Regeringen har föreslagit nya system för betygssättning i skolorna, i syfte att betygen ska spegla elevernas kunskaper bättre och främja elevernas kunskapsutveckling, och Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Bland annat innebär detta att kursbetygen ersätts av ämnesbetyg i gymnasieskolan.
En rad ändringar i skollagen
Regeringen har föreslagit en rad ändringar i skollagen som syftar till att betygssättningen bättre ska spegla elevernas kunskaper och främja elevernas kunskapsutveckling.
Ämnesbetyg istället för kursbetyg
Konkret föreslår Regeringen att ämnesbetyg ska ges istället för kursbetyg när det gäller gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå.
I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det enligt förslaget inte längre finnas kurser. Utbildningen inom varje ämne ska istället ges i form av en eller flera nivåer. Betyg ska sättas i ett ämne efter varje avslutad nivå. När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska det betyget ersätta betyg som har satts på de lägre nivåerna. Vid betygsättningen ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån, i förhållande till de betygskriterier som finns för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.
En ny princip för betygssättning införs
En ny princip för betygssättning införs också. Den innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Denna princip ska gälla betygssättning i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.
Betygskriterier införas istället för kunskapskrav
Enligt regeringens förslag ska termen betygskriterier införas istället för termen kunskapskrav i alla skolformer och årskurser där betyg sätts. I de skolformer och årskurser där betyg inte sätts ska kunskapskrav och kravnivåer ersättas av kriterier för bedömning av kunskaper. Det ska till exempel gälla i grundskolans lägre årskurser och i ämnesområden i grundsärskolan och på gymnasiesärskolans individuella program.
Utskottet instämmer i regeringens bedömningar
Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Utskottet instämmer i regeringens bedömningar och konstaterar att betygen har stor betydelse för den enskilda eleven, bland annat för att betygen används som urvalsinstrument till nästa nivå i utbildningssystemet. Betyg som inte upplevs som rättvisande kan enligt utskottet leda till sänkt tilltro och legitimitet för hela betygssystemet.
Vad handlar ändringarna i skollagen om
Ändringarna i skollagen som handlar om den nya principen för betygssättning och att betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper ska ersätta kunskapskrav och kravnivåer ska börja gälla den 1 juli 2022 och tillämpas från och med samma datum. De ändringar som innebär att ämnesbetyg ska införas föreslås börja gälla den 15 juli 2022 och ska tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2025.
Digitala Nationella Prov – Uppmaning till regeringen
Utbildningsutskottet föreslår också att riksdagen ska rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att de nationella proven snarast ska genomföras digitalt, och rättas och bedömas externt av lämplig skolmyndighet. Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser dock att det inte behövs något tillkännagivande eftersom arbete har genomförts och pågår i frågan.
Planerad debatt och beslut – 17 februari
Planerad dag för debatt och beslut i ärendet är torsdagen den 17 februari. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.
Stockholms Nyheter 