security, including that each nation has the right to choose its own security arrangements free from outside interference. We reaffirm our commitment to NATO’s Open Door Policy under Article 10 of the Washington Treaty.  

Support to partners affected by Russian threats and interference

We are providing tailored support to partners affected by Russian threats and interference and will step up our assistance to help them resist Russian malign influence and strengthen their resilience, based on our partners’ requests and our long-standing partnership programmes. In April, Foreign Ministers will consider concrete proposals for enhancing our support to these partners.

Take all necessary steps to protect and defend every inch of Allied territory

We will continue to take all necessary steps to protect and defend the security of our Allied populations and every inch of Allied territory. Our commitment to Article 5 of the Washington Treaty is iron-clad. 

The gravest threat to Euro-Atlantic security in decades

In response to Russia’s actions, we have activated NATO’s defence plans, deployed elements of the NATO Response Force, and placed 40,000 troops on our eastern flank, along with significant air and naval assets, under direct NATO command supported by Allies’ national deployments. We are also establishing four additional multinational battlegroups in Bulgaria, Hungary, Romania, and Slovakia. We are taking all measures and decisions to ensure the security and defence of all Allies across all domains and with a 360-degree approach.  Our measures remain preventive, proportionate, and non-escalatory. We will now accelerate NATO’s transformation for a more dangerous strategic reality, including through the adoption of the next Strategic Concept in Madrid. In light of the gravest threat to Euro-Atlantic security in decades, we will also significantly strengthen our longer-term deterrence and defence posture and will further develop the full range of ready forces and capabilities necessary to maintain credible deterrence and defence. These steps will be supported by enhanced exercises with an increased focus on collective defence and interoperability. 

Measures against cyber-attacks, disinformation etc

We are increasing the resilience of our societies and our infrastructure to counter Russia’s malign influence. We are enhancing our cyber capabilities and defences, providing support to each other in the event of cyber-attacks. We are ready to impose costs on those who harm us in cyberspace, and are increasing information exchange and situational awareness, enhancing civil preparedness, and strengthening our ability to respond to disinformation. We will also enhance our preparedness and readiness for chemical, biological, radiological, and nuclear threats. We will take further decisions when we meet in Madrid.  

Fulfil our commitment to the Defence Investment Pledge in its entirety and to come in Madrid

The steps we are taking to ensure the security of our Alliance and of the Euro-Atlantic area will require adequate resourcing.  Allies are substantially increasing their defence expenditures. Today, we have decided to accelerate our efforts to fulfil our commitment to the Defence Investment Pledge in its entirety. In line with our commitment in Article 3 of the Washington Treaty, we will further strengthen our individual and collective capacity to resist all forms of attack. At our meeting in Madrid, we will submit additional plans on how to meet the Pledge.

Fundamental challenge to the international values and norms

Russia’s unprovoked war against Ukraine represents a fundamental challenge to the values and norms that have brought security and prosperity to all on the European continent. President Putin’s choice to attack Ukraine is a strategic mistake, with grave consequences also for Russia and the Russian people. We remain united and resolute in our determination to oppose Russia’s aggression, aid the government and the people of Ukraine, and defend the security of all Allies.

President Joe Biden i Polen – Möte några ukrainska flyktingar och ministrar.

President Biden höll ett speciellt nyckeltal om demokrati när han var i Polen, förutom mötet med ukrainska flyktingar och delegater från den ukrainska regeringen

På eftermiddagen den 26 mars besökte president Joe Biden ukrainska flyktingar som har flytt till Polen. Om mötet med flyktingarna kommenterade han:

– Du behöver inte prata samma språk för att känna berg-och-dalbanan av känslor i deras ögon. Jag vill tacka min vän kocken José Andrés, hans team och folket i Warszawa för att ni öppnade era hjärtan för att hjälpa.

Samma dag den 26 mars 2022 träffade president Joe Biden Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba och försvarsminister Oleksii Reznikov. Om mötet med dessa nyckelrepresentanter för Ukraina sa president Joe Biden:


– Vi diskuterade våra ansträngningar att samla världen till stöd för Ukraina och det betydande militära och humanitära bistånd som USA ger.

The President of the United States, Joe Biden, is here interacting with children and their mothers. If you think you are too big and too important as a politician, to have time for children and women, then something is wrong with you.. This is a good example to those politicians who have lost their humanity because of political power.
Mötet med Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba och försvarsminister Oleksii Reznikov

Statsministern Magdalena Andersson tog emot Finlands statsminister Sanna Marin:

En glädjande nyhet – Det ryktas att Sverige och Finland kommer ansöka om Nato-medlemskap i maj.

Onsdag den 13 april 2022 besökte Finlands statsminister Sanna Marin Stockholm för att träffa och överlägga med Statsminister Magdalena Andersson, som tog emot henne i Rosenbad vid Villa Bonnier (utomhus) där de hade pressträff.  Finlands statsminister Sanna Marin, kom till Sverige för att ha detta möte, samtala och överlägga med Statsminister Magdalena Andersson så att båda länder, Sverige och Finland, kan bestämma tillsammans vad de skulle göra. De diskuterade hur de kan stärka säkerheten i Finland och Sverige i den förändrade säkerhetsmiljön. De observerade att säkerhetsläget i Europa har förändrats i grunden efter Rysslands invasion av Ukraina.

Statsministrarna diskuterade säkerhetsläget i Europa och lyfte fram att Finland och Sverige delar samma säkerhetsmiljö, samt att ländernas säkerhetslösningar påverkar varandra. Både Finland och Sverige arbetar nu för att säkerställa sina medborgares säkerhet på kort och lång sikt. De diskuterade det försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet länderna emellan samt den försämrade säkerhetspolitiska situationen i närområdet. Idén med mötet var att utifrån diskussionerna fattar ett beslut som skydda deras samexistens.

Statsminister Sanna Marin berättade för statsminister Magdalena Andersson om den rapport om förändringar i den nuvarande säkerhetsmiljön som den finska regeringen överlämnade till riksdagen dagen före besöket. Rapporten innehåller en bedömning av hur Finland kan stärka sin nationella försvarsförmåga och utveckla det internationella försvarssamarbetet med sina partners, närmast Sverige. Rapporten bedömer också effekterna av ett eventuellt NATO-medlemskap.

– Riksdagen måste bedöma vilken typ av säkerhet Finlands potentiella Nato-medlemskap skulle erbjuda. Vi måste vara mycket öppna för alla konsekvenser och risker. Det finns risker på både kort och lång sikt. Det finns risker om vi ansöker om medlemskap och om vi inte gör det, sa statsminister Marin.

På sitt möte bedömde statsministrarna också möjligheterna att utöva inflytande på Ryssland genom åtgärder på nationell nivå och EU-nivå, av vilka de viktigaste är de sanktioner som EU infört mot Ryssland. Finland och Sverige stöder Ukraina och ukrainarna i deras kamp på många sätt, bland annat genom att leverera vapen till den ukrainska armén. EU överväger för närvarande att öka sitt stöd, bland annat genom militärt bistånd.

Å sin sida betonade Statsminister Magdalena Andersson också hur Rysslands invasion av Ukraina och övergrepp mot den ukrainska befolkningen har förändrat den säkerhetspolitiska situationen.

– Bandet mellan våra länder är starkt. Och vårt samarbete har fördjupats under de senaste veckorna, sa statsminister Magdalena Andersson på pressträffen i samband med mötet.

– Den säkerhetspolitiska situationen visar på behovet av ett nära samarbete inom EU, mellan de nordiska länderna och mellan Sverige och Finland, sa hon.

Magdalena Andersson konstaterade att Sverige och Finland har ett nära samarbete i försvars- och säkerhetspolitiska frågor och att detta samarbete nu fördjupas ytterligare.

– Både Sverige och Finland för diskussioner för att stärka vår säkerhet. Sanna kommer att uppdatera mig om diskussionerna i Finland och jag kommer uppdatera henne om de svenska diskussionerna. 

– Inget beslut är riskfritt efter den 24 februari. Även om våra respektive beslut måste vara självständiga, så är vi beroende av varandra i vårt nära säkerhetssamarbete, sa statsminister Magdalena Andersson.

Socialdemokraterna genomför just nu en säkerhetspolitisk dialog

Information från den socialdemokratiska partiets hemsida som uppdaterades senaste den  11 april 2022, innan statsminister sanna Marins besök, säger att Socialdemokraterna genomför just nu en säkerhetspolitisk dialog mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina.

De skriver: När Ryssland invaderade Ukraina förändrades Sveriges säkerhetspolitiska läge i grunden. Det får också konsekvenser för vårt lands, och vårt partis, säkerhetspolitiska vägval. Därför kommer Socialdemokraterna att genomföra en säkerhetspolitisk dialog i partiet som alla intresserade medlemmar bjuds in till. Tillsammans ska partiets medlemmar och förtroendevalda ha en ordentlig diskussion och öka sina kunskaper om vad det nya läget innebär.

– Självklart är ledstjärnan för våra diskussioner vad som är bäst för Sveriges säkerhet. Och det är en bredare diskussion än frågan om ja eller nej till Nato-medlemskap. Hur vi ser att vi bäst värnar Sveriges säkerhet nu och i framtiden? Hur ska vi agera i det här nya läget för att Sverige ska vara en stark röst för mänskliga rättigheter och internationell fred och säkerhet? säger Tobias Baudin, Socialdemokraternas partisekreterare.

De analyser som ligger till grund för den socialdemokratiska kongressens säkerhetspolitiska ställningstaganden utgår från en verklighet som inte finns kvar efter Rysslands olagliga krig. Det finns ett tydligt före och efter den 24 februari 2022. Om det under dialogens gång uppstår ett behov av att göra ett förändrat säkerhetspolitiskt vägval är det upp till partistyrelsen som partiets högsta beslutande organ mellan kongressperioderna att ta ett sådant beslut.

Senaste och glädjande nyheter – Sverige och Finland kommer att gå med i Nato och medlemskapsansökan lämnas in i maj

Sedan statsminister Magdalena Anderssons och statsminister Sanna Marins hade sitt möte i Stockholm den 13 april har florerats rykte om att finska riksdagen väntas besluta i Natofrågan inom några veckor, enligt landets statsminister Sanna Marin. Samtidigt har det ryktats att Sveriges statsminister Magdalena Andersson verkar luta åt att Sverige går med i Nato.

Nu börjar det bli på riktigt allvar. Det senaste rykte är att både Sverige och Finland kommer tillsammans att lämna ansökan om Nato-medlemskap i maj, vilket är ett glädjande nyhet om det blir sant.

Dessutom sägs det att top socialdemokrater liksom tidigare utrikesminister Margot Wallström är nu för Natomedlemskap. Även top medlemmar i partistyrelsen har vänt i frågan och är nu för Natomedlemskap ryktas det. Exempelvis har Ardalan Shekarabi, Sveriges socialförsäkringsminister och medlem i partistyrelsen medgett till media att han är för Nato-medlemskap.

Finansminister Mikael Damberg möte pressen den 19 april 2022 och presenterade vårbudgeten, den ekonomiska vårpropositionen

Finansminister Mikael Damberg möte pressen klockan 8.20 den 19 april och presenterade vårbudgeten – den ekonomiska vårpropositionen 2022. Samtidigt lämnade han även vårändringsbudgeten. I samband med detta fick han svara på några frågor. Han sammanfattade de ekonomiska satsningarna i vårbudgeten så här:

1. Höja pensionerna redan i höst – 1000 kr till pensionärer som har det sämst

2. Stärka Sveriges totalförsvar

3. Tränga tillbaka brottsligheten och bryta segregationen

4. Driva på klimatomställningen

5. Stärka vård, skola och omsorg

6. Stöd till Ukraina och ordnat mottagande i hela landet

Regeringens vårbudget – En budget för att stärka Sverige

I budgeten ingår även en satsning på en halv miljard till sjukvården för fler vårdplatser. Vårdens kapacitet måste öka. Därför föreslår regeringen i vårbudgeten för 2022 satsningar för att anställa fler sjuksköterskor och förbättra arbetsmiljön, så att antalet vårdplatser kan öka. Läs mer om satsningen på sjukvården här.

Svensk ekonomi har återhämtat sig starkt i spåren av pandemin och tillväxtutsikterna för i år är i grunden stabila tack vare starka offentliga finanser, enligt finansminister Mikael Damberg. Läget på arbetsmarknaden har tydligt förbättrats och sysselsättningsgraden är nu högre än innan pandemin bröt ut.

Samtidigt har Rysslands invasion av Ukraina skapat osäkerhet och bedöms få konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen.

– Innan Rysslands invasion av Ukraina såg tillväxtutsikterna stabila ut i Sverige och i världen. Nu har vi ett nytt läge med ett krig i vårt närområde. Det skapar såklart en stor osäkerhet i de prognoser som görs. BNP för 2022 har reviderats ner, sa Mikael Damberg.

Därför innehåller den bland annat kraftfulla förstärkningar av försvaret, insatser för att bryta segregationen och ytterligare stöd till Ukraina.

I ett försämrat säkerhetspolitiskt läge lägger regeringen fram en budget för att stärka Sverige med både omedelbara insatser och långsiktigt arbete mot samhällsproblemen. Sammanlagt uppgår vårändringsbudgeten till 35 miljarder kronor. Totalt 800 miljoner går till försvaret och Sveriges krisberedskap.

– Vi fortsätter den största utbyggnaden av det civila försvaret sedan andra världskriget och rustar upp samhällets skyddsvallar med stärkt civil beredskap och stärkt välfärd. Vi skyndar på omställningen till fossilfria bränslen för säkerheten, jobben och klimatet. Vi lindrar även krigets ekonomiska konsekvenser för svenska hushåll och företag, sa finansminister Mikael Damberg

Det är viktigt att Sveriges försvarsförmåga stärks på kort sikt och att upprustningen kan ske i snabbare takt. Anslagen till det militära försvaret har därför ökats. Regeringen lämnar nu även förslag om att stärka det civila försvaret. Bland annat föreslås 91 miljoner kronor för att rusta upp skyddsrummen i landet. Säkerhetspolisen föreslås få ytterligare 20 miljoner och civilförsvaret ska stärkas med 65 miljoner kronor.

Höja pensionerna redan i höst. För att förbättra ekonomin för de pensionärer som har det sämst ställt föreslår regeringen ett garantitillägg som innebär att omkring en halv miljon pensionärer får 1 000 kronor mer i plånboken varje månad. Totalt kommer drygt en miljon pensionärer få förstärkt ekonomi från och med augusti 2022.

Stärka Sveriges totalförsvar. Anslagen till det militära försvaret har sedan tidigare ökats. Regeringen lämnar nu även förslag om att stärka det civila försvaret med 800 miljoner kronor.

Tränga tillbaka brottsligheten och bryta segregationen. Regeringen kommer vända på varje sten för att tränga tillbaka våld och brottslighet och bryta segregationen. Fler människor ska komma i arbete och bli en del av samhällsgemenskapen. Regeringen arbetar för att införa etableringsjobb under första halvåret 2022 enligt förslag från arbetsmarknadens parter för att fler nyanlända och långtidsarbetslösa ska få ett jobb och etablera sig på arbetsmarknaden. För att främja införandet föreslår regeringen ett särskilt tillskott till Arbetsförmedlingen.

Driva på klimatomställningen. Regeringen föreslår bland annat en förstärkt miljökompensation för att öka järnvägens konkurrenskraft och bidra till att godstransporter flyttas från väg till järnväg. För att bibehålla den höga omställningstakten i elektrifieringen av transportsektorn föreslår regeringen även att klimatbonusen för de som köper en elbil tillförs mer medel.

Stärka vård, skola och omsorg. Regeringen föreslår ett särskilt tillskott för att öka kapaciteten i hälso- och sjukvården, bland annat genom att öka antalet vårdplatser, anställa fler i vården, till exempel sjuksköterskor, och förbättra arbetsmiljön. Regeringen föreslår också ytterligare medel för att hantera pandemin framåt. Det handlar bland annat om att alla, vid behov, ska kunna få en fjärde vaccindos. Totalt har nästan 600 miljarder kronor skjutits till med anledning av pandemin och den ekonomiska återstarten.

Stöd till Ukraina och ordnat mottagande i hela landet. Sverige ger både ekonomiskt och humanitärt stöd till Ukraina. Stöd har också lämnats till Ukrainas väpnade styrkor i form av ekonomiska bidrag och försvarsmateriel. Kapaciteten i det svenska mottagningssystemet har på kort tid utökats och regeringen avsätter av det skälet kraftigt ökade medel för att den nya situationen ska kunna hanteras. Regeringen föreslår även ett tillfälligt extra stöd till de kommuner som tar ansvar för mottagandet.

Lindra konsekvenser för svenska hushåll och företag. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna har regeringen presenterat ett åtgärdspaket med kompensation för höga priser på el och drivmedel samt sänkt skatt på drivmedel. För att särskilt skydda hushåll med svag ekonomi införs dessutom en tillfällig höjning av bostadsbidraget för barnfamiljer. En modifierad version av elpriskompensationen förlängts dessutom med ytterligare en månad för elabonnenter i södra och mellersta Sverige för att stötta de hushåll som drabbas av höga elpriser.

Den senaste tiden har även priser på viktiga insatsvaror i lantbruket stigit. Regeringen föreslår därför ett tillfälligt stöd, riktat till växthusodlingsföretag och gris- och fjäderfäsektorerna, samt en tillfällig skattesänkning på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk.

VÅRDEN: Totalt avsätts en halv miljard kronor för att öka kapaciteten i vården.

Regeringen har även avsatt 500 miljoner kronor för att fler sjuksköterskor ska ges möjlighet att läsa till specialistsjuksköterska samt 100 miljoner kronor för insatser för utvecklings- och karriärmöjligheter för specialistsjuksköterskor.

– Regeringen lägger fram en budget för att stärka Sverige. I osäkra tider är det än viktigare att svenska folket vet att välfärden går att lita på. Därför fortsätter vi arbetet med att ta tillbaka kontrollen över välfärden och stärka vår motståndskraft genom att skjuta till ytterligare resurser till sjukvården, sa finansminister Mikael Damberg.

Frågor och svar om budgeten:

Här nedan är några frågor och svar om stödpaketet för drivmedel och el:

Varför är priserna så höga nu?

Det är ett faktum att priserna på bränsle och el har gått upp på grund av Putins olagliga invasion av Ukraina, men man ska komma ihåg att priserna har påverkats av Rysslands agerande redan innan invasionen. De höga elpriserna i vintras var till stor del på grund av att Ryssland minskade gasleveranserna till EU. Man ska också vara medveten om att de senaste justeringarna av skatten på diesel och bensin faktiskt är sänkningar och att BNP-indexeringarna har pausats, vilket påverkar priset nedåt.

Hur agerar regeringen för att stötta lantbruket som är beroende av drivmedel?

I februari gick regeringen ut med ett förslag om ett extra stödpaket till lantbruket, just för att de har så höga kostnader nu. Det är en miljard kronor som går till att kompensera för de höga kostnaderna. I det ligger bland annat en återbetalning på dieseln med 2 kr per liter. Vi ska ha ett starkt jordbruk i Sverige.

Går det här paketet tvärt emot ambitionerna om grön omställning och att Sverige ska bli en fossilfri välfärdsstat?

Sverige ska ligga längst fram i klimatomställningen och använda omställningen för att skapa nya, gröna jobb. Det beskedet kvarstår. Det här paketet handlar om att möta en exceptionell situation för många svenska hushåll. Men långsiktigt är det bästa vi kan göra för att freda vanligt folk från den här typen av oroligheter att öka takten i klimatomställningen och bryta beroendet av importerade energislag.

Varför sänker ni inte skatterna mer?

Att vi inte sänker koldioxidskatten utan bara energiskatten beror på att EU:s Energiskattedirektiv sätter miniminivåer som måste uppfyllas och då går det inte att sänka mer än vårt förslag.

Urholkar ni genom detta koldioxidskattens miljöstyrande effekt?

Nej, det är energiskatten som sänks. Dessutom har koldioxidskatten en styrande effekt och bör spegla det fossila kolinnehållet.

Ni har tidigare varit emot att sänka drivmedelsskatterna. Varför har ni ändrat er?

Just nu ser vi kraftigt höjda drivmedelspriser och då är det rimligt att agera. Vi har noga vägt olika alternativ mot varandra.

Kommer förslaget gå igenom i riksdagen?

Vi tror att alla riksdagens partier är intresserade av att sänka drivmedelskostnaderna för vanligt folk i det här läget. Men nu är det upp till riksdagen att behandla de här förslagen skyndsamt så att de kan träda i kraft i tid.

Gäller bränslebidraget för elbilar?


Ja, elbilsägare får också stöd.

Vad gäller för bilar som är avställda?

Endast bilar som är i trafik kommer att få stöd.

Får man bidrag per person eller bil?

En ny drivmedelskompensation införs till privatpersoner. Kompensationen är till privatpersoner som äger en personbil. Stödet kommer vara 1 000 kronor per bilägare. De som bor i kommuner som ingår i stödområdena 1, 2 eller 3 och äger en personbil får ytterligare 500 kronor i kompensation. Det handlar främst om boende i gles- och landsbygder där avstånden är stora. Kostnaden för åtgärden beräknas till omkring 4 miljarder kronor.

MER OM BUDGETEN

Nu ökar vi takten i klimatomställningen

S-regeringen föreslår extra medel i vårändringsbudgeten till klimatomställningen. 697 miljoner kronor ska bland annat bidra till att öka överflyttningen av transporter från väg till järnväg.

Förslagen presenterades vid en pressträff under måndagen med infrastrukturminister Tomas Eneroth och klimat- och miljöminister Annika Strandhäll.

Förutom insatser för att öka de klimatsmarta transporterna får Energimyndigheten ytterligare tio miljoner för höja småhusägares, energiexperters, energikartläggares, entreprenörers och installationsföretags kompetens kring energieffektiv renovering av småhusbeståndet. Konjunkturinstitutet får även tre miljoner kronor extra för att stärka analyskapaciteten inom miljöekonomi.

Tomas Eneroth underströk att kommande industriinvesteringar i landet ställer krav på ökad transportkapacitet.

– Vi måste säkerställa att transporter i Sverige sker på ett hållbart och grönt sätt, sade Tomas Eneroth under pressträffen.

Tillskottet på 697 miljoner ska bland annat användas för att flytta över mer gods från väg till järnväg och sjöfart.

– En av Sveriges största klimatpolitiska utmaningar handlar om att minska utsläppen från vägtransporter. Transportsektorn står för en tredjedel av svenska utsläpp och det är ett område där vi ska göra mer, sa Annika Strandhäll.

Det handlar också om att öka takten i omställningen av fordonsflottan. Känt sedan tidigare är att regeringen tillför 3,9 miljarder i påfylld klimatbonus – medel som ska användas för att minska landets bilflotta samt minska beroendet av fossila bränslen.

– Elbilar ska vara ett möjligt alternativ för fler svenskar, sa Annika Strandhäll.

Den som köper en elbil fram till 1 juli 2022 kommer att få ett ekonomiskt stöd på 70 000 kronor.

RIKSDAGEN: Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande

Debatten i riksdagen – Lotta Johnson Fornarve (V)

Budgetdebatt den 19 april 2022Debatten var med anledning av vårpropositionens avlämnande; med 88 anförande.

Anf. 1 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Vi befinner oss i en mörk period av Europas historia. Rysslands olagliga krig mot Ukraina har i grunden skakat om Sverige, Europa och världen och ritat om de ekonomiska förutsättningarna för lång tid framöver.

I ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge lägger regeringen fram en budget för att stärka Sverige. Den vårbudget jag nu presenterar för riksdagen uppgår tillsammans med tidigare presenterade åtgärder till 35 miljarder kronor för att öka takten i försvarsutbyggnaden, fortsätta stötta Ukraina, lindra krigets konsekvenser för svenska hushåll och företag och fortsätta kampen mot samhällsproblemen. Nödvändiga investeringar i välfärden, för jobben och för klimatet ska inte skjutas på framtiden. Så stärker vi Sverige i en orolig tid.

Regeringen har sedan kriget inleddes arbetat efter tre tydliga prioriteringar: sanktioner mot Ryssland, att stötta Ukraina och att stärka Sverige. Kriget och sanktionerna bedöms vara på god väg att tvinga in den ryska ekonomin i recession. Nu är det slutfestat för de ryska oligarkerna, vars yachter och lyxlägenheter i väst beslagtas och tillgångar fryser inne. Många företag har lämnat den ryska marknaden, och inflationen är hög och den finansiella osäkerheten stor.

För vad? För Putins maktbegär och ideologiska dogmer. Låt det vara en påminnelse om varför vi i den här kammaren sitter här genom fria och allmänna val. Låt det vara en påminnelse om faran i en auktoritär nationalism och om varför vi varje dag ska stå upp för demokratin. Putin och den ryska statsledningen startade det här kriget, och de ansvariga ska utredas, ställas till svars och dömas för krigsbrott begångna i det här kriget. Det ska vi och det internationella samfundet se till.

Fru talman! I den osäkerhet som Europa kastats in i är det viktigt att inte tappa fokus på andra samhällsproblem. I skuggan av kriget har 21 människor skjutits ihjäl hittills i år i vårt land. Under påskhelgen har våldsamma upplopp ägt rum i Linköping, Norrköping, Örebro och Malmö. 26 poliser har skadats, och ett tjugotal polisbilar har antingen skadats eller förstörts.

Varje angrepp mot en polis är en attack på vår demokrati. Ingen åsikt, hur osmaklig den än är, legitimerar våld. Helgens scener spelar rakt i händerna på extremisterna som vill polarisera och splittra vårt samhälle. Men Sverige kan bättre än att gå på det lockbetet. Alla de som tillgriper våld ska ställas till svars för sina handlingar och den skada de åsamkar både sina medmänniskor och lokalsamhällen.

Samhället måste stärkas. Därför har den här regeringen konsekvent och systematiskt satsat på att stärka hela rättskedjan. Straffen ska fortsätta skärpas och poliserna ska bli ännu fler, och de ska få bättre verktyg att bekämpa den grova brottsligheten. Den organiserade brottsligheten och det våld som sätter bostadsområden i skräck ska knäckas.

Den största tryggheten för vanligt folk är att ha ett eget jobb med sjysta villkor. Tack vare regeringens jobbpolitik och historiska åtgärdspaket är det fler som arbetar i Sverige nu än före pandemin. Och trots det försämrade omvärldsläget fortsätter arbetslösheten att sjunka. Det är en styrka för svensk ekonomi och för vår förmåga att bryta segregationen.

När ungdomar växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet eller känna hopp inför framtiden skapas den jordmån gängen behöver för att rekrytera. I vårbudgeten fortsätter regeringen pressa tillbaka arbetslösheten genom att satsa på etableringsjobb för att de som står längst från arbetsmarknaden ska komma i arbete – för att fler ska kunna ta det där steget mot en egen självständig försörjning.

Den gröna industriella revolution som pågår inte minst i norra Sverige skapar jobb nu och i framtiden samtidigt som den påskyndar vårt oberoende av fossila bränslen. Så kan Sverige också bidra till att Europa slår sig fritt från rysk gas och olja.

Sverige ska fortsätta ligga i framkant i klimatomställningen. Det gynnar både tillväxten, våra klimatmål och våra säkerhetspolitiska intressen.

Häromveckan lyssnade jag tillsammans med mina europeiska finansministerkollegor på Martjenko, Ukrainas finansminister. Han uttryckte sig så här: Vi utkämpar kriget på alla fronter. Min front är den ekonomiska.

Tillsammans med EU har den svenska regeringen arbetat intensivt för att stötta Ukraina ekonomiskt, humanitärt och militärt. För första gången sedan Sovjetunionen angrep Finland 1939 har Sverige skickat defensiva vapen till ett annat land – för att det är rätt. Men att stötta Ukraina är också en fråga om Sveriges säkerhet. Ett försvar av Ukrainas gränser är ett försvar av alla länders gränser.

Fru talman! Min morfar stred och stupade i det finska vinterkriget. Min mamma kom till Sverige som krigsbarn. Jag och min släkt vet alltför väl hur det är att leva med oron för hur Ryssland kan agera. Det finns många i vårt land som har flytt undan krig, förföljelse och förtryck och som bär med sig liknande erfarenheter. Vårt besked till hela den här kammaren är entydigt: Europa och Sverige står med Ukraina.

Fru talman! Regeringen genomför sedan flera år tillbaka i bred politisk enighet en kraftig förstärkning av vårt lands totalförsvar. Nu ökar vi takten. Anslagen till det militära försvaret ska nå 2 procent av bnp så snart det är praktiskt möjligt, det vill säga när det är möjligt att effektivt omsätta ökningarna i stärkt försvarsförmåga. Med det genomför regeringen den största utbyggnaden av Sveriges militära försvar sedan andra världskriget.

Satsning på militära och civila beredskap

Vår militära och civila beredskap är ömsesidigt förstärkande. I vårbudgeten stärker vi Sveriges civila beredskap i form av försörjningsberedskap och befolkningsskydd. Vi stärker också kommunernas viktiga arbete med krisberedskap.

För att stärka Sverige långsiktigt behöver vi fortsätta bygga vidare på lärdomarna också från pandemin. Därför presenterar regeringen i vårbudgeten ytterligare en halv miljard för att öka sjukvårdens kapacitet att öppna fler vårdplatser.

Även om vi önskar att pandemin låg bakom oss kvarstår en risk för ökad smittspridning och mutationer. Därför är det fortsatt viktigt att vi samtidigt som vi stärker hälso- och sjukvården får fler att vaccinera sig. Vi avsätter redan nu pengar för en eventuell fjärde dos för hela svenska folket. I Sverige ska du kunna lita på att vården finns där när du behöver den.

Fru talman! Rysslands invasion av Ukraina men även Rysslands agerande före kriget har påverkat oss både säkerhetspolitiskt och ekonomiskt. Svenska hushåll har känt av det här genom högre drivmedelspriser, högre elpriser och högre livsmedelspriser. Inflationen är som konsekvens betydligt högre än normalt.

Regeringen har sedan tidigare presenterat åtgärder för att dämpa prischocken för svenska hushåll och företag genom en elpriskompensation, en särskild drivmedelskompensation och genom att vi tillfälligt sänker dieselskatten med 1,80 kronor till EU:s miniminivå. Det är åtgärder som inte kräver att vi går den långa beslutsvägen via Bryssel, utan beslut kan fattas med ett klubbslag i Sveriges riksdags egen kammare. För det finns hushåll och företag som inte har råd att vänta. Inte minst jordbruket kämpar just nu med höga utgifter kopplade till bränsle och gödsel. Det ligger i Sveriges intresse att vi har ett livskraftigt jordbruk och en egen livsmedelsförsörjning som kan bidra till vår beredskap.

Satsning på Elstöd

Regeringen har också gått fram med ett moderniserat och förbättrat reseavdrag som gynnar arbetspendlare. Ingen politiker kan dock lova att kompensera för allt i ett så exceptionellt läge som vi befinner oss i. Det är varken seriöst eller finansiellt hållbart.

Sverige och svenska folket kommer att påverkas av krigets konsekvenser under en lång tid framöver. Regeringen tar ansvar för att lindra krigets konsekvenser för både företag och svenska hushåll.

I kris riskerar ekonomiska klyftor att fördjupas. Vi såg det under pandemin, och vi ser det nu. Prisökningar påverkar alla, men de drabbar framför allt låginkomsthushåll. Det kan vara arbetare som är beroende av bilen för att ta sig till jobbet, handla mat eller skjutsa barnen till fritidsaktiviteter. Det kan vara ensamstående föräldrar som inte har råd att ersätta nedslitna vinterskor därför att basvarorna har blivit dyrare. Regeringen har därför presenterat riktade åtgärder med ett tillfälligt höjt bostadsbidrag för de mest utsatta barnfamiljerna.

I det här läget ska vi inte svika landets pensionärer. Under de senaste åren har regeringen genomfört en lång rad förbättringar på pensionsområdet, men det finns fortfarande behov av att förstärka ekonomin för de pensionärer som har det sämst ställt. Regeringen föreslår därför i vårbudgeten en ny skattefri förmån som kallas garantitillägg. Det ska införas till pensionärer med låga inkomster. Reformen innebär att totalt en miljon pensionärer får en förstärkt ekonomi med i genomsnitt 750 kronor per månad. Det här gör skillnad på riktigt i vardagen.

Riksdagens högerpartier är nu Sveriges pensionärer svaret skyldiga. I ett läge där matpriserna ökar, kommer ni att rösta ja eller nej till pensionärernas garantitillägg? För oss socialdemokrater är svaret självklart ja.

Vår förmåga att stå starka i kris, och ytterst krig, bygger på det starka samhället. Dagens budget kompletterar det reformpaket på över 70 miljarder som vi presenterade i höstens budget för att bland annat ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden, bryta segregationen och öka takten i klimatomställningen.

Under pandemin tycktes alla partier vara överens om behovet av att satsa på äldreomsorg och sjukvård. Alla partier säger sig nu vilja stärka Sveriges försvarsförmåga. Jag säger att vi måste klara både och.

Här går tydligen en skiljelinje i svensk politik. Regeringen har sedan 2014 genomfört en permanent förstärkning av de generella statsbidragen med över 30 miljarder kronor. För oss socialdemokrater är satsningar på välfärden inte avhängigt vad som står på löpsedlarna. Vår välfärd ska fungera i fred och i krigstid, i vardag och under en pandemi. I tider av osäkerhet ska vi inte skära ned på välfärd och vår allmänna beredskap.

Vår motståndskraft att möta kriser bygger i stor utsträckning på starka statsfinanser. Tack vare att vi återigen städade upp stora budgetunderskott och sparade i de goda tiderna, kunde vi möta pandemin med den lägsta statsskulden sedan 1977.

Nu befinner vi oss i en ny kris. Sverige är i jämförelse med andra länder väl rustat, men kriget skapar en stor osäkerhet för den ekonomiska utvecklingen framöver. Alla partier måste ta sitt ansvar för att säkra Sveriges ekonomiska uthållighet. Breda ofinansierade reformer riskerar att spä på inflationen och skapa budgetunderskott. Det är inte så vi stärker Sverige.

Vår motståndskraft är ingen naturlag, utan den bygger ytterst på den politiska riktningen.

Fru talman! Precis som min mamma har det ukrainska folket tvingats på flykt undan de ryska bomberna. De flesta söker skydd i andra delar av Ukraina eller i angränsande länder, men en del söker sig också till Sverige. Sverige ska ta sin del av ansvaret i EU, men vi ska inte tillbaka till 2015. Alla svenska kommuner ska ta sitt ansvar för det svenska mottagandet.

Civilsamhällets insatser kan inte nog betonas. Det är i det mellanmänskliga mötet som vi visar vad solidaritet betyder i praktiken. Det kan vara människor som öppnar ett extra rum för en familj som söker trygghet. Det kan vara alla som räcker upp en hand och säger: Jag vill hjälpa till.

När vi står tillsammans i kris är vi också starka. Det är den solidariteten vi visade varandra under pandemin, och det är den solidariteten som vi ska fortsätta att visa varandra också i den här krisen. Vår förmåga att stå starka tillsammans bygger på ett starkt försvar, en stark välfärd, starka statsfinanser och en framtidstro på arbetsmarknaden.

I denna vårbudget ökar regeringen takten i försvarsutbyggnaden. Vi fortsätter att stötta Ukraina. Vi lindrar krigets konsekvenser för svenska hushåll och företag, och vi fortsätter kampen mot samhällsproblemen. Med detta lämnar jag över 2022 års vårbudget till riksdagen.

Anf. 2 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Jag tror att många, precis som jag, har varit mycket upprörda och arga i helgen. Vi har sett det som har utspelat sig runt om i svenska städer.

I Örebro vid Idrottshuset, där mina barn spelat både pingis och innebandy, var det upplopp. Människor kastade stora stenar och tillhyggen mot polisen – i syfte att döda. Vi är många som har sett bilden på den trasiga hjälmen med blod på. Det är en trasig hjälm som tillhör en polis i yttre tjänst. Det var en polis som sprang rakt mot faran.

Fru talman! Dåden utförs av människor som sätter sig över svenska lagar och regler, över själva rättssamhället. Justitieminister Morgan Johansson kallade våldsverkarna demonstranter och sa att de borde gå hem. Jag säger att de är inhemska terrorister som inte borde gå hem, men de ska skickas i fängelse.

Framför allt, fru talman, behöver polis och rättsväsen få alla de resurser och alla de verktyg som nu behövs för att upprätthålla tryggheten. Det är politikens ansvar.

Fru talman! Det är en regerings allra viktigaste uppgift att se till att ett land är tryggt och upprätthålla lag och ordning. Men här har Socialdemokraterna brustit. Jag menar att det är det största misslyckandet som Socialdemokraterna har visat under dessa åtta år.

Fru talman! I dag debatterar vi Socialdemokraternas sista budget för den här mandatperioden. Då kan det också vara på sin plats att summera och göra bokslut över de åtta åren.

Sverige är inte längre känt för att vara ett av de tryggaste och bästa länderna i världen. Vi har också kämpat för helt andra saker. Under dessa åtta år har Sverige gång på gång slagit rekord i dödsskjutningar. Hela områden har tagits över av kriminella gäng. Den otrygghet som har slagit rot de senaste åren gör att föräldrar inte längre vågar låta sina barn gå hem från skolan. Tjejer och kvinnor vågar inte gå ut i sitt eget kvarter på kvällen.

En annan del av bokslutet handlar om att Sverige har bland den absolut högsta arbetslösheten i hela EU; i samma liga som Italien och Grekland. Rekordmånga människor är långtidsarbetslösa och helt bortglömda av Socialdemokraterna. I Sverige finns efter dessa åtta år ett stort utanförskap, som stänger ute människor från arbetsgemenskap och egen lön.

En annan del av bokslutet handlar om skattehöjningar. Det är också rekord vad gäller skattehöjningar: plastpåseskatt, flygskatt, höjd fordonsskatt, höjd elektronikskatt, höjd drivmedelsskatt, höjd energiskatt, och så vidare.

Jag gjorde en snabbkoll innan debatten och kunde se att regeringen har infört åtminstone 46 skattehöjningar eller nya skatter. En sak vet jag säkert, nämligen att många av skattehöjningarna drabbar vanligt folk.

Fru talman! Det här är något av det bokslut vi kan se efter åtta år med den här regeringen.

Jag vill lyfta upp tre områden kopplade till budgeten där vi behöver en annan inriktning på politiken nästkommande år. Det handlar också vårpropositionen om. Men jag vill se en annan inriktning än den regeringen visar.

Det är tre saker som jag ser är viktiga. Den första är att hushållens ekonomi, både barnfamiljers och pensionärers, ska stärkas. Den andra är att vi måste återupprätta arbetslinjen så att alla som kan också är med och bidrar. Den tredje, fru talman, är att Sverige ska bli tryggt igen.

För det första är det oroliga tider. Inflationen ökar, räntorna stiger och tillväxten viker ned. Det har blivit dyrt att vara svensk, inte minst att vara svensk och beroende av sin bil, men också väldigt dyrt att betala elräkningen – särskilt om man bor i Skåne – och numera dyrt att betala matkassen.

Men det här är ju ingen naturlag. Det är i mångt och mycket ett resultat av politiska beslut. Inflationen kommer inte bara utifrån och är inte importerad. Det är politik som har lett fram till detta, och det är också politik som kan vända utvecklingen.

Mitt löfte till svenska folket är att Moderaterna kommer att driva en politik som faktiskt kan fylla plånboken i stället för att, som nu, gröpa ur den.

Vi behöver få ned bensinpriset på macken till rimliga nivåer. Det var därför Moderaterna lade fram förslaget om 5 kronor vid pump som röstades igenom med stor majoritet här i riksdagen. Redan den 1 maj sänks alltså priset på både diesel och bensin.

Vi behöver bygga ny kärnkraft, inte bara för att klara klimatomställningen utan också för att få ned elpriserna så att svenskarnas elräkningar inte längre dikteras av Putins gaspriser.

I stället för att höja bidrag och skicka ut små kompensationer för att man ska ha råd att betala de höga skatterna tycker jag att det är en bättre väg att vi helt enkelt sänker skatterna.

För det andra, fru talman, vill jag se en återupprättad arbetslinje där alla som kan är med och bidrar i stället för att vara beroende av bidrag. I dag är det alltför många som inte jobbar som försörjs av dem som jobbar, och så kan vi inte ha det. Det är varken rätt eller rättvist, och det bygger heller inte samhället starkt. Vi vet att när fler är med och bidrar blir det mer pengar till fler poliser, fler sjuksköterskor och fler platser på ingenjörsutbildningen och till försvaret.

Här kommer ett litet tips till finansministern. Välkommen till första debatten! Om fler jobbar och betalar skatt behövs det inte fler nya, höga skatter.

För det tredje, fru talman: Är det något vi har blivit påminda om de senaste månaderna är det att frihet och trygghet inte kan tas för givet. Sedan Ryssland invaderade Ukraina har vi sett ett nytt säkerhetspolitiskt läge i Europa. Låt oss vara tydliga med vad som står på spel, nämligen ett fritt Europa där varje enskilt land kan välja sin egen väg och sin egen framtid. Det är därför som Ukrainas sak i allra högsta grad också är vår.

Här hemma måste vi anpassa vår beredskap till en ny tid. Därför kommer vi i varje budget att prioritera svenska folkets trygghet. Tryggheten och friheten kommer att kosta, och det kan betyda att annat får stå tillbaka.

Men det handlar också om trygghet inom landets gränser. Mer pengar till polisen, till hela rättsväsendet, så att gängen kan sättas i fängelse. Vi ska ha hårdare straff så att de kriminella sitter inne länge, så länge som de förtjänar. Och bort med straffrabatterna! Jag vill inte läsa om en enda våldtäktsman till som får högre ersättning än det offer som han har våldtagit. Inte en enda gång till, fru talman. Det är ett hån mot brottsoffren.

Slutligen kan jag lova att i Moderaternas budget nu och åren framöver kommer vi att satsa på detta, för det är statens viktigaste uppgift. Om fem månader, fru talman, kan Sverige få en ny regering. Det är faktiskt väldigt mycket som är dystert nu, men jag ser med hopp på framtiden. Det är inte lätt att vända den här utvecklingen, men det är fullt möjligt. Och det är minst sagt tid att byta kurs om vi ska få ordning på Sverige.

Anf. 3 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Inflationshotet har seglat upp som det förmodligen största hotet mot svensk ekonomi. Inflationen ligger på någonstans omkring eller till och med strax över 6 procent, alltså långt ifrån målbilden om en stabil prisutveckling på 2 procent.

Det här underminerar givetvis vanligt folks köpkraft. Det urholkar pensionerna, och lönerna räcker till allt mindre. I förlängningen hotar det hela återhämtningen efter covid-19, som i stället löper risk att utvecklas till en väldig antiklimax.

En del av det här förklaras givetvis av omvärldsfaktorer, inte minst krig, alltså det brutala, orättfärdiga, moraliskt och juridiskt djupt förkastliga anfallskrig som diktatorn, kleptokraten och numera även krigsförbrytaren Putin har valt att starta mot en suverän och självständig stat i hjärtat av Europa.

Men den här utvecklingen är likväl inte någon svart svan, som den libanesisk-amerikanske matematikern Nassim Nicholas Taleb skulle beskriva det, det vill säga en händelse som är så osannolik att ingen riktigt kunde förutspå den. Det gick absolut att förutspå det här, att se det komma. Prisstegringen på bensin, diesel och el är ett direkt resultat av regeringens politiska beslut. Faktum är att Sverige hade högst bränslepriser inte bara i EU utan i hela världen före kriget i Ukraina – alltså inte bara höga utan högst och inte av någon slump utan för att regeringen vill ha det på det sättet.

Vi har en helt bisarr så kallad reduktionsplikt i Sverige. Vi blandar in en massa sörja i dieseln som vi sedan tankar våra bilar, lastbilar, traktorer och skogsmaskiner och andra maskiner med. Den här inblandningen driver upp priserna med flera kronor per liter. Utöver detta betalar vi punktskatt när vi tankar. Ovanpå det, på toppen av alltihop, betalar vi en mervärdesskatt som är näst högst i hela EU.

Höga priser på drivmedel och el urholkar köpkraften hos vanligt folk. Men det här är även insatsvaror i så gott som all annan produktion av både varor och tjänster, det vill säga att det driver upp priserna på i princip allt annat som vi konsumerar.

Läget är alltså som så att regeringen ser sig tvungen att dela ut bidrag till människor så att de ska ha råd att betala sina skatter. Ni förstår vilket cirkelresonemang, va? Staten belägger oss med så höga skatter att vi inte har råd att betala dem. Då delar man ut bidrag så att vi har råd att betala skatt tillbaka till staten, som i sin tur har råd att ge oss bidrag att betala skatten med. Det här kan rimligen inte vara sund ekonomisk politik.

Fru talman! Vi såg det inte komma, säger man om saker som det var rätt uppenbart att de skulle komma. Om man stänger ned fullt fungerande, stabil och fossilfri kärnkraft för att i stället satsa på väderberoende, miljöskadlig, dyr och framför allt opålitlig vindkraft, ja, då minskar utbudet av el, och då stiger priset. Det är inte sju eller åtta steg bort, så att säga. Det är ett steg bort. Man borde kunna se det komma. Minskar utbudet ökar priset. Om man har först skyhöga punktskatter på just el – av för mig helt obegriplig anledning – och sedan även mervärdes- och omsättningsskatt, ja, då blir elpriset för det enskilda företaget eller för det enskilda villahushållet betydligt högre än nödvändigt. Höga skatter leder till höga priser för slutkunden. Det är liksom inte raketforskning. A leder till B.

Fru talman! Man vill väl tro att regeringen kan tänka ett led framåt, ett steg framåt. Det som utmärker en duktig schackspelare är förmågan att tänka flera steg framåt – kanske sju eller åtta, vad vet jag. Sedan blir antalet kombinationer i princip oändligt; då blir det för svårt. Visst, det är väl för mycket begärt att regeringens statsråd ska vara duktiga schackspelare. Men det vore kul om de kunde tänka i alla fall ett steg framåt.

Jag begär inte att regeringen ska bestå av Bobby Fischer eller Capablanca eller Garri Kasparov. Jag begär inte att ni ska kunna tänka sju åtta steg framåt i vad som är en komplex process. Men, seriöst, om ni ska ha ett statsrådsarvode på 145 000 i månaden, är det då för mycket begärt av de svenska skattebetalarna att ni ska kunna tänka ett enda steg framåt och se att A leder till B? “Gör det? Det såg vi inte komma!” brukar man säga. Det är ju häpnadsväckande – häpnadsväckande tragiskt.

Fru talman! Reduktionsplikten och påtagligt höga skatter har lett till att Sverige har världens högsta diesel- och bensinpriser. Och återigen – det här är viktigt; jag vill återkomma till det: Det här är alltså medvetna beslut fattade av denna regering. Det är medvetna politiska beslut fattade av denna regering. Man vill ha det på det här sättet.

Det är inte bara hushållen som drabbas. Detta får såklart effekter på jordbruket och för bönderna, så till den grad att de inte längre kan nå lönsamhet utan i stället tvingas att lägga ned. Effekten av regeringens politik blir alltså att man riskerar att slå ut stora delar av den svenska livsmedelsproduktionen. Detta kan bli ett synnerligen bryskt uppvaknande för alla dem som – vad vet jag? – bor på exempelvis Södermalm i Stockholm och röstar vänster och tror att de är självförsörjande för att de har en ekologisk tomatplanta på sin balkong.

Detta är ett stort problem. Det finns politiska lösningar, men ska vi åstadkomma dem kommer vi först att behöva vinna ett val och byta regering.

I detta anförande instämde Charlotte Quensel och Eric Westroth (båda SD).

Anf. 4 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Det är allvarliga tider, dessa. Det kan rent av kännas som en sideshow att diskutera Sveriges vårändringsbudget när den stora ryska offensiven i Donbass i Ukraina just inletts efter snart två månader av lidande och av onämnbara krigsbrott och människorättsbrott, men också av ett heroiskt motstånd när Ukraina kämpar för allas vår frihet.

Men är det en sideshow så är det en viktig sådan. Det handlar inte bara om det viktiga i denna budget – att vi skickar stöd till Ukraina och att vi nu tar emot flyktingarna från Ukraina eftersom Sverige aldrig var fullt och säkrar att dessa barn, mammor, far- och morföräldrar, systrar och bröder är säkra i vårt land medan Ukrainas folk strider.

Det handlar inte bara om att vi förstärker vårt försvar, som Centerpartiet drivit på för länge, och, specifikt i denna budget, totalförsvaret, som så många så länge ignorerat och som nu till slut, i linje med vad vi så länge har krävt, byggs ut kraftigt.

Det handlar också om att vi i krigets kölvatten står inför stora prövningar även för vår svenska ekonomi. Vi ser en inflation som stiger, inte bara i Sverige utan i hela världen, till de högsta nivåerna sedan 70- och 80-talen. Jag har inte sedan alldeles i början av min nationalekonomiutbildning sett dessa siffror. Räntorna stiger, liksom de nominella räntorna. Det finns stora risker i svensk ekonomi. Och arbetslösheten är fortfarande på 7 procent – högre än i länder som Frankrike.

Då måste vi våga fokusera. Populismens tid i svensk ekonomisk politik är över. Och ett fokus måste vara att försvara Ukraina och Europa på den front som president Zelenskyj pekat ut för oss: snabbt minska beroendet av rysk olja och gas. Varje vecka skickar EU pengar till Kreml för gasen och oljan som överstiger det som väst har givit Ukraina sedan kriget startade. Vi matar in mångfalt mer pengar i krigsmaskinen än vi ger till Ukraina.

Och här förenas två av våra stora utmaningar: vår kamp för att rädda klimatet och för att Sverige ska lysa som ett fossilfritt föredöme och en teknikvänlig kraft och oberoendet av rysk fossil gas och olja. Sverige är här en stor spelare. Vi kan accelerera, snabbspola, utbyggnaden av svensk energi.

Och inget är just nu snabbare än att resa vindkraftverk, eller mer lönsamt och säkert. Över 150 terawatt havsbaserad vindkraft finns redan planerad i svenska vatten. Här talar vi om år, inte årtionden. Betänk att hela Tysklands elproduktion från rysk gas är 50 terawattimmar.

Här finns på samma sätt en enorm potential för billiga svenska biodrivmedel, fru talman – miljarder liter som kan ersätta diesel från diktaturer världen runt, det som Sverigedemokraterna kallat sörja men som jag skulle kalla grön, inhemsk biodrivmedelsproduktion. Detta blir inte av på grund av att vi hela tiden är beredda att ändra spelreglerna och inte ger stabila spelregler för denna bransch, till exempel skattefrihet, som Centerpartiet har föreslagit.

Samtidigt som vi mildrar den fruktansvärda prischocken på el för svenska konsumenter behöver vi också med gröna avdrag satsa på att minska elberoendet. Och samtidigt som vi mildrar den fruktansvärda prischocken för bilberoende personer på landsbygden med kraftfulla skattesänkningar måste vi också satsa på de alternativ som går att producera till priser som är lägre än dem som vi betalar för den fossila dieseln.

Och samtidigt – detta är ingen sideshow – måste vi trygga svensk livsmedelsproduktion. Det är en del av vårt totalförsvar. Här har man drabbats av en fyrdubbel smäll på den svenska landsbygden. Det är inte bara bränsle- och elkostnader, utan det är också foderpriser som skjutit i höjden och gödselpriser som mångdubblats. Svenska animaliebönder ser sina livsverk krossas.

Svensk självförsörjning, som borde stiga, är på väg ned under 50 procent av all mat som vi konsumerar i landet. Den måste öka, och där har Centerpartiet bidragit till att det åtminstone finns 1 miljard i nödstöd i den budget som ligger på riksdagens bord. Men det var före kriget. Det behövs mångdubbelt mer.

Vi måste sänka, ta bort, all skatt på den diesel som används i gröna näringar retroaktivt från den 1 januari 2022. Vi måste rikta ett kraftfullt mångmiljardpaket till Sveriges animaliebönder så att de överlever krisen och vågar kämpa vidare med vårbruket, så att vi har kvar våra producenter.

Slutligen: I ett läge där kriminella, besinningslösa vandaler bränner ned förorter, där så många människor kämpar för sina jobb och sin trygghet, och de självdestruktiva våldsverkarna angriper de poliser som ska skydda oss och dem som bor i områdena måste naturligtvis polisens närvaro i vardagen bli mycket starkare än den är i dag.

Men vi måste också lyfta dessa delar av Sverige ur utanförskap. Det fungerar inte med långt över 150 000 långtidsarbetslösa. Jobbmotorn måste komma igång igen nu, efter krisen. Det är visserligen sant att Centerpartiet har fått igenom stora skattesänkningar på jobb och företagande och stora strukturella reformer av arbetsmarknaden som kommer att göra det lättare att anställa. Men småföretagen måste få chansen, med lägre skatter, inte minst arbetsgivaravgifter, att fortsätta skapa fyra av fem jobb, så att vi kan få integrationen att fungera och belöna och lyfta fram dem som skapar jobb och som jobbar – inte dem som hatar och härjar, bränner och förstör.

Då måste vi också få igång jobbmotorn för alla de tiotusentals nyanlända flyktingar som kommer till vårt land, alla dessa mammor som man träffar på boendena, som bara vill visa vad de kan göra med sin profession och sina kunskaper. Då måste vi öppna arbetsmarknaden för dem, även med sådant som nystartsjobb, och ge dem undervisning i svenska.

Allt detta och mer måste till, men det är oroligt i svensk finanspolitik nu. Vi har sett 15 budgetar under 2020, 11 under 2021 och 7 bara under 2022. Det handlar om halvdussinet utskottsinitiativ.

ANDRE VICE TALMANNEN

ANDRE VICE TALMANNEN: Tack så mycket!

Ursäkta, fru talman?

ANDRE VICE TALMANNEN: Tiden är tyvärr ute.

Jaha, okej.

Tillåter fru talmannen att jag avslutar?

ANDRE VICE TALMANNEN: Ja, om det är mycket kort.

Det brukar vara lite varierande regeltillämpning när det gäller dessa tidsramar.

ANDRE VICE TALMANNEN: Just den här debatten är sådan.

Jag tänker då avsluta, om det tillåtes.

ANDRE VICE TALMANNEN: Ja, mycket kort, tack.

Vi måste prioritera. Vi måste satsa på basics i svensk ekonomisk politik. Det handlar om Ukraina, försvaret, totalförsvaret, välfärdens kärna, vård, skola, omsorg och livsmedelsproduktion. Det handlar om den gröna energin och småföretagen som jobbmotor, integrationsmotor och tillväxtmotor så att resurser för välfärden fortsätter att skapas.

Det vi gör nu är ingen sideshow. Det är avgörande om vi förmår att fokusera och se bortom den kortsiktiga populismen för Sveriges bästa.

ANDRE VICE TALMANNEN: Jag vill påminna om att det är nya regler för den här debatten, så det är max-tider på åtta minuter för det första anförandet och två minuter för det andra.

Anf. 5 Ali Esbati (V)

Fru talman! Rysslands invasion av Ukraina har förändrat förutsättningarna för vår samhällsdebatt. Det brutala angreppet gör och måste göra djupa avtryck i vår förståelse av vår egen samhälleliga gemenskap, av våra gränsöverskridande beroenden som människor av den både breda och djupa betydelsen av säkerhet och trygghet. Vårt lands frihet och självbestämmande vilar ytterst på en kombination av å ena sidan vår egen försvarsvilja och förmåga och å andra sidan en internationell ordning med respekt för folkrätten – den som Ryssland nu så flagrant bryter mot med sitt anfallskrig.

Det har tillskjutits extra medel till Försvarsmakten redan under innevarande budgetår. Det är bra. Det är också rimligt och viktigt att svensk försvarsförmåga byggs upp mer långsiktigt. Riksdagens samtliga partier har ställt sig bakom en sådan ambition. Det är också bra.

Självklart måste en sådan ambitionshöjning bäras och finansieras solidariskt. De bäst bemedlade i vårt land måste vara med och bidra mer. Om det i delar av riksdagen finns känslomässiga svårigheter med att kalla sådana skatter för värnskatt kan vi säkert diskutera oss fram till andra begrepp. Det viktiga är att lärare och sjuksköterskor, långtidssjuka och korttidsanställda – alla de som under många år har dragit ett tungt lass när ett fåtal har lutat sig tillbaka och sett sina bankkonton och aktieportföljer växa – ska veta att de nödvändiga ökningarna av försvarsutgifterna ska bäras efter förmåga.

Fru talman! Sverige är på många sätt ett fantastiskt land. Våra styrkor har byggts upp genom årtionden av gemensamma strävanden av kloka beslut tagna efter kamp och överväganden – system, kunskaper och värderingar som varje dag bärs upp av människor som lever och verkar i det här landet. Men just de styrkor som har gjort Sverige till ett så bra land att leva i har också varit under hårt angrepp och i flera avseenden faktiskt tagit enorm skada.

Sverige är i dag ett land med en unikt marknadiserad skola. Kommersiella skolkoncerner ser den skattefinansierade svenska skolan som ett avkastningsobjekt att mjölka pengar ur. Resultatet ser vi i form av sämre kunskapsnivåer, socioekonomisk segregation och desperation i lärarkåren samtidigt som ägarna kan korka upp nya årgångsviner.

Också inom andra välfärdstjänster har vi i Sverige gjort samhällsservice till marknadstransaktioner. Resultatet det är att det ploppar upp nätdoktorer som betjänar friska innerstadsstockholmare medan vårdcentraler lägger ned i våra utsatta förorter och BB försvinner från glesbygden. Äldreomsorgsbolag täljer guld med smörkniv medan de som gör jobbet inom vården och omsorgen tvingas springa fortare. Resultatet är också osunda, korruptionsliknande förhållanden med svängdörrar mellan beslutande politiska församlingar och de bolag vars profiter är avhängiga av just politiska beslut.

Sverige är i dag något av ett skatteparadis för den som samlat på sig stora kapitalinkomster, allt oftare genom fastighetsspekulation och arv. Sverige är närmast unikt i den industrialiserade världen i att inte ha vare sig förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt eller fastighetsskatt baserad på fastighetens värde. Koncentrationen av förmögenheter i den mycket lilla gruppen superrika har i dag knappt någon motsvarighet bland demokratiska industriländer. För att citera ekonomijournalisten och författaren Andreas Cervenka: I klassen välfärdssamhällen i väst spelar vi i en egen liga. Våra nordiska grannländer framstår i jämförelse som ett slags socialistiska hippiekollektiv.

Detta, fru talman, gör något med ett samhälle. Det drar isär. Det skapar misstro och uppgivenhet. Det trycker tillbaka kreativitet, industriell innovation och ekonomisk tillväxt. Vi vet detta genom decennier av forskning och statistik, men vi ser det också om vi intresserar oss för vanliga människors vardagsbesvär.

Det handlar om att se arbetsvillkoren för den som sliter i vården, desperationen hos den som försöker komma in på bostadsmarknaden utan att ha föräldrar som kan slänga in några hundra tusen och frustrationen hos den som pressas hos Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller socialtjänsten för att de politiska makthavarna i omgångar har fått för sig att det är just de arbetslösa, de sjuka och de fattiggjorda som behöver tryckas ned med urholkade stöd och med systematiskt misstänkliggörande.

Ser vi de här grundläggande problemen i svensk ekonomi, som hand i hand med klimathotet är avgörande för våra framtida levnadsvillkor, och ser vi dem reflekteras i regeringens ekonomiska vårproposition? Nej, egentligen inte. Det är en allvarlig brist med hela den ekonomisk-politiska debatten i Sverige i dag och något som vi i Vänsterpartiet lovar att varje dag kämpa för att ändra.

På en punkt läggs däremot på riksdagens bord ett skarpt förslag för att börja något göra något åt en allvarlig orättvisa i det svenska samhället. Det är det förslag om garantitillägg som finns i vårändringsbudgeten och som Vänsterpartiet drivit igenom i förhandlingar med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Sverige är det land i Norden som har den största andelen fattigpensionärer. Ungefär 300 000 har vad som definieras som låg ekonomisk standard i Sverige. Så ser det ut för att vi har ett pensionssystem som inte kan lösa den orättvisan utan tvärtom fördjupar den. Vi har alltså hundratusentals ålderspensionärer, de flesta av dem kvinnor, som har det så knapert att de inte har några marginaler för att slippa stressen varje månad för räkningar som ska betalas och mat som ska inhandlas. De har inga marginaler för att kunna njuta av en solig vårdag ute på ett fik eller köpa presenter till barnbarnen och kanske till och med planera en liten utflykt någon gång.

Den höjning som det nu är upp till riksdagens partier att leverera går till alla dem som har garantipension och ger upp till 1 000 kronor i månaden skattefritt åt dem som har allra minst. I genomsnitt blir det cirka 750 kronor i månaden för den miljon pensionärer som berörs. Detta är människor som har byggt upp det här landet och slitit under långa år. Många har jobbat i princip hela livet men under dåliga förhållanden. De har haft låg lön och små deltider kombinerat med hemarbete och omsorg för barn. Andra har slitits ut tidigt på grund av tunga arbeten och på grund av de bördor som hårdast tynger i klassamhällets mest utsatta skikt.

Varannan kvinnlig ålderspensionär i Sverige måste helt eller delvis förlita sig på garantipension. Bland kommunalarna, de som tagit ansvar i barnomsorgen och äldreomsorgen, är det 70 procent – sju av tio – som är där. Gemensamt är att de har en för låg pension och att de verkligen förtjänar en höjning.

Det är avslutningsvis en central poäng här, utöver själva reformen, att det handlar om en ekonomisk politik som ser stora grupper av människor som gång på gång blir osynliga när det ska fattas beslut om stöd. Vi har sänkta och avskaffade kapitalskatter som jag nämnde tidigare. Vi har miljarder och åter miljarder i rutavdrag och ränteavdrag. Vi har 3:12-reglerna, som har gjort en grupp höginkomsttagare till ett skattefrälse. Det har gått ut enorma summor i företagsstöd under pandemin, men det satt riktigt långt inne att börja lappa i a-kassan och sjukförsäkringen.

Nu står striden om fattigpensionärernas villkor. Om det är något som verkligen är ett löfte från mig och Vänsterpartiet inför valet och efter valet är det att det måste vara vanligt folks tur i den ekonomiska politiken.

Anf. 6 Jakob Forssmed (KD)

Fru talman! Putins aggression, Rysslands invasion och Kremls krigsförbrytelser har förändrat världen och de utmaningar vi står inför. Det handlar om säkerhet och trygghet och om värden som demokrati och rätten att leva och söka lyckan. Det handlar om civilisationen i vår del av världen och det som byggt våra samhällen starka.

Det som händer nu är ett fruktansvärt övergrepp på Ukrainas folk, och det får långtgående konsekvenser också för oss – för svenska hushållsekonomiska utsikter, för offentliga utgifter för det vi måste göra när det gäller försvar och att stötta Ukraina på olika sätt och när det gäller att bidra för att avhjälpa de katastrofer som riskerar att uppstå också på andra håll i världen.

Det får konsekvenser för priser och produktion när värdekedjor och råvaror påverkas. Det handlar om livsmedel och livsmedelsförsörjning.

Pandemin skakade om våra samhällen och vårt sätt att leva. Nu står vi igen i en ny politisk realitet.

Men det är också så att vi går ut ur pandemin och in i det nya säkerhetsläget med omfattande samhällsproblem i vårt land. Det gäller tryggheten, sjukvården, energin, äldreomsorgen, långtidsarbetslösheten och möjligheten att leva och bo i hela Sverige. Det är problem som nu delvis förstärks av kriget men som också, förstås, skyms av dess mörka närvaro.

När det gäller dessa problem behövs en regering som inte enbart skyller problemen på yttre omständigheter utan också ser orsakerna och är beredd att göra någonting åt dem. Här har regeringen sin största svaghet, vilket också manifesteras i dagens vårproposition. För mig blir det uppenbart att Sverige behöver ett nytt politiskt ledarskap.

I stället för konkreta och omfattande reformer och en plan för hur vi ska hantera dessa problem får vi alltmer av talepunkter.

Från regeringens sida säger man coronaköer om vårdköerna. Men statistiken visar att köerna mer än fördubblades mellan 2014 och 2019, alltså före pandemin. Det ökade från 40 000 till 90 000 personer i orimlig väntan på behandling. I dag är det 160 000 personer.

Vården är så ojämlik i Sverige i dag att människor flyttar mellan regioner för att få den vård de inte kan få i den egna regionen. Och det var först när den budget som Kristdemokraterna och Moderaterna förhandlade med Sverigedemokraterna vann här i kammaren som vi fick en satsning på fler vårdplatser, trots det faktum att Sverige har lägst antal vårdplatser per capita i hela EU.

Nu gör regeringen förstärkningar när det gäller sjuksköterskor i vårändringsbudgeten. Det tycker jag är bra. Men man kan också konstatera något och läsa högt ur vårändringsbudgeten. Regeringen skriver så här: Hälso- och sjukvårdens kapacitet har under de senaste åren blivit alltmer ansträngd, vilket lett till sämre tillgänglighet för patienterna. Det har också resulterat i en ökad beläggningsgrad och högre belastning på vårdavdelningarna, inklusive akutmottagningarna.

Det är som om detta liksom bara har hänt. Det har hänt med sju år av socialdemokratisk regering. Det är en beskrivning av det som har inträffat på vårdens område under nuvarande regi.

De el- och bränslepriser som plågar hushåll och som får lantbrukare att lägga ned, nu när vi som mest behöver matproduktion, ska man skylla på Ryssland. Putinpriser, säger man. Visst finns det en sådan effekt, men statistiken visar samtidigt att spotpriserna på el ökade med nära 300 procent före Putins krig. Och en stor del av elprisökningen kan härledas till nedläggningen av fungerande kärnkraft. Det har till exempel Energiforsk visat.

Och när regeringen väl drivs att agera blir det med förslag med en del rätt märkliga effekter, som elpriskompensationen eller den föreslagna bilägarpengen. Det blir bidrag för att betala för höga skatter.

Det går inte heller att stå här utan att ta upp de upplopp som har varit under påskhelgen. Våldsverkare har attackerat svensk polis. 26 poliser har blivit skadade. De demokratiska värdena har utmanats. Stadsdelar och människor som bor i de stadsdelarna har drabbats på ett mycket påtagligt sätt.

Detta är naturligtvis ett akut problem, men det är också ett strukturproblem. Polisen är inte dimensionerad för den här uppgiften. Regeringen har inte gjort tillräckligt när 3 000 poliser har lämnat kåren sedan 2014 av andra skäl än pensionering. Arbetsvillkoren har inte varit tillräckligt bra. Polisen har inte fått de verktyg de har efterfrågat och inte heller verktyg för att kunna hantera denna typ av upplopp.

Det krävdes en ny budget från Moderaterna och Kristdemokraterna, tillsammans med Sverigedemokraterna, för att lönesatsningen på inte minst poliser i yttre tjänst skulle återkomma i budgetsammanhang.

Det är viktigt att vi tar tag i de strukturella problemen för att få en polis och ett helt rättsväsen som klarar utmaningen.

Fru talman! Långtidsarbetslösheten tycks närmast vara bortglömd av denna regering. Man försöker visserligen inte skylla på någon annan men väl skyla över problemen när man helt enkelt har avskaffat målet om att ha Europas lägsta arbetslöshet.

Nu visar statistiken att långtidsarbetslösheten vuxit, nästan oavsett konjunktur. Nu omfattar den 176 865 personer som inte får visa vad de går för eller bli del av en arbetsgemenskap. De långtidsarbetslösa fortsätter att öka både som andel och i antal på svensk arbetsmarknad. Det är ett enormt misslyckande.

Den politiska passivitetens pris är påtagligt. Nu lovar regeringen att vara aktiv. Nu ska man vända på varje sten, efter dessa misslyckanden.

Fru talman! Detta duger inte. Nu måste vi få på platsreformer som stöttar hushåll och som ser till att polisen får det de efterfrågar för att kunna knäcka gängbrottslighet och grov organiserad brottslighet. Vi måste få en energipolitik på plats som skapar framtidstro och investeringsvilja för att säkra goda villkor för industrin men också för hushållen. Och vi måste reformera jobbpolitiken, så att det lönar sig att arbeta och så att vi bryter passivitet och utanförskap som håller på att permanentas i Sverige.

Fru talman! Jag noterar finansministerns positiva ord om civilsamhällets insatser, och jag delar dem. Jag tycker att det är oerhört fint och bra att se att civilsamhället sträcker ut en hjälpande hand, trots sina egna problem. De har faktiskt haft det ganska tufft efter pandemin, men nu står de ändå där och sträcker ut en hjälpande hand. Men jag menar att vi också här, fru talman, behöver göra mer: se till att civilsamhället både kan klara sin ordinarie verksamhet och kan fortsätta att outtröttligt sträcka ut en hand till dem som behöver, inte minst till dem som flyr till vårt land just nu.

Fru talman! Det finns mycket att göra. Det finns mycket att göra i Sverige. Det finns hopp om en bättre framtid. Men min slutsats är att Sverige behöver en ny regering för att det ska vara möjligt att lösa de stora samhällsproblemen. Vi kristdemokrater är redo. Vi har politiken. Vi är redo för ett sådant regeringsskifte.

Anf. 7 Mats Persson (L)

Fru talman! Vladimir Putins fasansfulla invasion av Ukraina är vår tids mest fruktansvärda händelse. Den ställer vår kontinent inför helt nya frågor, och den innebär helt nya problem för oss att hantera.

Jag är väldigt stolt över Sverige. Jag är väldigt stolt över vårt land och över vår demokrati, och den är värd att försvara. Nu krävs det handling. Nu krävs det att vi rustar upp det svenska försvaret. Nu krävs det att vi går med i den transatlantiska länken och Nato. Och det krävs att vi gör oss mindre beroende eller inte alls beroende av den ryska gasen.

Fru talman! Jag är också väldigt stolt över de poliser som i helgen försvarade vår demokrati, de poliser som i tjänst tog ansvar för att stå upp för våra demokratiska rättigheter och för vårt land och som när ligister, kriminella galningar, attackerade dem stod pall och stod emot det fasansfulla våld som de utsattes för.

Mitt förtroende för polisen är mycket stort. Mitt förtroende för den här regeringen och för Morgan Johansson, som under åtta år varit justitieminister, är obefintligt. Morgan Johansson borde ha avgått för länge sedan.

Polisen har inte de befogenheter man behöver. Helgens fasansfulla händelser visar just detta. Man har fått för lite resurser men framför allt för lite befogenheter för att kunna agera vid denna typ av händelser. Straffen behöver höjas. Polisens redskap och befogenheter behöver bli mycket större.

Men, fru talman, vi behöver inte bara ha tuffa tag mot brotten. Vi måste också ha tuffa tag mot brottens orsaker. Den som klarar skolan blir inte gängkriminell. Men det finns barn och ungdomar som inte klarar skolan, som växer upp utan föräldrar som försörjer sig själva och som inte ser kopplingen mellan att mamma och pappa arbetar och att det finns mat på bordet på kvällen. Detta skapar en grogrund för kriminalitet och utanförskap, som är basen för den fruktansvärda gängkriminalitet som nu växer sig stark i vårt land.

17 000 barn och unga lämnar varje år skolan utan att kunna tillräckligt för att komma in på gymnasiet. Det är 17 000 barn och ungdomar varje år – efter åtta år med socialdemokratiskt styre i Sverige. Kopplingen – sambandet – är väldigt tydlig.

I den politiska debatten förs det nu fram förslag om att ta bort föräldrarnas rätt att välja friskola, att bussa elever och att hålla på med lottning när det i själva verket är mer ordning och reda i skolan som vi behöver. Lärarna behöver få bättre befogenheter, och vi behöver fokusera på kunskap i den svenska skolan. Det är ju det som är det stora problemet, inte att föräldrar vid köksbordet kan välja själva vilken skola de vill att deras barn ska gå i. Den vänsterpolitiska dogmatismen, där klasskampen går för långt, skär nu rakt in i köksbordet hos svenska barnfamiljer. De ska inte längre ska få bestämma vilken skola deras barn ska gå i, utan det ska lottas och bussas – när problemet är att barnen inte lär sig tillräckligt.

Fru talman! Människor lever i ett bidragsberoende, och politiken har inte de höga förväntningar på människor som vi ska ha. Människor tar passivt emot bidrag år efter år, barn växer upp i fasansfulla miljöer och arbetslösheten riskerar att gå i arv. Det är en mycket allvarlig utveckling och en grogrund för den gängkriminalitet som vi ser.

Det behöver bli enklare och billigare att anställa. Vi måste ha högre krav på människor. Människor som kan arbeta ska arbeta, och samhället, som i dag har abdikerat på detta område, måste vara mycket tydligare med att vi ska ha höga förväntningar på att människor försörjer sig själva. Klart slut, punkt slut!

Fru talman! Före Putins invasion av Ukraina var det många av oss som var mycket bekymrade och oroliga över de galopperande elpriserna. I södra Sverige, där jag själv bor, har vi haft elkris i fyra fem år. Det har sedan länge räckt med att öppna upp en dagstidning i södra Sverige för att förstå att det är något som är knäppt med svensk energipolitik.

Grundproblemet är att vi för det första inte vill bli beroende av den ryska gasen och att vi för det andra har lagt ned svensk, fin kärnkraft. Aktiva politiska beslut i denna kammare har inneburit att Ringhals 1 och 2 nu är nedlagda. Konsekvensen är mycket tydlig: Människor får högre elpriser. Elräkningen blir något som man är orolig för när den kommer i brevlådan och man öppnar den, och man funderar på hur man ska ha råd att betala den. I stället för att dela ut bidrag för att betala höga skatter eller för att kompensera för en fatalt misslyckad energipolitik borde vi naturligtvis sänka elskatterna och framför allt se till att vi bygger ut kärnkraften så att elpriserna kan vara låga.

För en person som jag själv, som bor i Lund, är priset för el 400-500 procent högre än för en villaägare i Luleå, trots att villan är lika stor. Vad är rättvisan i detta – att någon som bor i södra Sverige ska betala 100 procent mer än någon som bor i norra Sverige för samma sak? Det är inte rättvist. Det är orättvist, och det är en följd av att man har lagt ned den svenska, fina kärnkraften.

Fru talman! Sverige går åt fel håll. Sverige blir alltmer segregerat, och efter åtta år med socialdemokratiskt styre är min slutsats mycket tydlig: Sverige behöver en ny, liberal, borgerlig regering. Sverige behöver ett maktskifte. Vi behöver en ny start för Sverige så att vi kan ta itu med många av de stora problem som Sverige har just nu och kommer att ha i framtiden.

Gängkriminaliteten, skolan och elkrisen är tre stora problem som i dag är något som bekymrar oss alla och som gör att vi är många, inklusive mig själv, som inte längre känner den stolthet över Sverige som vi gjorde förr. Man var van vid att elpriserna var låga. Man kunde lita på staten och på att vi har ganska låga elpriser i Sverige. Man kunde lita på att man får välja skola själv och att barnen lärde sig rätt mycket i skolan – tillräckligt mycket för de allra flesta. Man kunde lita på att polisen kom när man ringde, och man kunde känna sig trygg i sin vardagsmiljö. Allt detta kan vi inte längre lita på. Mycket av ansvaret för detta vilar på den socialdemokratiska regeringen, som efter åtta år vid makten nu lämnar efter sig ett arv som är mycket tungt att bära för väldigt många, inte minst för framtida generationer.

Fru talman! Sverige behöver en liberal, borgerlig regering. Vi behöver satsa på skolan. Vi behöver hantera elkrisen. Vi behöver ta krafttag mot gängkriminaliteten. Om vi gör detta kan vi göra Sverige till ett mycket bättre land, ett land som vi alla kan känna stolthet över.

Anf. 8 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Det har varit en mörk påskhelg. I flera svenska städer har upplopp skapat kaos, och människor har brutalt misshandlat och hotat de poliser som är satta att skydda oss och vårt öppna samhälle. Det ska inte kunna hända.

Samtidigt som upploppen spred sig har Putin eskalerat kriget i Ukraina, och en naturkatastrof har svept in över Sydafrika med hundratals dödsoffer som följd. Kriget och klimatkrisen skördar sina offer, och mer kommer det att bli om vi inte agerar nu. Utvecklingen ser dyster ut, men vi vet att det går att kämpa emot, att ändra riktning.

Det finns inget som kan rättfärdiga det våld som människor tagit sig rätten att utöva både mot polisen och mot varandra under de dagar som gått. Där polisen attackeras attackeras hela samhället, och där samhället attackeras attackeras också du och jag.

Upploppen och kravallerna är tyvärr bara toppen av ett isberg av det våld som människor varje dag utsätts för, både på gatan och i hemmet. Hundratals unga killar går varje dag tungt beväpnade och sätter skräck i bostadsområden. Tusentals kvinnor blir varje dag slagna, hotade och våldtagna. Detta är Sverige i dag, men det behöver inte vara Sverige i morgon. För vi kan bättre.

Det finns inte något som helst utrymme för våldet i ett grönt samhälle. De som bär vapen, skjuter, hotar och sätter skräck i hela områden ska bort från gatan och in i fängelse. De män som våldtar, hotar och slår, även inom hemmets väggar, ska straffas för det. Polisen och rättsväsendet ska få de resurser som krävs för att vända utvecklingen och stoppa kriminella och kravaller innan våldet eskalerar. Då måste poliser också få vara poliser och inte som nu behöva sitta inne på passexpeditioner. Fler civila måste kunna anställas.

Men vi får inte lura oss att tro att vi kan stanna vid bara höjda straff och ökade resurser till polisen, även om vi gjort historiskt stora satsningar på det. För att skapa ett grönt folkhem finns det inte heller något utrymme för ett samhälle som sviker eller som ger upp om människor.

Ett rättvist Sverige, en jämlik skola och ett samhälle där alla verkligen är lika mycket värda byggs inte av sig självt. Det är vi som behöver bygga det tillsammans, och vi måste våga inse att det kommer att kosta pengar och ta tid.

För att skapa framtidstro behövs en stark välfärd. Människor måste kunna känna trygghet och ha ett jobb att gå till. Fattigdom genererar inga jobb, och det förbättrar inte integrationen eller Sveriges utveckling. Vi har därför nu presenterat förslag som ska hjälpa de mest utsatta hushållen. Vi har ett garantitillägg till Sveriges pensionärer. Vi har en elpriskompensation till fler och svagare hushåll. Vi har sänkt skatt i glesbygd, sänkt moms på mat, höjda studiebidrag och mycket mer, för vi bygga Sverige starkt.

Fru talman! Det har gått nästan två månader sedan Putin inledde sitt brutala krig mot Ukraina. Sedan dess har miljoner människor drivits på flykt från sina hem. En liten del av dem som flytt från Ukraina har kommit hit. Nu är det upp till oss att inte bara ta emot dem med öppna armar utan också klara av att lägga grunden för ett liv här, oavsett hur länge de tvingas stanna.

Generositeten och solidariteten från det svenska folket och civilsamhället är oerhört imponerande och glädjande, men när fler kommer måste vi se till att det blir en jämn fördelning mellan landets kommuner. De som nu kommer måste omfattas av samma regler och rättigheter som dem som beviljats uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl. Det innebär att de ska ha rätt till etableringsersättning, utbildningsinsatser och hjälp att hitta jobb och att de ska få tillgång till svenska för invandrare. De som har fyllt 18 år men ännu inte studerat färdigt på gymnasiet bör få fullgöra sin utbildning här i Sverige.

Detta är kostsamt, men det är också det enda försvarbara att göra. Men det är också en utgift som är en investering. Att då låta världens allra fattigaste betala denna nota och göra Sveriges kommuner till våra största biståndsmottagare är ingenting annat än skamligt.

Vi får dagligen nya rapporter om hur svälten breder ut sig, hur jämställdheten går tillbaka, hur demokratin försvagas och hur klimatförändringarna försvårar för människor att klara sitt liv och uppehälle. Då är det tid för ökat internationellt stöd och samarbete och inte mindre.

Fru talman! För några veckor sedan talade den ukrainske presidenten Zelenskyj till oss i denna kammare. Det var ett tal som verkligen kröp under skinnet och som kändes väldigt speciellt eftersom det också verkligen är blodigt allvar. Han bad också om hjälp från Sverige. Och vi gör mycket. Vi skickar utrustning och inför skarpa sanktioner. Men han bad också om att vi skulle stoppa köp av rysk gas och olja. Då sa många partier nej. Jag hoppas att vi nu ser en större enighet i fråga om det. Vi står nämligen inte maktlösa inför krigets terror, utan om vi vill och vågar kan vi göra vår del för att stoppa invasionen. Vi i Miljöpartiet vet att vi inte behöver välja mellan att stötta Rysslands krig och att värna klimatet.

Fru talman! I den politiska debatten verkar alltför många göra både miljö- och klimatfrågan till något valfritt – något som vi kan välja att agera på eller låta bli. I verkligheten är det precis tvärtom. Den som väljer att låta bli utsätter inte bara kommande generationer för stora faror utan också oss som lever här och nu. Vi lever nämligen inte längre i en tid då man kunde tala om klimatförändringarna och deras konsekvenser i abstrakta termer eller som något som kommer att drabba barn och barnbarn.

Klimatarbetet måste pågå med full kraft. Men också den biologiska mångfalden är starkt hotad och avgörande för planetens möjlighet till återhämtning. Vi vill att de pengar som är till för skydd av skog och värdefull natur ska öka och inte minska.

Nu måste Sverige klara multipla kriser och i stället bygga det gröna folkhemmet. Vi har kunskapen, resurserna och viljan. Men då måste vi också våga satsa på hållbarhet och inte som nu sänka klimatskatterna och elda på klimatkrisen. Vi måste stärka klimatarbetet, välfärden och jämlikheten. Bara så kan vi bygga Sverige och världen bättre.

Anf. 9 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Elisabeth Svantesson, Moderaterna, ville göra ett bokslut. Jag tänkte också börja lite i den ändan. Vi har just gått igenom en pandemi. Och hur man hanterar en kris säger väldigt mycket om ens politiska prioriteringar och ens värdegrund. Jag tycker också att vi ska lära oss någonting av denna pandemi.

Vi gick in i denna pandemi med starka statsfinanser. Vi hade vänt underskott till överskott, så vi hade ekonomiska muskler för att gå in med väldigt omfattande stöd till företag, till hushåll, till kommuner och till regioner för att hantera pandemins åverkningar på ekonomin. Detta var viktigt.

Vi införde korttidsarbete som innebar att 600 000 människor fick gå ned i arbetstid. Staten tog delar av kostnaderna, men människor blev inte av med jobbet under pandemin. Under pandemin gick vi in och höjde a-kassenivåerna, så att de som trots allt blev arbetslösa inte skulle bli fattiga under pandemin. Vi gick in med stöd till enskilda och till företag för att hantera sjukkostnaderna, så att man kunde vara hemma när man blev sjuk, för att vi tillsammans skulle bäras genom krisen.

Vi valde att överkompensera kommuner och regioner. För varje skattekrona som föll bort fick de tre för att vi inte skulle lägga en välfärdskris på pandemikrisen. Det är en väldigt stor skillnad mot finanskrisen 2008–2009. Då sänkte man a-kassan, och då hade man inget korttidsstöd. Utanförskapet växte, och vi fick inte igång arbetsmarknaden efter krisen. Nu ser vi att arbetslösheten är lägre än före pandemin. Fortfarande har vi problem med långtidsarbetslösheten. Därför sker nya insatser med etableringsjobben. Vi ser fortfarande stora behov i sjukvården. Men vi ser att vi kunde försvara sjukvården mitt i ett läge då det var stora problem.

Dessa erfarenheter, att sätta vanligt folk först också i krislägen, är någonting som vi ska bära med oss nu när vi har ett krig i vår omvärld som skapar väldigt stor osäkerhet.

Anf. 10 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! De senaste dagarnas upplopp, de senaste årens många dödliga skjutningar – 20 bara de första 100 dagarna i år – de senaste årens kriminalitet som har brett ut sig på ett sätt som vi aldrig har sett dess like till bär Mikael Damberg ett stort ansvar för. Han och den regering som han sitter i har inte lyckats vända utvecklingen. Tvärtom har den eskalerat.

Mina ganska enkla och korta frågor till finansministern när han nu har lämnat en budget på riksdagens bord är: Vad i denna budget kommer att göra att Sveriges poliser får fler kollegor? Vad i denna budget ger polisen fler och mer effektiva verktyg? Och vad i denna budget gör att fler kriminella sätts i fängelse under en längre tid?

Anf. 11 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Jag sitter i en regering som har tagit ansvar för att vända utvecklingen och satsa väldigt mycket mer på polisen. Vi har startat två nya polisutbildningar. Bara i år får polisen omkring 2,85 miljarder kronor mer i resurser. Till sommaren kommer 700 polisstudenter att ta examen och börja ta anställning runt om i Sverige. Vi har skärpt över 60 straff – jag tror det är uppemot 70 straff. Det kommer mer, inte minst den stora gängbrottsutredningen. Vi kommer att gå vidare och slå också mot finansieringen, där vi tittar på hur vi kan konfiskera dessa gängs tillgångar i mycket större utsträckning än tidigare. Det krävs ett kompakt arbete för detta. Det är ett arbete som är viktigt. Detta arbete sker faktiskt i stor utsträckning i samarbete i denna kammare för att genomföra dessa satsningar.

Men Moderaterna får vara lite försiktiga med att ha ett för högt tonläge. Det var ni som drog ned på polisutbildningen med 90 procent. Det ökade inte antalet poliser i Sverige under lång tid. Jag tror att det är bättre att vi enas om att göra detta på riktigt och långsiktigt. Och det har vi börjat att göra.

Anf. 12 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Jag tror att många längtar efter och önskar att ansvariga politiker också tar ansvar. Har man haft ansvar i åtta år – det har blivit 1 700 poliser under denna tid – får man ta ansvar för det. Det blev alltså 2 700 under alliansåren.

Fru talman! Vet ni vad, jag tror att människor vill veta vad som kommer härnäst. Vad är det då i denna budget som kommer att ge polisen fler kollegor och som kommer att se till att fler kriminella kan sättas i fängelse? Och vilka verktyg kommer man att betala i denna budget?

Fru talman! Det är ett dystert bokslut. Det är ett mörkt bokslut. Och jag hör en finansminister som verkar rätt så nöjd, som använder många ord men som återigen gång på gång inte agerar. Utvecklingen har gått åt fel håll. Den eskalerar. Och vad är det i budgeten som kommer att förändra den utvecklingen?

Anf. 13 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Våra satsningar är långsiktiga och strukturella. Våra anslag till Polismyndigheten tror jag är dubbelt så stora som anslagen under den moderatledda regeringen. Nästa steg i utbyggnaden av Polismyndigheten kommer till sommaren, då över 700 poliser kommer att ta tjänst över hela Sverige. Vi fortsätter utbyggnaden. Jag tror att den senaste siffran visade att vi nu har 6 000 fler anställda i Polismyndigheten. Vi har aldrig haft så många poliser, och vi har aldrig haft så många civilanställda. Men är jag nöjd? Nej, därför att vi ser att vi har problem med trygghet. Vi måste stärka samhället. Då måste vi också avsätta pengar, skärpa straffen och se till att förebygga och förhindra nyrekryteringen till gängen. Där har tyvärr oppositionen, och inte minst Moderaterna, väldigt få förslag om hur man minskar nyrekryteringen till gängen. Man måste klara båda delarna för att öka tryggheten i Sverige långsiktigt.

Anf. 14 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Det är en något besynnerlig väg Socialdemokraterna har slagit in på i den ekonomiska politiken.

När elpriserna rusar skickar man ut ett kontantbidrag till hushållen så att de har råd att betala elräkningen, i stället för att sänka skatten. Jag tog själv emot den facila summan av 224 kronor och 24 öre.

När bränslepriserna rusar skickar man ut ett kontantbidrag till bilägarna som inte ens räcker till att fylla tanken, i stället för att sänka skatten.

När pensionärerna halkar efter löntagarna skickar man ut ett pensionsbidrag till de äldre, i stället för att stärka pensionssystemet långsiktigt.

Så här kan man såklart jobba, fru talman, men jag upplever inte att det är alldeles förtroendeingivande. Min fråga till finansministern är därför: Är det detta vi ska komma att förvänta oss av Socialdemokraterna framgent? Ska alltså skattetrycket, för allt smör i Småland, upprätthållas på skyhöga nivåer – och när folk sedan inte har råd att betala skatten skickar man ut ett kontantbidrag till dem?

Anf. 15 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Den här regeringen ser verkligen till att prioritera vanligt folk, vilket jag tog upp i mitt anförande.

Vi ser nu helt exceptionella elpriser. De steg redan innan invasionen men även till följd av att Putin började minska gasleveranserna till Europa; han drev ju upp priserna. Då måste man agera för att skydda svenska hushåll, och vi gjorde det på det sätt som gav snabbast resultat. Vi diskuterade ganska mycket om det gick att sänka skatten retroaktivt, men det gick ju inte. Det skulle ha fått helt orimliga konsekvenser. Ideologi kan inte få gå före verklighet för vanligt folk, utan det är mer pengar i plånboken för dem som har haft de dyra elräkningarna som måste komma först.

Det är på samma sätt nu: Nu sänker vi bensin- och dieselpriset till EU:s miniminivå för dieselskatt från den 1 maj. Vi gör det, och eftersom det finns EU-regler som gör att vi inte kan komma längre förbereder vi också en drivmedelskompensation. Det är väl fullt rimligt att man gör det som krävs för att stötta hushållen, men problemet är ju att Sverigedemokraterna inte har någon som helst miljöpolitik i allt detta. Det kommer att vara både kortsiktigt och kostsamt för Sverige.

Anf. 16 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Det var i och för sig svar på frågan: Det är så här vi ska bedriva ekonomisk politik från och med nu. Jag tror inte att det är förtroendeingivande.

Jag kan också notera att finansministern inför släppet av den ekonomiska vårpropositionen hade en debattartikel i Dagens Nyheter där han å ena sidan sa att det är viktigt med en massa stimulanser men å andra sidan avrundade hela debattartikeln med att konstatera att det är jättefarligt för inflationen om man bara stimulerar ekonomin och skickar ut en massa kontantbidrag till höger och vänster. Han går alltså lite grann i polemik med sig själv där.

Nästa fråga är därför: Hur påverkar den här typen av kontantbidrag inflationen? Hur kommer de att påverka inflationen? Det måste rimligen vara vettigare att sänka skatterna. Om det inte går att sänka dem retroaktivt, sänk dem från och med nu då – från och med i morgon eller i övermorgon och framgent – i stället för att vi ska ha så höga skatter att folk inte har råd att betala dem!

Anf. 17 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Vi har väldigt höga priser vid pump i dag, och därför sänker vi skatten på diesel till EU:s miniminivå från den 1 maj. Däremot kan en regering som är ansvarsfull inte välja vilka lagar den ska bryta mot och inte. Finns det ett regelverk måste en regering följa det, även när regelverket gäller på europeisk nivå.

Det är inte förtroendeingivande att stå och tala om sörja när vi talar om svenska skogsprodukter som kan användas som biobränsle, som driver fram nya jobb runt om i Sverige, som kan pressa priset på biodrivmedel och göra oss mindre beroende av rysk olja och gas – och som gör att svenska folket faktiskt kan fortsätta att tanka sin dieselbil utan att släppa ut fossila bränslen som bidrar till växthuseffekten.

Det här hänger ihop, men Sverigedemokraterna har aldrig förstått miljöpolitik och gör det fortfarande inte. Det vore ett väldigt stort problem för Sverige om Sverigedemokraterna fick inflytande över svensk ekonomisk politik eller miljöpolitik framöver.

Anf. 18 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Jag noterade att det varken i vårändringsbudgeten eller i finansministerns anförande fanns ett större fokus på exakt vad vi ska göra för att småföretagen ska kunna anställa fler personer. Det finns tyvärr inte alltid hos oppositionen heller.

Min fråga är helt enkelt: Anser finansministern att det är viktigt att fortsätta sänka kostnaderna för svenska småföretag att anställa, och varför finns i så fall detta inte med i budgeten? Varför går etableringsjobben inte längre till de små, icke kollektivanslutna företagen? Varför tar man bort jobbstimulansen, som skulle innebära att den som går från försörjningsstöd in i jobb fick behålla en större del av lönen – vilket hade gjort det mer lönsamt att byta från bidrag till arbete?

Anf. 19 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Det är viktigt att vi får fler jobb i Sverige och att inte minst små och medelstora företag kan vara den jobbmotor de ofta är genom att ge det första jobbet till någon som har kommit hit eller genom att skapa väldigt mycket nya jobb i servicenäringen. Det är ju det vi har sett. De har hållits tillbaka under pandemin, men nu ser vi att efterfrågan ökar. Vi har brist på arbetskraft i princip i alla sektorer.

När man lägger fram en budget gäller det att prioritera rätt insatser, och mina prioriteringar har gällt de långtidsarbetslösa – att se till att stimulera införandet av de etableringsjobb som faktiskt kan nå dem som är långtidsarbetslösa och nyanlända och som parterna har jobbat fram. De innebär att arbetsgivaren får betala ganska lite för att anställa en person på lång sikt, och det tror jag är ett sätt att få ned arbetslösheten och göra det under stabila villkor.

Sedan har jag hört krav på nya skattesänkningar, mer pengar till civilsamhället, mer pengar till jordbruket, mer pengar till skolan och mer pengar till sjukvården. Det finns många idéer i den här kammaren, men någonstans måste man också väga ihop detta och få ihop det till en budget. Det ansvaret vilar inte minst på mig som finansminister.

Anf. 20 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Jag tror att finansministern och jag båda två delar viljan att ha stabila och säkra statsfinanser. Det hoppas jag! Men för det krävs det intäkter, och för det krävs det en ökad sysselsättning, lägre arbetslöshet och fler jobb i växande småföretag.

Jag förstod därför inte riktigt svaret på frågan varför man inte, som Centerpartiet ville göra när vi samarbetade, kan bredda etableringsjobben till att omfatta även de små, icke kollektivanslutna företagen. Jag förstår inte heller varför regeringen nu har övergett det som Centerpartiet har drivit på, nämligen att ha en jobbstimulans och ett försörjningsbidrag som gör det lättare och mer lönsamt att som bidragstagare gå från försörjningsstöd in i jobb. Det behöver vi ju verkligen i det här läget, när vi har ett stort utanförskap.

Anf. 21 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Jag delar många av Centerpartiets åsikter om hur viktigt det är att vi fortsätter att skapa jobbtillväxt i Sverige och har en hög sysselsättningsnivå. Vi har ju näst högst sysselsättningsnivå i EU, men mer måste till. Framför allt måste vi nå grupper som står väldigt långt från arbetsmarknaden.

Jag är beredd att titta på flera olika varianter för att se till att fler människor kan gå från försörjningsstöd till jobb – jag stänger inte den dörren – men däremot var det inte möjligt att gå vidare med det förslag som låg på bordet. Det var inte färdigt och fungerade inte helt och hållet. Däremot kommer vi att fortsätta jobba för att arbetsmarknaden ska växa och för att ta vara på förutsättningarna att ge människor ett arbete. Där tror jag att etableringsjobbet, som parterna har varit med och jobbat fram, är ett viktigt ytterligare steg för att ge både långtidsarbetslösa och nyanlända jobb i vårt land.

Anf. 22 Ali Esbati (V)

Fru talman! Under pandemin blev det tydligt vilka som inte kunde stanna hemma. Samhället funkar inte utan att undersköterskor, förskollärare och busschaufförer går till jobbet, och den som måste vara på plats kan inte flexa ut eller jobba hemifrån.

Därför är det svårbegripligt att en socialdemokratisk regering i Sverige inte avskaffar karensavdraget. I flera av våra nordiska grannländer är det självklart att löntagarna inte ska stå för hela kostnaden vid sjukdom. Vänsterpartiet har redan i årets budgetförslag lagt fram förslag om att avskaffa karensavdraget permanent, men S lyckades inte med mer än att lägga fram ett slags långdragen utredning.

Andra pandemiåtgärder är ju kvar, som stöd och subventioner till redan lönsamma företag, men låg- och medelinkomsttagares karensersättning var man desto snabbare att rulla tillbaka. Tycker inte Socialdemokraterna att undersköterskor, förskollärare och busschaufförer ska ha rätt till ekonomisk trygghet om de blir sjuka? Varför röstade i så fall S vid månadsskiftet nej till Vänsterpartiets förslag om att förlänga karensersättningen till dess att utredningen är klar?

Anf. 23 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! När vi inte längre klassar covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom har vi i princip skalat ned och avvecklat de olika stöd och extra subventioner som har funnits under den här tiden.

Det är dock, som Ali Esbati säger, rimligt att vi tar oss en stor funderare på erfarenheterna från pandemin. Vi har tillsatt en utredning just i syfte att se på hur detta slår och vad det innebär för kontaktyrken, där personalen jobbar nära människor, att faktiskt ha råd att gå hem när pandemin slår till. Vad finns det för slutsatser om att dagens system kan bli mer solidariskt och att bördorna kan bäras mer rättvist?

Detta är definitivt en viktig fråga för oss, men vi vill ha ett ordentligt underlag som visar på hur man kan göra detta utan att riskera att det också får snedvridande konsekvenser. Vi vet ju att olika grupper i dag har väldigt olika förutsättningar för att stanna hemma, och därför tycker jag att det är rimligt att utredningen också tittar på det.

Vi har tillsatt utredningen, och jag väntar med stort intresse på svaren.

Anf. 24 Ali Esbati (V)

Fru talman! För den som blir sjuk är det ju ingen större skillnad om sjukdomen klassas som samhällsfarlig eller inte; det är ju att man måste stanna hemma som är problemet. Vi vet att de förutsättningarna är väldigt olika. Vi har också några decenniers erfarenhet av detta, så detta med karensen är ju inte en ny fråga i sig.

Det som hände under pandemin var att vi fick detta i blixtbelysning – vi fick det extra tydliggjort. Vi såg också att om man ger bättre stöd till dem som är sjuka innebär det inte att alla möjliga människor börjar stanna hemma okynnesmässigt. Vi har det ju redan så att man betalar när man är sjuk, eftersom man inte får ut kostnaden fullt ut.

Vad är problemet för Mikael Damberg, Socialdemokraterna, med att säga att man vill ta bort det här och ha en rimligare sjukförsäkring? Det är detta som egentligen är frågan.

Anf. 25 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Under pandemin har den socialdemokratiskt ledda regeringen visat att det går att höja ersättningen. Vi gjorde det temporärt för att underlätta för människor att stanna hemma vid sjukdom och för att minska smittspridningen när vi hade en samhällsfarlig sjukdom och ett exceptionellt läge där vi var tvungna att jobba speciellt med denna fråga.

Jag tycker att erfarenheterna har visat att det finns något att göra här. Vi behöver öka tryggheten. Jag förstår att Vänsterpartiet nu har hoppat över utredningen och går rakt in på en lösning som innebär att detta helt ska bort. Jag tycker att det är rimligt att vänta på utredningens resultat innan man tar ställning till exakt hur man ska göra.

Att öka tryggheten och se till att det blir mer rättvist är inriktningen från den socialdemokratiska regeringen.

Anf. 26 Jakob Forssmed (KD)

Fru talman! Tack, finansministern, för anförandet!

Långtidsarbetslösheten är ett gissel. Den påverkar människors hälsa i grunden. Den påverkar offentliga finanser. Den sätter press på människors sociala situation.

Finansministern säger att han i den här vårbudgeten prioriterar de långtidsarbetslösa. Det som finns är ett fyra år gammalt förslag som parterna kom överens om. Regeringen kan dock fortfarande inte säga när det kommer att införas. Det handlar om en satsning på 50 miljoner till Arbetsförmedlingen och etableringsjobben.

Är det detta som finansministern menar med att det nu satsas på de långtidsarbetslösa? Det är ju oerhört svagt. Det är också så att man blir rädd för att finansministern kommer att prioritera andra områden på samma sätt, med den svaghet som denna åtgärdskatalog innebär.

Anf. 27 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Nej, på det sättet är det inte. Det finns avsatta resurser hos Arbetsförmedlingen för att jobba med just etableringsjobben. Det här är en extra satsning för att få fart på etableringsjobben och se till att de sprids. Vi räknar med att de ska kunna börja jobba vid halvårsskiftet eller innan dess. Detta är en viktig reform som parterna har varit med om att jobba fram, som når långtidsarbetslösa och nyanlända och som rejält minskar arbetsgivarens kostnad för att göra en anställning.

Jag är besviken över att det har tagit så lång tid innan reformen kommit på plats, men nu när den finns på plats ska vi använda den maximalt för de grupper som reformen är tänkt för.

Jag kan bara beklaga att man när man justerade den förra budgeten som gick genom riksdagen kliniskt plockade bort insatser just för extratjänster. De skulle kunna gå till den grupp långtidsarbetslösa som har absolut svårast att få jobb på svensk arbetsmarknad. Nu var det dock Forssmed som tog bort de pengarna – inte jag.

Anf. 28 Jakob Forssmed (KD)

Fru talman! Skälet till detta är att vi fokuserar på det som fungerar. Vi vet sedan tidigare att man får en större effekt om man stärker subventioner när det gäller nystartsjobben. Detta har fungerat tidigare. Det var också det som vi valde att fokusera på i vår budget, för vi kan inte passivt se på när regeringen lämnar de långtidsarbetslösa i sticket och ger upp om dem. Man försöker med samma åtgärder som inte har fungerat – extratjänster som ger en väldigt låg övergång i en varaktig anställning för personer.

Jag tycker också att detta med etableringsjobben är bra och vällovligt, men det har tagit fyra år att få det på plats. Finansministern kan fortfarande inte säga exakt när det kommer; det kommer kanske vid halvårsskiftet eller möjligen tidigare.

När exakt kommer detta, och vad bedömer finansministern att det kommer att ge för effekter på arbetsmarknaden?

Anf. 29 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Det är ju inte vi som godkänner etableringsjobben, utan det är kommissionen. Det är därför vi är i händerna på en europeisk process, och det är därför det är väldigt svårt att sätta ett exakt datum. Vi får dock positiva signaler, och vi räknar med att detta kommer att kunna genomföras.

När det här togs fram räknade parterna med att omfatta ungefär 10 000 individer av dem som har väldigt svårt att komma in på arbetsmarknaden, vilket jag tror är bra.

Forssmed säger att långtidsarbetslösheten ökar, men det stämmer inte med den vanliga definitionen av långtidsarbetslöshet. Den minskar något nu – alltför långsamt, men den minskar. Antalet som har varit arbetslösa mer än två år fortsätter däremot att öka, och i den gruppen har jag sett väldigt lite statistik om att nystartsjobben fungerar. Det krävs en annan palett av åtgärder för att dessa människor ska komma tillbaka till arbetsmarknaden. Extratjänsterna var ett sådant verktyg.

Anf. 30 Mats Persson (L)

Fru talman! Svensk energipolitik går in i ett nytt skede, skulle jag vilja säga, med tanke på Putins invasion av Ukraina. Det måste vara så att säkerhetspolitik nu blir viktigare. Vi måste se till att vi inte blir beroende av den ryska gasen. Sverige behöver ta ett större eget ansvar för energipolitiken.

De höga elpriser vi har nu beror på att vi har lagt ned kärnkraften. Vid tre tillfällen under åren 2019-2020 har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet röstat nej till initiativ i den här kammaren för att stoppa stängningen av kärnkraften i Ringhals utanför Varberg. Varför röstar Socialdemokraterna nej till kärnkraft i Sverige?

Anf. 31 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Det finns inga hinder för att bygga ny kärnkraft i Sverige i dag. Jag välkomnar dem som vill göra det. Jag är positiv till all teknikutveckling. De nedläggningar av kärnkraftverk som skett i Sverige har ju haft att göra med marknadsbedömningar och att det inte har varit lönsamt att göra de investeringar som krävts.

I de budgetmotioner och den budgetreservation som gick igenom riksdagen fanns det inte en krona från oppositionens sida för att stimulera eller subventionera ny kärnkraft. Faktum är ju att de stora intressena för att bygga ny energi i Sverige och kraftigt öka tillgången på el till konkurrenskraftiga priser ligger på vindsidan. Vi ser enorma intresseanmälningar för att bygga ny vindkraft. Den stora industrin i Sverige vill ha energin nu – inte om 15–20 år. Svenska hushåll vill också ha lägre priser snart – inte om 10–15 år.

Jag har ingenting emot kärnkraft, men det kommer inte att lösa frågan här och nu. Då måste man vara öppen för olika energislag som snabbt kan bidra till mer energi och hyggliga priser.

Anf. 32 Mats Persson (L)

Fru talman! Det vilar ett fundamentalt ansvar på Socialdemokraterna för de elpriser vi har just nu. Det är ett otroligt ansvar. Socialdemokraterna röstade nej till de tre initiativ som fanns i den här kammaren för att se till att vi hade kunnat ha kvar Ringhals i det här läget. Det hade inneburit lägre elpriser och en årsförbrukning motsvarande 2,4 miljoner lägenheter. Det hade underlättat enormt mycket för konsumenterna i det här läget om vi hade haft kvar den kärnkraften i Sverige, men aktiva politiska beslut, som Socialdemokraterna är ansvariga för, har hindrat detta.

Vägen framåt måste präglas av att vi bygger ut elproduktionen mycket kraftigt. Det kan handla om vindkraft, men det kommer inte att ske om vi inte också har kärnkraft. Det blåser inte alltid. Det blåser inte jämt i Sverige, och då måste det finnas kärnkraft som kan se till att hushållen kan ha billig och tillförlitlig el.

Än en gång: Varför röstade Socialdemokraterna nej till svensk kärnkraft?

Anf. 33 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Vi har inte röstat för att stänga några kärnkraftverk. Däremot har marknaden gjort bedömningen att det inte var lönsamt att göra nya investeringar och därmed avvecklat gammal kärnkraft i Sverige.

Vi har ett fundamentalt ansvar för elpriserna, säger Liberalerna. Var det så förra året också, då Sverige hade bland de lägsta elpriserna i Europa? Har vi ett fundamentalt ansvar för att vi har mycket lägre elpriser i Sverige än i Frankrike, som har mycket mer kärnkraft? Att ta i så mycket i sin argumentation blir kontraproduktivt.

Låt oss i stället enas om att det är öppet att bygga kärnkraft i Sverige om man vill. Dessutom ska vi se till att använda det stora intresse som finns för att runt om i Sverige bygga vindkraft, som här och nu kan leverera mer el till pressade priser och förse både hushåll och industri med den gröna el som verkligen behövs för att göra oss ännu mindre beroende av rysk olja och gas i Europa. Det kan också bli Sveriges bidrag till den säkerhetspolitiska situationen i Europa.

Anf. 34 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Konsekvenserna av Putins anfallskrig mot Ukraina drabbar inte bara våra närområden utan stora delar av världen. Det larmas redan, som jag sa, om ökad världssvält och risk för ökande konflikter och eskalerande krig runt om i världen. Den socialdemokratiska regeringens svar på detta är att göra massiva avräkningar på biståndet, vilket kommer att drabba världens mest utsatta hårt och dessutom göra världen än mer osäker.

Jag skulle vilja fråga finansministern vilka grupper det egentligen är den socialdemokratiska regeringen vill lämna därhän. Är det kvinnliga småbönder i utvecklingsländer som äntligen har ett hållbart jordbruk som ger intäkter och möjligheter till matsäkerhet för fler? Är det de kvinnliga fredsnätverken, som bidrar till hållbar konfliktlösning? Eller är det modiga MR- och demokratiaktivister?

Anf. 35 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Pandemin har tagit världen kanske flera årtionden tillbaka i utveckling, med större klyftor, mer fattigdom och de livsmedelspriser som nu ökar globalt sett. Därför är jag stolt över att Sverige är ett av få länder i världen som står bakom enprocentsmålet. Vi levererar väldigt stora summor till världens fattigaste länder för att utveckla deras ekonomier och bidra till jämställdhet, demokrati och humanitet.

Enligt de internationella regelverken finns det möjlighet att avräkna kostnader i biståndspolitiken när man tar emot kvinnor och barn som just nu flyr från Ukraina. Det är exakt det vi avser att göra i stor utsträckning i höst, eftersom Sverige just nu tar stora kostnader och ett stort ansvar, vilket vi vill göra för de kvinnor och barn som flyr från Ukraina. Det är fullt i enlighet med det internationella regelverk som handlar om biståndsfrågor.

Anf. 36 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret. Men jag noterar att det egentligen inte är ett svar.

Jag är naturligtvis glad att vi tillsammans står bakom enprocentsmålet för biståndet. Det är otroligt viktigt och någonting som vi helt riktigt kan vara mycket stolta över.

Bara för att det finns möjlighet att dra av från biståndet för flyktingmottagning är det inte ett tvång. Sverige har ju råd att göra både och: både ta emot de människor som i dag flyr från Ukraina och måste ha skydd och stöd och fortsätta att stötta världen när utvecklingen på så många områden just nu går i motsatt riktning.

Jag skulle vilja upprepa min fråga. Är det de kvinnliga småjordbrukarna, de kvinnliga fredsnätverken eller de modiga demokrati, MR- och miljöaktivisterna, som riskerar förföljelse, fängelse och tortyr, som den socialdemokratiska regeringen vill strypa finansieringen av?

Anf. 37 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Det är sant att det inte finns något internationellt regelverk som tvingar oss att göra de här avräkningarna, men det är fullt möjliga att göra dem enligt det Dacregelverk som finns. Det gjordes också 2015 i samband med den stora flyktingvågen. Då gjorde Sverige samma avvägning. Vi tog en del kostnader på biståndet för att vi tog ett stort humanitärt ansvar. Jag tycker att det är fullt rimligt att vi gör på samma sätt nu.

Däremot har vi varit tydliga med att det här inte kommer att bli enkelt. Det kommer att få konsekvenser. Men vi kommer inte att prioritera ned det humanitära biståndet, utan det kommer att ligga på en hög nivå även fortsättningsvis.

Detta kommer att få konsekvenser. Men vi gör det enligt ett internationellt regelverk, och Sverige kommer fortsatt att ta ett stort humanitärt och demokratiskt ansvar i världen.

Anf. 38 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Just nu kämpar många svenska hushåll för att få sin ekonomi att gå ihop. Det handlar om pensionärer som har haft en tuff vinter med höga elräkningar. Jag pratade i vintras med en pensionär från Skåne som hade lagt halva sin pension på elräkningen på grund av de höga elpriserna, som är en effekt av politiska beslut.

Men många kämpar också för att få ekonomin att gå ihop för att man är helt beroende av sin bil. Man har långt att pendla till jobbet. Man måste skjutsa barnen till skolan. I dag slår dieselpriset nästan rekord igen. Det ligger på ungefär 25 kronor från och med i dag. Det här gör det väldigt tufft och svårt för många människor.

Det är därför Moderaterna under flera år har drivit på för att sänka skatten på drivmedel. Alldeles särskilt har vi under de senaste månaderna drivit på för att sänka priset vid pump med 5 kronor. Det skulle göra skillnad för många.

Det här beslutet har riksdagen ställt sig bakom. Det innehåller tre delar. Den första handlar om att drivmedelsskatten sänks med 1 krona och 80 öre från och med den 1 maj. Det här var inte regeringen helt villig att göra, men till slut tvingade vi dem att göra just detta. Den andra delen handlar om att Sverige måste ta en aktiv roll i EU och kräva ett undantag för att kunna sänka skatten ännu mer. Det är fullt möjligt att göra det, och jag förväntar mig att finansministern lämnar in den ansökan, så att det kan bli en diskussion. Den tredje delen handlar om att reduktionsplikten måste förändras innevarande år för att få ned priset vid pump.

Fru talman! Politiska beslut har lett fram till att Sverige har världens högsta dieselpris. Politiska beslut kan också underlätta för människor, så att man har råd att tanka sin bil när man är helt beroende av den.

Anf. 39 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Det som Svantesson säger är korrekt – kriget påverkar oss genom högre livsmedelspriser, elpriser och bensinpriser. Det var det jag tänkte ställa frågor om nu. Jag har lyssnat väldigt noga under dagen på vad Moderaterna säger om att stötta de sämst ställda pensionärerna, men jag får ingen riktig klarhet i vad det betyder. En av de grupper som drabbas allra hårdast nu av högre matpriser är de fattiga pensionärerna, framför allt kvinnor som har slitit ett helt yrkesliv och har låg pension. Ska de lämnas i sticket nu?

Nu finns det ett förslag på bordet som innebär att en halv miljon av de fattigaste pensionärerna får 1 000 kronor mer i månaden. Kommer Moderaterna att rösta ja eller nej till det förslaget?

Anf. 40 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Finansministern kan vara alldeles lugn om att Moderaterna kommer att fortsätta kämpa för de sämst ställda pensionärerna. Redan i den budget som gäller i år sänkte vi skatten ordentligt. Vi har också stärkt bostadstillägget. Vi kommer att fortsätta att driva frågan om att de sämst ställda pensionärerna ska få det bättre.

Det är ändå anmärkningsvärt att vi har en finansminister som sitter i en så svag regering att han lägger fram ett förslag på riksdagens bord utan att ha förankrat det. Har det ens hänt någon gång tidigare? Jag vet inte, fru talman.

Det kan också vara bra att påminna Sveriges pensionärer om att orsaken till att väldigt mycket har blivit dyrt är politiska beslut som har fattats av samma finansminister som nu säger sig värna pensionärerna.

Fru talman! Som sagt kan de allra sämst ställda av Sveriges pensionärer absolut lita på att även Moderaterna kommer att lägga fram förslag som underlättar deras vardag.

Anf. 41 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Jag blir inte lugn av det svaret: att Moderaterna ska lägga fram något annat förslag som någon gång i framtiden påverkar pensionärerna. Det handlar ju om här och nu. Matpriserna ökar nu, till exempel på bröd och kaffe, och många pensionärer har snart inte råd att betala sina räkningar på grund av den utveckling vi ser. Därför blir jag inte lugn av svaret.

Det räcker inte alltid med sänkt skatt, vilket ofta gynnar dem med högre inkomster. Det handlar om att förbättra för de sämst ställda pensionärerna. Nu finns ett förslag för det på bordet, och det vore väldigt spännande om Moderaterna röstade ned detta förslag alldeles innan valet. Det vore ett spännande besked till landets pensionärer att det är så Moderaterna väljer att prioritera.

Det blir väl att prioritera skattesänkningar i stället för förbättringar för de sämst ställda pensionärerna. Det är ju så det brukar bli till slut med moderat politik.

Anf. 42 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Jag tror att många pensionärer är glada över att vi har sänkt skatten för dem, även de sämst ställda.

Det jag är fundersam över och verkligen inte förstår med Socialdemokraternas förslag är varför det är så viktigt för Socialdemokraterna att en person som flyttat hit mitt i livet, aldrig jobbat och inte bott här länge ska få mer i tillägg än en person som har jobbat som exempelvis vårdbiträde ett helt liv och har låginkomst och låg pension. Varför ska den sistnämnda få ett något lägre tillägg? Det är inte rättvist.

Fru talman! Det är därför jag funderar på hur vi kan göra det ännu bättre, särskilt för dem som har jobbat ett helt arbetsliv.

Fru talman! Återigen: Det är anmärkningsvärt att vi har en sådan svag regering så att den kommer till riksdagen med en budget som den inte har någon som helst aning om huruvida den kommer att gå igenom. Det är inte skickligt hantverk, och det är inte ansvarsfull politik.

Moderaterna med flera oppositionspartier kommer att ta ansvar för Sveriges bästa och för Sveriges pensionärer.

Anf. 43 Ali Esbati (V)

Fru talman! Moderaterna är många gånger ett konsekvent parti. I detta fall handlar det om att man väldigt konsekvent har röstat emot förslag som ger starkare och tryggare löntagare. Man röstade nej till förbättrade regler i sjukförsäkringen dag 180-365 när det var uppe, och nu avvisar man trygghetspensionen, som Vänsterpartiet drev igenom i samband med höstbudgeten – alltså att de arbetstagare som efter ett långt arbetsliv i tunga yrken har slitit ut sig ska prövas mot jobb i den bransch de arbetar och inte krävas på omställning mot alla jobb på arbetsmarknaden. Man har kallat detta för ett djupt olyckligt förslag, och jag tycker att det ger en antydan om Moderaternas prioriteringar.

Jag minns när Moderaterna ville ge 100 miljarder kronor i månaden i bidrag till företagen när pandemin bröt ut. Vänsterpartiets och nu regeringens förslag om att höja pensionerna för 1 miljon pensionärer kostar sammanlagt 9 miljarder om året.

Kommer Moderaterna åter att rösta nej? Tycker inte Moderaterna att Sveriges pensionärer är värda upp till 1 000 kronor mer i månaden?

Anf. 44 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Det är ett märkligt resonemang. Ali Esbati hörde nog mig alldeles nyss säga att de sämst ställda pensionärerna absolut ska få det bättre.

Min mamma och min storasyster har väldigt låga pensioner, och jag vet hur de kämpar med sin ekonomi. Jag tycker att kvinnor och män som har jobbat hårt hela livet ska ha en bättre pension. Jag tycker att människor som har små marginaler ska få det bättre. Det kan Ali Esbati vara alldeles övertygad om.

När det gäller pandemin är jag väldigt glad för att vi i riksdagen tillsammans räddade väldigt många jobb och företag så att arbetslösheten inte steg och många människor kunde behålla en lön. Detta var också finansminister Mikael Damberg inne på i sitt anförande.

Jag tycker att vi i riksdagen tillsammans ska ta ansvar också för de sämst ställda pensionärerna. Men det betyder inte att det bara finns ett sätt att göra detta på. Det kan ju finnas två, till och med.

Anf. 45 Ali Esbati (V)

Fru talman! Nu hamnar vi i närmast filosofiska diskussioner om hur Elisabeth Svantesson känner. Jag tittar på de förslag som Moderaterna lägger fram. Ska vi jämföra ett reellt och existerande förslag med att det i många olika dimensioner kan finnas andra förslag som vore bättre? Det kan det säkert göra, men det är inte det vi behandlar i riksdagen.

Frågan kvarstår därför. Kommer Moderaterna att rösta ja eller nej till ett förslag som ger de sämst ställda pensionärerna upp till 1 000 kronor med i månaden?

Jag fick inget svar på den frågan och känner viss oro inför det, men möjligheten finns fortfarande att förklara hur Moderaterna skulle kunna ge de sämst ställda pensionärerna upp till 1 000 kronor i månaden så att de kan leva ett bättre liv.

Anf. 46 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Låt mig påminna om hur budgetprocessen i riksdagen ser ut eftersom varken finansministern eller Ali Esbati har varit med i den förut. Först lägger regeringen fram ett förslag, därefter kommer vi andra partier att lägga fram våra förslag och sedan röstar vi om det någon gång i juni.

Låt mig understryka att Moderaterna kommer att stärka pensionärernas ekonomi. Detta kan Ali Esbati, Mikael Damberg och framför allt landets pensionärer känna sig trygga med. Vi återkommer.

Nu debatterar och diskuterar vi regeringens förslag, och jag menar att just detta tillägg, som ni krävde för att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister, inte är riktigt rättvist. Jag tror att man kan göra det bättre, och vi återkommer med det.

Anf. 47 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Klimatförändringarna pågår här och nu och kommer om vi inte sätter stopp för dem att leda till mänskligt lidande av enorma proportioner. Samtidigt tävlar Elisabeth Svantessons parti tillsammans med de andra om att sänka priset på utsläpp. Klimatambitionerna sjunker stadigt, trots att vi alla verkar vara överens om att vi måste ställa om.

Hur ska Elisabeth Svantesson se till att vi når målen i Parisavtalet när Moderaterna ständigt fattar beslut som ökar Sveriges utsläpp i stället för att minska dem?

Anf. 48 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Jag delar bilden av att utsläppen måste ned. Därför är jag glad för att den budget som vann gehör i riksdagen i höstas var den största miljö- och klimatbudgeten någonsin. Vi stärkte bland annat resurserna till laddinfrastruktur, vilket är viktigt för att kunna elektrifiera fordonsflottan. Vi lade också stora resurser på att fånga in och kapsla in koldioxid, som också är viktigt för att få ned utsläppen. Med effektiv politik kan man göra mycket för att pressa ned utsläppen.

När det gäller bilar tror jag att miljöpartister behöver åka runt i Sverige lite mer och prata med människor om hur de har det i sin vardag och fråga hur många av dem som har råd att köpa elbil. Just nu finns inte ens en andrahandsmarknad för elbilar.

Jag tror att utvecklingen kommer att gå fort och att betydligt fler kommer att ha råd med elbil, men fram till dess är det vårt ansvar att se till att människor klarar sin vardag, sina liv. Jag träffar människor nu som säger upp sig från sina arbeten för att priset är för högt.

Anf. 49 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Det låter precis som vanligt. Man säger att det är viktigt att satsa på detta, men förslagen som läggs fram på bordet går i en helt annan riktning.

Vi är överens om att laddinfrastruktur är viktigt, men precis som Elisabeth Svantesson säger har inte alla råd med elbil. Miljöpartiet har därför lagt fram förslag som ska stärka familjers ekonomi, också på landsbygden där man behöver köra mycket, men som inte innebär att vi subventionerar fossila bränslen utan håller uppe trycket i omställningen.

Vi kan ju inte välja mellan att kunna åka till jobbet i dag eller att ha en framtid att leva i. Vi kan inte leva på en förstörd planet, för då kommer det verkligen inte att finnas några jobb.

Miljöpartiets förslag behövs både för att människor på landsbygden ska kunna komma till jobbet och ha ett bra liv nu och för att vi ska kunna klara klimatutmaningen.

Anf. 50 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Miljöpartiet är ganska ensamt om sitt förslag, och det kan ju finnas en orsak till det.

Jag tror att man ska göra det ganska enkelt. Dieseln kostar just nu 25 kronor litern i Sverige, och redan före kriget hade vi världens högsta dieselpris. Det går att göra något åt det. När det drabbar människor så hårt är det enkelt att driva en politik som sänker priset vid pump. Det kommer dock fortfarande att vara väldigt högt.

Jag vet inte om Miljöpartiet tycker att det är billigt med 20 kronor litern. Jag menar att det fortfarande är kostsamt, och jag är rätt säker på att människor inte kommer att okynnesköra sina bilar för att dieseln kostar 20 kronor i stället för 25.

Vi måste se till att människor kan vara med på denna resa, leva sitt liv, fungera i vardagen, sköta sitt jobb och göra de val de vill göra, såsom att köra mer klimatmässigt och köpa en elbil. Men just nu har många inte råd, och tills de får det måste de kunna leva.

Anf. 51 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Sverigedemokraterna har tidigare presenterat en genomarbetad, omfattande och ambitiös plan för att stärka det svenska pensionssystemet och därigenom höja pensionerna för alla som har en helt vanlig inkomstpension, det vill säga alla som har förvärvsarbetat i sina liv. För en genomsnittlig pensionär innebär det 1 000 kronor i månaden.

Regeringens förslag är betydligt mindre ambitiöst och gynnar enbart en minoritet av landets pensionärer, det vill säga långt ifrån alla. Samtidigt är det onödigt komplicerat samt behäftat med andra typer av problem. Det gäller inte minst med avseende på pomperipossaeffekter, marginaleffekter överstigande 100 procent, fru talman.

Man har heller inte ansträngt sig en endaste tum för att förankra sitt förslag här i Sveriges riksdag. Det är, fru talman, minst sagt tämligen nonchalant av en liten enpartiregering som styr riket i minoritet. Sitter man på lite drygt en fjärdedel av riksdagens mandat vore det klädsamt med ett visst mått av ödmjukhet inför rikets högst beslutande organ, det vill säga den här kammaren.

Fru talman! Hur det än går med regeringens förslag kommer vi att driva vårt eget förslag såväl in i valrörelsen som stundar inkom kort som in i de förhandlingar som väntar därefter på andra sidan valdagen. Fortsättning följer, med andra ord.

I detta anförande instämde Charlotte Quensel (SD)

Anf. 52 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Jag lyssnade på anförandet. Det kanske inte gav jättemycket konkretion. Ni kommer i första hand att driva ert eget förslag, och fortsättning följer. Det är väl tydligt.

Jag vet att ni tidigare sa att Sverigedemokraterna skulle vara någon form av högerns samvete när det gäller socialförsäkringar och att man inte skulle låta Moderaterna dominera för mycket.

När den förra budgeten justerades röstades ändå funkisskatten igenom. Kroniskt sjuka och de som har slitit ut sig i ett riskfyllt arbete ska betala högre skatt än övriga löntagare. Det var liksom inte riktigt i linje med det här samvetet.

Nu säger Sjöström: Vi kommer att driva vårt förslag. Det får ni gärna göra. Men det finns ett förslag på riksdagens bord som ger 1 miljon pensionärer i genomsnitt 750 kronor mer i månaden i augusti, det vill säga nu när vi har prischocken och när brödpriserna, kaffepriserna och priserna på allting annat är höga.

Det blir väldigt intressant att se hur Sverigedemokraterna väljer att göra in the end. Man måste ändå rösta och ta ställning till de förslag som finns på bordet.

Anf. 53 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Oscar Sjöstedt heter just Oscar Sjöstedt, fru talman, och inte Sjöström eller någonting åt det hållet. Men det kan vi lämna därhän.

Det har inte röstats igenom någon funkisskatt. Jag förstår inte var det begreppet nu kommer ifrån. En funktionsnedsatt människa på arbetsmarknaden betalar exakt samma skatt som alla andra på arbetsmarknaden. Självfallet är det på det sättet. Allt annat är bara svammel och trams.

Det finns ett förslag. I dag är det finansministerns tur. I dag är det för finansministerns skull som vi debatterar. Finansministern och regeringen har lagt sitt förslag på riksdagens bord i dag. Nu tar vi över processen. Nu ska vi lägga fram våra förslag. Det är inte konstigare än så. Något annat vore märkligt.

Det kan faktiskt vara så att vi i kammarens gränslösa vishet landar i ett förslag som faktiskt är bättre. För Sverigedemokraternas del kommer vi inte att säga nej till regeringens förslag om garantitillägg med mindre än att det på bordet finns ett förslag som är mer aptitligt för landets pensionärer.

Anf. 54 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Då hoppas jag att det inte blir som inför valet 2014. Ni sa att ni skulle avskaffa vinsterna i skolan. Efter valet hade ni någon lunch och ändrade uppfattning. Ni sa att ni skulle vara det sociala samvetet mot Moderaterna. Ändå accepterade ni en funkisskatt.

Det blir nu lite upp till bevis med vad som händer med de fattigaste pensionärerna i Sverige. Den processen blir viktig att följa. Som Sjöstedt själv sa: Fortsättning lär följa.

Anf. 55 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Nu är vi tillbaka i det där med funkisskatt. Det är ett fullkomligt bisarrt påstående att någon skulle ha röstat igenom en högre skatt för människor med olika typer av funktionsvariationer. Så är det givetvis inte. Det funkar inte på det sättet.

Även om det står ja och nej på våra knappar i bänkarna här röstar man inte ja eller nej. Man röstar för ett förslag eller för ett annat förslag. Förutsättningen för vår del om vi ska rösta på ett annat förslag än regeringens garantitillägg är att det är mer aptitligt för landets pensionärer, att det är mer ambitiöst, mer genomtänkt och att det adresserar bristerna med pomperipossaeffekterna.

Det handlar om marginaleffekter – inte på 100 procent utan på 105 procent i vissa inkomstintervall. Man får lägre pension om man jobbar mer. Det är inte rimligt. Kan vi adressera de bristerna är det klart att vi röstar igenom ett alternativt förslag som är bättre.

Anf. 56 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Den här debatten handlar egentligen om regeringens vårändringsbudget. Men det var ändå i ett tidigare inlägg från Oscar Sjöstedt ett uttryck som jag tror kräver en del förklaring.

Där nämndes det biodiesel eller etanol som blandas in i Sverige i svenska tankar. Det beskrevs som något slags sörja. Jag bara undrar vad det är som Sverigedemokraterna menar med att kalla svenskt och annat biodrivmedel för sörja.

Anf. 57 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Jag kan väl tillstå att man i och för sig kan diskutera ordvalet. Det anspelar på det som vi blandar i våra tankar i dieselbilar och för all del också i bensinbilar. Det är lite mer i dieseln för lastbilar, traktorer och sådant.

Det är processat slakteriavfall som vi har importerat från länder på andra sidan jordklotet. Det kommer exempelvis från Australien och Indonesien. Sedan har de kört hit det i stora tankbåtar, och sedan trycker vi i det i tanken på våra bilar.

Jag vet inte riktigt hur man annars ska beskriva det. Processat slakteriavfall importerat från andra sidan jordklotet är väl troligen något slags sörja. Av det vi använder är 94 procent importerat och 6 procent är inhemskt producerat.

Det är Sverige ensamt som har den här extrema synen på reduktionsplikten. Vi dammsuger hela marknaden globalt på den här sörjan, eller vad vi ska kalla den. Det kan inte vara klok politik någonstans. Det driver upp priserna med flera kronor per liter.

Anf. 58 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Nu blev det ännu mer frågor här. Det handlar bland annat om varför biodrivmedel ska betraktas som sörja och varför det är något dåligt för miljön eller någonting över huvud taget att man använder avfall för att göra fungerande biodrivmedel för bilar.

Det uppstår också frågor om hur man ska kunna få ned priset på drivmedel genom att bara exkludera biodrivmedel när de i dag i Sverige kostar mindre att producera än vad dieseln gör.

SD påstår att man vill värna det svenska oberoendet, självförsörjningen och självständigheten. Men hur kan det gynnas av att man tar bort det svenska biodrivmedlet och möjligheten att blanda in det och generellt kallar det för sörja i en debatt i Sveriges riksdag?

Anf. 59 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Okej, vi kallar det för någonting annat. Vi behöver inte uppehålla oss vid det specifika begreppet.

Varför är det dåligt? Poängen är att det inte är inhemskt producerat. Det är ju importerat. Det är det inte till 100 procent, men 90-95 procent är importerat från andra länder på andra sidan jordklotet.

Man måste se hela värdekedjan. Tänk om detta skulle skalas upp globalt, fru talman, och om alla länder hade den här extrema inriktningen på kvotplikten och politiken. Alla länder ligger här nere, och sedan kommer Sverige och ligger här uppe. Det är helt extremt i internationell jämförelse.

Tänk om alla länder skulle anamma Sveriges politik på det här området! Då hade hela marknaden kollapsat; då hade det inte funkat.

Det här är inte vägen framåt – inte på något sätt. Det ställer bara till med problem för åkerinäring, jordbruk och andra.

Anf. 60 Ali Esbati (V)

Fru talman! Det påstås ofta från Sverigedemokraterna att man bryr sig om tryggheten för Sveriges pensionärer. Men när det gäller framstår det ofta som att man viker ned sig så fort Moderaterna kallar – eller ibland andra, som kanske bjuder på fin konjak.

I samband med höstbudgeten gick ni fram med ett förslag som gav pensionärerna knappt en hundring i månaden. Det var vad ni lyckades åstadkomma i förhandlingar, som ni pratar så stort och fint om. Mer än så blev det inte.

Vänsterpartiets krav på att höja pensionerna för samma grupp, som vi har drivit igenom, ligger på riksdagens bord. Det innebär att en halv miljon pensionärer får 1 000 kronor mer i månaden skattefritt.

Moderaterna säger att förslaget riskerar att spräcka Pensionsgruppen. Man undrar: Kommer Sverigedemokraterna när det blir skarpt läge i omröstningen att bidra till att hjälpa landets pensionärer? Eller kommer ni återigen att blåsa era väljare och i stället rädda Pensionsgruppen tillsammans med M och KD?

Anf. 61 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Pensionsgruppen kan jag inte bry mig mindre om, om jag ska vara ärlig. Om något vore det en bonus om den spräcktes. Den är ju fullkomligt dysfunktionell. Det enda man har enats om är att tvinga folk att jobba längre. Om Pensionsgruppen kan spricka är ingen gladare än jag. Den borde ha begravt sig själv och lämnats därhän, för den verkar vara inne i något slags utdragen harakiri.

Svaret på sakfrågan är ja, det vill säga att vi antingen kommer att rösta på det förslag som regeringen har presenterat, trots de brister som det är behäftat med, eller på ett förslag som är bättre för landets pensionärer. Vi kommer inte att rösta nej till regeringens förslag och sedan inte göra någonting alls. Antingen röstar vi på regeringens förslag, med dess brister, eller så röstar vi på ett bättre förslag – alltså bättre för landets pensionärer.

Anf. 62 Ali Esbati (V)

Fru talman! Min fråga var i och för sig om Sverigedemokraterna skulle blåsa sina väljare. Jag antar att det inte var det som Oscar Sjöstedt avsåg när han svarade ja.

Jag hör budskapet men förstår ändå inte riktigt innehållet, för det finns inget riktigt innehåll här. Det finns ett löfte om att på något sätt försöka få ihop ett förslag som är bättre. Då skulle det vara intressant att veta: På vilket sätt bättre, i så fall?

Här finns ett väldigt konkret och genomarbetat förslag. Det är inte lätt att gå in och skruva i de här systemen. Men nu finns det ett förslag som tar höjd för en mängd olika komplexiteter och som innebär att de som får mest får 1 000 kronor i månaden. Det finns också en grupp som inte får 1 000 kronor men ändå en del. I genomsnitt blir det 750 kronor till den miljon pensionärer som har det sämst ställt.

Anf. 63 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Tack, Ali Esbati, för att du rättade mig så att jag slapp göra det själv!

Nej, lätt är det inte. Det är väl ingen som har sagt, och jag vet inte om jag har påstått det heller.

Men återigen: Den debatt vi har i dag har vi med anledning av att regeringen har lämnat sitt alternativ. Sedan får andra partier, inklusive Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och alla andra, lämna sina motalternativ. Det är så vi jobbar i budgetprocessen. Det är inte så att regeringen lämnar sitt alternativ och att vi sedan i kammaren, som är det högsta beslutande organet, ska sitta still i båten och bara lyssna på regeringen.

Vi har som partier, enskilt eller tillsammans med andra, all möjlighet att lägga fram motalternativ. Och den processen tar vid nu. Nu äger riksdagen frågan och tar befälet. Finansministern har gjort sitt – alltså i den här processen. Nu tar riksdagen över. Det står alla partier, inklusive Vänsterpartiet, fritt att lämna motförslag till regeringens förslag. Det är den budgetordning vi har. Det vore orimligt att det skulle finnas klara besked redan i dag.

Anf. 64 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Jag ska fatta mig kort, för vi har haft en lång debatt.

Först och främst: Vi kan inte fortsätta att ge allt till alla i svensk finanspolitik. Vi måste börja sortera. Om man tittar på tabell 8.6 i budgeten ser man att vi har lagt en bra bit över 50 miljarder utanför ordinarie budget bara under den senaste tiden. Det är flera gånger storleken på en normal budget.

Jag vet inte hur många, förutom vi själva, som följer debatten. Men alla borde förstå att svenska statsfinanser inte kommer tåla det här långsiktigt. Då måste vi börja sortera: Det här har med krisen att göra. Det här har med krisen att göra och är dessutom akut. Det här är, till exempel som med svensk livsmedelsproduktion på landsbygden, en fråga om människor som kan slås ut i morgon eller företag som drabbats av pandemin och någonting som måste till nu. Det här är mer alla goda gåvors givare.

En sak som vi måste fokusera på är hur vi genererar resurserna och hur vi över huvud taget skapar tillväxt och jobb i Sverige. Jag var inne på det i mitt förra anförande: Vi måste sänka kostnaderna att anställa för de små företagen, inte minst arbetsgivaravgifterna och inte minst för dem som är mest utsatta. Vi måste öppna upp för de nyanlända flyktingarna, de ukrainska flyktingarna, och ge dem möjligheten att komma in snabbt på arbetsmarknaden – även om det inkluderar nystartsjobb. Vi måste bredda etableringsjobben och de jobb som många får som sitt första jobb till de småföretag som skapar fyra av fem jobb och varav många inte har kollektivavtal.

Vi måste göra det lättare att gå från bidrag till jobb. Då kan vi lyfta de utsatta områdena. Då kan vi få in resurserna till välfärden. Då kan småföretagen hjälpa hela Sverige att växa.

Anf. 65 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Då är vi här igen. Jag tänkte att vi förlänger debatten lite grann, ledamoten Ådahl, för Centerpartiets besatthet av den nuvarande utformningen av den så kallade reduktionsplikten är för mig något av ett mysterium.

Miljönyttan är i allt väsentligt obefintlig, och i värsta fall är detta direkt kontraproduktivt. Samtidigt vet vi att reduktionsplikten driver upp priserna, primärt på diesel men även på bensin. Varenda bilist, vartenda åkeri, varenda bonde och varenda skogsbrukare skulle gladeligen se en sänkt reduktionsplikt och ett sänkt dieselpris. Men Centerpartiet stretar emot av oklar anledning.

Återigen: Varför denna besatthet av att importera detta – vi kallar det inte sörja utan vi säger väl drivmedel – från andra sidan jordklotet som vi sedan måste blanda in i tanken på våra bilar, lastbilar, timmerbilar, traktorer och maskiner? Varav denna besatthet?

Anf. 66 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Då noterar vi återigen att biodrivmedel, till exempel av avfall, är sörja.

Jag kan upplysa om att vi delar denna besatthet med alla dem som vill att Sverige ska kunna producera våra egna drivmedel från våra egna råvaror. Där ligger miljarder i investeringar, som jag gissar att SD inte bryr sig ett dugg om, i startgroparna. Men de fryses av den här typen av retorik, där man kallar det som kan gynna miljön och vårt oberoende av Putin och hans olja och gas – om ni nu bryr er om det – för smörja. Detta bromsas när ni menar att man ska stoppa, bryta ned och ta bort det.

Och till vilken nytta? Så dyr som dieseln är i dag undrar jag hur det kan skapa de här enorma effekterna på 10 kronor som SD hittar på att blanda in inhemskt biodrivmedel och att styra upp det så. Jag undrar: Vad har SD själva för tydliga förslag för att gynna produktionen av svenska biodrivmedel?

Anf. 67 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Vilka är alla de som vill ha det här? När man lyssnar på åkerinäringen, skogsbrukarna, LRF och bönderna hör man att de säger: Sänk reduktionsplikten! Jag vet inte vem det är som vill höja den. Preem kanske vill göra det, men någon annan, förutom Centerpartiet, har jag inte hört som tycker att det här är en jättebra idé.

Om det ska vara 10 kronor får man nog laborera med skatterna också, men att det här driver upp priserna med ganska många kronor är helt uppenbart. Och återigen: Det är inte inhemskt producerat, och det är en del av problematiken. Om vi hade kunnat tillgodose vår egen marknad med inhemsk produktion skulle ekvationen ändras någorlunda. Men det här är till en bra bit över 90 procent importerat. Sverige sitter alltså ensamt och dammsuger hela marknaden globalt bara för att komma upp i våra egna kvoter. Tänk då om andra länder införde samma extrema politik! Det här är ju inte skalbart. Då kollapsar systemet.

Anf. 68 Martin Ådahl (C)

Fru talman! På en minut hinner jag inte gå igenom hela frågan om hur man minskar utsläppen från drivmedel. Men det är faktiskt positivt att slaktavfall inte ligger och ruttnar och bidrar till växthuseffekten utan kan användas för att få in precis samma atomer i tanken som vilken annan diesel som helst. Det är absolut ingen sörja på det sättet, och det helt fel att sprida den typen av desinformation i frågan.

Sedan noterar jag att SD bara har förslag för att stoppa, bryta ned och hitta på olika vinster man skulle göra på att stoppa denna inblandning. Det finns inte ett enda förslag som de som Centerpartiet har drivit för att öka den svenska drivmedelsproduktionen, där det nu finns projekt till 14 kronors kostnad eller till och med 11 kronors kostnad med svensk råvara för att ersätta importerad olja från Putin och andra diktatorer.

Anf. 69 Ali Esbati (V)

Fru talman! Långtidsarbetslösheten biter sig fast för många människor. Behovet av samhällsansvar i form av en stark arbetsmarknadspolitik är uppenbart. Tyvärr har dock Centerpartiet i allmänhet och även Martin Ådahl personligen under några år ägnat sig åt att med blind tilltro till marknadsmekanismernas magi ödelägga just arbetsmarknadspolitiken.

Det som kallas reformering av Arbetsförmedlingen rullar på. Jag noterar några av de senaste rubrikerna om denna reformering: Nya problem med Arbetsförmedlingens tjänst Rusta och matcha. Oro inom Sveriges Kommuner och Regioner inför nya AF. Därför kan kriminella få stöd av Arbetsförmedlingen.

I Kommunsverige, där många av Martin Ådahls partikamrater har ansvar, var det endast 10 procent av de tillfrågade kommunerna som ansåg att Arbetsförmedlingen uppfyller uppdraget att bistå dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden.

Jag måste mot bakgrund av detta få fråga Martin Ådahl: Hur tycker du själv att det går?

Anf. 70 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Till att börja med tror jag tyvärr aldrig, under alla dessa år då Arbetsförmedlingen lagt enorma resurser på de arbetslösa, att de kommuner och landsting som själva fått lägga motsvarande 6-7 miljarder i stället – de fick göra det långt innan vi försökte göra någonting åt det – tyckt att Arbetsförmedlingen har gjort sitt jobb. I stället har de tyckt att den tyvärr har dragit sig tillbaka på många olika punkter, stängt ned kontor och retirerat.

När vi nu skulle reformera den var det ju ni tillsammans med Moderaterna, KD, SD och så vidare som stoppade och sköt upp det.

Där åkte lite papper i golvet – det var i alla fall inte mitt fall.

Den lilla bit som ändå nu har kommit igång, de 50 000-60 000 av de 450 000 arbetslösa, har nu jobb till 50-60 procent. Det är helt förvånande hur mycket det levererar, trots pandemin och alla kriser. Men det når för få därför att ni har försenat och stoppat det, eftersom ni är så djupt konservativa när det gäller att hjälpa arbetslösa i Sverige.

Anf. 71 Ali Esbati (V)

Fru talman! Jag önskar att Martin Ådahl kunde få med mer av det Fälldinska i sitt arbete här.

Vi kanske har lite olika ingångar. Om man uppfattar att någonting funkar dåligt, till exempel Arbetsförmedlingen ute i kommunerna, kan man väl tänka sig att man ska försöka göra det bättre, inte att man väldigt aktivt ska jobba för att göra mer av det som är dåligt, det vill säga att staten drar sig tillbaka. Det är ju det som är fallet.

Nästan alla, möjligen med undantag av de kommersiella aktörerna som förbereder sig för att sätta sugrören i ännu fler tunnor fyllda med skattepengar, har ju varnat för att precis detta som nu sker skulle ske. Finns det då inte någonting som väcks inom Martin Ådahl, som tanken att vi kanske borde ha gjort saker annorlunda, att vi kanske borde ha tänkt att det inte kommer att lösa sig på det här sättet utan att vi behöver en stark och sammanhållen statlig arbetsmarknadspolitik?

Anf. 72 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Tänka sig, det är precis det vi har tänkt på! Om vi ska lägga 50 000 per år och per arbetslös på olika former av insatser måste de ge resultat, krona för krona. Vi måste ersätta efter resultat. Vi måste ha tryck på att det är de som står längst från arbetsmarknaden som får mest resultatersättning när de får jobb långsiktigt. Just därför har vi velat göra denna förändring.

Men de konservativa krafterna inom Arbetsförmedlingen och aktörer som Vänsterpartiet har jobbat oerhört starkt för att bromsa det här och skjuta det framför sig. De bryr sig inte om de resultat som över huvud taget inte fanns förut eller de resultat som långsamt börjar uppnås.

Vad är det då jag ångrar? Tänk, jag ångrar att vi inte kunde påbörja detta tidigare så att vi hade kunnat komma ut på andra sidan och få resultat för alla dessa arbetslösa, så att insatserna verkligen ledde fram till jobb och så att vi hade kunnat sortera ihop arbetsgivare och arbetstagare mycket starkare.

Anf. 73 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Klimatförändringarna pågår här och nu. De kommer, om vi inte sätter stopp för dem, att leda till mänskligt lidande av enorma proportioner.

Samtidigt tävlar Martin Ådahls parti nu med de andra om att sänka priset på utsläpp. Klimatambitionerna sjunker stadigt, trots att vi alla i den här kammaren verkar vara överens om att vi måste ställa om.

Därför skulle jag vilja fråga hur Centerpartiet tänker se till att vi klarar att nå målen i Parisavtalet när ni är med och fattar beslut efter beslut som kommer att öka Sveriges utsläpp.

Anf. 74 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Jag känner faktiskt inte alls igen den här bilden. Miljöpartiet och Centerpartiet har ju tillsammans jobbat för att höja priset på utsläpp. Det viktigaste är EU, och där har vi stoppat kolkraft, minskat utsläppen och fått ned EU:s klimatpåverkan.

Jag gissar att det som det hänsyftas på här är den extrema prischock när det gäller bränslepriser som har kommit i samband med kriget och Rysslands invasion av Ukraina. Där har vi sagt att under en period måste människor för guds skull få en chans att anpassa sig till detta och en möjlighet att möta upp denna chock tills den förhoppningsvis mildras.

Jag har just fört en hård kamp här i talarstolen med Sverigedemokraterna om reduktionsplikten, som inte riktigt verkar förstås.

Jag förstår inte vad ni är ute i för ogjort väder i den här frågan.

Anf. 75 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Det är just för att Miljöpartiet och Centerpartiet i många fall har gått hand i hand i att faktiskt ha klimatambitioner som det är extra sorgligt att se den utveckling som sker just nu.

När det gäller reduktionsplikten är vi helt överens om att den måste fortsätta finnas. Den skapar också jobb i Sverige och gör att vi blir än mindre beroende av Putins olja och gas.

Vi är också helt överens om att vid en prischock som den vi ser nu måste hushållen få stöd och hjälp. Vi har dock lagt fram förslag som inte innebär en sänkning i omställningsambitionerna utan som i stället hjälper på andra sätt – sänkt skatt på landsbygd, sänkt moms på mat och andra insatser, exempelvis en elpriskompensation som gäller för fler i hela landet.

Jag undrar fortfarande hur Centerpartiets plan ser ut för att trots allt nå målen i Parisavtalet.

Anf. 76 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Jag vet att ledamoten från Miljöpartiet lyssnade på mitt anförande om att vi måste fördubbla produktionen av förnybar, havsbaserad vindkraft och därmed trycka bort påverkan av Putins gas och olja från Europa.

Jag är säker på att hon lyssnade på vad jag sa om de stora energibesparingar vi måste ge människor en chans att kunna göra, parallellt med att vi temporärt får hjälpa dem med deras elräkningar i den extrema chock vi är i just nu, och om att få ned energipriset genom att bygga de här stora tillgångarna på förnybar kraft.

Jag är säker på att ledamoten från Miljöpartiet lyssnade när jag pratade om att jordbruket måste överleva för att kunna bidra med den gröna produktionen som en del av omställningen. Jag är också säker på att hon förstår att landsbygden vill ställa om, vill vara grön och vill bidra till klimatomställningen. Men då måste den också ges en chans att kunna hantera de utmaningar vi har i dag.

Anf. 77 Ali Esbati (V)

Fru talman! En ansvarsfull ekonomisk politik är en ekonomisk politik inriktad på klimatomställning. Klimatpolitiken kan inte bara handla om att berätta jobbiga fakta om läget för planeten, sätta upp mål och sedan konstatera att de är svåra att nå; vi måste lägga om stora delar av vårt samhälle. Detta är något som kräver politisk handlingskraft och brett folkligt stöd.

Om det ska vara möjligt behövs omfattande investeringar. Då behöver vi ha ett ramverk för finanspolitiken som underlättar detta och inte försvårar eller hindrar det, ett ramverk som är anpassat till att hantera dagens och morgondagens problem utifrån de faktiska förutsättningarna och inte utifrån föreställningar och farhågor för 20-30 år sedan.

Vänsterpartiet har föreslagit ett tioårigt moratorium för det nuvarande överskottsmålet. Under den perioden bör vi med statlig lånefinansiering kunna frigöra runt 700 miljarder kronor i investeringar för att ställa om till ett rättvist och klimatneutralt Sverige. Det handlar om ett stort statligt åtagande för nya investeringar i transportinfrastruktur, elöverföring och klimatanpassning av nya och befintliga bostäder – de områden där de territoriella utsläppen är som störst.

En sådan tioårig satsning skulle även fortsättningsvis innebära en svensk statsskuld på ungefär 40 procent av bnp, långt under EU-genomsnittet som i dag ligger på ungefär 90 procent. Men det skulle innebära att vi börjar göra någonting åt den underlåtelseskuld som vi har samlat på oss genom att låta infrastrukturen förfalla, inte bygga ut järnvägsnätet, inte bygga fler och bättre bostäder som är klimatsmarta och inte bygga ut den överföringskapacitet av el som krävs för klimatsmart nyindustrialisering.

Vi i Vänsterpartiet har gjort vår läxa och kommer att fortsätta att presentera förslag för investeringar och omställning. Nu blir frågan till övriga partier i den debatt som följer i samhället också längre fram hur man motiverar att hålla fast vid ett ramverk som de facto gör Sverige fattigare och mindre rustat för att klara framtiden.

Anf. 78 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Tack till Ali Esbati som tog upp att det behövs kraftfulla åtgärder för klimatförändringarna, som vi har konstaterat redan pågår här och nu och kommer att leda till ett otroligt mänskligt lidande om vi inte gör något åt dem.

Samtidigt som Ali Esbati står i talarstolen och säger att vi måste göra starka åtgärder för klimatet är dock även hans parti med och tävlar om att sänka priset på utsläpp och visar därför i realiteten sänkta klimatambitioner.

Därför skulle jag vilja fråga Ali Esbati hur Vänsterpartiet vill se till att vi klarar att nå målen i Parisavtalet. Det handlar ju inte bara om vad vi ska göra sedan och i framtiden, som ledamoten just pratade om, utan det handlar också om vad vi gör precis här och nu.

I den här frågan talar Vänsterpartiet minst sagt med kluven tunga.

Anf. 79 Ali Esbati (V)

Fru talman! Det var ju bra att jag fick den här frågan. I och för sig sa jag också tydligt i mitt korta anförande nyss att det är viktigt med politisk handlingskraft och brett folkligt stöd. Ska man ha det kräver det att man gör den systematiska omställningen av samhället i de delar som kräver det på ett sätt som är effektivt, som fungerar långsiktigt och som kan få rimliga sociala effekter.

Då är det så att det långsiktiga perspektivet ibland kräver att man agerar på kortsiktiga chocker och gör saker för att hantera en situation som dyker upp där och då för att inte tappa momentum och inte tappa det stöd för klimatpolitiken som krävs.

Vi tycker inte att det är finansiell chockterapi som behövs för att bygga en stark klimatpolitik, utan det är stora, omfattande investeringar. Även det kommer att kosta för den enskilde, men man får hantera det gemensamt på bästa sätt.

Anf. 80 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! När det gäller stora investeringar är vi helt överens. De är helt nödvändiga de kommande åren om vi ska klara det här. Det handlar dock inte bara om investeringar i framtiden, utan det handlar också om vad man gör här och nu. Då måste det till ett politiskt ledarskap för idéer som faktiskt leder till omställning.

Som jag har sagt tidigare är det självklart också för Miljöpartiet att vi ska stötta människor i den prischock som kommer av både kriget och pandemin. Vi har dock förslag som gör det utan att för den skull sänka ambitionerna i klimatomställningen. Det handlar om sänkt skatt på landsbygden, sänkt matmoms, och en elpriskompensation – som var ett förslag som vi hade tillsammans. Det gör att vi kan hålla uppe trycket i den omställning som måste till, för vi behöver agera både här och nu och i framtiden. Där ser vi tyvärr att Vänsterpartiet brister.

Anf. 81 Ali Esbati (V)

Fru talman! Janine Alm Ericson sa själv att flera av de förslag som hon nämnde har vi haft tillsammans.

Vår ambition är att vi ska ha en kraftfull klimatomställningspolitik som fungerar på en rad områden i samhället. Det politiska ledarskapet är just detta: att samla folk runt den politiken och ambitionen och att de effekter som det får sprids ut på ett rimligt sätt i samhället. Vi ska inte bara säga åt folk att det här kommer att kosta, och så visar det sig att det drabbar vissa mycket, mycket mer därför att de har mycket, mycket mindre marginaler.

Om vi till exempel lyckas med att få stopp på importen av fossila bränslen från Ryssland kommer det att kosta. Hur ska den chocken fördelas ute i samhället? Vi menar att det är ett gemensamt ansvar som krävs även där så att man inte tappar stöd i befolkningen.

Anf. 82 Jakob Forssmed (KD)

Fru talman! Vi behöver en nystart i Sverige. Vi behöver en nystart för Sverige. Vi behöver ett vaktombyte vid makten.

Vi behöver det bland annat för patienternas skull. Det är nämligen ingen naturlag att 160 000 människor ska behöva stå i alltför långa vårdköer och vänta olagligt länge på vård eller behöva flytta till en annan region för att få del av en viss behandling eller ett visst hjälpmedel. Därför behöver vi reformera vårdens otidsenliga system. Vi behöver se till att bygga ut vårdplatser och få resurser på plats men också orka ta tag i de strukturer som inte levererar den vård som människor har rätt till.

Vi behöver det för de långtidsarbetslösas skull för att kunna få på plats bättre matchning med matchningsanställningar. Vi behöver reformera så att människor inte göms i passiva bidragssystem. Det ska löna sig att arbeta, och det ska bli billigare och enklare att anställa personer som stått långt ifrån arbetsmarknaden länge.

Vi behöver göra det för brottsoffren, för dem som i dag inte får upprättelse när de rättsvårdande myndigheterna inte fullt ut klarar sitt uppdrag. Det gör vi genom att dimensionera upp polisen och hela rättskedjan men också genom att jobba förebyggande inte minst med att stötta föräldrar i deras viktiga roll.

Vi behöver en ny energipolitik för att få på plats fossilfri el som är stabil och som hjälper svenska hushåll och industrier att klara sig genom den viktiga omställning som Sverige står inför.

Vi behöver reformer för gemenskap så att människor efter pandemin återigen ska hitta till gemenskaper och tillbaka till sammanhang där man blir sedd, respekterad och faktiskt får en plats där man finner glädje och kanske till och med kärlek i tillvaron.

Detta behöver vi jobba med, och vi behöver jobba med det så snart som möjligt. Min övertygelse är att det kräver en ny regering.

Anf. 83 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Det kanske inte kommer som en överraskning för någon att jag än en gång vill konstatera att klimatförändringarna pågår här och nu, och om vi inte sätter stopp för dem kommer det att leda till mänskligt lidande av enorma proportioner.

Samtidigt tävlar Jakob Forssmeds parti tillsammans med de andra om att sänka priset på utsläpp. Klimatambitionerna sjunker ständigt, trots att Kristdemokraterna precis som vi andra verkar vara överens om att vi måste ställa om.

Därför skulle jag vilja passa på att fråga Jakob Forssmed hur Kristdemokraterna ska se till att vi klarar av att nå målen i Parisavtalet när även Kristdemokraterna är med om att ideligen fatta beslut som kommer att öka Sveriges utsläpp i stället för att minska dem.

Anf. 84 Jakob Forssmed (KD)

Fru talman! Vi har haft en fullständig kostnadsexplosion på drivmedel. Det är det Janine Alm Ericson syftar på. Det är priser som jag tror att inte ens Miljöpartiet har kunnat drömma om i sina vildaste drömmar. Det drabbar nu människor i deras mardrömmar.

Det har varit extrema priseffekter, som vi behöver hantera. Jag tycker att det är rimligt att göra det och samtidigt satsa på annat för att skynda på omställningen. Vi behöver skynda på elektrifieringen och se till att få fram den fossilfria el som kan göra den elektrifieringen möjlig. Att ytterligare trimma EU:s utsläppshandelssystem genom att annullera utsläppsrätter är ännu ett sätt att driva fram utsläppsminskningar där de är som mest effektiva.

Vi föreslog en del i den budget som gick igenom. Det gäller bland annat bio-CCS, alltså att fånga in och lagra koldioxid. Det är mycket angeläget att utöka ambitionerna där.

Men prissignalerna finns fortsatt när det gäller drivmedlen. Det är höga priser även med de förändringar som vi har föreslagit.

Anf. 85 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Det är en sak att prata om saker man vill göra som ligger ganska långt fram i tiden. Det är en annan sak med den politik som påverkar här och nu. Det är därför allvarligt att man sänker priserna på utsläpp när vi i stället behöver en omställning. Det finns andra sätt att kompensera hushållen för den här prischocken. Vi har lagt fram andra förslag för att hjälpa till att mildra chocken men ändå hålla uppe takten i omställningen.

Jag noterar att det kommer många svar om åtgärder, men ännu har inget annat parti än Miljöpartiet presenterat tillräckligt mycket satsningar på klimatet för att vi ska klara att nå målen i Parisavtalet.

När kommer Kristdemokraterna att ta klimatpolitiken på allvar och verkligen se till att vi når målen?

Anf. 86 Jakob Forssmed (KD)

Fru talman! Janine Alm Ericson har rätt i att vi behöver göra mer för att nå målen i Parisavtalet och de klimatmål vi har satt upp. Men vi kan inte göra det genom att bara acceptera chockhöjda drivmedelspriser här och nu.

Jag har en fråga till Janine Alm Ericson. Hur ser Miljöpartiet på sitt ansvar när det gäller att ha drivit fram stängningen av två reaktorer? Det har lett till dramatiska priseffekter i södra Sverige, och nu måste man gå in och kompensera för det. Den elen hade kommit väl till pass i den omställning vi behöver göra.

Jag håller med om att vi behöver göra mer. Vi kristdemokrater behöver ta fram fler och ytterligare förslag för att klara detta. Kanske behöver till och med Miljöpartiet ta fram ytterligare förslag för att vi ska klara våra gemensamma ambitioner.

Men prischockerna som nu drabbar hushållen behöver vi hantera. Våra förslag handlar om att kunna göra det.

Anf. 87 Mats Persson (L)

Fru talman! Ärade ledamöter! När man lyssnar på den här debatten blir det tydligt att det finns en tydlig konflikt i svensk politik. Å ena sidan finns det de som tror att jobb och välfärd skapas av politiker i politiska rum. Å andra sidan finns vi som tror att det skapas av människor som jobbar hårt och av företag och småföretagare som skapar nya jobb och på det sättet driver in nya skatteintäkter till vår gemensamma statskassa.

Det finns en konflikt mellan de som tror att det största problemet i svensk skola är att föräldrar själva, vid köksbordet, kan välja skola till sina barn och som vill hindra dem från det och vi liberaler som tror att det största problemet är att det är för lite ordning och reda. Lärarnas befogenheter måste öka, och vi måste fokusera mer på kunskap än på flum i svensk skola.

Det finns en konflikt mellan de som tror att vi bygger Sverige starkt genom höjda bidrag och passivitet och vi som tror att det handlar om att ha höga förväntningar på människor och se till att människor söker jobb. Människor kan inte passivt ta emot bidrag utan att utföra en motprestation. Devisen gör din plikt, kräv din rätt gäller fortfarande.

Fru talman! Vi har en väldigt svag regering. Sverige går åt fel håll. Sverige blir mer och mer segregerat. Sverige behöver en nystart med en ny liberal borgerlig regering.

Det är viktigt att vid det här tillfället också tala om framtiden och de viktigaste framtidsinvesteringarna vi kan göra för vårt land. När det gäller att minska utanförskap och kriminalitet är ingenting viktigare än att satsa på skolan, för att se till att alla barn lär sig tillräckligt mycket, att skolan fungerar för alla barn och att ge alla barn samma förutsättningar framåt.

Fru talman! För detta behövs ett maktskifte. Det behövs en nystart för Sverige.

Anf. 88 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Trots det de andra partierna har sagt i den här debatten har den här våren visat på någon form av svenskt mästerskap i dålig klimatpolitik. Parti efter parti har deklarerat att man vill göra det billigare att släppa ut här hemma. Och samtidigt har beslutet att strypa inflödet av Putins olja och gas hittills lyst med sin frånvaro.

Jag hoppas att vi snart ser en ändring på det. Det är nämligen inget annat än ett brutalt svek mot varje svensk som varje dag gör sitt för att leva klimatsmart. Det är också ett svek mot kommande generationer och mot Ukraina.

Klimatförändringarna händer här och nu och stoppas varken av en global coronakris eller av krig i Europa. Under vår tid i regeringen skalades arbetet för miljön och mot klimatförändringarna upp betydligt. Vi har fått ett industrikliv och stålproduktion oberoende av kol. Vi har fått nya gröna jobb i batterifabriker, och vi har sänkt utsläppen såväl från elen som i fordonsflottan.

Men vi kan inte vara nöjda med det. Vi måste agera kraftfullt nu och fortsätta omställningen. Då är de moderata kommunernas nej till mer vindkraft ett rejält hot. Vindkraften är det minst kostsamma alternativet för att få ned utsläppen i Sverige men främst för att hjälpa Europa att ställa om. Vi måste bli fria från Putins kol, olja och uran. Vi vill att kommunerna ska få ett rejält resurstillskott för de kilowattimmar de tillverkar.

Det är dags att skala upp klimatambitionerna ytterligare och helt fasa ut de fossila bränslena. Och det kan inte ske snabbt nog.

Debatten med anledning av vårpropositionens avlämnande var härmed avslutad.

Propositionen bordlades.

EU:s försvars- & utrikesministrar möte- EU:s strategiska kompass för de närmaste 5–10 åren antogs

EU:s försvars- och utrikesministrar antog EU:s strategiska kompass för de närmaste 5–10 åren. Den 21 mars deltog försvarsminister Peter Hultqvist med utrikesministrar Ann Linde i EU:s försvarsministermöte som ägnades åt Rysslands aggression mot Ukraina. EU:s försvarsministrar och utrikesministrar möttes tillsammans för att anta EU:s strategiska kompass vars syfte är att ge inriktning och vägledning för EU:s säkerhets- och försvarssamarbete under de närmaste 5–10 åren. Det ett gemensamt möte med EU:s utrikesministrarna då man antog vad man kallar för EU:s strategiska kompass.

– Den strategiska kompassen stärker EU:s säkerhets- och försvarssamarbete och bidrar till att Europa kan ta ett större ansvar för sin säkerhet samtidigt som det också stärker vårt samarbete med partners. Det ger oss en inriktning för de närmsta åren och det är viktigt, särskilt mot bakgrund av Rysslands aggression mot Ukraina, säger försvarsminister Peter Hultqvist.

I anslutning till möte hölls även ett informellt möte via videolänk med Ukrainas försvarsminister Oleksii Reznikov.

Alla EU:s utrikes- och försvarsministrar godkände formellt den strategiska kompassen. Även EU:s strategiska kompass diskuterades också vid Europeiska rådets möte den 24–25 mars.

– Sverige fördömer å det kraftfullaste Rysslands oprovocerade aggression mot Ukraina. Den ryska invasionen i Ukraina utgör ett flagrant brott mot folkrätten och den europeiska säkerhetsordningen, säger Peter Hultqvist.

Försvarsministern konstaterade att EU visat prov på enighet och handlingskraft under den pågående krisen, bland annat genom beslutet om användandet av den europeiska fredsfaciliteten som instrument för att leverera vapen till Ukraina.

Den svenska regeringens agerande efter Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari har fokuserat på tre områden: driva på sanktionerna mot Ryssland, stötta Ukraina och stärka Sverige.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: