Innehåll:

• Kungen och Talmannen Andrea fick besök av Finlands Talman
• NATO: DET ÄR DAGS FÖR SVERIGE ATT GÅ MED.
• Statsminister Magdalena Andersson – Putins krig i Ukraina har förvandlat henne till en Super-Krigstids-Statsminister; hon deltog i JEF-toppmötet i London, möte Prime Minister Boris Johnson, varit på Natos insatsextramöte, talat i telefon och möt President Biden i Bryssel mm.
• FN: DET ÄR DAGS FÖR GUTERRES ATT BESÖKA PUTIN. FN:s general sekreterare Antonio Guterres vädjan till Putin räcker inte.
• Nordens Dag arrangerades i Malmö och Stockholm med Seminarier. 
• Varför kan inte EU och FN konfiskera pengarna som Putin tjänar från försäljningen av gas och olja?

Finlands talman kom på officiellt besök i Sverige: Besökte Kungen och Talman Andreas Norlén

Tisdagen den 15 mars 2022 kom Finlands talman Matti Vanhanen på två dagars officiellt besök i Sverige och togs emot på riksdagens Riksplan av Talman Andreas Norlén tog den 15 mars. Han var i Sverige på inbjudan av talman Andreas Norlén.

Träffade utrikesutskottet och försvarsutskottet mm

Under besöket i Sverige träffade talmannen Matti Vanhanen bland annat ledamöter från utrikesutskottet och försvarsutskottet, samt ledamöter från den svenska delegationen till Nordiska rådet och den svensk-finska parlamentariska vänskapsföreningen.

Åt lunch med ledamöterna

Med undantag av mötena i riksdagen med talman Andreas Norlén, riksdagsledamöter från utrikesutskottet och försvarsutskottet, åt den gästande finska delegationen en lunch med ledamöter från den svenska delegationen till Nordiska rådet och den svensk-finska parlamentariska vänskapsföreningen

Samtalsämnena

Förutom kriget i Ukraina och den aktuella säkerhetssituationen stod även teman som bland andra den bilaterala relationen och det nordiska samarbetet på agendan för besöket.

En audiens hos kung Carl XVI Gustaf

På talman Matti Vanhanens program utanför riksdagen stod även en audiens hos kung Carl XVI Gusta, samma dag den 15 mars.

Statsminister Magdalena Andersson – Hur Putins krig i Ukraina har förvandlat henne till en Super-Krigstids-Statsminister

Statsminister Magdalena Andersson har blivit en Super-Krigstids-Statsministern – en slagkraftig, ytterst kapabel, “No-Nonsense-War-Time” statsminister. 

• Hur Putins krig i Ukraina har förvandlat Statsministern en till Super-Krigstids-Statsminister.
• Hon deltog i JEF-Toppmötet i London.
• Hon möte Prime Minister Boris Johnson
• Hon var på Natos insatsextramöte
• Hon möte Emmanuel Macron och deltog i den franska EU:s Ordförandeskapets stats- och regeringschefernas toppmöte den 10 –11 mars
• Hon har talat och möt USAs President Joe Biden, EU Kommissionensn President Ursula ver de Leyen, Europeiska rådets ordförande Charles Michel Med mera

Den 24 februari förändrade allt

Den 24 februari invaderade President Putin Ukraina och gjorde Sveriges nybliven regeringschef, Magdalena Andersson till krigstidsstatsminister.

1 910 regeringsbeslut på 100 dagar

Inom 100 dagar har hennes regering fattat 1 910 regeringsbeslut. När Magdalena Andersson tog över regeringen efter Stefan Löfvén som statsminister bestämde hon tre prioriteringar för regeringens arbete med syftet att stärka Sverige:

• Sverige ska vända på varje sten för att bryta segregation och brottslighet.

• Sverige ska driva på klimatomställningen och skapa jobb i hela landet.

• Sverige ska ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden.

Putin invaderade Ukraina

Men den 24 februari invaderade President Putin Ukraina och gjorde Sveriges nyblivna regeringschef, Magdalena Andersson till krigstidsstatsminister. Hon fick mer på tallriken. Sedan dess har hon visat krafttag, pragmatism och oräddsla.

”Den ryska invasionen av Ukraina är oprovocerad, olaglig och oförsvarlig”

Samma dag, den 24 februari 2022, höll Statsminister Magdalena Andersson, utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist en pressträff med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Statsminister kallade invasionen i klara ordalag: ”Den ryska invasionen av Ukraina är oprovocerad, olaglig och oförsvarlig”.

– I dag inleddes ett nytt och mörkt kapitel i Europas historia. Ryssland invaderar ett europeiskt land och hotar en demokratisk regering, vald av det ukrainska folket, sade statsministern.

Liksom Tysklands förbundskanslern Olaf Scholz

Liksom Tysklands förbundskanslern Olaf Scholz, erkänner hon att det är ny tid och Sverige måste anpassa sig efter de nya osäkerheterna omkring oss med Rysslands invasion av Ukraina. Hennes regering har bestämt att 2% av Sveriges årliga budget ska gå obligatoriskt till försvaret, precis som Nato-länder.

Medverkan på Natos extrainsatta toppmöte

Försvarsminister Peter Hultqvist deltog den 17 februari i Natos försvarsministermöte i Bryssel. Han var inbjuden till en särskild session vid mötet om samarbetet mellan EU och Nato, en session där även situationen i och omkring Ukraina diskuterades innan Rysslands invasion av Ukraina. Den 25 februari tillbringade statsminster Magdalena Andersson största delen av dagen på Natos extrainsatta toppmöte som man höll inom ramen för det partnerskap Sverige och Finland har med Nato sedan många år tillbaka. Hon skrev bland annat på sin Facebook att syftet med mötet var att visa enighet inom Nato och med Natos närmaste partners.

Vidare skrev hon:

– Transatlantisk enighet och samarbete mellan EU och Nato är särskilt viktigt i detta allvarsamma säkerhetspolitiska läge. Därför har jag tillsammans med Finlands president Niinistö, Europeiska rådets ordförande Michel och EU-kommissionens ordförande von der Leyen deltagit i Natos extrainsatta toppmöte.

– Från svensk sida fördömer vi Rysslands folkrättsstridiga invasion och kräver att Ryssland följer och respekterar internationell rätt. Den ryska statsledningens angrepp mot civila mål sätter miljontals oskyldiga människoliv i fara. Angreppet mot Ukraina och dess huvudstad måste omedelbart upphöra.

In military gear and ready for combat, and afraid of none !

Hon har besökt Sveriges soldater där de tränar och deltagit. Hon har även tagit på sig deras kläder och övat i att bära vapen.  På sin Facebook-sida skriver hon:

– Den svenska Försvarsmakten gör ett viktigt och systematiskt arbete för att rekrytera fler kvinnor. De gör det inte för att vara schyssta, utan för att säkerställa att försvaret inte missar hälften av befolkningen när de ska rekrytera de bästa.

– Sverige har generellt sett kommit mycket långt när det gäller jämställdhet. För de flesta här är det självklart att kvinnor går till jobbet och vi ser orättvisa löner som ett gemensamt problem. Men vi har fortfarande många segrar framför oss…. Svensk jämställdhet är värd att kämpa för – i dag och alla andra dagar, menar hon.

Försvarsanslaget ska öka till två procent av BNP

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har Statsminister Magdalena Anderssons regering arbetat kring den pågående säkerhetspolitiska utvecklingen i Ukraina utifrån flera definierade inriktningar. Nu gör hon allt som behövs för att kraftigt höja, satsa på och uppgradera den svenska försvaren.

Torsdagen 10 mars tillsammans med finansminister Mikael Damberg och försvarsminister Peter Hultqvist meddelade statsminister Magdalena Andersson på en pressträff att anslaget till det svenska militära försvaret ska öka till två procent av BNP .

Statsministern berättade att regeringen arbetar i tre spår med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Det första spåret handlar om att stötta Ukraina och den ukrainska befolkningen med ekonomiskt stöd, humanitärt stöd, med även stöd som stärker Ukrainas motståndskraft. I det andra spåret riktar regeringen tillsammans med andra länder sanktioner mot den ryska regimen, medan det tredje spåret handlar om att vidta åtgärder för att stärka Sverige. Hennes regering bestämde sig för att aktivt revidera de felaktiga besluten som tidigare regeringar genomförde som försvagade den svenska försvarsmakten.

– I ett läge det spänningarna i vårt närområde är värre än på flera decennier behöver vi fortsätta stärka försvarsförmågan, sade statsminister Magdalena Andersson.

Ytterligare förstärkningar till det militära försvaret

Statsministern konstaterade att Sverige är mitt uppe i den största militära upprustningen sedan 1950-talet, med återinförd värnplikt som en av åtgärderna.

– Mellan 2014 och 2025 kommer utgifterna för försvaret att ha ökat med 85 procent, med nuvarande försvarsbeslut, sade hon. Hon berättade att det skulle komma ytterligare förstärkningar, .

Redan innan Rysslands angrepp på Ukraina beslutade försvarsminister Peter Hultqvist om överläggningar med Försvarsberedningen för att stärka försvarets förmåga på kort sikt och regeringen kommer utöver detta ta beslut om ytterligare resurstillskott.

– Anslaget till det militära försvaret ska öka till två procent av BNP. Vi ska nå dit så fort det är praktiskt möjligt. Det vill säga när det är möjligt att på ett effektivt sätt omsätta ökningarna i stärkt försvarsförmåga.

– Vi måste också se till att hitta en stabil, långsiktig och solidarisk finansiering av utbyggnaden, som en bred majoritet av Sveriges riksdag kan ställa sig bakom. Utbyggnaden måste vila på en stabil grund för att vi ska kunna ha ett starkt och tryggt försvar.

Försvarsberedningen

Försvarsberedningen: Överenskommelse mellan riksdagens partier om det militära och civila försvaret

Den 16 mars kom riksdagens samtliga partier överens om snabba åtgärder för att öka försvarets upprustningstakten: resurstillskott, utökningar av bemyndiganderamen för materielbeställningar och ändrade finansiella villkor. Med det tillförs militära försvaret 2 miljarder kronor och det civila försvaret 800 miljoner kronor för 2022. I april inleds arbetet med att komma överens om en ekonomisk trappa för att nå nivån 2 procent av BNP till det militära försvaret.

Stötta Ukraina

Sverige skänker militär utrustning samt skyddsutrustning och bistår med direkt ekonomiskt stöd till Ukrainas väpnade styrkor. Regeringen ökar även biståndet till Ukraina, bland annat genom stöd till humanitära organisationer. Sverige donerar även sjukvårdsmateriel. Här finns information Sveriges stöd till Ukraina.

Sanktioner mot Ryssland

Det har införts omfattande sanktioner mot Ryssland. Regeringen har beslutat om förbud mot rysk luftfart i svenskt luftrum och uppmanar bland annat till bojkott av idrottsliga utbyten med Ryssland. Här samlas information de sanktioner och andra åtgärder som regeringen vidtagit.

Samtal med USA:s President Biden, Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg med mera

Statsminister Magdalena Andersson har varit i telefonsamtal med President Joe Biden, och haft digitalt möte med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Den 5 mars talade hon i telefon med President Joe Biden och president Sauli Niinistö om Rysslands aggression mot Ukraina och Europas säkerhet. Frågan Sveriges medlemskap i Nato har gått fram och tillbaka.

– Vi är överens om att fortsätta stärka samarbetet mellan Sverige, Finland och USA, skrev hon senare

Den franska EU:s Ordförandeskapet – EU:s stats- och regeringschefernas toppmöte

Den 10 –11 mars var Statsminister Magdalena Andersson på Europeiska rådets toppmöte i Versailles, Frankrike då EU:s stats- och regeringschefer träffades för ett informellt på grund av kriget i Ukraina och Rysslands aggression mot landet, då en 27-poäng “Deklaration för Ukraina” antogs.

Stärka Sverige

Sverige ska ha ett starkt totalförsvar och det pågår en upprustning av Sveriges försvarsförmåga. Regeringen samverkar med alla berörda aktörer för att vidmakthålla och stärka vår förmåga att stå emot cyberattacker och cyberspionage. Här finns samlad information om regeringens samverkan med olika myndigheter gällande samhällsviktiga funktioner och om arbetet i EU.

Försvarssamarbetet Joint Expeditionary Force (JEF)

Den 14–15 mars besökte hon London för att delta i möten med ledare från länderna som deltar i försvarssamarbetet Joint Expeditionary Force (JEF) och hade samtidigt bilaterala möten med Storbritanniens premiärminister Johnson och Finlands President Niinistö.

Statsminister Magdalena Andersson deltog vid Europeiska rådets möte

Den 24-25 februari åkte Statsminister Magdalena Andersson till Bryssel och deltog vid Europeiska rådet EU:s stats- och regeringschefer för möte i Europeiska rådet . Högst på dagordningen var den ryska attacken på Ukraina, inklusive den humanitära situationen för människor på flykt från kriget. Även säkerhet och försvar diskuterades med hänsyn till det nya säkerhetsläget i Europa. De fortsatt höga energipriserna och deras inverkan på medborgare och företag, även dessa mot bakgrund av det ryska angreppet mot Ukraina var på dagordningen, samt ekonomiska frågor, covid-19 och yttre förbindelser.

DET ÄR DAGS FÖR SVERIGE ATT GÅ MED I NATO –

NATO: Vad DET är.

Problemet och debatten om Sveriges NATO-medlemskap: Det är dags att gå med

Det verkar som Socialdemokraterna är rädda för Ryssland. Socialdemokrater måste sluta vara fegisar i denna fråga. Det är så viktigt att det kan kosta seger i nästa val. Cirka 3-4 miljoner ukrainare är på flykt. Många är döda och deras städer i ruiner. Svenska politiker, i synnerhet socialdemokrater, måste sluta vara rädda. Nu är det dags att kasta rädsla åt sida. Varför? Eftersom, det är inte klok att inte gå med i Nato för ångra sig om Rysslands invasion av Sverige skulle bli ett faktum. Nato är det enda garanti mot Ryssland. Att inte gå med i Nato nu är liksom att gömma huvudet i sanden därför att man är rädd. När man gömma huvudet i sanden, som strutsar brukar göra när de är rädda. Det händer bara en sak när man gömmer huvudet i sanden: man ser inte faran mer, men faran försvinner inte. Men när Sverige går med i Nato, försvinner faran därdmed. Ryssland skulle vara dum att attackera Sverige när Sverige är med i Nato. Hade Ukraina gått med i Nato när de baltiska länderna gjorde det, hade Ryssland aldrig vågat attackera Ukraina. Sverige måste få lärdom av det som händer Ukraina nu. NU ÄR DET DAGS OCH RÄTT TID ATT GÅ MED I NATO. Mer väntetid behövs inte. Sverige behöver gå med NU!!! Sverige måste sluta gömma huvudet i sanden!!! Dags att vakna till realiteten – den ryska faran är verklig!

NATO, North Atlantic Treaty Organization

Jens Stoltenberg

Jens Stoltenberg är Natos dynamiska 13:e och nuvarande generalsekreterare. Han är en norsk politiker som tjänstgör som generalsekreterare sedan 2014.

Natos bakgrunds historia

NATO, The North Atlantic Treaty Organization, den nordatlantiska fördragsorganisationen skapades av USA, Kanada och flera västeuropeiska nationer, med undertecknandet av Washingtonfördraget 1949, för att tillhandahålla kollektiv säkerhet mot dåvarande Sovjetunionen. Det var och förblir en säkerhetsallians av länder från Nordamerika och Europa.

Natos tre fundamentala syften

Natos grundläggande mål var och är att skydda de allierades frihet och säkerhet med politiska och militära medel. Det skapades som en del av tre bredare ansträngningar, genom en stark nordamerikansk närvaro på den europeiska kontinenten: att avskräcka sovjetisk expansionism, hindra återupplivandet av nationalistisk militarism i Europa och att uppmuntra europeisk politisk integration.

Länder i Nato 2022

Idag har Nato 30 medlemsländer, varav 27 är belägna i Europa, två i Nordamerika och ett i Asien. Länderna är: Albanien, Belgien, Bulgarien, Kanada, Kroatien, Tjeckien, Danmark, Estland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Island, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Montenegro, Nederländerna, Nordmakedonien, Norge, Polen , Portugal, Rumänien, Spanien, Slovakien, Slovenien, Turkiet, Storbritannien och USA.

Natos artikel 5 – Natos kollektiva försvar

Natos artikel 5 säger att om en NATO-medlem blir offer för en väpnad attack, kommer var och varannan medlem av alliansen att betrakta detta som en attack mot alla medlemmar i alliansen. Stadgan föreskriver att medlemsländerna ska bistå det medlemsland som attackeras “genom att omedelbart, individuellt och i samförstånd med de andra parterna, vidta sådana åtgärder som de anser nödvändiga, inklusive användning av väpnat våld, för att återställa och upprätthålla säkerheten i Nordatlanten.” Med andra ord är alla medlemmar i alliansen skyldiga att förklara krig mot angriparen. Denna artikel 5 har beskrivits som Natos hörnsten eftersom den tydligt säger att en attack mot en medlem av Nato är en attack mot alla.

Defence Statistics & Facts 2022 – Nato-Russian-Ukraine – Big Differences

Source: All the material here is from Statista. Visit their website to see more. https://www.statista.com/topics/9087/russia-ukraine-war-2022/#dossierKeyfigures

EU-US Summit/NATO- Summit

Sverige och EU bygger sin säkerhet tillsammans med USA

Den 24 mars 2022 skrev statsminister Magdalena Andersson på sin Facebook efter toppmötena mellan EU och USA, samt Nato: Sverige och EU bygger sin säkerhet tillsammans med USA och andra partners. Idag hade Europeiska rådet ett möte med USAs president Joe Biden.

Joint Expeditionary Force (JEF)

Statsminister Magdalena Andersson besökte London: Deltog på JEF-ledarnas toppmöte och möte Boris Johnson på 10 Downing street.

Från den 14 till den 15 mars 2022 besökte Statsminister Magdalena Andersson London och deltog i möten med ledare från länderna som deltar i försvarssamarbetet Joint Expeditionary Force (JEF). Den 15 mars hade hon och Storbritanniens premiärminister Boris Johnsson ett möte. På mötet diskuterade de samarbetet mellan Sverige och Storbritannien, inte minst på försvarssidan. I London hade hon även bilaterala möte med Finlands President Niinistö som var också på JEF-

Regeringsledarnas-toppmötet

– I Sverige bygger vi vår säkerhet tillsammans med andra, bland annat genom samarbetet inom Joint Expeditionary Force. Mötet är en viktig signal till vår omvärld, om samarbete, beslutsamhet och enighet, sade Statsminister Magdalena Andersson senare.

Jag har precis träffat den brittiska premiärministern Boris Johnson – och vi är överens. Vi ska fördjupa försvars- och säkerhetssamarbetet mellan Sverige och Storbritannien. skrev Magdalen Andersson på sin Facebook sida.

#putinmustfail

– Det är en stor ära att välkomna nordiska och baltiska partners till Joint Expeditionary Force till Storbritannien. Vi kommer att arbeta tillsammans för att stärka europeisk säkerhet och se till att vi kommer ur denna kris starkare och mer enade än tidigare, sa Boris Johnson. Den gemensamma expeditionsstyrkan vidtar åtgärder mot Putins regim. Den gemensamma expeditionsstyrkan är fast besluten att göra allt vi kan för att säkerställa att Putin misslyckas. Med de ord välkomnade PM Boris Johnson de andra regeringscheferna till JEF-toppmötet i London.

Joint Expeditionary Force (JEF)

UK Joint Expeditionary Force (JEF) är en Storbritannien-ledd expeditionsstyrka som vid behov kan bestå av Danmark, Finland, Estland, Island, Lettland, Litauen, Nederländerna, Sverige och Norge. Åtta av länderna är också medlemmar i Nato, där Finland och Sverige för närvarande står utanför Nato.

Skapande – Med Storbritannien som ledande nation

Skapandet av JEF tillkännagavs i december 2012 av dåvarande chefen för försvarsstaben, general Sir David Richards.[1] JEF uppstod från Joint Rapid Reaction Force (JRRF) som försvann som ett resultat av Storbritanniens fokus på operationer i Afghanistan och Irak.[2]

Alla grenar av de väpnade styrkorna.

JEF består av personal och utrustning från alla grenar av försvarsmakten. Den brittiska delen av JEF består av personal och utrustning från Royal Navy, Royal Marines, British Army och Royal Air Force och är utformad för att ge högre nivåer av integration än vad som tidigare uppnåtts, särskilt i kombination med andra nationers väpnade styrkor.

Lanserades som ett Nato-initiativ september 2014

Den multinationella JEF lanserades offentligt som ett NATO-initiativ vid toppmötet i Wales i september 2014, inordnat under den nya rubriken “Framework Nations Concept”. Tyskland, Storbritannien och Italien skulle fungera som ramnationer för grupper av allierade som går samman för att arbeta multinationellt för den gemensamma utvecklingen av styrkor och kapaciteter som krävs av Nato.

Storbritanniens dåvarande försvarsminister Michael Fallon

I september 2014 tillkännagav den brittiske dåvarande försvarsministern Michael Fallon också undertecknandet av en avsiktsförklaring mellan Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge och Storbritannien, för att etablera JEF så att det är fullt operativt före 2018.

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist

I början av oktober 2015 sa Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist att han inte utesluter att Sverige går med i Joint Expeditionary Force, även om det inte finns någon formell process för att göra det för tillfället, då han kallades av riksdagen för att bekräfta om regeringen var engagerade sig i formella samtal om att gå med i JEF utan parlamentets vetskap. Den 22 juni 2017 bekräftade den svenska regeringen att Sverige kommer att ansluta sig till Joint Expeditionary Force. Den 21-22 februari 2022 deltog försvarsminister Peter Hultqvist i försvarsministermöte inom försvarssamarbetet Joint Expeditionary Force (JEF). Vid mötet diskuterades bland annat utvecklingen av säkerhetsläget i Europa och kommande övningsverksamhet inom ramen för JEF. Det var två dagar innan Rysslands invasion av Ukraina.

JEFs grundande kontrakt

Den 30 november 2015 undertecknade sju länder i Storbritannien – Storbritannien, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge – kontraktet för att grunda JEF.

Sverige och Finland anslöt sig

2017 gick Sverige och Finland med i JEF. Den 28 juni 2018 undertecknades ett omfattande samförståndsavtal mellan åtta partnernationer. I april 2021 gick Island med i JEF.

Tio antal medlemsländer i JEF idag

Storbritannien (ledande nation), Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge och Sverige.

Alternativ till Sveriges Nato-medlemskap

JEF BEHÖVER EN ARTIKEL LIKSOM NATO´S ARTIKEL 5:

Det behövs något av Natos artikel 5-klausul i JEF-ramverket. Vi efterlyser en klausul som Natos artikel 5 i JEF. Artikel 5 är hörnstenen i NATO och slår fast att ett angrepp på en medlem av NATO är ett angrepp på alla andra medlemmar. Så en attack på en medlem tvingar andra medlemmar i alliansen att ha ett ansvar och en skyldighet att gemensamt försvara den attackerade medlemmen genom att gå till gemensam attack mot angriparen. Det bör finnas ett liknande artikel i JEF-medlemsländerna kontrakt. Vi tycker att om den svenska regeringen står sig att inte ansöka om Nato-medlemskap, måste börja jobba nu att få till stånd någonting som liknar Natos artikel 5-klausul i JEF-ramverket. Observera att 8 av JEF:s medlemsländer är också medlemmar i Nato.

DET ÄR DAGS FÖR GUTERRES ATT BESÖKA MOSKVA I FN:S NAMN – FN:s generalsekreterare Antonio Guterres vädjan till Putin Har Inte Funkat Och räcker inte.

Opinion: We call on UN Secretary-General Antonio Guterres to make an urgent visit to Moscow and talk with Putin to immediately and unconditionally end the war now. He might listen.

“Give peace a chance” – UN Secretary-General António Guterres tells Putin

On Feb 23, 2022 UN Secretary-General António Guterres said: “Tonight, I have only one thing to say, from the bottom of my heart: President Putin, stop your troops from attacking Ukraine. Give peace a chance. Too many people have already died.”

United Nations Nations General Assembly

On 2 march 2022 at kl. 19:28 pm ·the United Nations General Assembly UNGA adopted a historic resolution on Ukraine. In a historic “Uniting for Peace” session, the UN General Assembly overwhelmingly adopted a resolution demanding that the Russian Federation should stop its invasion of Ukraine. The resolution demanded that Russia “should immediately end its invasion of Ukraine.”

GENERAL ASSEMBLY PLENARY- ELEVENTH EMERGENCY SPECIAL SESSION, 5TH & 6TH MEETINGS (AM & PM)

General Assembly Overwhelmingly Adopts Resolution Demanding Russian Federation Immediately End Illegal Use of Force in Ukraine, Withdraw All Troops.

UN members overwhelmingly demanded that Russia immediately end its invasion of Ukraine and unconditionally withdraw its troops

Member States today overwhelmingly adopted a resolution demanding the Russian Federation immediately end its invasion of Ukraine and unconditionally withdraw all its military forces from that neighbouring country, as the General Assembly continued its emergency session on the crisis.

The emergency special session — the eleventh called since the founding of the United Nations — opened on 28 February, meeting less than 24 hours after being mandated to do so by a vote in the Security Council, following its failure to adopt a resolution condemning the Russian Federation’s recent actions in Ukraine. See Press Releases SC/14808 and SC/14809 for details.

Deplored Russian aggression in the strongest terms

Deploring in the strongest terms its aggression against Ukraine in violation of the Charter of the United Nations, the Assembly also demanded the Russian Federation immediately and unconditionally reverse its 21 February decision related to the status of certain areas of the Donetsk and Luhansk regions of Ukraine.

141 UN members support Ukraine against Russian invasion

The measure was adopted by a vote of 141 in favour to 5 against (Belarus, Democratic People’s Republic of Korea, Eritrea, Russian Federation, and Syria) with 35 abstentions — a clear reaffirmation of the 193-member world body’s commitment to Ukraine’s sovereignty, independence, unity and territorial integrity.

The Assembly demanded that the Russian Federation immediately cease its unlawful use of force against Ukraine and refrain from any further threat or use of force against any United Nations Member State, while also deploring Belarus’ involvement in this illegal action and calling on that country to abide by its international obligations.

The text urged the immediate peaceful resolution of the conflict through political dialogue, negotiations, mediation and other peaceful means, calling upon the parties to abide by the Minsk agreements and to work constructively in relevant international frameworks, including the Normandy Format and Trilateral Contact Group, towards their full implementation.

The Assembly demanded that all parties allow safe and unfettered passage

On the humanitarian front, the Assembly demanded that all parties allow safe and unfettered passage to destinations outside of Ukraine, facilitate rapid and unhindered access to those in need of assistance inside the country, and protect civilians and medical and humanitarian workers. It further demanded that all parties fully comply with their obligations under international humanitarian law to spare the civilian population and civilian objects, condemning all violations in that regard and asking the United Nations Emergency Relief Coordinator to provide a report on the humanitarian situation in Ukraine and on the humanitarian response within 30 days.

Ukraine’s representative

Ukraine’s representative, who introduced the resolution, said that for almost a week, his country has been fighting missiles and bombs. Half a million people have fled as the Russian Federation tries to deprive his country of the right to exist, carrying out a long list of war crimes. The Russian Federation’s goal is not just an occupation, it is genocide. “Evil needs more and more space to conquer” if tolerated, he said, adding that the current text is a building block for putting an end to evil.

Russian Federation’s representative

The speaker for the Russian Federation, rebuking those claims, said: “This document will not allow us to end military activities. On the contrary, it could embolden Kiev radicals and nationalists to continue to determine the policy of their country at any price.” Nationalist battalions are planning provocations with the participation of civilians that would then accuse his country of having carried them out. Affirming that the Russian Federation will not conduct strikes against civilian facilities or civilians, he asked the international community to not believe “the large number of fakes spread around the Internet”.

Syria’s representative

Likewise, Syria’s representative said the draft clearly represents a prejudiced attitude based on political propaganda fuelled by political pressure. Language against the Russian Federation attempts to belittle its right to protect its people and its security concerns. Had the United States and its Western allies been serious, they would have fulfilled the promises made decades ago to refrain from transforming Ukraine into a threat to the Russian Federation and should have stopped Ukraine from not complying with the Minsk agreements.

United States representative

The speaker for the United States, who urged countries to vote in favour of the draft, said her country is choosing to stand with the Ukrainian people and will hold the Russian Federation accountable for its actions. Despite Ukraine’s courageous defence, the country has suffered devastating consequences, with up to a million people expected to flee their homes. The international community must welcome them, she said, calling on the Russian Federation to stop its unprovoked war and on Belarus to stop allowing its territory to be used to facilitate that aggression.

The representative of the European Union, in its capacity as observer, added: “This is not just about Ukraine, this is not just about Europe, this is about defending an international order based on rules. This is about whether we choose tanks and missiles or dialogue and diplomacy.” Today’s historic vote clearly shows the Russian Federation’s isolation from the rest of the international community, he stressed.

Turkey’s representative

Turkey’s delegate expressed concern about the illegal act of aggression against a founding member of the United Nations “by a permanent member of the very organ entrusted with preserving peace and security”. It is still not too late to go back to the negotiating table, he said, adding that “as a neighbor and friend of both the Russian and Ukrainian people”, Turkey stands ready to support the peace process.

Also participating in the debate were the representatives of Solomon Islands, Myanmar, Pakistan, Djibouti, Bhutan, Lao People’s Democratic Republic, Cambodia and Azerbaijan, as well as the Permanent Observers of the Holy See and the Sovereign Order of Malta, and a representative of the International Institute for Democracy and Electoral Assistance.