Tisdagen den 5 april tog Statsminister Magdalena Andersson emot Norges statsminister Jonas Gahr Støre som var på besök i Sverige för att bland annat träffa henne och samtala om en del frågor.

Kungen gav audiens för Norges stats­minister

I samband med besöket i Stockholm gav Kungen den norske statsministern Jonas Gahr Støre en audiens på Kungliga Slottet.

Foto: Kungen välkomnar Norges statsminister Jonas Gahr Støre. Foto: Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna

Mötet mellan Jonas Gahr Støre och Magdalena Andersson

Under besöket diskuterades de nära relationerna mellan Sverige och Norge, Rysslands invasion av Ukraina och gränsfrågor. Vidare talade de om samarbetet mellan Sverige och Sverige inom bland annat grön industri och omställning.

På sin Facebook-sida skrev statsminister Magdalena Andersson samma dag.

– Sverige och Norge delar både historia och framtid. Idag har Norges statsminister Jonas Gahr Støre och jag beslutat att vi ska fördjupa vårt gemensamma försvarssamarbete.

– Vi befinner oss i ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge i Europa sedan Putin bestämde sig för att Ryssland helt oprovocerat och olagligt skulle invadera Ukraina. Jag ser i kommentarsfälten att ni är lika bestörta som jag över bilderna som kommer från Ukraina, som visar civila dödsoffer och massgravar. Medvetna attacker mot civila människor är krigsbrott, de ska utredas och den ryska statsledningen ska ställas till svars.

– Kriget i Ukraina har varit fokus i vårt samtal idag. Men som två socialdemokratiska statsministrar i ett rött Norden har vi också diskuterat våra nordiska välfärdsmodeller och hur de ska stärkas. Gemensam vård, skola, omsorg av hög kvalitet och trygga pensioner är en grundbult för oss båda.

De nära relationerna mellan Sverige och Norge

Under mötet diskuterade Andersson och Gahr Støre, de nära relationerna mellan Sverige och Norge, Rysslands invasion av Ukraina och gränsfrågor.

Koldioxidlagring

De båda statsministrerna diskuterade det fördjupade samarbetet mellan båda länder för att skynda på den gröna omställningen. Från Statsrådsberedningen kom ett meddelande att Norge och Sverige är överens om att intensifiera samarbetet om koldioxidlagring

Den gröna omställningen

Statsministrarna var vidare eniga om att så snart som möjligt ingå ett avtal mellan Norge och Sverige om export/import av koldioxid för att möjliggöra norsk-svenska företagssamarbeten om permanent lagring av koldioxid i den norska kontinentalsockeln.
– Jag är glad att vi står tillsammans för att vidareutveckla det nära samarbetet mellan Norge och Sverige. Som ett led i detta är vi överens om att stärka samarbetet kring energi- och klimatfrågor för att lyckas med den gröna omställningen och avskiljning, transport och lagring av koldioxid, som är en central del i detta, säger statsminister Jonas Gahr Støre.

Londonprotokollet

Ett avtal mellan länderna krävs enligt Londonprotokollet för att koldioxid ska kunna transporteras över landgränsen. När CCS-teknik tillämpas på anläggningar med biogena utsläpp kallas det för bio-CCS och ger då negativa utsläpp till atmosfären.

Nordiskt samarbete som grund och Parisavtalet

Länderna har en fast grund att bygga på i form av nordiskt samarbete om energi och klimat samt genom EES-avtalet. Både Norge och Sverige vill vara pådrivande för att nå nationella klimatmål och koldioxidneutralitet i Norden samt för att bidra till att hela världen når målen i Parisavtalet.
– Våra länder har allt att vinna på att samarbeta för att skynda på den gröna industriella revolutionen. Tillsammans med de andra nordiska länderna kan vi visa världen hur den gröna omställningen skapar fler jobb och säkrar vårt välstånd. Vi behöver minska utsläppen, men för att nå våra mål behöver vi också koldioxidlagring, säger statsminister Magdalena Andersson.

Intensifiering av samarbete

Båda länder är överens om att intensifiera samarbetet om koldioxidlagring. De vill också intensifiera sitt samarbete kring teknikutveckling, energiinfrastruktur och grön omställning för att minska utsläpp av växthusgaser från länderna i Nordsjöregionen.

Bakgrund – ambitiös klimat- och energipolitik

Norge och Sverige bedriver en ambitiös klimat- och energipolitik utifrån Parisavtalet. För att nå klimatmålen kommer omfattande utsläppsminskningar att krävas. Därutöver kommer CCS sannolikt att vara ett nödvändigt komplement till de utsläppsminskande insatserna, som åtgärd där rimliga alternativ saknas vid fossila utsläpp eller som en kompletterande åtgärd i form av bio-CCS.

Parter i OSPAR-konventionen

Norge och Sverige samarbetar nära om energi och klimat, särskilt genom det nordiska samarbetet om energi och klimatförändringar och EES-avtalet. Som första länder i världen etablerade Norge och Sverige en gränsöverskridande certifikatmarknad för att stimulera utvecklingen av förnybar energi. De norska och svenska elmarknaderna är nära sammankopplade genom en rad förbindelser. Norge och Sverige är parter i OSPAR-konventionen och Londonprotokollet (LP) enligt IMO och har båda ratificerat de ändringar i LP som är nödvändiga för att koldioxid ska kunna transporteras från Sverige för offshorelagring i Norge.

Ökat intresse för CCS i Sverige

Det finns ett ökat intresse för CCS i Sverige, både från industri och myndigheter. Den svenska regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att vara nationellt centrum (länk till Energimyndigheten) för avskiljning och lagring av koldioxid. Sverige kommer också att införa ett driftsstöd för bio-CCS genom omvända auktioner. Ambitionen är att en första auktion ska äga rum i slutet av 2022 för att en första lagring ska kunna ske 2026.

Medel genom EU:s innovationsfond

Flera aktörer i Sverige har potential att tillämpa CCS och norska Northern Lights och flera svenska företag har ingått en avsiktsförklaring. I Sverige har aktörer möjlighet att söka statligt investeringsstöd genom Industriklivet (länk) och ett svenskt bio-CCS-projekt har beviljats medel genom EU:s innovationsfond.

Fullskaligt stöd från det norska parlamentet

År 2021 godkände det norska parlamentet ett fullskaligt demonstrationsprojekt för CCS, Longship – Capture and Storage of CO2 (länk). Den norska regeringen kommer att stå för 2/3 av de totala kostnaderna i projektets första fas. Northen Lights (länk) är en del av Langskips infrastruktur, med status som projekt av gemensamt europeiskt intresse (PCI). Projektet har beviljats finansiering genom EU:s fond för ett sammanlänkat Europa (FSE).

Norge har en stor geologisk potential

Lagringskapaciteten i Northern Lights är cirka 5 miljoner ton koldioxid per år i fas 2. Norge har en betydande geologisk potential för att lagra koldioxid utöver detta..

Officiellt besök av Schweiz talman Irène Kälin

Från den 4 till 6 april gör Irène Kälin, talman i Schweiz nationalråd, ett officiellt besök i Sverige på inbjudan av talman Andreas Norlén. Irène Kälin besöker Sverige tillsammans med en parlamentarisk delegation för att diskutera frågor som Ukraina, grön omställning och EU.

Kungen gav audiens för Schweiz talman

Den 4 april gav kung Carl XVI Gustaf en audiens för henne.

Den 5 april tog talman Andreas Norlén emot henne i riksdagen enligt protokollet.

Talman Irène Kälin besöker Sverige med en delegation.

I samband med besöket höll talman Irène Kälin och hennes delegation ett möte med talman Andreas Norlén den 5 april enligt plannen. På mötet och vid en middag senare på kvällen deltog även ledamöter från utrikesutskottet, miljöutskottet och EU-nämnden, enligt meddelande från riksdagen.

Förste vice talman Åsa Lindestam (S) stod värd för en lunch på temat jämställdhetsfrågor och kvinnor i politiken där ledamöter från arbetsmarknads- utskottet och medlemmar i riksdagens jämställdhetsgrupp även deltog.

Under de tredagarsvistelsen i Sverige är det planerad att Irène Kälin även ska göra studiebesök i Uppsala och Forsmarks kärnkraftverk.

På programmet står även en audiens hos utrikesminister Ann Linde (S), miljöminister Annika Strandhäll (S) samt  kommunfullmäktiges ordförande i Stockholms stad Cecilia Brinck.

Bilder från besöket i riksdagen

EU-talmanskonferens i Slovenien 28-29 mars – Slovenien -Kongressal

Talman Andreas deltog i EU-talmanskonferens i Slovenien den 28 och 29 mars 2022. Ukrainas talman Ruslan Stefanchuk medverkade i konferensen med ett anförande via länk.

Valet i Ungern söndagen den 3 apri 2022: Sju ledamöter från riksdagen deltog i observationen av parlamentsvalet som Viktor Orbans parti Fidesz vann med stor marginal.

Sju ledamöter från Sveriges riksdag deltog i observationen av parlamentsvalet i Ungern söndagen den 3 april 2022, och enligt rapporterna i medier vann Viktor Orban, den nuvarande premiärministern, valet med en stor marginal.

En internationell delegation av valobservatörer

I den internationella valobservationen deltog runt 100 parlamentariker från 26 av OSSE:s medlemsstater. Deras uppgift r att följa att valet är öppet och att det genomförs på ett korrekt sätt, genom att vara på plats i utvalda delar av landet under valdagen. Parlamentarikerna observerar valtillfället, förseglingen av röstsedlar och rösträkningen i olika vallokaler.

Sju ledamöter från Sveriges riksdag observerade parlamentsvalet

Sju svenska riksdagsledamöter ingick i en internationell delegation som observerade valet. De sju svenska riksdagsledamöter är Carina Ödebrink (S), Björn Söder (SD), Yasmine Posio (V), Monica Haider (S), Maria Strömkvist (S), Ilona Szatmari Waldau (V) och Michael Rubbestad (SD). De svenska riksdagsledamöterna observerade valet i och omkring huvudstaden Budapest.

Om OSSE

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, är en sammanslutning för säkerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa. En viktig uppgift för organisationen är att övervaka parlaments- och presidentval i olika länder.

ODIHR: OSSE:s kontor för demokratiska institutioner

Valobservationen arrangeras av ODIHR, en byrå/kontor inom OSSE. Den är alltså OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter. Byrån har observatörer i landet under en längre tid både före och efter valet. Den utför valövervakningarna i OSSE:s deltagande stater för att bedöma i vilken utsträckning val respekterar grundläggande friheter och kännetecknas av jämlikhet, universalitet, politisk pluralism, förtroende, öppenhet och ansvarsskyldighet.

En långsiktig, heltäckande, konsekvent och systematisk metod för valobservation har blivit grunden för ODIHR:s trovärdighet på detta område. Byrån stöder också myndigheter i deras ansträngningar att förbättra valprocesser och att följa upp rekommendationer från ODIHR:s valövervakningsuppdrag, genom att se över valrelaterad lagstiftning, tillhandahålla teknisk expertis och stödja medborgarobservatörsgruppernas aktiviteter.

KU håller granskningsutfrågningar – Kvarvarande ärende i april 2022

På senare delen av april fortsätter Riksdagens konstitutionsutskottet KU, hålla utfrågningar inom ramen för sin granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Flera ministrar frågas ut, bland andra statsminister Magdalena Andersson (S).

Öppna för allmänhet

Inom ramen för sin granskning av statsrådens tjänsteutövning och regerings-ärendenas handläggning håller Konstitutionsutskottet, KU, utfrågningar,

Granskningarna bygger på riksdagsledamöternas KU-anmälningar. Flera ministrar frågas ut, bland andra statsminister Magdalena Andersson (S). Om inget annat meddelas hålls Granskningsutfrågningarna i Förstakammarsalen, ingång Riksplan.

Plats för utfrågningarna

Utfrågningarna är öppna för allmänhet och media. Granskningsutfrågningarna hålls i Förstakammarsalen, ingång Riksplan. Om inget annat meddelas är utfrågningarna öppna för allmänhet och media.

Riksdagens kontrollmakt

En av riksdagens viktigaste uppgifter är att kontrollera regeringen och hur den, regeringen och sina myndigheter sköter sitt arbete. Det är denna roll som är riksdagens KU:s granskning – riksdagens kontrollmakt som utgör en del i kontrollmakten.

Utfrågning av Coronakommissionen

Torsdag 31 mars Klockan 9: utfrågades Mats Melin och Joakim Sonnegård från Coronakommissionen. Utfrågningen byggde på Regeringens och socialministerns agerande i förhållande till Coronakommissionen. I granskningsärendena fanns några särskilt intressanta, i synnerhet Granskningsärende 30 och Granskningsärende 32. Granskningsärende 30 handlade om granskning av regeringen med anledning av att Regeringskansliet nekat att lämna ut handlingar till Coronakommissionen medan granskningsärende 32. De var särskilt intressanta då det var granskning av regeringens agerande gentemot Coronakommissionen.

Torsdagen den 7 och fredagen den 8 april utfrågades Maja Fjaestad, statssekreterare vid Socialdepartementet , Emma Lennartsson, statsministerns statssekreterare och socialminister själv Lena Hallengren (S) om hennes uttalande angående munskydd. KU frågade också ut utbildningsminister Anna Ekström (S) om hantering och kommunikation om  2018 års Pisa-undersökning. Ärendet i frågan var granskning av statsrådet Anna Ekströms uttalanden angående PISA-undersökningen 2018.

Kommande KU:s utfrågningar – Kvarvarande ärenden i april 2022

De datum för utfrågningarna som är kvar i april månad är följande och de kan ses direkt och i efterhand via riksdagens webb-tv.

Utfrågning torsdag 21 april

Utfrågning tisdag 26 april

Utfrågning torsdag 28 april

Utfrågning fredag 29 april

Utfrågning torsdag 21 april

Klockan 10.30: Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Granskning av regeringens agerande vad gäller evakueringen av lokalanställda tolkar i Afghanistan med mera.

Granskningsärende 13: Granskning av regeringens och specifikt Morgan Johanssons, Ann Lindes och Peter Hultqvists agerande vad gäller de s.k. tolkarna i Afghanistan m.m.

Utfrågning tisdag 26 april

Klockan 11: Statsrådet Mikael Damberg (S)

Regeringens och socialministerns agerande i förhållande till Coronakommissionen

Granskningsärende 30: Granskning av regeringen med anledning av att Regeringskansliet nekat att lämna ut handlingar till Coronakommissionen

Granskningsärende 32: Granskning av regeringens agerande gentemot Coronakommissionen.

Regeringens krishantering och dokumentationen av densamma under Corona pandemin

Granskningsärende 33: Granskning av regeringens krishantering och dokumentation av densamma

Utfrågning torsdag 28 april

Klockan 10.30: Utrikesminister Ann Linde (S)

Utrikesministerns agerande i samband med ett telefonsamtal

Granskningsärende 8: Hemställan om granskning av statsrådet Ann Linde

Granskning av regeringens agerande vad gäller evakueringen av lokalanställda tolkar i Afghanistan med mera

Granskningsärende 13: Granskning av regeringens och specifikt Morgan Johanssons, Ann Lindes och Peter Hultqvists agerande vad gäller de s.k. tolkarna i Afghanistan med mera

Utfrågning fredag 29 april

Klockan 9: Statsminister Stefan Löfven (S) och Statsminister Magdalena Andersson (S)

Granskning av statsminister Stefan Löfvens agerande på mötet med de europeiska regeringscheferna 21–22 oktober

Granskningsärende 14: Granskning av fd statsminister Stefan Löfvens agerande på mötet med de europeiska regeringscheferna 21–22 oktober

Granskningsärende 15: Granskning av statsminister Stefan Löfvens agerande i Europeiska rådet

Tillträdande statsminister Magdalena Anderssons uttalande i samband med förundersökningen mot ett statsråd

Granskningsärende 18: Granskning av statsminister Magdalena Anderssons uttalande om skuldfrågan i en pågående förundersökning

Granskningsärende 19: Granskning av Magdalena Anderssons uttalande

Granskning av statsminister Magdalena Anderssons agerande i Europeiska rådet

Granskningsärende 22: Granskning av statsminister Magdalena Anderssons agerande i Europeiska rådet

Regeringens och socialministerns agerande i förhållande till Coronakommissionen

Granskningsärende 30: Granskning av regeringen med anledning av att Regeringskansliet nekat att lämna ut handlingar till Coronakommissionen

Granskningsärende 32: Granskning av regeringens agerande gentemot Coronakommissionen

Regeringens krishantering och dokumentationen av densamma under Corona pandemin

Granskningsärende 33: Granskning av regeringens krishantering och dokumentation av densamma.

Stockholms Kulturnatten – Besök Kulturnatt i Riksdagen 2022!

Riksdagen välkomnar alla som vill att komma på besök lördagen den 23 april under Kulturnatt Stockholm.

– Då kan du ta del av riksdagen inifrån genom flera guidade turer i riksdagen eller genom att besöka Riksdagsbibliotekets seminarier och aktiviteter, säger de.

Vid årets Kulturnatt får besökare möjlighet att uppleva riksdagen inifrån genom tre tematiska, guidade visningar. Visningarna tar avstamp i riksdagens arbete i dag, den svenska demokratins 100-årsjubileum och den konst som finns i riksdagens lokaler. För att gå de guidade visningarna måste du anmäla dig i förväg.

Guidade visningar i riksdagen – Anmäl dig i förväg och Boka biljett
Är du intresserade av att besöka riksdagen under kulturnatten, måste du vara föranmäld, och ha en plats bokad till någon av de guidade visningarna. Och om du är intresserade en guidad visning i riksdagen måste du även boka biljett till den.

Aktiviteter i Riksdagsbiblioteket

Lördagen den 23 april kan du besöka riksdagen under Kulturnatt Stockholm. Då kan du ta del av flera guidade turer i riksdagen eller besöka Riksdagsbibliotekets seminarier och aktiviteter. För att delta i de guidade visningarna i riksdagen behöver du föranmäla dig.

I Riksdagsbiblioteket är du välkommen att ta del av den moderna och den historiska riksdagen. Under kvällen är temat demokratins framväxt och framtid. Lyssna på spännande seminarier, träffa ledamöter och talmän och testa en äkta gåspenna. Riksdagsbiblioteket är öppet för alla under hela kvällen.

Guidade visningar i riksdagen

Riksdagens hjärta

Besök nyckelplatser för riksdagsarbetet och få möjlighet att gå in i riksdagens hjärta – kammaren. Lär dig också om utskottens arbete och besök riksdagens pressrum.

Visningen Riksdagens hjärta kommer att genomföras på engelska vid dessa tidpunkter under kulturnatten: kl 18.40, 20.00, 21.20 och 22.40.

Demokratin 100 år

Lär dig hur Sverige blev en demokrati för 100 år sedan och om de människor som drev rösträttskampen. Denna unika visning rör sig mellan historiskt viktiga platser i riksdagen och är delvis dramatiserad.

Konsten i riksdagen

Rundvandring särskilt inriktad på några av de 3500 konstverk och utsmyckningar som finns i riksdagens konstsamling.

Aktiviteter i Riksdagsbiblioteket

Aktiviteterna i Riksdagsbiblioteket är öppna för alla kl. 18.00–24.00.

Handskrifter och gåspenna
Se protokoll från 1600-talet och framåt, leta upp släktingar i registren och prova på att skriva med en äkta gåspenna.

Upplev det vackra Riksdagsbiblioteket

Gå vår snitslade bana – se politiska teckningar och Åke Axelssons fantastiska inredning.

Lånedisken är öppen

Passa på att bli låntagare, kika bland hyllorna och ta del av vårt tryckta och digitala material.

Kl. 18.15–18.45
Är riksdagen jämställd?
Jämställdhet handlar om mer än antal kvinnor och män. Politiker från riksdagens jämställdhetsgrupp samtalar om villkor och arbetsklimat i politiken.

Kl. 19.00–19.15
“Nähä, här slipper Ni inte in!”
Invigning av utställning om de första riksdagskvinnorna som valdes in för 100 år sedan.

Kl. 19.15–20.00
De fem första kvinnorna
Ulrika Knutson samtalar med Malin Arvidsson, Sara Heyman & Anders Johnson om pionjärerna i riksdagen.

Kl. 20.15–21.00
Konstitutionsutskottet mitt i demokratin – så ser KU på sin roll
Talman Andreas Norlén leder samtal med ledamöter från konstitutionsutskottet.

Kl. 21.15–21.45
Riksdagens revolution – från envälde till parlamentarism 1718–1723
Riksdagsbibliotekets historiker Joakim Scherp berättar och samtalar med författaren Magnus Västerbro.

Kl. 22.15–22.45
Tyrannens tid – om Sverige under Karl XII
Författaren Magnus Västerbro samtalar med historikern Joakim Scherp om sin senaste bok.Aktiviteterna i Riksdagsbiblioteket är öppna för alla kl. 18.00–24.00.

Läs mer om programmet på riksdagens hemsida: https://www.riksdagen.se/sv/besok-riksdagen/kulturnatt-i-riksdagen-2022/