Miljö- och jordbruksutskottet säger ja till hårdare straff för djurplågeri

Märker du av ett pågående djurplågeri, av en
djurägare, kan du göra en anmälan direkt.
Regeringen och Riksdagen tar det på mycket
allvar.

Miljö- och jordbruksutskottet säger ja till hårdare straff för djurplågeri och håller med regeringen om de skäl till lagändringar som framförs i förslaget. Därför föreslår utskottet att riksdagen ska säga ja till lagändringarna som ska börja gälla den 1 juli i år 2022.

Längre fängelsestraff för de allvarligaste brotten

Med lagändringarna ska straffen för de allvarligaste formerna av djurplågeri skärpas, och vissa mindre allvarliga överträdelser av djurskyddslagstiftningen leda till sanktionsavgifter istället för böter.

Dagens lagstiftning

Med dagens lagstiftning kan påföljden för de grövsta formerna av djurplågeri bli böter eller fängelse i högst två år. För att stärka djurskyddet i Sverige föreslår regeringen bland annat att det ska införas ett grovt djurplågeribrott i brottsbalken. Straffskalan för det brottet ska vara fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Ett grovt djurplågeribrott

Enligt förslaget innebär ett grovt djurplågeribrott att en gärning är gjord med avsikt eller av grov oaktsamhet. Den ska ha inneburit allvarligt lidande för djuret, eller ha omfattat ett större antal djur, eller annars ha varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.

Sanktionsavgifter ersätter böter i mindre allvarliga fall

En av ändringarna är att sanktionsavgifter ska ersätta böter i mindre allvarliga fall. Sanktionsavgifterna ska enligt förslaget vara minst 1 000 kronor och högst 100 000 kronor.

Länsstyrelserna istället för domstolarna

Regeringen vill också effektivisera processen med de mindre allvarliga överträdelserna av djurskyddsbestämmelserna. Därför föreslås att överträdelser av vissa administrativa bestämmelser ska kunna leda till en sanktionsavgift istället för böter. Skillnaden är att sanktionsavgiften kan hanteras av länsstyrelserna medan böter utdöms av en domstol.

Ett enigt Miljö- och jordbruksutskottet

Det är ett enigt utskott som står bakom regeringens förslag om bland annat att införa ett grovt djurplågeribrott och att vissa överträdelser ska kunna leda till sanktionsavgift i stället för straff.

Synpunkter i reservationer på förslaget

Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna lämnar synpunkter på förslaget i reservationer. De tre av partierna har dock lämnat synpunkter i reservationer, bland annat på vissa andra delar av regeringens förslag.
• Sverigedemokraterna framhåller i en reservation att minimistraffet för grovt djurplågeri bör vara ett år istället för de sex månader som regeringen föreslår.
• Kristdemokraterna har lämnat två reservationer där partiet bland annat menar att sanktionsavgifter ska begränsas till administrativa överträdelser av enklare karaktär och att det motiverar ett lägre spann för sanktionsavgifter än det som föreslås.
• I en gemensam reservation betonar Moderaterna och Sverigedemokraterna vikten av att följa upp och utvärdera lagändringarna för att säkerställa att de varken försvårar för den enskilde eller drabbar djur i negativ bemärkelse.

Planerad dag för debatt och beslut i ärendet

Årendet kommer att debatteras och beslutas i riksdagens kammaren onsdagen den 2 februari 2022. Debatten ska sändas via webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.

Särskild debatt om hedersrelaterat våld och förtryck

Klockan 09.00 på fredag den 28 januari 2022 ska Riksdagen hålla en särskild debatt om hedersrelaterat våld och förtryck. Från regeringen deltar justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S). Direkt därefter är det interpellationsdebatter.

Tid: Fredagen den 28 januari klockan 9
Plats: Kammaren, Allmänhetens entré, Riksgatan 3, Stockholm

I den preliminär talarlistan finns Johan Forssell (M), Tobias Andersson (SD), Juno Blom (L) samt en talare var från (C), (V), (KD) och (MP).
Riksdagen följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer för minskad smittspridning av covid-19. En maxgräns på 50 personer gäller för riksdagens åhörarläktare.

Särskild debatt om bristande trygghet i skolan

Tisdagen den 25 januari klockan 13 håller riksdagen en särskild debatt om bristande trygghet i skolan. Från regeringen deltar skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S). Debatten går att se direkt och i efterhand via riksdagens webb-tv.
Tid: Tisdagen den 25 januari klockan 13
Plats: Kammaren, Allmänhetens entré, Riksgatan 3, Stockholm
Webb-tv: Den särskilda debatten går att se direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv.

Medias roll i kristider – På Europarådets parlamentariska församlings, PACE, vintersession

Från den 24:e till 28:e januari 2022 pågår Europarådets parlamentariska församlings PACE vintersession och en av frågorna på var “Medias roll i kristider.” Riksdagens delegation till Europarådets parlamentariska församling, PACE, deltar i vintersession. På agendan står bland annat medias roll i kristider och de demokratiska institutionernas funktion i Armenien.

Vintersession hålls i hybridformat på plats i Strasbourg eller digitalt

PACE:s session hålls i hybridformat och medlemmarna kan delta både på plats i Strasbourg eller digitalt från medlemsstaterna. Den svenska delegationen består av sex ordinarie ledamöter och sex suppleanter. Ledamöterna kommer att debattera och rösta om ett antal gemensamma offentliga uttalanden, så kallade resolutioner, under sessionsveckan. En ny president för församlingen kommer också att väljas.

Två riksdagsledamöter presenterar rapporter

Under sessionen kommer riksdagsledamot Annicka Engblom (M) att presentera sin rapport om medias roll i tider av kris. Annicka Engblom är utsedd av församlingens utskott för kultur, vetenskap, utbildning och media att vara rapportör och följa frågan.

Boriana Åberg (M) är en av församlingens två utsedda rapportörer för frågan om de demokratiska institutionernas funktion i Armenien. Hon kommer under sessionen presentera sin rapport om detta.

Förgiftningen av Aleksej Navalnyj och hat mot hbtqi-personer

Förgiftningen av Aleksej Navalnyj och hat mot hbtqi-personer på agendan
En av frågorna som ska debatteras under veckan är det ökade våldet mot hbtqi-personer i Europa. Dessutom debatteras en rapport om påstådda kränkningar av hbtqi-personers rättigheter i södra Kaukasus. I samband med detta håller Helena Dalli, EU-kommissionär med ansvar för jämlikhet, ett anförande.

Exempel på andra frågor som kommer att diskuteras är förgiftningen av Aleksej Navalnyj och påtvingande försvinnanden på Europarådets territorium.

Ylva Johansson inbjuden att tala

Vid sessionen ska rapporten Europeiska unionens pakt om migration och asyl: ett människorättsperspektiv debatteras. I samband med debatten har Ylva Johansson, svensk EU-kommissionär för inrikesfrågor, inbjudits som gästtalare. Bland de övriga gästtalarna under veckan märks Željko Komšić, ordförande i Bosnien och Hercegovinas presidentråd och Europarådets generalsekreterare, Marija Pejčinović Burić.

Förintelsens minnesdag på torsdagen

På torsdagen kommer församlingen att hålla ett särskilt evenemang för att uppmärksamma Förintelsens minnesdag. Den franska utbildningsministern Jean-Michel Blanque deltar vid evenemanget.

Riksdagens delegation

Riksdagens delegation till Europarådets parlamentariska församling utgörs av följande ledamöter: Boriana Åberg (M), ordförande, Carina Ohlsson (S), vice ordförande, Thomas Hammarberg (S), Annicka Engblom (M), Markus Wiechel (SD)
Momodou Malcolm Jallow (V), Azadeh Rojhan Gustafsson (S), Arin Karapet (M), Adnan Dibrani (S), Alexander Christiansson (SD), Ann-Britt Åsebol (M) och Ola Möller (S)

Estlands president var på besök i Riksdagen

Torsdagen den 20 januari 2022 tog talman Andreas Norlén och förste vice talman Åsa Lindestam emot Estlands president Alar Karis i riksdagen. Under besöket i riksdagen hölls ett möte där också förste vice talman Åsa Lindestam (S) och ledamöter från utrikes- och försvarsutskotten samt EU-nämnden deltog.

Talmannen Andreas Norlén representerade Sverige och riksdagen vid statsbegravning av Europaparlamentets talman David Sassoli

Europaparlamentets talman David Sassoli begravdes i Rom den 14 januari och talman Andreas Norlén deltog som representant för Sverige och riksdagen.

– Det var en vacker och värdig ceremoni för en man i demokratins tjänst, sade Andreas Norlén efter begravningen.

Kortare betalningstider för svenska företag – Näringsutskottets betänkande 2021/22: NU13

Den 19 januari 2022 beslutade Riksdagen att sa ja till regeringens förslag om en ny lag som syftar till att förkorta betalningstiderna i näringslivet.
Beslutet innebär bland annat att svenska företag som har fler än 250 anställda varje år ska rapportera uppgifter till Bolagsverket om betalningstider vid köp av varor och tjänster från företag som har färre än 250 anställda.

Riksdagen riktade också en uppmaning till regeringen om att den nya lagen bör följas upp och utvärderas. Riksdagens kammaren biföll utskottets förslag.

Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2022.

Ny överenskommelse om riksdagens arbetsformer

Den 17 januari kom Talmannen och gruppledarna överens om delvis nya former för riksdagarbetet med anledning av pandemin. Överenskommelsen ersätter överenskommelsen gäller till och med den 13 februari 2022 och ersätter den tidigare överenskommelsen från den 10 januari 2022. De tillfälliga justeringarna i kvittningssystemet gäller som längst till den 13 februari 2022 men behovet av justeringarna kommer att prövas av gruppledarna varje vecka.

-Mot bakgrund av den stora smittspridningen i samhället har gruppledarna i en separat överenskommelse enats om tillfälliga justeringar i kvittningssystemet som utgår från 100 utkvittade ledamöter vid voteringarna. Gruppledarna och jag har också kommit överens om andra åtgärder, som större restriktivitet vid besök i riksdagens lokaler, säger talman Andreas Norlén.

-Jag vill även understryka vikten av att alla i samhället och i riksdagen följer de rekommendationer som finns, exempelvis om vaccinering och att hålla avstånd.
Gruppledarna och talmannen har kommit överens om att besök i riksdagens lokaler endast bör tas emot om det är mycket angeläget för det parlamentariska eller partipolitiska arbetet eller för det internationella utbytet, att samtliga som närvarar i kammaren under voteringar uppmanas att bära munskydd och att munskydd även rekommenderas vid andra sammanträden i kammaren med stor närvaro, exempelvis partiledardebatter, samt i kammarfoajén och där trängsel inte kan undvikas på väg till eller från kammaren vid dessa tillfällen.

Riksdagen har vidtagit olika åtgärder för att minska risken för smittspridning och för att skydda verksamheten. Ett urval av åtgärderna finns listade under rubriken Riksdagens arbete med anledning av coronaviruset. Där återfinns både beslut som gäller formerna för riksdagsarbetet efter överenskommelse mellan gruppledare och talman samt beslut i Riksdagsförvaltningen som rör förvaltningens verksamhet och arbetsformer.

De är riksdagsgruppledarna: Annelie Karlsson (S), Tobias Billström (M), Henrik Vinge (SD), Anders W Jonsson (C), Maj Karlsson (V), Andreas Carlsson (KD), Johan Pehrson (L)
och Annika Hirvonen (MP).

Socialutskottet vill att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska fortsätta att gälla till och med den 31 maj

I en uppmaning till regeringen vill utskottet att regeringen återkommer med ett förslag om att lagarna ska gälla endast till och med den 31 mars. I ärendet finns sammanlagt åtta reservationer.

Lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19, den så kallade covid-19-lagen, och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen har gjort att regeringen, myndigheter och kommuner har kunnat vidta åtgärder för att minska spridningen av coronaviruset i miljöer där trängsel, folksamlingar och andra nära kontakter mellan människor har uppstått. Lagarna är tidsbegränsade och gäller i nuläget till och med den 31 januari 2022.

Regeringen anser att det även efter den 31 januari finns ett behov av att ha beredskap för att vidta åtgärder för att minska smittspridning. Därför föreslår regeringen att covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska fortsätta att gälla till och med 31 maj 2022.

Utskottet riktar två tillkännagivanden till regeringen

Socialutskottet föreslår samtidigt att riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska återkomma med ett förslag om att covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska gälla endast till och med den 31 mars 2022, och inte till 31 maj. Utskottet riktar också ett tillkännagivande till regeringen om att den senast under mars 2022 bör redovisa en uppföljning av resultaten av regionernas arbete med testning och smittspårning. Socialutskottet föreslår att riksdagen fattar beslut i ärendet trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det ska beslutas, som är det vanliga.

Reservationer – I ärendet finns sammanlagt åtta reservationer

I en av reservationerna skriver Liberalerna att covid-19-lagen och lagen om smittskyddsåtgärder på serveringsställen inte ska fortsätta att gälla. Lagarna ger regeringen alltför långtgående befogenheter, enligt partiet. Det är riksdagen som bör fatta den typen av beslut som lagarna ger regeringen rätt att göra.
Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser inte att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om testning och smittspårning. Detta eftersom regeringen gett Folkhälsomyndigheten ett uppdrag om stöd till nationell testning och smittspårning för covid-19.

Idag Söndagen den 16 januari 2022 hålls prästvigningen i Storkyrkan av Biskop Andreas . Till präster vigs:
*Linda Blad för tjänst i Österåkers pastorat.
*Gunilla Efraimsson för tjänst i Huddinge pastorat, Flemingsbergs församling.
*Paulina Mark för tjänst i Farsta församling.
*Adelie Molander för tjänst i Hedvig Eleonora församling.
*Camilla Persson för tjänst i Brännkyrka församling.
*Julia Svensson för tjänst i Järfälla församling.

Prästvigningsgudstjänsten direktsändning på Storkyrkans Youtube kanal: https://www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift/folj-prastvigningsgudstjansten-i-storkyrkan. Tid: Live, January 16, 10:45 AM

Adelie Molander – En av de nya prästerna som vigs av biskop Andreas är Adelie Molander. Den 27 december 2021 publicerade Storkyrkan på sin hemsida en intervju med henne. Läs intervjun om hennes väg prästvigningen.

Varför ville du bli präst?

Det har alltid varit tydligt för mig att jag bär på en kallelse att tjäna Gud och arbeta i Svenska kyrkan, men det var inte förrän under mitt år som assistent i församlingsarbete i Tyresö församling som det blev tydligt att det var ett prästkall jag bar på. Under en veckomässa med medarbetarna förstod jag i en stilla och lugn insikt att jag vill vara en möjliggörare för att människor ska få delaktighet av Guds nåd; i bön, förkunnelse och förvaltande av sakramenten. Jesus gör skillnad i mitt liv och jag vill visa att han gör det med oss alla.

Vad sa din omgivning, vänner och familj när du berättade?

Det var med nyfikenhet och glädje som mina närmaste reagerade när jag berättade om min påbörjade resa mot att bli präst. Jag är välsignad med att vara omgiven och buren av starka och inspirerande människor, som både hjälpt mig och utmanat mig i min tro och identitet som kristen.

Vilken är den mest udda fråga eller kommentar du fått av någon i samband med ditt yrkesval?

Det har hänt att jag fått följdfrågan “Tror du på Gud?” av människor som inte själva kanske skulle beskriva sig som bekännande kristna. Det är någonting tragikomiskt över att denna fråga kan dyka upp.

Har du fått omvärdera något för egen del?

Nej, snarare har allting i mitt liv blivit förstärkt. Det som varit viktigt har blivit viktigare och det som inte varit lika viktigt har på ett okomplicerat sätt svalnat av och fallit bort. För mig har tacksamheten och glädjen till det delade församlingslivet växt sig större än vad jag trodde var möjligt.

Vad tror du att Svenska kyrkan i Stockholms stift behöver för att möta framtiden?

Kyrkan behöver vara en aktiv aktör för att motverka samhällets eskalerande polarisering och en början på detta är i mötet med våra syskon i tron och fler möten och utbyten över konfessions- och samhällsfunktioner. Vi ska vara frimodiga i bön och handling för att verka för Guds rikes utbredning bland oss. Framförallt måste vi känna glädjen i evangeliet!

På tisdag, den 18 januari 2022, kl. 13.00, ska Riksdagen hålla en särskild debatt om de höga elpriserna i Sverige. Från regeringen deltar energiminister Khashayar Farmanbar (S). Direkt därefter blir det interpellationsdebatter.

En interpellationsdebatt är en debatt genom interpellation där en ledamot ställer en skriftlig fråga i riksdagen till en minister i regeringen, och ministern svarar på frågan. Dessa frågor brukar kräva utförligare svar. Debatten har begärts av Kristdemokraterna.

Tid: Tisdagen den 18 januari klockan 13
Plats: Kammaren, Allmänhetens entré, Riksgatan 3, Stockholm

Rekommendationer för minskad smittspridning
Riksdagen följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer för minskad smittspridning av covid-19. En maxgräns på 50 personer gäller för riksdagens åhörarläktare. Besökare placeras på ett sådant sätt att avstånd kan hållas. Vaccinationsbevis krävs inte.

Går att se direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv.

Den särskilda debatten är öppen för allmänheten och media men går att se direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv.

Regeringen avsätter Sex miljarder i elpriskompensation till hushållen

Regeringen avsätter drygt sex miljarder kronor till en elpriskompensation för de hushåll som drabbats av höga elpriser. Elpriskompensationen sker för tre månader december, januari, februari till elkunder baserat på förbrukning. Kompensationen baseras på hur stor elförbrukning hushållet har varje månad, där den högsta nivån är hushåll som använder över 2000 kWh per månad.

Här är de nya förslagen kring frågan rörande elpriser som finansminister Mikael Damberg och energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar presenterade på pressträffen den 12 januari 2022-

Elpriskompensations förslag
• Sex miljarder avsätts till de hushåll som drabbats av höga elräkningar
• Kompensation sker för tre månader till elkunder baserat på storleken på förbrukning
• Den högsta nivån är hushåll som använder över 2000 kwh per månad. Till dem utgår en ersättning om 2000 kronor per månad, totalt 6000 kr

Elpriskompensationens fördelningsprofil
• För ett sammanboende par med lön på 25 000 kr och 35 000 kr, med barn på 5 år och 7 år och en boendekostnad 8 000 kr ökar inkomsten med 582 kr per månad.
• För en person med sjukersättning på garantinivå som är sammanboende med en person med en lön på 25 000 kr och en boendekostnad 8 000 kr ökar inkomsten med 2 533 kr per månad.
• För en pensionär med garantipension och en och en boendekostnad 8 000 kr ökar inkomsten med 495 kr per månad.

Förstärkningar av hushållens ekonomi 2022

Regeringen hänvisar också till några viktiga förstärkningar av hushållens ekonomi 2022 som trädde i kraft 1 januari och ska träda i kraft senare under året:

Dess trädde i kraft 1 januari:
• Sänkt skatt på arbetsinkomster
• Sänkt skatt för äldre
• Sänkt skatt för personer med sjuk- och aktivitetsersättning
• Höjd garantinivå i sjuk- och aktivitetsersättningen
• Höjt tak i sjukförsäkringen
• Höjt bostadstillägg för pensionärer
• Höjt bostadstillägg för personer med sjuk- och aktivitetsersättningen
• Tillfälligt minskat antal karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen
• Höjt underhållsstöd för 7–10-åringar
• Höjd skälig levnadsnivå

Dessa ska träda i kraft senare under året:

• Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassan
• Höjt konsumtionsstöd i bostadstillägget för pensionärer med ytterligare 200 kr

Riksdagen firade demokratin med festföreställning

Nu är det dags för årets första partiledardebatt. På onsdag den 12 januari 2022 hålls årets första partiledardebatt då partiledarna för riksdagspartierna får chansen att argumentera för den politik de står för.

Tid: Onsdagen den 12 januari klockan 9.00.
Plats: Kammaren, Allmänhetens entré, Riksgatan 3, Stockholm.

Folkhälsomyndighetens rekommendationer gäller
Riksdagen följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer för minskad smittspridning av covid-19. En maxgräns på 50 personer gäller för riksdagens åhörarläktare. Besökare placeras på ett sådant sätt att avstånd kan hållas. Vaccinationsbevis krävs inte.

Fyra partiledardebatter under ett riksmöte
Det hålls vanligen fyra partiledardebatter under ett riksmöte – i september, november, januari och juni. Partiledardebatten i november är en EU-politisk debatt.

Öppen för allmänhet och media
Partiledardebatten är öppen för allmänhet och media. Den tolkas till teckenspråk och engelska och sänds via webb-tv. Debatten går att se både direkt och i efterhand.

Riksdagen firade demokratin med festföreställning

Igår, måndagen den 10 januari 2022 var det precis hundra år sedan de första kvinnorna tog plats i Sveriges riksdag och det historiska datumet uppmärksammades av riksdagen med föreställningen ”Fira demokratin – 100 år” som sändes på SVT.

– Vår demokrati är verkligen värd att fira. Det känns fantastiskt att nu få bjuda in till en festföreställning på dagen hundra år efter att de första kvinnorna tog säte i riksdagen. Jag hoppas att många kommer att se den, säger Andreas Norlén, talman och ordförande i kommittén för riksdagens demokratijubileum.

Föreställningen genomförs på Annexet i Stockholm. På scenen kommer artister, dansare, kör och orkester att framföra en berättelse om Sveriges väg till demokrati och tiden därefter fram till våra dagar. I föreställningen medverkade bland andra Sarah Dawn Finer, Björn Dixgård, Janice, Susanna Stern, Elin Bemark, John Lundvik, Jill Johnson, Rebecka Törnqvist med Daniel Ögren och Adolf Fredriks Flickkör. Artisten Elin Bemark ersatte Artisten Laila Adéle.

Andra medverkare
Andra som medverkade i föreställningen var Linus Fellbom (Regi), Ambra Succi (Koreografi) och Hans Gardemar (Kapellmästare och arrangemang ansvarig). Manuset var framtaget av en redaktion under ledning av sekretariatet för demokratijubileet vid Riksdagsförvaltningen.

SIFO väljarbarometer för december 2021 visar att det är fortsatt uppgång för Socialdemokraterna till 31,1 procent. C gick dock bak till 7,0 procent. L och MP ligger under riksdagsspärren. En regering med S, MP med stöd av C och V får nu 51 procent. M, L KD med stöd av SD får 47,6 procent.

Socialdemokraterna under Magdalena Andersson fortsätter sin starka uppgång
December visar på en signifikant uppgång för S till 31,1 procent. Det är dock inte ovanlig att en ny partiledare för S medför ökade opinionssiffror. Företrädaren Stefan Löfven fick också ökade siffror under det första halvåret. Även när Håkan Juholt och Mona Sahlin tillträdde ökade partiet. Uppgången för S under Magdalena Andersson är nu 4,5 procentenheter. De nya väljarna kommer från soffan, C, V och M i nu nämnd ordning. Det är en stark kvinnlig övervikt bland de nya S-väljarna. Nu väljer 37,8 procent bland kvinnorna S, men bara 24,8 procent bland männen. Balansen mellan blocken fortsätter att förändras. Det nya rödgröna blocket får nu 51 procent mot M, KD, L och SD som ligger på 47,6 procent. Det innebär att S nu fortsätter att locka över väljare från Ulf Kristerssons sida. Den gamla alliansen samlar nu endast 35 procent jämfört med de rödgröna på 44 procent. Det innebär också att Centern har en avgörande roll för kommande regeringsbildningar.

Moderaterna (20,0%)
Moderaterna är nu enbart nominellt större än SD (0,3%). Både L och KD har som strategi att ta väljare från M så kampen med SD har blivit allt viktigare för M om de skall förbli det största oppositionspartiet. Tappet till S finns också där och trycker ytterligare ner stödet för M. Partiet försvarar dock sitt valresultat och har nu lika många väljare som 2018. Precis som SD kan partiet drabbas av S försök att neutralisera lag- och ordningsfrågan. Deras starka position i ekonomi har mindre betydelse då ekonomin går bra. Partiet behöver därför hitta andra konfliktfrågor.

Sverigedemokraterna (19,7%)
Det skiljer nu bara 0,3 procentenheter mellan SD och M. SD är störst parti bland män på 26,2 procent. Risken för SD är att deras starkaste frågor inte blir lika drivande i debatten nu när S försöker neutralisera både invandringsfrågan och lag- och ordningsfrågan

Vänsterpartiet (9,7%)
Partiet fortsätter klart över sitt valresultat som ju låg på 8 procent. Partiet fortsätter att samla många kvinnor (11,4%) med ett tydligt stöd bland kvinnor under 30 år (21,6%).

Centerpartiet (7,0%)
Den senaste månaden innebar stora effekter för Centerpartiet som tappar 1,1 procentenheter. Genom att välja Magdalena Andersson och samtidigt rösta fram den borgerliga budgeten har man lyckats göra sig ovän med flera olika väljargrupper. Man ligger nu klart under sitt valresultat på 8,6 procent. Man har en stor rörlighet bland väljarna. 40 procent av de väljare man hade i valet 2018 samtidigt som man fått många nya, men i december har nyrekryteringen av väljare kraftigt minskat. Vi ser tydliga övergångar till S totalt sett, men tittar man närmare ser man att det främst är kvinnor som går till S medan män går till borgerliga partier. Centerpartiets positionering kommer förmodligen att vara svår. De måste hela tiden visa på stora framgångar för att blidka Centerns mer borgerliga grupper. Centerväljarna har dock stort förtroende för Magdalena Andersson vilket hjälper Centerledningen i sitt samarbete med S.

Kristdemokraterna (5,1%)
Har främst tappat sina väljare sedan valet till M och det är också där man kan vinna tillbaka flest väljare.

Miljöpartiet (3,2%)
Miljöpartiet får sitt sämsta värde sedan 2002 då man var nere på denna nivå men då kom man ju in vid valet senare under året. Partiet har inte fått någon direkt belöning för att lämna regeringen. Kalkylen att partiet tydligare kan driva sina frågor kan dock komma senare under valåret, samtidigt som man slipper drabbas av svåra beslut som kärnavfall, gruvor och frågor som typ Arlanda. De både språkrören har ett svårt utgångläge eftersom deras personliga förtroende är mycket lågt.

Liberalerna (2,8%)
L ligger fortsatt långt under spärren. Tiden för att hitta frågorna som bär över de 4 procent minskar men många väljarbeslut sker under valrörelsen. Trycket på ledningen från medlemmar ökar dock ju närmare valet vi kommer.

Idag och imorgon, den 10 & 11 januari 2022 äger Folk och försvars två-dagars årliga rikskonferens rum i Stockholm. Det övergripande temat på årets rikskonferens är: “Hållbara vägval i en föränderlig säkerhetsordning”. Försvarsdepartementet, Utrikesdepartementet och Justitiedepartementet deltar.

Försvarsminister Peter Hultqvist medverkar och ska hålla måndag den 10 januari kl. 9.00 ett inledningstal med om” Svensk säkerhet och global hållbarhet”. På eftermiddagen kl. 15.40 håller försvarsministern ytterligare ett tal med rubriken ”Sveriges försvarspolitiska prioriteringar”.

Utrikesminister Ann Linde och justitie- och inrikesminister Morgan Johansson medverkar håller var sina anföranden tisdag den 11 januari.

Folk och Försvars Rikskonferens har arrangerat sedan 1946. Liksom 2021 genomförs årets 2022 rikskonferens digitalt. Länk till sändningen av konferensen finns på arrangörernas hemsida: http://www.folkochforsvar.se eller direkt på deras Youtubekanal.

Flera seminarier arrangeras och samtliga direktsänds på Youtube. Dessutom går det att även att se allting i efterhand på Folk och försvars webbplats: http://www.folkochforsvar.se.

Digital i stället för en konferens på plats i Sälen

I år planerade vi för en konferens på plats i Sälen men fick snabbt ställa om till en digital variant på grund av samhällsläget skriver Maud Holma von Heijne, Generalsekreterare.

Hållbara vägval i en föränderlig säkerhetsordning

I ett separat inlägg på hemsidan om rikskonferensen skriver Maud Holma von Heijne:

– De senaste två årens pandemi och dess konsekvenser har tydligt visat på hur globala sårbarheter

påverkar vår säkerhet. Att hotbilden är bredare än någonsin har blivit uppenbart för alla. Människor under flykt blir brickor i ett säkerhetspolitiskt spel och påtryckningsmedel från regimen i Belarus. Desinformation och informationspåverkan är ständigt närvarande i vår vardag. De globala beroenden som skulle minska risken för konflikter blir sårbarheter och kan användas som påtryckningsmedel. Kina är en maktfaktor med en stark ekonomi, omfattande handelsutbyte och infrastrukturprojekt som skapar beroenden som kan exploateras av den kinesiska staten.

Rysslands hot och ageranden sätter i spel den europeiska säkerhetsordningen

– Den militära upprustningen i Ukraina med Ryssland är ytterst bekymmersam och allvarlig. Rysslands hot och ageranden sätter i spel den europeiska säkerhetsordningen som har tjänat svensk säkerhet väl i många år. Samtidigt riktar USA alltmer fokus längre österut mot Kina. Klimatförändringarna är ett gemensamt globalt hot som alla måste prioritera och tanken på vad som är hållbart är i fokus för konferensen. Det handlar inte bara om klimatet utan omfattar också social och ekonomisk hållbarhet. Även säkerhetspolitiken måste beakta detta. Samtidigt är det inte enkelt då det finns många målkonflikter som en följd av detta. Energiomställningen ökar beroendet av nya råvaror på bekostnad av fossila bränslen. Detta leder till maktförskjutningar och nya positioneringar i geopolitiken.

Sveriges inre säkerhet och demokrati

– Hållbarhet och säkerhet kommer också vara framträdande perspektiv under konferensens programblock som berör Sveriges inre säkerhet och demokrati. Under ett längre block om kriminalitet och tilliten till samhället kommer talare beröra såväl brottsbekämpande resurser som förebyggande åtgärder med fokus på social hållbarhet. Under de senaste åren har förekomsten av hybridhot i form av påverkansoperationer och desinformation ökat, något som inte minst har varit tydligt under pandemin. Detta utgör allt större samhällsutmaningar och Rikskonferensen kommer därför att lyfta hur den nya informationsmiljön kan påverka vår demokrati och hur demokrati och hållbarhet kopplar an till Sveriges inre säkerhet

Maktförskjutningen österut och konsekvenserna av detta för Sveriges säkerhetspolitiska vägval

– Mot denna bakgrund har Folk och Försvar valt att årets Rikskonferens har hållbarhet och dess implikationer för säkerhets- och försvarspolitiken som en röd tråd tillsammans med maktförskjutningen österut och konsekvenserna av detta för Sveriges säkerhetspolitiska vägval. Dessa tematiska val känns särskilt angelägna ett valår, anser Maud Holma von Heijne, Generalsekreterare

Regionfullmäktige i Stockholm Region har beslutat att alla biljettpriser i SL:s kollektivtrafiken ska höjas och de nya priserna har börjat gälla från och med den 4 januari 2022. Detta innebär att 30-dagarsbiljetten höjs till 970 kronor, 650 kronor för pensionär, student, ungdom; och enkelbiljetten höjs med en krona till 39 kronor, 26 kronor för pensionär, student och ungdom.

Priserna för enkelbiljetter och Arlandabiljetter

Här är de nya priserna för enkelbiljetterna under 2022

Enkelbiljetter

• Köpt i SL-appen, med reskassa, i spärr, biljettautomat, med betalkort eller hos ombud (på kvittopapper): 39 kronor för vuxna, 26 kronor för pensionär, student, ungdom. 
• Engångskort och biljett av konduktör ombord: 54 kronor för vuxna. 36 kronor för pensionär, student, ungdom. 

Enkelbiljetter Arlanda

• Passagebiljett Arlanda + SL-resa (120 minuter): 159 kronor för vuxna, 146 kronor för pensionär, student, ungdom.

Priset för endast passagebiljett Arlanda är oförändrat (120 kronor) eftersom det inte är en SL-biljett.

Här finns priserna för periodbiljetter

Här är de nya priserna för periodbiljetterna under 2022

• 24 timmar: 165 kronor för vuxna. 110 kronor för pensionär, student, ungdom 
• 72 timmar: 330 kronor för vuxna. 220 kronor för pensionär, student, ungdom 
• 7 dagar: 430 kronor för vuxna, 290 kronor för pensionär, student, ungdom
• 30 dagar: 970 kronor för vuxna, 650 kronor för pensionär, student, ungdom
• 90 dagar: 2 810 kronor för vuxna, 1 880 kronor för pensionär, student, ungdom
• Årsbiljett: 10 190 kronor för vuxna, 6 830 kronor för pensionär, student, ungdom
• 30 dagar inklusive Arlanda-passage: 1 370 kronor för vuxna, 1 050 kronor för pensionär, student, ungdom
• 10/30-biljett: 730 kronor för vuxna, 490 kronor 

Pris på periodbiljetter för skolungdomar under 20 år

• Skolbiljett vårtermin: 1 020 kronor
• Skolbiljett hösttermin: 810 kronor
• Skolbiljett 120 dagar: 770 kronor
• Skolbiljett 90 dagar: 630 kronor
• Fritidsbiljett vårtermin: 1 060 kronor
• Fritidsbiljett hösttermin: 900 kronor
• Fritidsbiljett 120 dagar: 830 kronor
• Fritidsbiljett 90 dagar: 770 kronor 

Priserna för övriga biljetter

Här finns nya priser på kombinationsbiljetter

Kombinerade UL/SL periodbiljetter

• 30-dagar UL/SL: 1 820 kronor för vuxna, 1 190 kronor för pensionär, student, ungdom
• 24-timmar UL/SL vuxen: 335 kronor
• 24-timmar UL/SL ungdom: 215 kronor
• Skolbiljett UL/SL vårtermin: 3 310 kronor
• Skolbiljett UL/SL hösttermin: 2 660 kronor
• Fritidsbiljett UL/SL vårtermin: 1 820 kronor
• Fritidsbiljett UL/SL hösttermin: 1 600 kronor

Kombinerade UL/SL enkelbiljetter

• UL 1,2,5 + SL : 120 kronor för vuxna. 77 kronor för ungdom.
• UL 2,5 + SL: 93 kronor för vuxna. 60 kronor för ungdom.
• UL 1,2,3,5 + SL: 147 kronor för vuxna. 94 kronor för ungdom.
• UL Alla zoner + SL: 174 kronor för vuxna. 111 kronor för ungdom.
• UL 1,2 + SL: 93 kronor för vuxna. 60 kronor för ungdom.
• UL 2 + SL: 66 kronor för vuxna. 43 kronor för ungdom.
• UL 3 + SL: 66 kronor för vuxna. 43 kronor för ungdom.
• UL 1,2,3 + SL: 120 kronor för vuxna, 77 för ungdom. 

Vad går pengarna till?

Pengar som kunderna betalar via regionskatten och när man köper SL-biljetter använder Stockholm Region till att bland annat:

• köra bussar, båtar, tåg och spårvagnar,
• rusta upp och bygga ut spår och stationer,
• köpa in nya bussar, tåg och fartyg samt
• ta fram tekniska lösningar som förenklar resan genom att du bland annat ska kunna köpa dina biljetter på flera sätt.

SL fortsätter hela tiden framåt

Arbetet med att utveckla och förstärka kollektivtrafiken pågår ständigt och har fortsatt även under pandemin. Några exempel:

• Vi har fortsatt bygga ut Roslagsbanan så att tågen kan mötas hela vägen mellan Stockholms östra och Vallentuna. Tillsammans med de nya tåg som vi köpt in gör det att vi kan köra tätare trafik i framtiden.
• I december 2021 öppnas nya stationen Arninge på Roslagsbanans Österskärslinje, med tillhörande ny bussterminal som blir en ny knutpunkt för de nordöstra delarna av länet. 
• Vi har börjat införa ett nytt modernt biljett- och betalsystem, som snart ska ersätta Access-systemet. Med nya gröna SL-kort med smartare hantering. 
• Det pågår en stor utbyggnad av tunnelbanenätet som innebär att du i framtiden kommer kunna ta tunnelbanan till Nacka, Barkarby och Arenastaden.
• Vi har köpt in helt nya tåg till tunnelbanan, C30-vagnarna, som rullar på Röda linjen. 
• Tvärbanan går nu till Bromma flygplats, och ska förlängas till Kista och Helenelund.

Tisdagen den 28 december 2021 presenterade regeringen/Elektrifierings-kommissionen sin handlingsplan för elektrifiering av de mest trafikerade vägarna i Sverige. Enligt handlingsplanen utgör utbyggnaden av snabbladdning och tankinfrastruktur en stor del av arbetet som nu påbörjas genom en rad initiativ och i bred samverkan mellan olika aktörer. Handlingsplanen syftar till att klargöra hur de mest trafikerade vägarna i Sverige kan elektrifieras.

Enligt Elektrifieringskommissionen handlar planen om att möjliggöra för eldrivna transporter längs större vägar i Sverige, med fokus på tunga transporter. Planen pekar ut den övergripande inriktningen för utbyggnad av laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas längs större vägar. Den presenterar 10 steg som påskyndar elektrifiering av både lätta och tunga transporter. Den övergripande inriktningen pekar ut hur eldrivna fordon ska kunna laddas och hur vätgas ska kunna tankas längs de större vägarna. Den även tydliggör ansvarsfördelning och redovisar åtaganden från berörda aktörer.

FN:s klimatmål och fokus på eldrivna transporter på väg

Regeringen menar att FN:s klimatpanel (IPCC) är tydlig i sitt budskap att situationen är akut och ambitionsnivån i klimatarbetet behöver snabbt öka världen över. För att klimatmålen ska kunna nås krävs en omfattande elektrifiering av vägtransporterna. Därför syftar Elektrifieringskommissionens handlingsplan till just elektrifiering av de mest trafikerade vägarna i Sverige.

-Ambitionerna på klimatområdet måste höjas och Sverige ska var en föregångare i klimatomställningen. För att klimatmålen ska kunna nås krävs en omfattande elektrifiering av vägtransporterna och elektrifieringen behöver ske i närtid. Den resa Sverige har gjort för elektrifieringen av personbilar ska vi nu göra för lastbilar, men snabbare. De tio stegen i handlingsplanen visar vägen, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth, som är ordförande i Elektrifieringskommissionen.

Mer om Elektrifieringskommissionens handlingsplan

Utbyggnaden av snabbladdning och tankinfrastruktur påbörjas nu genom en rad initiativ och i bred samverkan mellan aktörer. Parallellt med utbyggnaden initieras viktiga forsknings- och demonstrationsprojekt för att bättre förstå nya behov av ladd- och tankinfrastruktur för logistikflöden.

 De konkreta initiativ och åtaganden som presenteras i Elektrifieringskommissionens handlingsplan, bidrar till att påskynda arbetet med elektrifieringen av vägtransporterna och ger en bild av utbyggnaden av laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas längs större vägar.

De är med i Elektrifieringskommissionen

Elektrifieringskommissionen består av företrädare från näringslivet, forskningsinstitut och offentlig sektor. Infrastrukturminister Tomas Eneroth är ordförande.

I kommissionen ingår:

Anna Pettersson, Utvecklingsdirektör Region Västerbotten

Annika Viklund, VD Vattenfall Eldistribution

Christian Levin, VD Scania

Elvir Dzanic, VD Göteborgs hamn

Fredrik Kämpfe, Branschchef flyg Transportföretagen

Hans Kreisel, VD Nordion Energi

Jenny Larsson, VD Hitachi ABB Power Grids i Sverige och ordförande för Näringslivets transportråd

Jesper Wigardt, direktör, Northvolt

Jessica Sandström, produkt- och försäljningsdirektör, Volvo AB

Johan Mörnstam, Europachef E.ON Energidistribution

Johanna Lakso, VD Power Circle

Linda Olofsson, föreståndare Swedish Electromobility Centre

Niclas Mårtensson, VD Stena Line

Roger Blom, VD Ernsts Express

Ulrika Geeraedts, Utvecklingsdirektör, Region Skåne

Elisabet Falemo, Särskild utredare Elvägar

Mer information finns på: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/12/en-handlingsplan-for-elektrifiering-av-de-mest-trafikerade-vagarna-i-sverige/

Den 15 december sa Riksdagen ja till regeringens förslag om att ändra i vallagen. Ändringarna innebär bland annat att:

• valnämnderna och utlandsmyndigheterna tar över ansvaret för att lägga ut alla valsedlar i val- och röstningslokalerna
• valmyndigheten får ansvar för att inför varje val ta fram utbildningsmaterial om valet som länsstyrelserna och valnämnderna får tillgång till
• det klargörs att den som inte följer röstmottagarnas anvisningar kan uppmanas att tillfälligt lämna val- eller röstningslokalen
• det förtydligas att väljaren ska välja sina valsedlar och göra i ordning sina röster i avskildhet
• Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan ta sina valsedlar ska kunna få hjälp med detta av röstmottagarna eller anlita en annan person som hjälper till med detta.

Riksdagen riktade en uppmaning till regeringen om att regler bör införas om att en röstmottagare ska vara närvarande när en väljare får hjälp att rösta eller att ta sina valsedlar bakom avskärmningen, men att en utvärdering först bör genomföras vid valen 2022.

SIFO VÄLJARBAROMETER NOVEMBER 2021

En regering med S, MP med stöd av C och V får nu 50 procent
M, L, KD med stöd av SD får 48,2 procent
 

M 21,0 (-0,9)
L 2,3 (-0,5)
C 8,1 (+0,1)
KD 4,6 (-0,4)
MP 3,6 (-0,1)
S 28,9 (+2,3)
V 9,4 (-1,1)
SD 20,3 (+0,4)

Magdalena Andersson startar starkt med en uppgång till 28,9 %
Den nyvalda partiledaren för S får en start med en uppgång med 2,3 procentenheter till 28,9 procent. De nya väljarna utgörs främst av kvinnor under 50 år. Det gäller även kvinnor under 30 år. Annars är den starkaste åldersgruppen kvinnor över 65 år där man når ca 45,5 procent. Bland unga män stannar siffran på 15,7 procent. Generellt lockar S fler Kvinnor (35%) än Män (23,1%). Balansen mellan blocken har förändrats med fördel för det nya rödgröna blocket och de får nu 50 procent mot M, KD, L och SD som ligger på 48,2 procent. Det innebär att S nu har lockat över några väljare från Ulf Kristerssons sida. En del av S-uppgången kommer också från Vänsterpartiet som minskar och får 9,4 procent. Det innebär att Vänsterpartiet inte har belönats för sin positionering vilket de gjorde när de ställde krav i början av sommaren, då de gick kraftigt uppåt.

Centerpartiet (8,1 %)
​C ligger nu fortsatt på sitt valresultat. Det kan synas som stabilt, men vi vet att nästan fyra av tio av de som röstade C i valet, har lämnat partiet samtidigt som man fått nya väljare. I den tidigare starka gruppen unga kvinnor under 30 år stannar man nu på dryga 12 procent..

Kristdemokraterna (4,6%)
ästa åldersgrupp 30–49 år (6,0%) men skillnaderna är små mellan olika åldrar. Starkast i Västsverige där man når över 7 procent.

Moderaterna (21,0%)
Har nu ingen större skillnad mellan män (20,8%) och kvinnor (21,3%)
 

Vänsterpartiet (9,4%)
Partiet har nu gått ner från sina starka siffror direkt efter regeringskrisen i juni. Samma strategi som då visade sig vara mycket framgångsrik opinionsmässigt får nu inte alls samma effekt. Partiet går starkt bland unga kvinnor under 30 år (17,9%).

Sverigedemokraterna (20,3%)
Det skiljer nu bara 0,7 procentenheter mellan SD och M. Bland män är partiet större i alla åldersgrupper än Moderaterna.

L åter på 2,3 %
L hamnar nu åter på 2,3 procent. Nu är det bara drygt 9 månader till valet så tiden krymper för att hitta strategin för att nå över de 4 procent som behövs men det är inte omöjligt eftersom många väljare bestämmer sig sent. Är det liten skillnad mellan blocken ökar också chansen att få stödröster.

MP (3,6%)
Miljöpartiet hamnar åter under spärren men betydligt närmare än L. De dåliga siffrorna kommer trots att miljön varit i fokus under början av november. Å andra sidan har man fått hantera Cementafrågan där det funnits många olika uppfattningar.

Onsdagen den 15 december 2021 beslutade Riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde i statens budget för 2022. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. I första steget beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. vilket beslutades den 24 november 2021. Det beslut som beslutades i ett andra steg den 15 december fördelar pengarna inom varje utgiftsområde och utgör steg två i beslutsprocessen.

Så fördelas pengarna:
• 21 miljarder till miljö- och naturvård
• 9,2 miljarder till näringslivet
• 97,4 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
• 93,2 miljarder till arbetsmarknad och arbetsliv
• Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen

21 miljarder till miljö- och naturvård
Cirka 21 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Allmän miljö- och naturvård. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner. Ramen för utgiftsområdet är 900 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslog i sin budgetproposition.

Klimatbonusen, klimatinvesteringar

Cirka 3,5 miljarder kronor, går till klimatbonusen, ett bidrag till dem som köper en så kallad klimatbonusbil. Drygt 2,8 miljarder kronor går till klimatinvesteringar, exempelvis stöd till laddinfrastruktur för elfordon. En stor del går också till åtgärder och skydd för värdefull natur, åtgärder för havs- och vattenmiljö samt sanering och återställning av förorenade områden.

Redovisning av resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet

Riksdagen riktade en uppmaning till regeringen om att redovisa resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet på ett tydligare sätt och påpekar att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på klimat. Riksdagen sa nej till övriga cirka 60 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 inom området.

9,2 miljarder till näringslivet

Totalt cirka 9,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Näringsliv. Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling, cirka 997 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel och cirka 816 miljoner kronor går till näringslivsutveckling. Tillväxtverket får drygt 664 miljoner kronor. Riksdagens beslut är 90 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringen gäller anslaget till näringslivsutveckling.

97,4 miljarder till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Totalt cirka 97,4 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar, cirka 41,7 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättningar, cirka 41 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och cirka 9,2 miljarder kronor går till Försäkringskassan.

Familjeveckan avvisades

Beslutet om utgiftsområdet omfattar 293 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller anslaget till Försäkringskassan och är en följd av att regeringens förslag om den så kallade familjeveckan avvisas.

Höjt tak i sjukpenningen från 8 till 10 prisbasbelopp med mera

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om höjt tak i sjukpenningen från 8 till 10 prisbasbelopp. Samt höjd garantinivå och höjt bostadstillägg i sjuk- och aktivitetsersättningen från den 1 januari 2022. Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om bland annat ökad flexibilitet i sjukförsäkringen vid dag 365, en förändrad arbetsförmågeprövning vid 62 års ålder, en mer flexibel förläggning av arbetstiden vid deltidssjukskrivning och ökad trygghet för den som kallas in att arbeta vid behov.

93,2 miljarder till arbetsmarknad och arbetsliv

Totalt cirka 93,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

Mest pengar, cirka 43,1 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, cirka 20,7 miljarder kronor går till lönebidrag och Samhall samt cirka 9,2 miljarder kronor går till kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.

Riksdagen slaktade anslagen för arbetsmarknadspolitiska program

Riksdagen slaktade sex anslag i statens budget för 2022 bland annat anslagen till kostnader för arbetsmarknadspolitiska program samt nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Man gjorde ändringarna i budgetpropositionen för 2022 som omfattar att utgiftsområdet blev 805 miljoner kronor mindre än regeringens förslag.

Minskning av antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen från sex till två dagar

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att tillfälligt minska antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen från sex till två. Vidare sa riksdagen ja till att förlänga det tillfälliga undantaget från den så kallade femårsregeln för företagare till den 31 december 2022. Regeln innebär en begränsning av företagares möjligheter att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i verksamheten. Anledningen till förslagen om ändringar när det gäller arbetslöshetsförsäkringen är att det fortsatt råder en pandemi som orsakar en svår situation för många enskilda personer.

Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen.

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om omställning och kompetensutveckling, Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen.

Tisdag den 14 december höll försvarsminister Peter Hultqvist en pressträff tillsammans med Ukrainas försvarsminister Oleksii Reznikov med anledning av hans, Reznikovs besök i Sverige.

I samband med att Peter Hultqvist tog emot honom, Ukrainas nya försvarsminister Oleksii Reznikov, undertecknade båda ett nytt avtal om försvarssamarbete mellan länderna.

De båda försvarsministrarna också diskuterade flera angelägna frågor, bland annat den allvarliga säkerhetssituationen vid Ukrainas gräns mot Ryssland.
Den senaste tidens ryska truppsammandragningar vid gränsen mot östra Ukraina är ett hot mot säkerheten i Europa och Ukrainas suveränitet. Det slog de två ministrarna fast under sitt möte.

– En längre tid har vi kunnat observera en successiv rysk styrkeuppbyggnad och aktivitetsnivå såväl i Arktis som i Östersjön och i Svarta havet. Stora komplexa övningar där militära förband bestående av tusentals soldater förflyttas över stora avstånd är exempel på den ökande ryska militära närvaron, sa Peter Hultqvist.

I det nya avtalet om bilateralt försvarssamarbete mellan Sverige och Ukraina, som ersätter ett tidigare protokoll från 2001, ingår bland annat informationsutbyte och samarbete kring utbildning av militärer.

– Ukrainas folk behöver vår solidaritet och ska självständigt kunna välja sitt lands säkerhetspolitiska framtid. Vårt mål är att skapa fred och stabilitet tillsammans, sa Peter Hultqvist.

Under mötet diskuterade Peter Hultqvist och Oleksii Reznikov även den belarusiska regimens användande av migranter som hot mot EU.

– Vi tar den belarusiska regimens agerande gentemot Litauen, Lettland och Polen, och följaktligen mot hela EU och Europa, på största allvar. Den belarusiska regimen använder människor på ett mycket cyniskt sätt för att uppnå sina politiska mål och för att splittra Europa.

I samband med sitt besök i Sverige träffade Oleksii Reznikov även utrikesminister Ann Linde och företrädare för den svenska riksdagen, samt besökte han, bland annat, Fjärde sjöstridsflottiljen och Amfibieregementet i Berga.

Igår, tisdag den 14 december höll utrikesminister Ann Linde en pressträff tillsammans med Tysklands nya utrikesminister Annalena Baerbock, som är i Stockholm för första gången i sin nya roll, och Norges utrikesminister Anniken Huitfeldt, med anledning av det femte ministermötet inom ramen för Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning.

Risken för kärnvapenanvändning är större idag än på mycket länge och kärnvapennedrustning är en förutsättning för att värna mänskligheten och vår gemensamma säkerhet, sa utrikesminister Ann Linde.

Enligt utrikesdepartementet är ministermötet om kärnvapennedrustning, som genomförs i hybridformat, ett viktigt tillfälle för Ann Linde och hennes kollegor från 16 icke-kärnvapenstater från olika delar av världen och från olika säkerhetspolitiska sammanhang: Argentina, Etiopien, Finland, Indonesien, Japan, Jordanien, Kanada, Kazakstan, Nederländerna, Norge, Nya Zealand, Schweiz, Spanien, Sydkorea och Tyskland att betona vikten av kärnvapennedrustning och att diskutera den senaste utvecklingen på området. Alla länder som deltar på ministermötet ingår i Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning.

Stockholmsinitiativet spelar en viktig roll för att sätta press på kärnvapenländerna att ta steg för nedrustning och föreslå konstruktiva vägar framåt. Det är av särskild betydelse för att framsteg ska kunna ske i samband med januaris översynskonferens av icke-spridningsfördraget – det viktigaste internationella ramverket för nedrustning och icke-spridning, säger Ann Linde.

Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning lanserades av Sveriges regering 2019 och samlar sexton länder från olika delar av världen. Ytterligare ett 20-tal länder har hittills ställt sig bakom Stockholmsinitiativets förslag för att främja nedrustning och för att minska risken för att kärnvapen används.

Ambitionen inom Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning är att ministrarna vid sina möten kan bekräfta det starka engagemanget och enas om gemensamma insatser.

Från den 16 mars 2022 föreslår regeringen att distansdeltagande på styrelsemöten för samordningsförbund ska vara möjligt. I en proposition till riksdagen har regeringen föreslagit att detta.

Det vill säga att det ska vara möjligt för styrelsen i ett samordningsförbund att besluta om att ledamöter och ersättare i styrelsen ska få delta i styrelsemöten på distans.

Genom förslaget ges samordningsförbunden bättre förutsättningar att kunna arbeta effektivt och hållbart genom digitala styrelsesammanträden. Den 16 mars 2022 föreslås bestämmelsen att träda i kraft.

On Friday December 10, at this year’s adapted Nobel Prize ceremony, the 2021 Nobel Laureates were honoured at a ceremony at the Stockholm City Blue Hall, attended by the Swedish Royal Couple: His Majesty King Carl XVI Gustaf and Her Majesty Queen Silvia, as well as the Crown Princess Couple: Her Royal Highness Crown Princess Victoria and her husband His Royal Highness Prince Daniel.

This Year’s Nobel Laureates

The Nobel Foundation and members of the Nobel Prize-winning institutions gave speeches that were interwoven with recordings of the award ceremonies that took place in the prize winners’ home countries. This Year´s Laureates are:
Nobel Prize in Physics: Syukuro Manabe, Klaus Hasselmann och Giorgio Parisi.
Nobel Prize in Chemistry: Benjamin List och David MacMillan.
Nobel Prize in i Physiology/Medicine: David Julius och Ardem Patapoutian.
Nobel Prize in Literatur: Abdulrazak Gurnah.
Nobel Prize in Economics: David Card, Joshua Angrist och Guido Imbens.

This year’s Nobel Laureates were honored by the Nobel Foundation as well as members of the Nobel Prize-winning institutions who gave speeches that were interwoven with recordings of the award ceremonies that took place in the prize winners’ home countries.

Nobel Peace Prize Winners

This year’s Nobel Peace Laureates are Dmitry Muratov from the Russian Federation and Maria Ressa from The Philipines who are both journalists. Dmitry Andreyevich Muratov is a journalist, television presenter and Editor-in-Chief of the Russian newspaper Novaya Gazeta, while Maria Ressa is co-founder and CEO of Rappler.

This year’s Nobel Prize medals and diplomas were presented to Nobel laureates at special ceremonies in Germany, the United Kingdom, the United States and Italy.

Nobel Day

December 10 is Alfred Nobel’s death anniversary. The day is also a general flag day in Sweden. In memory of Alfred Nobel, December 10 is the day when Nobel laureates receive their prizes. The first Nobel Prizes were awarded in 1901.

The Nobel Prize Concert

Earlier on Wednesday, December 8, the Nobel Prize Concert was held at the Concert Hall of Stockholm City, also attended by the King. The concert,as usual, was a tribute to this year’s Nobel Laureate. The Nobel Prize Concert is an annual concert that is part of the official program during Nobel Week.

The King’s song

The King’s song was played when the King arrived at the Concert Hall to attend the Nobel Prize Concert.

The Performers

This year’s soloist was the Argentina-born cellist Sol Gabetta who performed Camille Saint-Saën’s first cello concerto with the Royal Philharmonic Orchester. The Royal Philharmonic Orchester under the direction of conductor Cathrine Winnes.

Other invited artists and conductors

In addition to the Royal Philharmonic Orchestra, other invited artists and conductors also participated. This included Anne Sofie von Otter, Bengan Janson, Kiralina Salandy and Karin Hammar. Kiralina Salandy will perform at the Nobel Prize ceremony on Friday night. Among other things, some musical pieces by Mozart were performed Léo Ferré, Elfrida Andrée, Richard Galliano and Joni Mitchell.

Nobel Week Lights 2021

The Nobel Week Lights Stockholm 2021 has been during the entire Nobel Week 4 – 12 December for the second year. It is a combination an inspiration of stunning artworks lighting up the darkness in Stockholm, born out of Nobel Prize-awarded discoveries and laureates. This year’s artists and designers explore some of science’s biggest innovations and create stunning light art installations. “Earth from Space” is one of such installations.

Nobel Week Lights is initiated and produced by Annika Levin, Alexandra Manson and Lara Szabo Greisman from Troika in collaboration with the Nobel Prize Museum, and with support from the City of Stockholm, the Stockholm Chamber of Commerce, and the Swedish Space Agency, along with a number of other partners and lighting companies.

Fredagen den 10 december gav Kungen företräde för riksdagens talman Andreas Norlén. Under företrädet redogjorde talmannen för de aktuella frågorna i riksdagen.

Riksdagens skatteutskottet föreslår att riksdagen ska säger ja till regeringens förslag om en ny riskskatt för banker och kreditinstitut som har skulder på minst 150 miljarder kronor. Den nya lagen föreslås börja gälla från den 1 januari 2022 och tillämpas då för beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2021.

Motiveringen för denna nya riskskatt

Den nya riskskatten ska väga upp de kostnaderna som kan drabba samhället till följd av en eventuell finanskris. Skatteutskottet anser att det är rimligt att på detta sätt beskatta kreditinstitut eftersom de riskerar att orsaka stora kostnader för samhället vid en finanskris. Förutom de direkta kostnaderna handlar det om indirekta kostnader i form av till exempel lägre tillväxt och högre arbetslöshet om konjunkturen går ner.

Skuldgränsvärde på 150 miljarder 2022

Riskskatten ska gälla banker och kreditinstitut vars skulder når upp till ett fastställt årligt gränsvärde vid beskattningsårets början. För 2022 är gränsvärdet satt till 150 miljarder kronor. Om det gäller ett utländskt kreditinstitut räknas bara skulderna som hör till den svenska delen av verksamheten. Storleken på skatten blir 0,05 procent av beskattningsunderlaget för beskattningsåret 2022, och 0,06 procent för beskattningsåret 2023.

Skatteutskottet tre uppmaningar till regeringen

Skatteutskottet ställer sig bakom regeringens förslag om riskskatt men utöver det föreslår utskottet att riksdagen ska rikta tre uppmaningar till regeringen. Det föreslår att Kommuninvest bör undantas från lagen, att lokala inte inte ska drabbas, och att snedvriden konkurrens inte ska tillåtas.

Kommuninvest bör undantas från lagen

Det första tillkännagivandet gäller att det offentliga kreditinstitutet Kommuninvest bör undantas från lagen eftersom institutet kan drabbas trots att det inte orsakar den risk för samhället som lagen syftar till att motverka. Konsekvenserna av att riskskatten tillämpas på Kommuninvest kan bland annat bli att viktiga välfärdsprojekt blir dyrare och att mindre kommuner får problem att finansiera offentliga investeringar.

Därför föreslår utskottet att riksdagen ska tillkännage för regeringen att den senast 1 oktober 2022 ska återkomma med ett förslag som ska börja gälla senast 1 januari 2023. I förslaget ska Kommuninvest undantas från riskskatten. Regeringen uppmanas också att snarast komma med ett förslag om att kompensera kommun- och regionsektorn för de ökade kostnaderna till följd av riskskatten.

Lokala banker ska inte drabbas

Utskottet menar att den nya lagen inte ska drabba lokalt förankrade banker eftersom det sannolikt skulle leda till ökade lånekostnader för kundkretsen som uteslutande består av hushåll och de allra minsta företagen. Den effekten vore inte motiverad av skälen till att införa skatten. Man föreslår därför att regeringen ska utreda möjligheten att ändra lagen så att riskskatten inte drabbar lokalt förankrade banker.

En risk för snedvriden konkurrens den finansiella stabiliteten

Sist menar utskottet att regeringen bör säkerställa att utländska banker inte gynnas av lagen på bekostnad av svenska banker. Man ser en risk att utländska banker kan omstrukturera sin verksamhet till så kallad låneförmedling och därmed undgå riskskatten. Av denna anledning föreslår Utskottet att regeringen ska noga följa frågan om huruvida riskskatt för kreditinstitut snedvrider konkurrensen mellan svenska och utländska banker och på sikt försvårar möjligheterna att värna den finansiella stabiliteten. Om de effekterna konstateras ska regeringen återkomma till riksdagen med förslag på justeringar i lagen om riskskatt för att motverka effekterna.

Planerad dag för debatt och beslut

Tisdagen den 13–14 december planeras ärendet debatteras och beslutas riksdagen.

Den 9–10 december hålls huvuddemokratimötet, Summit for Democracy, ett digitalt möte för demokrati som USA:s President Joe Biden har bjudit in ledare och representanter från ett hundratal länder till att medverka i. Den syftar bland annat till att lägga fram en positiv agenda för demokratin i världen. Sverige deltar med statsminister Magdalena Andersson och utrikesminister Ann Linde. De kommer att ha en framträdande roll inför och under själva mötet. Förutom att delta i toppmötets session kommer Statsministern Magdalena Andersson att inledningstala vid ett panelmöte om mänskliga rättigheter.

Mötet har redan börjat

Mötet inledes redan den 6 december med flertalet olika sido-evenemang på temat demokrati. Då stod bland annat utrikesminister Ann Linde värd för ett möte med särskilt fokus på HBTQI-personers rättigheter och deras politiska deltagande.

Den 8 december stod statsminister Magdalena Andersson tillsammans med USA, värd för ett särskilt möte om jämställdhet och kvinnors politiska deltagande.

Förutom statsminister Magdalena Andersson och utrikesminister Ann Linde kommer andra svenska ministrar, och även Karin Olofsdotter, Sveriges ambassadör i USA att delta under mötet. Mötet sänds digitalt och är öppet för allmänheten, med undantag för ett fåtal sessioner.

– Sverige välkomnar president Bidens initiativ till ett toppmöte med fokus på demokrati. Vi lever i en tid när världens länder måste samlas och stå upp för gemensamma värderingar om demokrati och mänskliga rättigheter. Sverige samarbetar nära med USA för att stärka demokratin såväl i våra egna länder som globalt, säger statsminister Magdalena Andersson.

– Regeringens demokratisatsning är vårt krafttag för att motverka tillbakagången av demokratin. Länder som delar samma värderingar måste hålla samman, och det är viktigt att fler ansluter sig för att möta en av vår tids stora utmaningar, säger utrikesminister Ann Linde.

President Biden kommer att hålla sin öppningsanföranden klockan 8:00 EST torsdagen den 9 december. Man kan följa händelserna på https://www.state.gov/summit-for-democracy

Den 8 december 2021 meddelade Socialdepartementet att Gårdsförsäljnings-utredningen (SOU 2021:95) är klar. Gårdsförsäljningsutredningen har utrett möjligheterna för gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker under förutsättning att Systembolagets monopol säkras och regeringen konstaterar att en möjlighet finns nu till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker.

Bakgrunden

Den 16 november 2020 meddelade regeringen att man tänkte utreda gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Därefter utsågs Elisabeth Nilsson, före detta landshövding i Östergötland till särskild utredaren och skulle redovisa sitt resultat senast den 7 december 2021, vilket hon har nu gjort. Hennes uppdrag utgick från den överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna och med den förutsättning att Systembolagets monopol säkras.

Elisabeth Nilsson, före detta landshövding i Östergötland

Regeringen gav henne i uppdrag att utreda gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker utan att hota Systembolagets monopol; att utreda om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker kan införas och hur det i så fall ska kunna införas. Man påpekade att en förutsättning för uppdraget är att Systembolagets monopol säkras. Uppdraget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna och till särskild utredare utses Elisabeth Nilsson, före detta landshövding i Östergötland.

Samhällsutvecklingen i branschen

Såväl efterfrågan som utbud av småskaligt producerade alkoholdrycker har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren. Bland dryckesproducenter finns ett ökat intresse att själva få sälja egenproducerade drycker direkt från tillverkningsplatsen, så kallad gårdsförsäljning. Regeringen ger nu en utredare i uppdrag att utreda ett eventuellt införande av gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker.

EU-rättsliga förutsättningen

En central del av utredningen var att göra en EU-rättslig analys och föreslå om och i sådant fall hur gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker kan införas i hela landet under förutsättning att detaljhandelsmonopolet säkras. En EU-rättslig förutsättning för den svenska alkoholpolitiken och detaljhandelsmonopolet är att alkoholpolitiken är systematisk och sammanhängande samt att ingen diskriminering föreligger gentemot andra medlemsländer genom att främja inhemska varor och tjänster. Om det bedöms vara juridiskt och EU-rättsligt möjligt att införa gårdsförsäljning ska utredaren föreslå formerna för det.

Gårdsförsäljningsutredningen rekommendationer

Enligt Socialdepartementet föreslår Gårdsförsäljningsutredningen följande:

– Att gårdsförsäljning endast tillåts i anslutning till ett betalt studiebesök eller en föreläsning med anknytning till den aktuella produkten på tillverkningsstället.

– Samt att mängden som får säljas till en kund vid ett köptillfälle begränsas.

– Dessutom ska enbart jästa drycker (dvs. öl, vin och andra jästa drycker) avses.

– Det ska även krävas tillstånd från kommunen för att få bedriva gårdsförsäljning av alkoholdrycker. – Utredningens föreslår också att gårdsförsäljning inte får bedrivas tidigare än klockan 10.00 och inte pågå längre än till klockan 20.00.

– Därutöver ska alkohollagens generella regler om försäljning ska gälla. De anser också att regleringen i ett första steg bör gälla i sex år från ikraftträdandet.

Bra för Systembolaget

Utredning bedömer att det generellt ökade intresset för lokalt och småskaligt gör det troligt att gårdsförsäljningen leder till en ökad efterfrågan av lokalt och småskaligt på Systembolaget. Med andra ord, gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker kommer vara bra för Systembolaget. Dess monopol är inte hotad.

Kommer att skapa ökad arbetstillfälle

Enligt utredningens förslag skulle gårdsförsäljningen medföra en ökning av antal arbetstillfällen i dryckesbranschen med 17–19 procent.

Folkhälsan perspektivet – påverkan inte folkhälsan

Utredningen bedömer att förslaget inte märkbart påverkar folkhälsan. Utredningen skulle bedöma om det finns behov av att begränsa gårdsförsäljning till att till exempel enbart tillåtas på landsbygd, enbart för svenska alkoholproducenter eller för småproducenters hantverksmässiga produktion. Man menade då att det är viktigt att folkhälsan inte försämras vid ett eventuellt införande av gårdsförsäljning, bland annat genom en ökad alkoholkonsumtion. Utredaren ska därför analysera vilka eventuella folkhälsokonsekvenser som ett eventuellt införande kan innebära. Utredningen bedömer alltså att förslaget inte märkbart påverkar folkhälsan.