Onsdagen den 15 december 2021 beslutade Riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde i statens budget för 2022. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. I första steget beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. vilket beslutades den 24 november 2021. Det beslut som beslutades i ett andra steg den 15 december fördelar pengarna inom varje utgiftsområde och utgör steg två i beslutsprocessen.
Så fördelas pengarna:
• 21 miljarder till miljö- och naturvård
• 9,2 miljarder till näringslivet
• 97,4 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
• 93,2 miljarder till arbetsmarknad och arbetsliv
• Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen
21 miljarder till miljö- och naturvård
Cirka 21 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Allmän miljö- och naturvård. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner. Ramen för utgiftsområdet är 900 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslog i sin budgetproposition.
Klimatbonusen, klimatinvesteringar
Cirka 3,5 miljarder kronor, går till klimatbonusen, ett bidrag till dem som köper en så kallad klimatbonusbil. Drygt 2,8 miljarder kronor går till klimatinvesteringar, exempelvis stöd till laddinfrastruktur för elfordon. En stor del går också till åtgärder och skydd för värdefull natur, åtgärder för havs- och vattenmiljö samt sanering och återställning av förorenade områden.
Redovisning av resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet
Riksdagen riktade en uppmaning till regeringen om att redovisa resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet på ett tydligare sätt och påpekar att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på klimat. Riksdagen sa nej till övriga cirka 60 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 inom området.
9,2 miljarder till näringslivet
Totalt cirka 9,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Näringsliv. Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling, cirka 997 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel och cirka 816 miljoner kronor går till näringslivsutveckling. Tillväxtverket får drygt 664 miljoner kronor. Riksdagens beslut är 90 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringen gäller anslaget till näringslivsutveckling.
97,4 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Totalt cirka 97,4 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar, cirka 41,7 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättningar, cirka 41 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och cirka 9,2 miljarder kronor går till Försäkringskassan.
Familjeveckan avvisades
Beslutet om utgiftsområdet omfattar 293 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller anslaget till Försäkringskassan och är en följd av att regeringens förslag om den så kallade familjeveckan avvisas.
Höjt tak i sjukpenningen från 8 till 10 prisbasbelopp med mera
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om höjt tak i sjukpenningen från 8 till 10 prisbasbelopp. Samt höjd garantinivå och höjt bostadstillägg i sjuk- och aktivitetsersättningen från den 1 januari 2022. Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om bland annat ökad flexibilitet i sjukförsäkringen vid dag 365, en förändrad arbetsförmågeprövning vid 62 års ålder, en mer flexibel förläggning av arbetstiden vid deltidssjukskrivning och ökad trygghet för den som kallas in att arbeta vid behov.
93,2 miljarder till arbetsmarknad och arbetsliv
Totalt cirka 93,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.
Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
Mest pengar, cirka 43,1 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, cirka 20,7 miljarder kronor går till lönebidrag och Samhall samt cirka 9,2 miljarder kronor går till kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.
Riksdagen slaktade anslagen för arbetsmarknadspolitiska program
Riksdagen slaktade sex anslag i statens budget för 2022 bland annat anslagen till kostnader för arbetsmarknadspolitiska program samt nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Man gjorde ändringarna i budgetpropositionen för 2022 som omfattar att utgiftsområdet blev 805 miljoner kronor mindre än regeringens förslag.
Minskning av antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen från sex till två dagar
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att tillfälligt minska antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen från sex till två. Vidare sa riksdagen ja till att förlänga det tillfälliga undantaget från den så kallade femårsregeln för företagare till den 31 december 2022. Regeln innebär en begränsning av företagares möjligheter att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i verksamheten. Anledningen till förslagen om ändringar när det gäller arbetslöshetsförsäkringen är att det fortsatt råder en pandemi som orsakar en svår situation för många enskilda personer.
Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen.
Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om omställning och kompetensutveckling, Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen.
Stockholms Nyheter 