Den 10 november 2021 beslutade Konstitutionsutskottet (KU) att ställa sig bakom de flesta av riksdagsstyrelsens förslag om vissa ändringar i reglerna för arbetet i riksdagen. Ett av förslagen innebär att ledamöter som inte deltar i riksdagsarbetet kan bli skyldiga att betala tillbaka sitt arvode. Det har rapporterats över en lång tid cirka 60 procents regelbunden frånvaro i riksdagsledamöternas arbete.

I maj i år lade riksdagsstyrelsen fram en rad förslag på ändringar av regler som rör riksdagens arbete. Förslagen har tagits fram av en kommitté, bestående av ledamöter från samtliga riksdagspartier, som under ledning av talman Andreas Norlén gjort en översyn av vissa frågor om riksdagsarbetet.

Efter 60 procents frånvaro vid voteringar ska arvodet betalas tillbaka

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen ska säga ja till merparten av förslagen. Det innebär bland annat att utskottet ställer sig bakom förslaget om att en riksdagsledamot som inte deltar i riksdagsarbetet och saknar giltiga skäl för det kan bli skyldig att återbetala arvodet.

Ledamoten blir återbetalningsskyldig om hen under två kvartal vid en och samma valperiod har varit frånvarande minst 60 procent av voteringstillfällena. Talmannen ska efter det första kvartalet med hög frånvaro ha uppmärksammat ledamoten på frånvaron och återbetalningsskyldigheten.

Ledamot som lämnar partigruppen ska också lämna sina riksdagsuppdrag

Nu blir det slut på politisk vilde i riksdagen. KU ställer sig bakom riksdagsstyrelsens förslag om att en riksdagsledamot som lämnar sin partigrupp därmed även automatiskt ska lämna de uppdrag i utskott och andra riksdagsorgan som ledamoten valts till av kammaren på grund av sin partigruppstillhörighet.

Andra förslag som KU säger ja till

Andra förslag som KU säger ja till handlar till exempel om när budgetpropositionen ska lämnas efter ett val och interna regler om arbetet i riksdagen. KU föreslår även ändringar i några av riksdagsstyrelsens förslag liksom ändringar som gäller bland annat vilka krav som ska ställas på riksdagsorgan att inhämta olika typer av yttranden innan en framställning beslutas.

Ändringarna berör många lagar

Många lagar berörs av ändringarna, bland annat regeringsformen, riksdagsordningen, offentlighets- och sekretesslagen, budgetlagen samt lagen om ersättning till riksdagens ledamöter. Merparten av ändringarna ska börja gälla från den 1 januari 2022.

Idag torsdagen den 11 november 2021 gav talmannen Andreas Norlén, efter samtal med företrädare för riksdagspartierna och en överläggning med de vice talmännen, Magdalena Andersson (S) i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda nästa regering efter statsminister Stefan Löfven (S) avgång igår.

I dag har jag gett Magdalena Andersson i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda en regering som tolereras av riksdagen. Beslutet vilar på vad som framkommit under dagens samtal, säger talman Andreas Norlén.

Regeringsbildning hösten 2021
Onsdagen den 10 november begärde statsminister Stefan Löfven (S) att få sluta sitt uppdrag som statsminister. Talman Andreas Norlén inledde då arbetet med att ta fram ett förslag till ny statsminister som kan godkännas av riksdagen.

Frågor för att provocera konflikter
Vissa svenska journalister har undrat hur Magdalena Andersson förhåller sig till Vänsterpartiledare Nooshi Dadgostar och ställde den fråga till henne kanske för att provocera konflikt. Till frågan svarade hon.

Jag kommer inte ignorera Vänsterpartiet, svarade Magdalena Andersson

Senast tisdag den 16 november ska Magdalena Andersson rapportera sitt uppdrag till talmannen. Om talmannen då finner att han kan föreslå Magdalena Andersson till statsminister kommer han att lägga fram förslaget samma dag. Den första bordläggningen sker också samma dag och den andra bordläggningen sker onsdag den 17 november. Omröstningen planeras äga rum torsdag den 18 november klockan 12.00. Planeringen är preliminär och vid behov kan tidsplanen komma att justeras.

Bakgrunden

Efter statsminister Stefan Löfven (S) begärde sitt entledigande som statsminister igår den 10 november, leder han nu en övergångsregering. Enligt reglerna i regeringsformen i grundlagen ska den sittande regeringen stanna kvar som en övergångsregering tills en ny statsminister och regering har tillträtt. En övergångsregering sköter löpande frågor men brukar enligt praxis inte ta några nya politiska initiativ.

Talmannen inledde igår sitt uppdrag att ta fram ett förslag till ny statsminister för riksdagen att ta ställning till. I uppdraget ingår att samtala med företrädare för samtliga riksdagspartier samt att överlägga med de vice talmännen. Talmannen håller också statschefen, Kungen, informerad om det aktuella läget i arbetet med att ta fram förslag till statsminister.

Onsdagen den 10 november 2021 lämnade Statsminister Stefan Löfven in sin avskedsansökan till riksdagens talman Andreas Norlén och begärde att sluta vara Statsminister, det som kallas för entledigande. Nu leder han en övergångsregering. En övergångsregering fattar främst beslut i löpande eller brådskande ärenden men har samma befogenheter som tidigare utom en enda uttryckliga begränsning – den får inte besluta om extra val.

Följaktligen har övriga statsråd därför entledigats av talmannen. Men de uppehåller sina befattningar till dess att en ny regering har tillträtt. Regeringskansliets uppgift nu som tidigare är att bereda regeringsärenden och biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet i övrigt. Detta gäller även när regeringen är en övergångsregering.

Arbetet med att ta fram en ny statsminister

Efter att statsminister Stefan Löfven (S) begärde att få sluta sitt uppdrag som statsminister inledde talman Andreas Norlén arbetet med att ta fram ett förslag till ny statsminister som kan godkännas av riksdagen genom att samtala med partiföreträdarna den 11 november. När en statsminister avgår är det talmannens uppgift att föreslå en kandidat till statsministerposten för riksdagen. Talmannen inleder då samtal med alla riksdagspartier för att ta reda på vilken statsministerkandidat som kan få riksdagens stöd. Han började arbetet med att samråda med företrädarna för partigrupperna (talmansrundor) i riksdagen i syfte att föreslå en ny statsminister för riksdagen.

Igår onsdagen den 10 november 2021 blev Socialministern Lena Hallengren utsedd till vice ordförande i the Global Leaders Group on Antimicrobial Resistance (GLG) på gruppens tredje möte. Mötet den 10 november är det tredje sedan gruppen skapades i november 2020. GLG verkar för ökat offentligt stöd och politisk synlighet för arbetet mot antibiotikaresistens på den globala agendan.

– Jag är mycket glad och hedrad över att delta i ledningen av det viktiga arbete som görs för att motverka antibiotikaresistens. Sverige har länge prioriterat arbetet mot antibiotikaresistens och vi har mycket kunskap och erfarenhet att bidra med i det globala arbetet mot antibiotikaresistens, säger socialminister Lena Hallengren.

Under mötet diskuterades bland annat två ”Call to Action” som gruppen har för avsikt att offentliggöra inom kort. Den ena handlar om antibiotikautsläpp och den andra handlar om vikten av att länder och internationella organisationers ökar sin finansiering av arbetet mot antibiotikaresistens.

The One Health Global Leaders Group on Antimicrobial Resistance (GLG), som initierats av FN:s generalsekreterare, består av 26 ledamöter. I gruppen ingår bland annat ett flertal ministrar och företrädare från miljö- och hälsosektorn. Sverige, som har ett framgångsrikt arbete mot antibiotikaresistens, representeras av socialminister Lena Hallengren.

Enligt FN dödar antibiotikaresistens snart miljoner varje år. Enligt Helene Wallskär
på Läkemedelsvarlden dör “omkring 700 000 människor världen runt varje år på grund av att antibiotika som tidigare kunde ha räddat dem inte längre hjälper mot många infektioner. Och läget förvärras allt mer. Allt fler sjukdomsframkallande bakterier utvecklar resistens mot viktiga antibiotika. Tuberkulos, men även luftvägsinfektioner, sexuellt överförbara sjukdomar och urinvägsinfektioner, blir allt svårare att behandla och ofta går det inte alls.”

Budskapet från en ny FN-rapport om globala åtgärder mot antibiotikaresistensen är att det inte finns tid att vänta.

Från den 1 december 2021 ska alla fysiska personer som tjänar arbetsinkomster överstigande 60 000 kronor och understigande 500 000 kronor om året får skattereduktionen.

Skatteutskottets betänkande 2021/22: SkU2 som gäller tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin är klar. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att den nya lagen om tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster ska införas för beskattningsåren 2021 och 2022 för att hantera ökade arbetskostnader till följd av Coronapandemin.

Skattereduktionen ska ges till fysiska personer som tjänar arbetsinkomster överstigande 60 000 kronor och understigande 500 000 kronor om året. Lagen föreslås träda i kraft den 1 december 2021 och tillämpas första gången för det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. Lagen föreslås upphöra vid utgången av 2022.

Måndagen den 1 november deltog Prins Carl Philip och Prinsessan Sofia i Prinsparets stiftelses evenemang #nejtillnäthat 2.0 på Fotografiska i Stockholm. Prinsparets stiftelse hade bjudit in representanter från polis, myndigheter, företag, sociala medieplattformar samt barn och unga för att gemensamt diskutera hur unga i Sverige ska kunna rustas för den digitala världen.

I sitt inledningstal sade Prinsessan Sofia bland annat:

“På samma sätt som nätet kan skapa trygghet och göra det möjligt för barn och unga att vara sig själva, kan nätet också skapa otrygghet.

Inte minst i form av kränkningar på nätet – något som i dag tyvärr är del av vardagen för alldeles för många barn och unga.”

Inför dagen hade Stiftelsen även skapat en digital installation på Fotografiska med övningar, tips, lösningar och verktyg för hur alla kan arbeta för ett internet utan hat och mobbning.

Rundabordssamtal

Under dagen deltog Prinsparet bland annat i rundabordssamtal under vilka de inbjudna gästerna diskuterade olika frågor kring hat och mobbning mot barn och unga på nätet och hur man kan trygga ungas närvaro online.

Här nedan kan du läsa Prinsessans tal i sin helhet:

H.K.H. Prinsessan Sofias tal vid invigning av #nejtillnäthat 2.0, Fotografiska, Stockholm, den 1 november 2021

Kära gäster,

Varmt välkomna till Fotografiska och invigningen av den digitala installationen #nejtillnäthat.

Det gör mig så glad att se er alla här i dag – att vi kan komma samman på det här sättet för att säga nej till näthat och för att skapa en tryggare nätvardag.

När Prins Carl Philip och jag grundade vår stiftelse gjorde vi det utifrån en vision: att alla barn och unga ska ha möjlighet att vara sig själva.

På så många sätt är nätet en möjliggörare för just det.

Men i dag är vi här för att vi måste se till att våra barn och unga har ramverk runtomkring sig för att kunna känna sig trygga på nätet. Och att vi vuxna har insikt och kunskap kring vad våra barn kan utsättas för.

För vem skulle släppa ut sitt barn oövervakat i en park där vem som helst kan komma och vad som helst kan hända? Och där ditt barns nyfikenhet eller uppgivenhet kan leda dem in på snåriga stigar?

På samma sätt som nätet kan skapa trygghet och göra det möjligt för barn och unga att vara sig själva, kan nätet också skapa otrygghet.

Inte minst i form av kränkningar på nätet – något som i dag tyvärr är del av vardagen för alldeles för många barn och unga.

Internetstiftelsen rapporterar att så många som tre av tio barn i åldrarna 11 till 19 år har utsatts för näthat.

Ofta i form av kränkande, skrämmande eller hotfulla meddelanden. Vi vill finnas där för barnen om de utsätts eller utsätter någon annan.

För via nätet kan hot och hat få stor spridning under lång tid. Dessutom finns mobiltelefonen ofta med barnet dygnet runt och överallt. Näthatarna kan stå vid barnets säng när det somnar – och vara där igen när det vaknar.

Vi måste agera, tillsammans, för att stärka barns och ungas trygghet och ytterst deras möjlighet att vara sig själva.

I dag har vi ett sådant tillfälle, där vi tillsammans kan agera för att skapa en tryggare nätvardag för barn och unga. Det är därför min önskan att vi i dag lyssnar och agerar med både hjärta och hjärna.

Vi vill att det här rummet ska vara en trygg plats där det är högt i tak och där vi välkomnar olika perspektiv.

Statistiknyhet från SCB som släpptes igår den 4 november 2021 visar att sysselsättningen ökat de Sverige under tredje kvartalet 2021. Antalet sysselsatta i åldern 15–74 år uppgick till 5 154 000, medan antalet arbetslösa var 462 000, och motsvarar arbetslöshet på 8,2 procent. Antalet arbetade timmar uppgick till genomsnitt 135,0 miljoner timmar per vecka. Säsongsrensade och utjämnade data visar att sysselsättningen för tredje kvartalet uppgick till 5 083 000 personer, en ökning jämfört med andra kvartalet 2021. Arbetslöshetstalet uppgick till 8,9 procent, vilket är en minskning jämfört med andra kvartalet 2021.

Arbetskraftsundersökningarna AKU är sedan 1 januari anpassad till EU:s nya ramlag (förordning 2019/1700) för den sociala statistiken. Den nya förordningen innebär förändringar i bland annat definitionen av sysselsatta, av urvalet och i blankettens utformning. Förändringarna har medfört brott i tidsserierna och i statistiknyheten redovisas därför inga jämförelser med tidigare år. Säsongsrensade och utjämnade värden kan användas för jämförelser inom 2021, däremot avrådes från jämförelser med tidigare år. Under året görs en dubbelmätning för att data ska kunna länkas bakåt i tiden och bli jämförbara över tid. Antalet sysselsatta har påverkats, dels till följd av definitionsförändringen där personer som av vissa skäl är helt frånvarande från arbetet tre månader eller mer inte längre klassas som sysselsatta. Vidare används ny och mer aktuell information i viktberäkningarna, vilket ger en bättre precision i mätningen men också påverkar nivån för bland annat antalet sysselsatta. Dessa förändringar innebär uppskattningsvis att antalet sysselsatta under tredje kvartalet sammantaget är cirka 55 000 personer lägre än enligt tidigare metod. Utöver de sysselsatta har även andra skattningar påverkats av förändringar i definitioner, målpopulation och utformningen av blanketten. Även den nya hjälpinformationen har effekt på andra skattningar. Uppdaterad information om ramlagsanpassningen finns på AKU:s produktsida, adress Information om införande av ny ramlag 2021 i AKU (scb.se)

Arbetskraften

Antalet personer i arbetskraften i åldern 15–74 år uppgick till 5 616 000 under tredje kvartalet 2021, icke säsongsrensat. Antalet kvinnor i arbetskraften var 2 661 000 och antalet män var 2 955 000. Det relativa arbetskraftstalet var 74,8 procent. Bland kvinnor var det 72,0 procent och bland män 77,4 procent. Antalet ungdomar i åldern 15–24 år i arbetskraften uppgick till 655 000 och det relativa arbetskraftstalet var 57,1 procent. Enligt säsongsrensade och utjämnade data uppgick antalet personer i arbetskraften under tredje kvartalet 2021 till 5 577 000, vilket motsvarar 74,2 procent av befolkningen. Jämfört med andra kvartalet ökade antalet och andelen i arbetskraften.

Sysselsättningen

Under tredje kvartalet 2021 var antalet sysselsatta i åldern 15–74 år 5 154 000, icke säsongsrensat. Antalet sysselsatta kvinnor var 2 431 000 och antalet sysselsatta män uppgick till 2 723 000. Sysselsättningsgraden uppgick till 68,6 procent. Bland kvinnor var den 65,8 procent och bland män uppgick den till 71,3 procent. Antalet sysselsatta ungdomar i åldern 15–24 år uppgick till 518 000 och sysselsättningsgraden var 45,2 procent. Enligt säsongsrensade och utjämnade data uppgick antalet sysselsatta under det tredje kvartalet 2021 till 5 083 000 och sysselsättningsgraden var 67,6 procent. Jämfört med det andra kvartalet ökade antalet och andelen sysselsatta.

Anställda

Under tredje kvartalet 2021 uppgick antalet anställda till 4 642 000, enligt icke säsongsrensade data. Antalet anställda kvinnor var 2 292 000 och antalet anställda män var 2 350 000. Antalet fast anställda uppgick totalt till 3 872 000 personer, varav 1 874 000 var kvinnor och 1 998 000 var män. Antalet tidsbegränsat anställda uppgick till 770 000 personer. Bland de tidsbegränsat anställda var 418 000 kvinnor och 352 000 män. Säsongsrensat och utjämnat var antalet anställda 4 579 000, en ökning jämfört med andra kvartalet. Antalet fast anställda ökade jämfört med andra kvartalet och uppgick till 3 870 000 och antalet tidsbegränsat anställda uppgick till 709 000.

Arbetade timmar

Det totala antalet arbetade timmar uppgick till i genomsnitt 135,0 miljoner per vecka enligt icke säsongsrensade data under tredje kvartalet 2021. Enligt säsongsrensade och utjämnade data uppgick antalet arbetade timmar till i genomsnitt 152,8 miljoner timmar per vecka, en ökning jämfört med det andra kvartalet 2021. Majoriteten av de sysselsatta har en överenskommen arbetstid på 35 timmar eller mer per vecka, så kallad heltid. Under tredje kvartalet 2021 arbetade 4 090 000 personer heltid. Av de heltidsarbetande var 1 776 000 kvinnor och 2 314 000 var män. Totalt arbetade 243 000 personer kort deltid (1–19 timmar) och 649 000 personer lång deltid (20–34 timmar). Den genomsnittliga faktiskt arbetade tiden bland sysselsatta i åldern 15–74 år uppgick under tredje kvartalet 2021 till 26,2 timmar per vecka. Bland kvinnor var antalet arbetade timmar i genomsnitt 24,1 timmar per vecka och bland män 28,0 timmar.

I arbete och frånvaro

Antalet personer som var sysselsatta och i arbete i åldern 15–74 år uppgick till 3 751 000 för tredje kvartalet 2021, icke säsongsrensat. I AKU skattas antalet personer som varit frånvarade hela eller delar av veckan i sin huvudsyssla efter huvudsakligt frånvaroskäl. Antalet personer som var frånvarande hela eller delar av veckan uppgick under tredje kvartalet 2021 till 1 996 000 personer icke säsongsrensat. Antalet personer som var frånvarande hela veckan uppgick till 1 416 000. Av dessa var 1 081 000 frånvarande på grund av semester och 106 000 var frånvarande på grund av sjukdom. Antalet som var frånvarande hela veckan på grund av arbetsbrist var 9 000. Bland personer som är frånvarande på grund av arbetsbrist eller permittering är det vanligt med frånvaro under endast en del av veckan. Det totala antalet personer som angav arbetsbrist som huvudsakligt frånvaroskäl hela eller del av veckan var 19 000. Antalet personer som uppgett att de var frånvarande på grund av permittering i tredje kvartalet 2021 är för lågt för att en skattning ska kunna redovisas. Jämfört med det andra kvartalet 2021 ökade antalet personer i arbete, säsongsrensat och utjämnat och uppgick till 4 303 000.

Undersysselsättning

Bland de sysselsatta i åldern 15–74 år var 320 000 undersysselsatta under tredje kvartalet 2021. Bland kvinnor var antalet undersysselsatta 158 000 och bland män 162 000. Undersysselsatta utgjorde 6,2 procent av de sysselsatta.

Arbetslösheten

Under tredje kvartalet 2021 uppgick antalet arbetslösa i åldern 15–74 år till 462 000, icke säsongsrensat, vilket motsvarar ett arbetslöshetstal på 8,2 procent. Antalet arbetslösa kvinnor uppgick till 230 000 och antalet arbetslösa män var 232 000. Arbetslöshetstalet för kvinnor uppgick till 8,6 procent för kvinnor och 7,8 procent för män. För personer i åldern 15–74 år visar säsongsrensade och utjämnade data en arbetslöshet på 494 000 personer, vilket ger ett arbetslöshetstal på 8,9 procent för tredje kvartalet 2021. Jämfört med andra kvartalet minskade antalet och andelen arbetslösa. Antalet långtidsarbetslösa (arbetslösa i minst 27 veckor) i åldern 15–74 år uppgick till 173 000 under tredje kvartalet 2021, icke säsongsrensat. Av dessa var 79 000 kvinnor och 94 000 män. Antalet arbetslösa ungdomar i åldern 15–24 år uppgick till 137 000 personer, icke säsongsrensat. Detta motsvarar en ungdomsarbetslöshet på 20,9 procent. Av de arbetslösa ungdomarna var 49 000 heltidsstuderande. Bland ungdomar i åldern 15–24 år visar säsongsrensade och utjämnade data på en ökning av antalet arbetslösa jämfört med det andra kvartalet. Antalet arbetslösa personer uppgick till 157 000 och arbetslöshetstalet uppgick till 25,1 procent.

Ej i arbetskraften

I gruppen ej i arbetskraften ingår de personer som varken klassas som sysselsatta eller arbetslösa. Under tredje kvartalet 2021 bestod denna grupp i åldern 15–74 år av 1 895 000 personer, varav 1 033 000 var kvinnor och 862 000 var män. Bland de personer som stod utanför arbetskraften var 889 000 pensionärer. Antalet heltidsstuderande uppgick till 382 000. Antalet personer som uppgav att de var långvarigt sjuka var 269 000.

Latent arbetssökande

Antalet latent arbetssökande i åldern 15–74 år var 277 000 personer under tredje kvartalet 2021. Bland kvinnor var antalet latent arbetssökande 131 000 och 146 000 bland män. Det var 150 000 latent arbetssökande bland ungdomar i åldern 15–24 år.

Det outnyttjade arbetskraftsutbudet

Arbetslösa, undersysselsatta och latent arbetssökande utgör tillsammans det outnyttjade arbetskraftsutbudet. Under tredje kvartalet 2021 uppgick det outnyttjade arbetskraftsutbudet i åldern 15–74 år till i genomsnitt 24,2 miljoner timmar per vecka. Det outnyttjade arbetskraftsutbudet motsvarar 605 000 heltidsarbeten med 40 timmars arbetsvecka.

Arbetsmarknaden för personer i åldern 20–64 år

Det relativa arbetskraftstalet för personer i åldern 20–64 år uppgick till 88,5 procent under tredje kvartalet 2021, icke säsongsrensat. Bland kvinnor uppgick det till 86,0 procent och bland män till 90,8 procent. Enligt säsongsrensade uppgick arbetskraftstalet till 88,0 procent, en ökning jämfört med andra kvartalet 2021. Under tredje kvartalet 2021 var andelen sysselsatta i åldern 20–64 år 81,9 procent, icke säsongsrensat. Bland kvinnor var siffran 79,5 procent och bland män var den 84,1 procent. Sysselsättningsgraden utifrån säsongsrensade och utjämnade data uppgick till 81,0 procent, en ökning jämfört med andra kvartalet 2021. Enligt icke säsongsrensade data uppgick arbetslöshetstalet i åldersgruppen 20–64 år till 7,4 procent. För kvinnor uppgick arbetslöshetstalet till 7,6 procent och för män till 7,3 procent. Säsongsrensade och utjämnade data visar på ett arbetslöshetstal på 7,9 procent, en minskning jämfört med andra kvartalet 2021.

Inrikes och utrikes födda i åldern 20–64 år

Det relativa arbetskraftstalet för inrikes födda i åldern 20–64 år uppgick till 89,6 procent, icke säsongsrensat, under tredje kvartalet 2021. Bland inrikes födda kvinnor uppgick det till 87,9 procent och bland inrikes födda män till 91,1 procent. Bland utrikes födda i åldern 20–64 år uppgick det relativa arbetskraftstalet till 85,3 procent under tredje kvartalet 2021. Bland utrikes födda kvinnor var arbetskraftstalet 80,8 procent medan det för utrikes födda män var 89,8 procent. Enligt säsongsrensade ökade arbetskraftstalet jämfört med det andra kvartalet 2021 bland både inrikes och utrikes födda. Bland inrikes födda var arbetskraftstalet 89,1 procent och bland utrikes födda 84,7 procent.

Under tredje kvartalet 2021 var andelen sysselsatta bland inrikes födda i åldern 20–64 år 85,9 procent, icke säsongsrensat. Bland inrikes födda kvinnor var sysselsättningsgraden 84,8, och bland inrikes födda män var den 87,0 procent. Bland utrikes födda uppgick sysselsättningsgraden till 70,3 procent. Bland utrikes födda kvinnor var motsvarande siffra 64,8 procent och för utrikes födda män var den 75,8 procent. Säsongsrensade och utjämnade data visar på ökningar i sysselsättningen bland både inrikes och utrikes födda jämfört med det andra kvartalet 2021. Sysselsättningen bland inrikes födda uppgick till 85,2 procent och bland utrikes födda 69,1 procent.

Det relativa arbetslöshetstalet för inrikes födda i åldern 20-64 år uppgick till 4,1 procent under tredje kvartalet 2021. Bland inrikes födda kvinnor var arbetslösheten 3,6 procent, och bland män 4,5 procent. Arbetslösheten bland utrikes födda uppgick till 17,6 procent. För kvinnor var det en arbetslöshet på 19,8 procent, och motsvarande siffra för män var 15,6 procent. Säsongsrensade och utjämnade data visar på minskningar i arbetslösheten bland både inrikes och utrikes födda jämfört med det andra kvartalet 2021. Arbetslöshetstalet för inrikes födda uppgick till 4,4 procent och till 18,4 procent för utrikes födda.

Den 3 november 2021 började Socialdemokraternas ordinarie stor partikongress 2021 och pågår till den 7 november 2021 i Göteborg, den 41: a i ordningen.

Idag torsdagen den 4 november valdes finansminister Magdalena Andersson enhälligt till det socialdemokratiska partiets ordförande och ledare med stöd av hela kongressen och de tidigare partiledarna och statsministrarna: Göran Persson, Ingvar Carlsson, Stefan Löfven. Och Mona Sahlin som var partiledare men blev aldrig statsminister. Samt den utgående partisekreteraren, Lena Rådström Baastad, och den inkommande partisekreteraren Tobias Baudin. Som partiets ledare kommer Magdalena Andersson att  ta över som statsminister från Stefan Löfven.

Stockholm styrs av en borgarrådsberedning – 15 borgarråd som är heltidsanställda politiker, varav 10 tillhör majoritetsborgarråden och 5 tillhör oppositionsborgarråden, och de har var sin rotel. De utses av Stockholms kommunfullmäktige, och tillsammans bildar de Stockholm stads borgarrådsberedningen. Beredningen förbereder ärenden för kommunstyrelsen.

Titeln borgarråd i Stockholm är samma sak som titeln kommunalråd i andra svenska kommuner. Finansborgarrådet har en särskild ställning bland borgarråden som ordförande både i borgarrådsberedningen och i kommunstyrelsen.

Varje majoritetsborgarråd är chef för en rotel. En rotel är en avdelning med ansvar för ett visst verksamhetsområde, till exempel finansroteln eller skolroteln. Varje rotel ansvarar för ett antal politiska nämnder och bolagsstyrelser. Efter valet 2018 finns tio rotlar (avdelningar) med olika ansvarsområden.

De som sitter i borgarrådsberedningen
Nedan är alla politiker i borgarrådsberedningen – majoritetsborgarråden och oppositionsborgarråden

Majoritetsborgarråden:
Första raden från vänster: Finansborgarråd Anna König Jerlmyr (M),
stadsbyggnadsborgarråd Joakim Larsson (M), bostads- och fastighetsborgarråd Dennis Wedin (M), skolborgarråd Isabel Smedberg-Palmqvist (L), trafikborgarråd Daniel Helldén (MP). Andra raden: Arbetsmarknads-, idrotts- och integrationsborgarråd Karin Ernlund (C), äldre- och trygghetsborgarråd Erik Slottner (KD), socialborgarråd Jan Jönsson (L), miljö- och klimatborgarråd Katarina Luhr (MP) , kultur- och stadsmiljöborgarråd Jonas Naddebo (C).

Oppositionsborgarråden:
Från vänster: Karin Wanngård (S), Jan Valeskog (S), Emilia Bjuggren (S), Kadir Kisarga (S) och Clara Lindblom (V).

Continue reading “Utredning om utvidgat utreseförbud för barn går till juristen Lars Sjöström”

Idag tisdagen den 26 oktober besökte Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg den svenska kungen, H.M. Konung Carl XVI Gustaf. Han tog emot honom i Prinsessan Sibyllas våning på Kungliga slottet.

Natos generalsekreterare besöker i dagarna Sverige och Finland tillsammans med en delegation från Natos högst beslutande organ, North Atlantic Council (NAC).
Under tisdagen besöker delegationen även statsministern, utrikesministern, försvarsministern, inrikesministern samt riksdagen.

NAC:s besök i Sverige avslutas i Stockholms skärgård där den marina övningen SWENEX äger rum, vilken är ett samarbete mellan de svenska och finska försvarsmakterna. 

Socialdemokraterna: Olaf Scholz som blir Tysklands nya förbundskanslern, och Sveriges nuvarande finansminister Magdalena Andersson som kan bli Sveriges första kvinnan på statsministerposten.

Igår söndagen den 24 oktober 2021 på Berwaldhallen i Stockholm utsågs Krista Audere till vinnare i årets dirigenttävlingen Eric Ericson Award 2021

– Av över 90 sökande från hela världen har vi en finalist i den prestigefulla tävlingen Eric Ericson Award: Krista Audere. Vinnaren dirigerade Radiokören i finalkonserten och framförde Lars Johans Werles Canzone 126 di Francesco Petrarca. Stort grattis!, skriver arrangören.

Juryns motivering lyder:

Med enastående energi och dynamisk poetisk kvalitet åstadkom vår vinnare ett magiskt framförande. Med rik fantasi och stort mod inspirerade och engagerade vår vinnare sångarna. Redan på internationell nivå och med en lysande framtid som framstående professionell kördirigent är det en sann glädje att få presentera vinnaren av Eric Ericson Award 2021: Krista Audere!

Som vinnaren av årets Eric Ericson Award kommer Krista Audere att ge konserter med flera av Europas främsta radiokörer. Följande körer har accepterat att ta emot vinnaren av Eric Ericson Award 2021 under någon av deras kommande säsonger: BBC Singers, Franska Radions kör, RIAS Kammarkör i Berlin, Nederländska Radions kör, Bayerska Radions kör, Rumänska Radions akademiska kör, ERT Grekiska Radions kör, Sveriges Radiokören, MDR Mittyska Radions kör i Leipzig och Ungerska radiokören. Samt ska hon erhålla en prissumma på 100 000 SEK som tillhandahålls av Rosenborg Gehrmans Stiftelse.

Tävlingen Eric Ericson Award arrangeras av Sveriges Radio i regi av Berwaldhallen, och i samarbete med Kungl. Musikaliska Akademien, Rosenborg Gehrmans Stiftelse samt Europeiska radio- och TV-unionen (EBU). Tidigare vinnare är Peter Dijkstra (2003), Martina Batič (2006) och Kjetil Almenning (2009).

Finalisterna i Eric Ericson Award

I finalen deltog tre finalister: Krista Audere, Julia Selina Blank och Harry Bradford varav Krista Audere blev vinnaren. Dirigenterna får nu ladda inför finalen på söndag 24 oktober då de möter Radiokören och publiken i Berwaldhallen.

Kungliga Musikaliska Akademien

Susanne Rydén, f.d operasångerska (sopran) är VD & Preses för Kungliga Musikaliska Akademien, och ledar styrelsearbete med bland andra Joakim Milder, Vice preses, professor, saxofonist, samt Stefan Parkman, Vice preses, professor, dirigent med fler. H.M. Konung Carl XVI Gustaf är Akademiens beskyddare, och Förste ledamöter tillsammans med H.M. Drottning Silvia , H.K.H. Kronprinsessan Victoria och Prinsessan Christina Fru Magnuson.

Enligt SCB minskar antalet organisationer inom det civila samhället i Sverige. Det fanns 256 657 organisationer inom det civila samhället 2019, vilket är en minskning med 2,5 procent jämfört med 2018. Sedan 2015 har antalet organisationer dock ökat med 5,3 procent. Flest organisationer fanns inom verksamheten Bostäder, social och samhällelig utveckling följt av Rekreation och kultur.

62,1 procent av organisationerna i det civila samhället tillhörde den juridiska formen ideella föreningar, vilket är en minskning med 0,9 procentenheter jämfört med 2018. 99 021, eller 38,6 procent, av civila samhällets organisationer var ekonomiskt aktiva.

Den totala produktionen inom det civila samhället var 275 miljarder kronor 2019, och förädlingsvärdet uppgick till 159 miljarder kronor. Det civila samhällets bidrag till Sveriges BNP var 3,1 procent 2019, vilket är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med 2018.

I Sverige förvärvsarbetade 5,1 miljoner personer 2019 och inom det civila samhället uppgick antalet förvärvsarbetade till 199 280 personer samma år. Det totala antalet förvärvsarbetande 199 280 personer motsvarar 3,9 procent av det totala antalet förvärvsarbetande i Sverige.

Kvinnorna stod för majoriteten av de förvärvsarbetande inom det civila samhället med 60,5 procent. Det kan jämföras med det totala antalet förvärvsarbetande i Sverige, där kvinnornas andel uppgick till 48,3 procent. 75 921 eller 38,1 procent av de förvärvsarbetande i det civila samhället arbetade inom ideella föreningar.

2019 fanns det 2 309 organisationer som utförde kommun- och landstingsköpta tjänster inom vård, skola och omsorg. Det innebär en minskning mot 2018, då det fanns totalt 2 336 organisationer. Vid en jämförelse med samtliga privata utförare inom vård, skola och omsorg, så stod civila samhällets organisationer för 19,8 procent av antalet utförare.

Läs mer här: https://www.scb.se/contentassets/f923e6c3bd0b44ee9d5e4bd91ac8bd6c/nv0117_2019a01_sm_nv19sm2103.pdf

 

Idag den 22 oktober 2021 delades ut Regeringens exportpriser av statsrådet Anna Hallberg, Utrikeshandelsminister och ­minister med ansvar för nordiska frågor, och H.K.H. Prins Daniel.  Regeringens Årets exportsuccépris gick till bioteknikföretaget BICO Group från Göteborg som idag finns i 65 länder, medan Regeringens Årets exportregionpris gick till Region Halland.

Vinnarmotivering till Årets exportsuccépris 2021:

BICO Group är en svensk framgångssaga vars produkter lever i framtiden. Genom att förflytta 3D-printing av vävnader och organ från ritbord till verklighet i fler än 65 länder, har Göteborgsföretaget brutit internationell mark inom bioteknikens tillämpningar. Tillsammans med utvecklingen av ett 50-tal egna biobläck har BICO Group även revolutionerat forskningen genom att ersätta djurförsök med utskrivna mänskliga cellvävnader. Med anslående innovationshöjd och osviktande beslutsamhet att växa globalt, är företaget en sann förebild för landets blivande exportörer. Övriga nominerade för priset var: Nick’s och OrganoWood.

Årets exportregionpris 2021

Årets exportregionpris 2021 tilldelades Region Halland, som aktivt arbetat med verktyg för att stärka modet hos regionens företag så att de vågar ta sig ut på nya marknader. Övriga nominerade för priset var: Region Norrbotten och Region Skåne.

Vinnarmotivering Årets exportregion 2021:

Halland är en unik region när det kommer till entreprenörskap och småföretagande – något som ger effekt i regionens export. Regionen har många små- och medelstora företag inom livsmedel, teknik, vård, hygien, design och musik som tack vare att de fått rätt stöd i rätt tid vågat ta klivet ut på den internationella marknaden. Det offentliga stödet har varit starkt bidragande för att ge företagarna i Halland den kompetens, de kontakter och det kapital som behövs för att kunna göra en framgångsrik exportresa. Det kan handla om utbildningar, företagsnätverk eller internationaliseringscheckar. Regionen arbetar aktivt med verktyg som stärker företagarnas mod att ta vidare i sin internationaliseringsprocess. Hallands stärkta samarbete med Västra Götalandsregionen har tillfört en extra dimension i främjandet och ett kvalificerat erfarenhetsutbyte.

Varför Regeringen delar ut priserna: främja svensk export och uppmuntra företag

Regeringen vill med dessa två priser främja svensk export och uppmuntra företag – särskilt små och medelstora – att exportera. Regeringen vill också uppmärksamma regioner som framgångsrikt samverkat mellan regionala aktörer och som skapat bättre förutsättningar för företag att lyckas i sina exportansträngningar, och därigenom bidragit till tillväxt och jobbskapande.

– I exportsektorn arbetar omkring 1,5 miljoner människor och det är också här många av de nya jobben skapas. Därför behöver fler företag våga och vilja exportera. Årets vinnare BICO Group är ett konkret och bra exempel på hur man kan lyckas ta steget ut i världen och exportera ännu mera och är en bra förebild för svenska företag, säger utrikeshandelsminister Anna Hallberg.

– Att exporten ska öka i hela landet är en av de viktigaste målsättningarna för regeringen. För att göra det möjligt vill jag att det ska gå en sömlös kedja mellan alla främjaraktörer. Region Halland har genom en nära samverkan mellan det offentliga och näringslivet blivit en av de starkast växande exportregionerna i Sverige och även visat att regioner som domineras av små- och medelstora företag på ett framgångsrikt sätt kan öka exporten, menar utrikeshandelsminister Anna Hallberg.

Juryarbetet

I juryarbetet för att utse vinnarna ingick Birgitta Bergvall Kåreborn, Rektor Luleå Tekniska Universitet, Gunther Mårder, VD Företagarna, Ulrica Messing, styrelseordförande Business Sweden, Karl Henrik Sundström, Ordförande Expo2020-kommittén och Sara Wallin, VD Chalmers Ventures.

Tisdagen den 26 oktober ska statsminister Stefan Löfven (S) återrapportera till Riksdagen från det Europeiska rådets möte den 21–22 oktober. Statsministern inleder, därefter får ledamöter tillfälle att ställa frågor. Återrapportering den 26 oktober från Europeiska rådets möte är en del av Riksdagens EU-arbete.

Tid: 13.00 torsdag 26 oktober 2021

Öppet sammanträde i EU-nämnden den 20 oktober

Inför hans medverkande i mötet med EU:s stats- och regeringschefer i Europeiska rådet den 21–22 oktober, deltog statsminister Stefan Löfven (S) i Riksdagens EU-nämnden öppet sammanträde den 20 oktober där statsministern informerade och samrådde med nämnden. Under sammanträdet den 26 oktober ska han nu återrapportera från EU:s stats- och regeringschefer i Europeiska rådet mötet.

Statsministerns frågestund den 28 oktober

Även torsdagen den 28 oktober klockan 14 kommer statsminister Stefan Löfven (S) tillbaka till Riksdagen för att svara på frågor från riksdagsledamöterna i kammaren. Vid frågestunden svarar statsminister Stefan Löfven (S) på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Tid: 14.00 torsdag 28 oktober 2021

Riksdagen justitieutskottet har sagt ja till ett förslag från regeringen om att polisen ska få befogenhet att söka efter vapen och andra farliga föremål i gemensamma utrymmen i eller i anslutning till flerbostadshus. Syftet är att polisen ska få bättre möjligheter att förhindra att vapen och andra farliga föremål används vid våldsbrott.

Men enskilda utrymmen som till exempel bostadslägenheter och privata förråd omfattas inte av lagändringen. Därför vill utskottet att riksdagen ska uppmana regeringen att utreda om polisen ska få befogenhet att i brottsförebyggande syfte söka efter vapen och andra farliga föremål även i privata lägenhetsförråd.Man resonerar att när polisen får ökade möjligheter att göra husrannsakan i gemensamma utrymmen i flerbostadshus finns annars en risk att kriminella väljer att gömma vapen och farliga föremål i till exempel privata lägenhetsförråd i stället.

Mot bakgrund av brottslighetens utveckling anser regeringen att det finns ett behov av att utöka polisens befogenheter att göra husrannsakan för att förebygga brott. Därför har regeringen föreslagit en ändring i polislagen som innebär att polisen får en ny befogenhet att söka efter vapen och andra farliga föremål i gemensamma utrymmen i eller i anslutning till flerbostadshus. Det handlar om gemensamma utrymmen som till exempel trappuppgångar, källargångar, tvättstugor, cykelrum, soprum, garage och utrymmen i separata förrådsbyggnader eller gårdsplaner som inte är tillgängliga för allmänheten.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 december 2021. Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag och riksdagen brukar följa utskottets rekommendation.

Den 20 oktober i Bryssel deltog försvarsminister Peter Hultqvist i ett möte med sina kollegor från de andra länderna inom Norra gruppen, ett säkerhets- och försvarspolitiskt forum med fokus på norra Europa. I Norra gruppen ingår de nordiska och baltiska länderna samt Nederländerna, Polen, Storbritannien och Tyskland, och gruppen har funnits sedan 2010. På mötets agenda var säkerhetsläget Nordeuropa inklusive Arktis, miljö- och klimatfrågor relaterade till försvar, samt framtida samarbete och prioriteringar.
– Norra gruppen är ett viktigt forum där Sverige och andra länder i vårt närområde samlas regelbundet för att diskutera frågor av gemensamt intresse, som händelseutvecklingen i vår region, säger Peter Hultqvist.
– Norra gruppen kompletterar andra multi- och bilaterala försvarssamarbeten som Sverige har, tillägger han.

Internationella försvarssamarbeten

Sverige har ett omfattande försvarssamarbete med andra stater och organisationer bland andra Nato, Nordefco, Norra gruppen och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Dessa samarbeten är en integrerad del av den solidariska säkerhetspolitiken enligt vilken Sverige bygger säkerhet tillsammans med andra länder och organisationer. Nordefco till exempel står för Nordic Defence Cooperation – det nordiska försvarssamarbetet och omfattar medlemsländer: Danmark, Finland, Island, Norge, and Sverige. Nordefco bedrivs på både militär och politisk nivå och omfattar exempelvis samarbete kring utbildning och övning.

Stärka Sveriges militära förmåga

Internationella försvarssamarbeten bidrar till att stärka Sveriges militära förmåga att kunna möta ett väpnat angrepp. Samarbetena är viktiga för att säkerställa svensk teknologi- och materielförsörjning och sker både bilateralt och multilateralt. Sverige har så kallade samförståndsavtal (Memorandum of Understanding, MoU) som reglerar bilateralt materielsamarbete med ett trettiotal länder.

Ett seminarium i Stockholm om Baltikum, arrangeras av FOI

Den 26 oktober ska försvarsminister Peter Hultqvist även medverka i i seminarium om Baltikum, som FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut ska anordna. Som försvarsminister menar Peter Hultqvist att:

Försvarspolitiken måste ha sin utgångspunkt i ansvaret för Sverige. Det handlar om att hävda vår suveränitet, vår demokratiska samhällsordning och rätten att själva bestämma över vår framtid.

 

Förra veckan beslutade regeringen att förlänga Sven-Erik Österbergs förordnande som landshövding i Stockholms län med ett år.  Dvs. att han fortsätter ytterligare ett år och förordandet varar till och med den 28 februari 2023.

Som landshövding för Länsstyrelsen i Stockholm är Sven-Erik Österberg chef för Stockholm Län. Han tillträdde posten som landshövding i Stockholms den 1 februari 2018. Förordnandet varade inledningsvis till och med den 28 februari 2022, men efter ett och ett halvt år i en pandemi och med känslan av att ha mer att ge har Sven-Erik Österberg uttryckt sitt intresse av att fortsätta arbeta för länet.

Han har en bakgrund som riksdagsledamot, biträdande finansminister och kommer senast från uppdraget som landshövding i Norrbottens län. Han är född 1955 i Västmanland och satt i riksdagen för Socialdemokraterna Han var också landshövding i Norrbottens län från 2012 till och med den 31 januari 2018. Hans förordnande som landshövding i Stockholms län därmed varar från den 1 februari 2018 till och med den 28 februari 2023, efter att ha förlängts med ett år.

Sven-Erik Österberg om förlängningen

– Jag har mer att ge och ser fram emot att fortsätta uppdraget som landshövding i Stockholms län och arbeta främjande för länets utveckling. Under nästa år kommer vi arbeta för en ordentlig uppstart på länet igen med att få fart på det som lidit under pandemin, som till exempel besöksnäringen och arbetsbristen som råder inom hotell och restaurang. Dessutom har vi många andra viktiga frågor att jobba med framåt, som klimatfrågorna och elektrifieringen för att nämna några områden, säger Sven-Erik Österberg.