Finansutskottet säger JA till regeringens förslag om ytterligare åtgärder pga covid-19-pandemin. Dvs. JA till ersättningar inom sjukförsäkringen, stöd till företag och medel till testning och smittspårning

Tissdagen den 1 februari 2022 kom Riksdagens Finansutskottet med förslag till beslut att riksdagen ska säga delvis ja till regeringens förslag om extra ändringsbudget som innebär ytterligare åtgärder på grund av Covid-19-pandemin. Denna extra ändringsbudget innebär extra pengar till ersättningar inom sjukförsäkringen, stöd till företag och medel till testning och smittspårning

Utskottet föreslår även att mer pengar satsas inom kultur, medier, trossamfund och fritid i statens budget än vad regeringen har föreslagit. Vidare vill utskottet att riksdagen uppmanar regeringen att ändra kriterierna för evenemangsstöd så att fler kan få stödet och att de som berörs kan få det snabbare.

Regeringens förslag

Regeringen har lagt fram en rad förslag till åtgärder med anledning av Covid-19 i två extra ändringsbudgetar för 2022:

• Den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för förmån som gäller fri parkering vid arbetsplatsen som har gällt sedan våren 2020 förlängs till och med den 30 juni 2022. Detta ska börja gälla den 1 mars 2022.

• Tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt ska kunna beviljas för fler redovisningsperioder. Regeländringen ska börja gälla den 8 februari 2022.

• Det införs en tillfällig lag som innebär att anställda inte ska behöva styrka minskad arbetsförmåga med läkarintyg under sjuklöneperioden. Den tillfälliga lagen ska börja gälla den 7 februari 2022.

• Arbetet med vaccinering, testning och smittspårning samt fortsatt utveckling av covidbevis ska få mer resurser.

• Mer pengar ska användas till ersättning för karensavdrag och höga sjuklönekostnader samt för utökningar av omställningsstödet, omsättningsstöden till enskilda företagare och handelsbolag samt av evenemangsstödet.

• Mer pengar ska användas till ersättning för karensavdrag och höga sjuklönekostnader samt för utökningar av omställningsstödet, omsättningsstöden till enskilda företagare och handelsbolag samt av evenemangsstödet.

• Fribeloppet för att få studiemedel slopas tillfälligt.

Mer 820 miljoner kronor till Kultur, medier, trossamfund och fritid under 2022

För att mildra de ekonomiska konsekvenserna och underlätta verksamhet under pandemin föreslår utskottet att ytterligare 820 miljoner kronor utöver regeringens förslag går till utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid i statens budget under 2022. I övrigt säger utskottet ja till regeringens förslag.

Statens lånebehov ökar med 30 miljarder

Förslagen innebär att de anvisade medlen i statsbudgeten ökar med 19,2 miljarder kronor och att statens inkomster minskar med 11,2 miljarder kronor 2022. Det innebär att statens lånebehov ökar med 30,4 miljarder kronor under 2022.

Finansutskottet anser att regeringen snabbt bör arbeta om kriterierna för evenemangsstödet så att de som berörs kan få stödet snabbare och att fler kan få del av det. Utskottet föreslår därför att riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Utskottet vill att regeringen ändrar reglerna för evenemangsstöd

Finansutskottet anser att regeringen snabbt bör arbeta om kriterierna för evenemangsstödet så att de som berörs kan få stödet snabbare och att fler kan få del av det. Utskottet föreslår därför att riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Frågan ska debatteras och beslutas onsdagen den 2 februari 2022

Idag onsdagen den 2 februari 2022 ska frågan debatteras i riksdagen och beslut fattas i ärendet. Debatten kan ses igen via riksdagens webb-tv på riksdagen hemsida.

FINANSUTSKOTTET: Den årliga öppna utfrågningen om finansiell stabilitet – Karolina Ekholm, riksgäldsdirektör; Stefan Ingves, riksbankschef och Erik Thedéen, generaldirektör Finansinspektionen

Också på tisdagen den 1 februari 2022 höll finansutskottet en öppen utfrågning med Finansiella stabilitetsrådet om finansiell stabilitet i Sverige med riksbankschefen Stefan Ingves, generaldirektören för Finansinspektionen, Erik Thedéen, samt riksgäldsdirektör Karolina Ekholm.

Medverkade gjorde också Max Elger finansmarknadsminister.

Temat för utfrågningen var Sårbarheter och motståndskraft i ekonomin i ljuset av ökande skulder hos hushåll och kommersiella fastighetsföretag.

Utfrågningen var öppen för allmänhet och media och ägde rum på Riksdagens Andrakammarsalen.

Formatet för utfrågningen var i huvudsak digitalt, där enbart finansutskottets ledamöter har möjlighet att delta på plats i Andrakammarsalen. Övriga deltagare medverkade via länk.

9.00 Finansutskottets ordförande Åsa Westlund (S) hälsade välkommen och inledde programmet.

9.05–9.50 Inledande presentationer:

Karolina Ekholm, riksgäldsdirektör.

Stefan Ingves, riksbankschef.

Erik Thedéen, generaldirektör Finansinspektionen.

9.50–10.10 Anförande och kommentarer av finansmarknadsminister Max Elger (S).

10.10–11.30 Frågor från och diskussion med finansutskottets ledamöter.

11.30 Finansutskottets vice ordförande Elisabeth Svantesson (M) avslutade utfrågningen.

Sårbarheterna i ekonomin har blivit ännu större

“Sårbarheterna i ekonomin har blivit ännu större under pandemin.” sa riksbankschef Stefan Ingves efter han deltog i finansutskottets årliga öppna utfrågningen, enligt material på riksbankens hemsidan.

Enligt Riksbanken betonade Stefan Ingves på den årliga öppna utfrågningen att priserna på en rad olika tillgångar har ökat under pandemin. Samtidigt har skulderna hos både hushåll och fastighetsföretag stigit. Prisutvecklingen på bostadsmarknaden har varit anmärkningsvärd, menade Ingves, och påtalade samtidigt att en rad nya trender påverkar riskbilden på den kommersiella fastighetsmarknaden. Omställningen från fysisk handel till e-handel har påskyndats under pandemin, därtill kan ökat distansarbete leda till förändringar i hur företag använder kontorsyta. Dessa trender kan i sin tur påverka efterfrågan på sådana lokaler och skulle i förlängningen kunna leda till fler vakanser, lägre hyresnivåer och fallande fastighetsvärden, påpekade Ingves.

Fokus måste nu ligga på att hantera växande obalanser

Ingves underströk att den samlade ekonomiska politiken behöver fokusera mer på att motverka riskerna med de ökande skulderna. Lämpligast är att använda riktade strukturella åtgärder, väl utformade finansiella regelverk och makrotillsynsåtgärder. ”För att lösa de grundläggande problemen kopplade till bostadsmarknaden och hushållens höga skuldsättning krävs breda reformer inom bostads- och skattepolitiken”, menade Ingves. Om de inte genomförs i den utsträckning som krävs ökar behovet av makrotillsynsåtgärder. Det är också fortsatt viktigt att bankerna tar höjd för riskerna med utlåningen till kommersiella fastigheter.