Han kom, Han såg och Han stortrivdes – Imponerad. Minst sagt. Det är vad vi tror.

Tisdagen den 30 januari och onsdagen den 31 var Frankrikes president Emmanuel Macron, tillsammans med sin hustru Brigitte Macron på statsbesök i Sverige på inbjudan av Hans Majestät Kung Carl XVI Gustaf. Vid ankomsten togs han emot av Kungen själv under en högtidlig välkomstceremoni på Inre borggården på Kungliga slottet. På det två dagars långt statsbesök, kom han med 30-tals delegater i sin följe. Dvs. en näringslivsdelegation med representanter från Frankrikes parlament, myndigheter och kulturliv.

Mottagningen

Enligt TT välkomnades Presidentparet på förmiddagen med en ceremoni där kung Carl Gustaf och drottning Silvia deltog.

President Emmanuel Macron stortrivdes med sitt statsbesök till Sverige

Publiken verkligen gillade honom. Barnen viftade med Franska och svenska flaggor och ville röra vid honom.

Möte med statsminister Ulf Kristersson

Under tisdagen den 30 januari, första dagen av sitt statsbesök, träffade president Emmanuel Macron Sveriges statsminister Ulf Kristersson i Rosenbad. I överläggningarna som de hade deltog också flera ministrar. De hade mötet på eftermiddagen och i anslutning till det undertecknade de ett nytt strategiskt innovationspartnerskap mellan länderna. Detta följdes senare av en presskonferens klockan 14.04 där de svarade på frågor om säkerhetspolitik och energipolitik med mera.

– Frankrike och Sverige har starka och historiskt långa band som knyter oss samman. Nu har vi alla möjligheter att fördjupa vårt samarbete för att också stärka Europa, sa statsminister Ulf Kristersson.

Besökte Riksdagen och träffade även Magdalena Andersson

Under besöket i Stockholm, första dagen den 30 januari, var President Macron även på Riksdagen där han togs emot av Talmannen Andreas Norén. I presidentens delegation ingick bland andra, som har tidigare nämnts, franska parlamentariker.

I riksdagen träffade han vår tidigare statsminister Magdalena Andersson, numera oppositionsledare i riksdagen. När hon var statsminister träffade hon President Macron flera gånger då Sverige bestämde sig för att ansöka om medlemskap i NATO. Som statsminister var Magdalena Andersson, och Ann Linde som utrikesminister, som arbetade mycket ihop med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, USA:s President Joe Biden, Frankrikes President Emmanuel Macron och Storbritanniens dåvarande premiärminister Boris Johnson och gjorde att Sverige fick “Invitee Status” inom Nato, på väg att bli fullständig Natomedlemsnation.

Andra dagen av statsbesöket – Näringslivsseminarium,     Sweden-France Business Forum

Den andra dagen av president Macrons statsbesök började med att Kungen och presidenten deltog i ett näringslivsseminarium – “Accelerating Europe’s Competitiveness” i Stockholms stadshus, som arrangerades av Business Sweden. Cirka 200 representanter från det svenska och franska näringslivet samlades vid seminariet.

Kronprinsessparet var närvarande; samt energi- och näringsminister Ebba Busch, bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell, samt ministrarna från Frankrike. Några av de talade vid seminariet.

Kommunfullmäktiges ordförande Olle Burell och finansborgarrådet Karin Wanngård välkomnade gästerna till Stadshuset inledningsvis. Även Jan Larsson, vd Business Sweden, hälsade gästerna välkomna och inledde forumet, dvs. näringslivsseminariet , som sedan kom att fokusera på innovation, grön omställning och kompetensförsörjning. Det avslutas med en nätverkslunch i Stadshuset efteråt.

Näringslivsseminarium med fokus på innovation

Den 1 februari 2024 publicerade Capio Sverige en redogörelse av Närings-livsseminariet ”Accelerating Europe’s Competitiveness”, där de skriver bland annat: Frankrikes president Emmanuel Macron har under veckan besökt Sverige tillsammans med en näringslivsdelegation och flera ministrar ur den franska regeringen. Presidenten hade ett fullbokat schema i Sverige och besökte både Stockholm, Lund och Malmö tillsammans med Sveriges kung och drottning.

Igår anordnades ett Näringslivsseminarium där Pascal Roché som är VD för Capios franska ägare Ramsay Santé, var inbjuden. Pascal pratade om innovation i vården. Fokuset för Näringslivsseminariet Accelerating Europe’s competitiveness, var innovation, grön omställning och kompetensutveckling. Nästan 200 representanter från det svenska och franska näringslivet samlades i Stockholms stadshus. Frankrikes president deltog tillsammans med Sveriges kung, kronprinsessan, Ebba Busch, energi- och näringsminister, Sylvie Retailleau, minister för högre utbildning och forskning i Frankrike och Johan Forssell, bistånds- och utrikeshandelsminister. Seminariet arrangerades av Business Sweden.

I panelen tillsammans med flera representanter från Sveriges näringsliv bland annat Ikea och Ericsson deltog Pascal Roché som är VD för Capios franska ägare Ramsay Santé. Han pratade om att innovation i vården är en förutsättning för den nödvändiga omställningen för att skapa hållbara vårdsystem som klarar vårduppdraget över tid.

“Innovation inte är ett alternativ utan ett måste för att möta framtidens utmaningar

– Det finns ett stort behov av fortsatt utvecklad medicinsk kvalitet, högre tillgänglighet för patienten i hela patientresan och ökad effektivitet i vårdens processer för att möta den demografiska och ekonomiska utmaningen för vården, berättar Pascal Roché.

Pascal Roché lyfte behovet av ökad digitalisering och pekade på Capios digifysiska vårdflöden samt möjligheterna med AI som hjälpmedel. Ett konkret exempel är mammografin på Capio S:t Görans Sjukhus där man använder AI vid bröstcancerscreening.

– Samarbetet mellan Sverige och Frankrike gör att vi kan lära av varandra och utveckla vården och våra processer, också tillsammans med den offentliga vården. Att sjukvården tar plats i det strategiska partnerskapet mellan Sverige och Frankrike är av stor betydelse då regelverk och ersättningssystem måste utvecklas för att driva på dessa nödvändiga förändringar, säger Pascal Roché.

– To face those challenges and address trends, transformation is not an option it’s a must. Innovation will support this transformation to make the overall systems more efficient, more accessible and more prevention and quality oriented, sa Pascal i avslutning.

President Macron besökte även Försvarshögskolan Sverige.

Under onsdagen innan resan till Lund besökte president Macron även Försvarshögskolan för att diskutera säkerhetspolitik i Europa.

Med fokus på säkerhetspolitik

President Emmanuel Macron besökte Försvarshögskolan på Karlbergs slott med Kungen och statsminister Ulf Kristersson. Där hade de ett rundabordssamtal om framtiden för europeisk säkerhet. Samt deltog säkerhetspolitiska experter från Sverige och Frankrike med bland andra Utrikespolitiska institutets direktör Jakob Hallgren och Försvarshögskolans rektor Robert Egnell som hälsade alla välkomna vid ankomst. Vid rundabordssamtalet deltog även utrikesminister Tobias Billström, försvarsminister Pål Jonson och den nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm. President Macron ett längre anförande inför Försvarshögskolans kadetter och andra särskilt inbjudna. Även Kungen och statsministern talade.

Kungen och presidenten gav var sitt pressuttalande i Lovisa Ulrikas matsal.

President Macron besökte Lunds universitet – Ett besök på studentafton – universitet, och möte med studenterna

President Macron med sin fru Brigitte, besökte även Lund med kungaparet Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Sylvia, Utrikesminister Tobias Billström samt utbildningsminister Mats Persson som representerade regeringen. De inledde besöket i Lund med ett besök först på European Spallation Source, ESS och Alfa Laval. Det europeiska samarbetsprojektet European Spallation Source (ESS) i Lund, med datacenter i Köpenhamn, står först på programmet i Skåne. 

På European Spallation Source, ESS

Det europeiska samarbetsprojektet European Spallation Source (ESS) i Lund, med datacenter i Köpenhamn, var först på programmet i Skåne. Där togs kungen och president Macron emot av utbildningsminister Mats Persson och ESS generaldirektör, professor Helmut Schober. Även utrikesminister Tobias Billström deltog. Efter en inledande presentation av generaldirektör Schober av verksamheten vid den flervetenskapliga forskningsanläggningen gjordes ett besök i acceleratortunneln. När ESS står klar kommer den att bli världens mest kraftfulla acceleratorbaserade neutronkälla för att studera materiens struktur och beteende på atomnivå. Frankrike och Sverige är två av 13 medlemsländer i European Spallation Source ERIC, som tillsammans finansierar och driver anläggningen. Svenska och franska företag och forskningsinstitutioner har bidragit till flera av delarna i anläggningen och även gett betydande bidrag till bygget. Installationen av så kallade supraledande kryomoduler i acceleratorn är av stor betydelse för projektet och kommer att uppmärksammas under besöket

– Vi är djupt hedrade att välkomna till ESS Hans Majestät Sveriges kung och hans excellens Republiken Frankrikes president Emmanuel Macron, sa ESS generaldirektör Helmut Schober.

– Vår organisation, med rötter i Sverige och Danmark, är ett levande exempel på framgångsrikt internationellt samarbete, där Frankrike, med de andra medlemsländerna, bidrar med sin unika kunskap och expertis för att tänja på gränserna för europeisk vetenskap, teknik och innovation.” tillade han

Besöket På Alfa Laval

Kungen och presidenten besökte Alfa Laval i Lund där de välkomnades vid ankomst av Tom Erixon, vd och koncernchef. Efter en presentation av Alfa Lavals arbete med grön omställning förevisades flera innovationer i energivärdekedjan, till exempel värmeväxlare av fossilfritt stål och värmepumpar.

– Vi har en långvarig och stark relation med Frankrike. Detta har intensifierats under de senaste åren, drivet av innovation och det gemensamma målet att stödja den gröna omställningen. Vi har funnits i Frankrike i mer än 100 år, med både försäljningskontor, FoU och produktionsanläggningar. Vi sysselsätter mer än 1000 personer på 6 platser i Frankrike. Vi grundades till och med av en svensk man av fransk härkomst herr Gustaf de Laval. sa Alfa Lavals vd Tom Erixon i sitt välkomsttal.

Alfa Lavals verksamhet inom vätgas och kärnkraft visades också upp. En avsiktsförklaring om samarbete mellan Sverige och Frankrike inom forskning om kärnkraftsteknik signerades vid en särskild ceremoni.

Därefter besökte dem fabriken där företagets produkter framställs. Alfa Lavals kärnteknologier är avgörande för nästan alla industrier för att spara energi, rent vatten och minska utsläppen. Alfa Laval är väletablerat i Frankrike sedan över 115 år och ett av de första svenska företagen att etablera dotterbolag i Frankrike. I dag har företaget fler än 1000 anställda på försäljningskontor och fem tillverknings-anläggningar i Frankrike.

Macron på Lunds universitet – Ett besök på studentafton och möte med studenterna

Vid ankomst till universitetets Studentafton tog Rektor Erik Renström emot honom medan professor i franska Jonas Granfeldt höll en kort presentation för dem. Efter ett anförande av presidenten modererade professor Sylvia Schwaag Serger ett samtal, vilket följs av frågor från de närvarande studenterna.

I vanliga fall är studentafton ett forum för tal och debatt som drivs av studenterna vid universitetet. Sedan starten har Studentafton anordnat ett flertal kvällar med politiker, kungligheter, nobelpristagare, forskare, musiker och författare. På SR P1 berättade Frida Eriksson från forumet Studentafton att Lundastudenterna planerade att bjuda Macron på hemlagad pyttipanna med bearnaisesås som blev fallet.

Dagen avslutades med besöket till Lunds Universitet där han medverkade på Studentafton. Där blev han mottagen av Lunds Universitetsrektor Erik Renström, de andra representanterna för Lunds universitet och publiken inne i Universitetshusets aula innan. Och Frida Eriksson från forumet Studentafton förstås.

Uppenbarligen stortrivdes President Emmanuel Macron med sitt statsbesök till Sverige. Man säger att en bild talar tusen ord. Enligt AFP även sjöng President Emmanuel Macron “Les Champs-Elysées” under sitt besök till Lunds Universitet.

Syftet med statsbesöket till Sverige

Syftet med besöket är att främja relationen mellan Frankrike och Sverige. Enligt regeringen har relationerna mellan Sverige och Frankrike fördjupats på senare år. Till exempel har Sverige och Frankrike signerat ett partnerskap för innovation och gröna lösningar. Det signerades första gången 2017 och förnyades senare 2019.  Med detta besökt har det förnyats igen. Frankrike är den största mottagaren av svenska investeringar i Europa. Omkring 600 svenska företag finns i dag etablerade i Frankrike och tillsammans sysselsätter dessa upp emot 100 000 personer. Ungefär 460 franska företag finns etablerade i Sverige. 

Från Kungahusets sida skrev man att statsbesöket var menat “att ytterligare stärka och främja de långvariga, breda och utmärkta relationerna mellan Sverige och Frankrike. Det syftade också till att stimulera fördjupade samarbeten inom områden som innovation och grön omställning samt försvar och säkerhet i närområdet.”

Sveriges och Frankrikes Ambassadörer

Två män som jobbade mycket i tystnad för att se till att relationerna mellan Sverige och Frankrike går riktigt bra såsom det gör är ambassadörerna: Sverige ambassadör i Frankrike Håkan Åkesson och Frankrikes ambassadör i Sverige Etienne Le Harivel de Gonneville. Här talar han, ambassadör Etienne Le Harivel de Gonneville, med en Sveriges Radio P1 journalist som intervjuade honom medan ambassadör Håkan Åkesson lyssnar tittade på.

Galamiddagen som Kungen och Drottningen ordnade för President Macron och hans hustru Brigitte

Kungaparet gav en “jätte” galamiddag på Kungliga slottet till gästernas ära, dvs. Frankrikes president Emmanuel Macron och hans fru Brigitte. Det var en extravagant galamiddag i högsta grad. Alla som var viktigt i Sveriges politiska etablissemang var där. Någonting som liknar “Who Is Who” i Sveriges politiska etablissemang.

RIKSDAGSDEBATT

Är du nyfiken på vad de sade?

Då är denna publicering för dig. Mycket att läsa.

Partiledardebatt den 17 januari 2024

2024 årets första partiledardebatt i riksdagen hölles onsdagen den 17 januari. I debatten fick partiledarna för alla riksdagspartier att lägga fram och argumentera för den politik de för och ska föra under året.

Här lägger Stockholms Nyheter fram vad de sade, vilka argument och repliker på varandra som de hade. Dessutom ger vi egna kommentarer där vi har något att säga.

Andreas Norlén

Partiledardebatten gästades av parlamentariker från Nordmakedonien

Anf. 10 Talman Andreas Norlén

– Innan vi inleder dagens partiledardebatt vill jag särskilt uppmärksamma kammaren på att debatten gästas av parlamentariker från Nordmakedonien. Detta arbetsbesök sker inom ramen för riksdagens bilaterala demokratifrämjande samarbete med Nordmakedoniens parlament, som har pågått sedan 2020. Vi hälsar våra gäster varmt välkomna.

Partiledardebatt – Protokollen från debatten

Omröstningen visade … att hon (Romina Pourmokhtari) har riksdagens förtroende

Anf. 11 Statsminister Ulf Kristersson (M)

– Herr talman! Nyss försökte en splittrad vänsteropposition avsätta Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Men omröstningen visade tvärtom att hon har riksdagens förtroende när hon lägger om den svenska klimatpolitiken. Romina Pourmokhtari är en skicklig och påläst minister. Jag är stolt över att just hon representerar Sverige på de stora internationella klimatkonferenserna och över att hon är den första klimatministern någonsin som har en trovärdig plan för hur Sverige ska nå nettonollutsläpp senast 2045.

Vår tids viktigaste frågor

– I stället för att göra politisk teater av en av vår tids viktigaste frågor borde det splittrade vänsteralternativet ägna sig åt självrannsakan. Varför lade de ned fullt fungerande kärnkraft när behovet av mer fossilfri el är så akut? Varför lade de all kraft på Europas högsta reduktionsplikt? Och varför lyckades de aldrig själva presentera en plan för att nå hela vägen till nollutsläpp?

– Gör nu er hemläxa, är mitt budskap. Lyssna på näringslivet, som ser ny kärnkraft som en nödvändig del av klimatomställningen. Bli en del av lösningen; var inte en del av problemet!

– Herr talman! Vi lämnar nu ett mörkt år bakom oss. Antalet sprängningar var det högsta någonsin. Rekordmånga utomstående dödades i gängvåldet. Trygghet har blivit vår tids stora frihetsfråga. Men problemen har förvärrats under ett decennium, och de tar tid att lösa. Även 2024 kommer att bli ett prövande år.

– Vi lever i skuggan av ett krig i Europa. Det ukrainska folket kämpar inte bara för sin egen frihet; de kämpar även för vår. Det pris som Sverige, EU och USA betalar i form av fortsatt militärt och ekonomiskt stöd är ingenting i jämförelse med det pris som Ukraina betalar för sin självständighet.

– Det tuffa ekonomiska läget pressar hushåll och välfärd. Inflationen drabbar även sjukvården. Låt mig därför understryka: Sverige ska ha en välfärd att lita på. Regeringen ser det försämrade ekonomiska läget, framför allt i landets regioner. Huvudansvaret för välfärden ligger på kommuner och regioner, och de tar det. De ska axla sin del av uppgiften och bör överväga att inom gällande regelverk använda tidigare överskott och prioritera kärnverksamhet framför kringverksamhet. Men även staten ska självklart göra sitt, och vi har beredskap att göra mer. Vi kommer inte att svika den svenska välfärden.

– Herr talman! Låt mig också peka på några av det nya årets ljuspunkter. När regeringen tillträdde var inflationen tvåsiffrig. Nu är den på väg ned. Segern är inte vunnen, men det är uppenbart att vår ekonomiska politik nu ger resultat.

Vid årsskiftet sänkte vi skatten för alla löntagare och pensionärer

– Vid årsskiftet sänkte vi skatten för alla löntagare och pensionärer, liksom den skyhöga reduktionsplikten. Det innebär sammantaget en efterlängtad lättnad för många familjer.

– Ett annat skäl för hoppfullhet är alla de reformer som nu blir verklighet. År 2022 fick vi mandatet. År 2023 lade vi grunden för förändring. År 2024 börjar vi genomföra paradigmskiftet, steg för steg.

– Regeringens plan mot den grova kriminaliteten följer almanackan. I januari fördubblar vi straffen för grova vapen- och sprängmedelsbrott. I februari får polis och åklagare rätt att använda vistelseförbud. I mars inför vi visitationszoner. I april stärker vi skyddet för många polisanställda som jobbar mot de kriminella nätverken. I maj gör vi det lättare att vräka kriminella hyresgäster som skapar otrygghet i sina områden. I juni ökar vi möjligheten att förverka brottsvinster – att ta lyxklockor och bilar från gängkriminella. I juli inför vi preventiv hemlig rumsavlyssning och husrannsakan.

– Herr talman! Vi minskar invandringen till Sverige. Vi har redan skärpt kraven för anhöriginvandring, stramat åt reglerna för uppehållstillstånd och minskat antalet kvotflyktingar. I januari fick polisen nya verktyg för att också bekämpa skuggsamhället.

Försvarsmakten får ytterligare 27 miljarder kronor bara i år

– Vi rustar upp det svenska försvaret i en farlig tid. Försvarsmakten får ytterligare 27 miljarder kronor bara i år. Vi når Natos mål om 2 procent av bnp. Vi rustar upp det civila försvaret. Och nu på fredag återaktiveras den svenska civilplikten.

– Vi stärker den svenska elförsörjningen. Steg för steg lägger vi grunden för en ny, historisk utbyggnad av kärnkraften i vårt land.

– Herr talman! Det kommer att krävas hårt arbete för att få ordning på Sverige. Det är därför vi har ett högt tempo i den här regeringen. Risken är inte att regeringen går för långt eller gör för mycket. Risken i Sverige är nästan alltid att det tar för lång tid. Därför behövs nu både otålighet och uthållighet, precis som den här regeringen har.

– Under 2024 kommer regeringen att i hög takt lägga skarpa förslag på den här riksdagens bord. Låt mig därför rikta mig till er i oppositionen – till dem av er som också vill få ordning på Sverige, som vill ha en kraftfull offensiv mot den grova kriminaliteten, som vill se mer kärnkraft för att klara klimatomställningen och mindre invandring för att klara integrationen. Ni som vill det, hoppa på tåget!

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg, Johanna Rantsi och Oliver Rosengren (alla M).

En omvärld i gungning med krig i Ukraina, krig mellan Israel och Hamas, ökade spänningar i Röda havet, skjutningar, sprängningar och gängkriminalitet här hemma i Sverige och en klimatkris som tilltar.

Anf. 12 Magdalena Andersson (S)

– Herr talman! När vi samlas denna januarimånad 2024 står vårt land inför en omvärld i gungning. Det är krig i Ukraina, krig mellan Israel och Hamas, ökade spänningar i Röda havet, skjutningar, sprängningar och gängkriminalitet här hemma i Sverige och en klimatkris som tilltar. Därtill ser vi en alltmer pressad ekonomi för hushållen och brutala nedskärningar i skolan och sjukvården. Ja, kriserna hopar sig, och många känner oro – inför det nya året och inför framtiden.

– Herr talman! Sverige är i grunden ett starkt land. Svenska folket har mött osäkra tider förr, och vi har tagit oss igenom ekonomiska kriser och pandemier och slagit tillbaka mot otrygghet och krafter som vill splittra vårt land. Vi har gjort detta genom sammanhållning och genom att möta det som utmanar oss, oavsett om det är en kraschad arbetsmarknad, virus eller terrorister, som ett land, som ett samhälle, som en nation. Detta kräver ett tydligt och rakryggat ledarskap från politiken och handling och förmåga att prioritera det viktiga: att politiken inriktas på det som är bäst för Sverige och för svenska folket.

Den viktigaste frågan för Sveriges säkerhet just nu är att vår Natoansökan slutförs.

– Herr talman! Den viktigaste frågan för Sveriges säkerhet just nu är att vår Natoansökan slutförs. Nu är det hög tid för Turkiet och Ungern att ratificera den ansökan som lämnades in av min regering, för Sverige lever upp till Natos krav och till de åtaganden som vi gjort under processen – de åtaganden som gjorde att vi fick status som inbjudna och att 28 länder kunde ratificera oss rekordsnabbt.

– Det är beklagligt att vi tvingas konstatera att regeringsunderlagets största parti inte har varit en konstruktiv kraft i denna process utan gång på gång har satt det egna partiintresset före svenska folkets säkerhet. Men låt nu våren 2024 vara den vår då vi slutligen blir fullvärdiga medlemmar av Nato.

– Herr talman! Vi måste också stärka vår egen försvarsförmåga. Vår målsättning är att Sverige ska ha ett starkt folkförsvar, ett totalförsvar av svenska folket och för svenska folket. För oss socialdemokrater är det en självklarhet att vi alla ska vara beredda att ställa upp och försvara vårt land. Det var därför vi återinförde den värnplikt som alliansregeringen avskaffade. Vår militära kapacitet måste stärkas, och detta råder det bred enighet om i denna kammare. Men även det civila försvaret måste rustas. Det säger också regeringen men agerar tvärtom.

Sjukvården är en av de allra mest avgörande samhällsfunktionerna för att rusta Sverige inför en kris, och det är en bärande del av motståndskraften som bara måste fungera.

– Låt mig särskilt fokusera på tre områden, herr talman.

– För det första har vi sjukvården. Det är en av de allra mest avgörande samhällsfunktionerna för att rusta Sverige inför en kris, och det är en bärande del av motståndskraften som bara måste fungera. Detta tydliggjordes inte minst under pandemin. Men tyvärr ser vi förödande konsekvenser av regeringens prioriteringar. Trots varning efter varning, bland annat från Sveriges regioner, har Sverigedemokraterna och regeringen vägrat att skjuta till de resurser som krävs, och nu är läget akut. Många höjer skatter och avgifter, men samtidigt tvingas man till nedskärningar.

– Detta handlar inte om enskilda politiker eller enskilda beslut, utan 17 av 21 regioner i vårt land uppger att man tvingas skära ned på sjukvården. Och vad innebär detta? Jo, uppsagd personal, mindre tillgänglighet, lägre patientsäkerhet och sämre arbetsmiljö för den personal som redan kämpar. Om vården inte ges de resurser som krävs för att klara sin uppgift i fred, hur ska det då gå om det blir en kris eller, ännu värre, krig?

Det som binder samman vårt avlånga land, nämligen fungerande vägar och järnvägar och transporter av människor, gods och militär materiel.

– För det andra, herr talman, har vi det som binder samman vårt avlånga land, nämligen fungerande vägar och järnvägar och transporter av människor, gods och militär materiel. Försvarsmakten uttrycker att det finns kritiska behov av investeringar i järnvägen och att den måste rustas upp inför vårt Natomedlemskap. Jag instämmer, för om vår infrastruktur inte fungerar nu i snöoväder, hur ska det då gå i händelse av en reell kris?

– Tyvärr ser vi förödande konsekvenser av Sverigedemokraternas och regeringens prioriteringar också på detta område. Ett av regeringens första beslut var att stoppa planerade satsningar på järnvägen och att kraftigt skära ned på järnvägsunderhållet, allt för att kunna sänka skatten för Sveriges höginkomsttagare.

Klimatkrisen med sommarens översvämningar av vägar, förödande skogsbränder och naturkatastrofer som slår hårt mot våra samhällen

– För det tredje, herr talman, har vi klimatkrisen, med sommarens översvämningar av vägar, förödande skogsbränder och naturkatastrofer som slår hårt mot våra samhällen och sätter hård press på vår krisberedskap. I framtiden riskerar det att bli betydligt värre. Vi och världen behöver agera.

– Att som regeringen och Sverigedemokraterna gör slakta miljö- och klimatpolitiken i detta läge, trots att sju av åtta partier står bakom de svenska klimatmålen och man lovade väljarna att fortsätta att följa dem, att öka utsläppen samtidigt som man skär ned på klimatanpassning och gör oss mer beroende av diktaturers olja och att lägga fram en klimatplan som inte kan beskrivas som något annat än ett enda stort löftesvek är motsatsen till att ta krisen på allvar. Högern är på väg att begå samma misstag här som gjordes med försvarspolitiken på 00-talet.

– Herr talman! Det finns en annan väg att gå, där vi skjuter till de resurser som krävs i sjukvården, där vi investerar i vägar och järnvägar och där vi behandlar klimatkrisen som det hot mot nationens säkerhet som den är i slutändan – en väg där vi prioriterar svenska folkets säkerhet och trygghet och manar till samling och gemenskap, inte splittring, med en grundmurad trygghet i att här i Sverige håller vi ihop, inte minst inför hot om kris eller krig.

– Så bygger man motståndskraft. Så stärker man försvarsviljan – just det som Sverige så innerligt behöver i otrygga tider

Budskapet är: Ni må har välkomnats med öppna armar av både socialdemokrater och Reinfeldtmoderater. Men det var då, och nu är nu.

Anf. 13 Jimmie Åkesson (SD)

– Herr talman! Sverige i januari 2024 är ett land som håller på att byta ut en skadlig, urusel socialdemokratisk politik mot något som är mycket bättre. Det som händer just nu i Sverige är ett motbevisande av det mantra som Socialdemokraternas olika regeringar sedan decennier har byggt mycket av sitt politiska försvar på, nämligen “Det går inte”.

– Det går visst. Det går att föra en ansvarsfull politik med Sveriges och svenskarnas bästa för ögonen. Det går att på relativt kort tid se till att människor i detta land slipper tanka världens dyraste diesel. Det går att se till att brottslingar faktiskt får straff värda namnet. Det går att noggrant och fokuserat lägga pusselbitarna rätt igen när det gäller den totalt havererade och ansvarslösa invandringspolitiken. Och det går att skicka ett bestämt budskap till allsköns extremister och andra typer av importerade brottslingar. Ni är inte välkomna i vårt Sverige. Punkt.

– Allt detta går om man bara vill, herr talman. Sverige är nu landet som äntligen, efter en lång, onödig och väldigt destruktiv väntan, gör det som i stort sett alla andra jämförbara länder, åtminstone i vår del av världen, har gjort länge. Nu sätter vi våra egna medborgare först, vi slår vakt om tryggheten och vi reagerar och agerar resolut mot alla som hotar den. Det kommer att ta tid.

– Jag kan här och nu säga att jag är stolt – stolt över att hederligt arbetande människor runt om i Sverige nu tankar bilen billigare, stolt över att brottslingar kan se fram emot längre straff, stolt över att brottsoffer äntligen sätts först och ges upprättelse och stolt över att islamister och andra extremister får allt tydligare besked om att deras närvaro inte är önskvärd i vårt land.

– Jag är stolt, herr talman, men, för att citera en tidigare socialdemokratisk partiledare: Jag är inte nöjd. Vi är i början av ett arbete och en läkningsprocess som kommer att pågå i åratal, kanske till och med i decennier. Hur Sverige har hamnat i det tillstånd som vi befinner oss i nu vet alla. Det förstår alla som kan lägga ihop ett plus ett och som har följt svensk politik under de senaste decennierna. Alla med minsta grad av observationsförmåga vet detta, alla utom – tycks det – Socialdemokraterna.

– Socialdemokraternas tal om att mitt Europa bygger inga murar och att det är oanständigt att tala om volymer i migrationen har nu plötsligt blivit: Vi har minsann alltid stått upp för en stram invandringspolitik.

– Herr talman! Jag minns faktiskt inte att jag någon gång under min politiska gärning under de senaste snart 30 åren har hört en enda socialdemokrat ropa på en stramare invandringspolitik, trots att Socialdemokraterna nu påstår att de alltid har gjort det.

– Vilka var det i så fall som brunsmetade, gapade, skrek fula ord mot alla som försökte göra någonting annat och som försökte säga emot? Jag kan berätta det. Det var nämligen Socialdemokraterna. Jag vet det, för jag var där. Det var mig som ni kallade fula ord i stället för att debattera som vuxna, intellektuellt kapabla människor. Sanningen är, herr talman, att Socialdemokraterna år efter år också i denna talarstol och från Regeringskansliet har nedvärderat och spridit nidbilder och lögner om alla som har varnat för massinvandring och mångkulturalism. Nu verkar det som att de själva helt och hållet har glömt bort hur de har agerat.

– Herr talman! Min fråga, som framför allt är riktad till Magdalena Andersson, är: Skäms ni inte över denna totala skamlöshet? Det borde ni göra.

– I detta anförande instämde Jonas Andersson, Sara-Lena Bjälkö, Yasmine Eriksson, Rashid Farivar, Nima Gholam Ali Pour, Jörgen Grubb, David Lång, Thomas Morell, David Perez, Charlotte Quensel, Patrick Reslow, Eric Westroth och Leonid Yurkovskiy (alla SD).

Vi hade kunnat ta en annan väg för Sverige, där vi genomför reformer som sänker matpriserna och ökar konkurrensen på matmarknaden.

Anf. 14 Nooshi Dadgostar (V)

– Herr talman! Vi hade kunnat ta en annan väg för Sverige, där vi genomför reformer som sänker matpriserna och ökar konkurrensen på matmarknaden. Då hade vi känt igen priserna på tomater, olja och mjölk. Det är en politik som beskattar bankerna, som i år tänker göra hutlösa utdelningar på 90 miljarder kronor, medan många familjer tömmer sina sparkonton. Vi hade kunnat höja barnbidraget och sjukpenningen, tagit kontroll över den svenska elmarknaden och sänkt elpriset.

– Vi hade kunnat bygga ut vår fantastiska sjukvård, korta köerna och se till att allmänläkare har mer tid för patienterna. Vi hade inte behövt ha akutmottagningar som är överbelamrade av oroade och sjuka. Vi hade kunnat utöka ambulanssjukvården som skulle ha gett trygghet till 10 miljoner svenskar. Det skulle ge budskapet: Vi är skyddade, vi klarar en större kris och till och med krig.

– Men detta är inte vad Sverigedemokraterna och denna regering vill. De tvingar nu fram enorma neddragningar i svensk sjukvård.

– I Sörmland varslas 700 personer. Det är en så extrem underbemanning att enhetscheferna på akutmottagningen på Kullbergska sjukhuset har avsagt sig arbetsmiljöansvaret.

– I Östergötland ser Distriktsläkarföreningens Angelica Staff en risk för kollaps av primärvården.

– Och så har vi Sahlgrenska Universitetssjukhuset som sedan 1700-talet har tagit hand om göteborgarna och alla i Göteborgsområdet – hjärtat i regionen. Och jag ska inte sticka under stol med att det betyder mycket för mig som har sprungit i korridorerna på sjukhuset som liten tjej på besök hos mamma, och jag vet precis hur mycket sjukhuset betyder. Nu ska mer än var tionde person försvinna från sjukhuset – 2 000 personer. “Det är en vårdslakt. Oersättlig spetskompetens kommer att försvinna.” Detta säger ordföranden i läkarföreningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hanna Kataoka.

– Man planerar att lägga ned hela vårdavdelningar. Patientsäkerheten kommer inte att kunna garanteras. Det har Ivo redan slagit fast i sin nationella sjukhustillsyn.

– Herr talman! Detta är obegripligt, oekonomiskt och omoraliskt. Man kan inte få ned en tillfällig inflationsvåg genom att slå sönder svensk sjukvård. Det skadar oss på ett sätt som är mycket svårt att laga.

– Få ned inflationen på riktigt i stället! Genomför våra förslag på sänkta matpriser, Sverigepriser på el och ökad konkurrens på bankmarknaden! Sjukvårdsslakt kommer att påverka inflationen ytterst lite. Men för oss som lever i Sverige är det helt existentiellt.

– Emil Skoglund, ambulanssjuksköterska, kommenterar nedskärningarna i vården på följande sätt: “Jag tror helt ärligt inte att allmänheten förstår hur pass allvarligt det är, här och nu, utan krig.”

– När ditt barn krampar finns det ingen ambulans ledig. Och när din mamma får en hjärtinfarkt finns det ingen plats på hjärtintensiven.

Regeringen och Sverigedemokraterna använder den nuvarande ekonomiska situationen för att slå sönder vår sjukvård

– Regeringen och Sverigedemokraterna använder den nuvarande ekonomiska situationen för att slå sönder vår sjukvård. De offrar de äldre, gravida, barnen och svårt sjuka. De offrar vår gemensamma trygghet för att successivt privatisera sjukvården och göra den helt beroende av den egna plånboken. Vi förstår alla att det ytterst är syftet.

– Men det är förstås ingenting som regeringen vill tala om. I stället vill Kristersson dra igång en debatt om passets status som resehandling. Ursäkta mig, men det är kanske ett samtal som Ulf Kristersson ska ha med Tobias Billström inför nästa resa.

– Men medierna skriver förstås spaltmeter om denna debatt. Samtidigt gör regeringen och Sverigedemokraterna i skymundan stora neddragningar i vår välfärd utan någon större nyhetsrapportering. Regeringen och Sverigedemokraterna är desperata att byta samtalsämne, och tyvärr sväljer medierna betet.

– Jag uppmanar Sverigedemokraterna och regeringen att tänka om. Stoppa vansinnet! Stoppa nedskärningarna i vården!

Vi behöver alla agera utifrån en verklighet som ställer nya krav på oss.

Anf. 15 Muharrem Demirok (C)

– Herr talman! Civilt försvar är inte en seminarieövning. Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlins budskap häromdagen var glasklart. Det var också helt rätt och riktigt. För det är allvar, och det har varit det länge. Vi behöver alla agera utifrån en verklighet som ställer nya krav på oss.

– Men även om vi som individer ska göra vårt, och även om kommunalråd, myndighetschefer och företagsledare ska göra vad de kan, bär regeringen fortfarande det yttersta ansvaret för att staten går före och visar vägen. Därför är det också beklagligt att Carl-Oskar Bohlins budskap inte har nått fram till hans kollegor eller till hans chef. För när man lyssnar på regeringen är det uppenbart att man inte förstår allvaret.

– När vi behöver rusta hela samhället starkare, öka sammanhållningen och motståndskraften, bygga företag och välfärd starkare, och när vi också måste bromsa klimatkrisen, då gör Tidöregeringen precis tvärtom. Då fortsätter man att ställa människor mot människor och att förstärka utanförskapet i stället för att minska det. Då är beskedet fortfarande att vi ska vänta och se, när vi varje dag ser hur den välfärd som har byggt vårt land starkt nu håller på att raseras. När två av tre kommuner tvingas spara, och när 18 av 21 regioner går med underskott, då är det i skolan och på vårdavdelningarna som uppsägningarna kommer.

– Då fortsätter denna regering att driva en klimatpolitik som ökar utsläppen och slår sönder år av framgångsrikt klimatarbete. Då beskyller man Centerpartiet för att vara oseriösa när vi ställer krav på ansvarig minister att göra det som regeringen har lovat och som verkligheten kräver av oss. Då skäller man, när man i stället borde skämmas.

– En god beredskap vilar på ett samhälle som håller ihop och fungerar varje dag, på att motståndskraften och möjligheternas kraft tas på lika stort allvar – för det är först när var och en av oss kommer framåt som hela landet kommer framåt.

– För Centerpartiet är det helt självklart att välfärden behöver mer pengar här och nu, att vi ska ha fler, inte färre, lärare i skolan, fler sjuksköterskor och akutmottagningar och inte färre – för vi sviker inte välfärden.

– För Centerpartiet är det självklart att Sverige ska ha världens mest offensiva klimatpolitik, att utsläppen ska ned och den gröna omställningen framåt – för vi sviker inte klimatet.

Du ska kunna leva ditt bästa liv var du än bor i Sverige, att bönders villkor blir bättre, att potthål fylls igen och vägar plogas så att både hemtjänstpersonal, hemvärnsmän och hämtande småbarnsföräldrar kan ta sig dit de ska.

– För Centerpartiet är det självklart att ge företagen bättre villkor, eftersom starkare företag och fler jobb ökar både skatteintäkter, trygghet och framtidstro – för vi sviker inte företagare.

– Lika självklart är det att du ska kunna leva ditt bästa liv var du än bor i Sverige, att bönders villkor blir bättre, att potthål fylls igen och vägar plogas så att både hemtjänstpersonal, hemvärnsmän och hämtande småbarnsföräldrar kan ta sig dit de ska – för vi sviker aldrig landsbygden.

– Varje svensk politiker står nu inför ett val. Kommer man att fortsätta att förstärka minsta motsättning och medvetet missförstå sina motståndare och fortsätta att tävla om vem som hade mest fel för tio år sedan? Eller är man beredd att stå över detta och göra vad som krävs för att stärka det land som vi gemensamt bär ett ansvar för?

– Jag och Centerpartiet väljer det senare. Vi gör allt vi kan för att rusta vårt land och oss som lever här starkare inför framtiden, oavsett hur ljus eller mörk den är. Vi vet att det är vad svenska folket förväntar sig av oss alla, oavsett hur man röstade i förra valet – för vi sviker aldrig Sverige.

Sverige behöver en starkare samhällsgemenskap och ett starkare samhällsbygge. Svenska staten behöver ta en mycket mer aktiv roll och bli mer av en katalysator till näringslivets tillväxtmotor.

Anf. 16 Ebba Busch (KD)

– Herr talman! Sverige behöver en starkare samhällsgemenskap och ett starkare samhällsbygge. Svenska staten behöver ta en mycket mer aktiv roll och bli mer av en katalysator till näringslivets tillväxtmotor. Vi måste inse att om Sverige inte kan eller ska konkurrera med billig arbetskraft eller massiva statsstöd måste vi konkurrera genom att vara ett land där välfärd och infrastruktur fungerar. Därför är vi kristdemokrater beredda att se över överskottsmålet och öppna för lånefinansiering. Här vill vi gärna se ett så brett stöd som möjligt!

– Herr talman! Vi har tittat på bland annat Långtidsutredningens förslag och ser att det kan frigöra ganska mycket pengar. Vi skulle till exempel kunna gå med 0,5 procents underskott och då frigöra motsvarande 50 miljarder kronor om året. Det här underskottet skulle något år kunna vara högre, något år lägre, men om vi inte vågar ompröva överskottsmålet kommer Sverige att se sig omsprunget av andra länder.

– Sverige har helt enkelt inte råd att avstå. Vi har inte råd att stå utan fungerande vägar och järnväg. Vi har inte råd att låta kommuner tvingas tacka nej till industrietableringar, just sådana som skulle kunna ge de där nya arbetstillfällena och nya skatteintäkter, ena gången på grund av effektbrist och andra gången för att kommunen saknar pengar till att bygga den där nya skolan eller vårdcentralen för att kunna matcha behoven som följer med etableringen.

– Herr talman! Kristdemokraterna markerar värderingarnas betydelse för samhällsgemenskap men också för ett starkt samhällsbygge. I dessa mörka och oroliga tider behöver det verkligen finnas en realistisk plan om en ljusare framtid. Och för att nå dit behöver vi investera tungt i Sverige. Vi behöver rusta Sveriges infrastruktur, och vi behöver även rusta upp vårt försvar.

– Det sistnämnda är många överens om. Behovet som föranleder satsningar på försvaret är tydligen mer känsligt att artikulera, men det är ett faktum att Ryssland numera är en aggressiv och aktiv krigförande stat.

– Herr talman! Krig skrämmer. Det är fullt förståeligt. Jag har själv hört det i berättelser från min egen uppväxt, när jag hört min norska farmor Ebba berätta om hur hennes liv förändrades av andra världskriget, hur de blev beskjutna och om min farfar som blev motståndsman när nazisterna ockuperade Norge.

– Vi har människor som fortfarande minns när Norden var en krigsskådeplats. Därtill är det många som har gjort Sverige till sitt hem på senare år för att de tvingats fly just undan krig och förföljelse. Det är människor som skådat krigets fasor.

– Herr talman! Kära riksdagsledamöter! Jag delar detta land med er. Vårt är förtroendet och uppgiften att värna Moder Svea. Det tarvar frejdig, klurig och svår debatt, en tuff och ansvarsutkrävande sådan om skattesatser, om strukturellt riktiga arbetsmarknadsreformer och om vårdens organisation. Men när krig rasar i vårt närområde, när det kan bli krig även i Sverige, då förväntas något annat av oss. När storm och mörka vatten är ett faktum behöver vi bilda en bro som för oss dit där vårt land kan finna ro.

– Några av de människor som jag känner allra mest samhörighet med är jag på papperet mest olik. Vi delar varken tro, politisk hemvist eller bakgrund, men vi delar vissa allmängiltiga värden. Det gör att vi höjer oss över åsiktsgränser och ser bortom de barriärer som gör andra människor till ett “de”. Vi ser i stället ett “vi”.

– Vi delar förståelsen för att det är vi som är Sverige, och när detta “vi” hotas av krafter som utmanar våra grundläggande idéer om människovärde, jämställdhet, frihet och framtiden är det er jag vill stå med vid fronten.

– Kära svenskar! Vi delar detta land i medgång och i motgång, i goda tider och i svåra tider, med alla hennes brister och alla hennes styrkor. Sverige är värt att försvara med vapen, prepperförråd, vedspisar, syjuntor och första hjälpen-kurser. Så kan vi alla rusta Sverige starkt – tillsammans!

Miljöpartiet valde att väcka misstroende eftersom regeringen sedan den tillträdde tagit omfattande steg mot att rasera den klimat- och miljöpolitik som byggts upp under flera decennier.

Anf. 17 Daniel Helldén (MP)

– Herr talman! Riksdagen har i dag röstat om sitt förtroende för klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Miljöpartiet valde att väcka misstroende eftersom regeringen sedan den tillträdde tagit omfattande steg mot att rasera den klimat- och miljöpolitik som byggts upp under flera decennier.

– Ministern har en skyldighet att följa svensk lag. Klimatlagen anger att regeringen ska bedriva en politik som är inriktad på att minska utsläppen. Med de senaste åren som grund kan man inte säga annat än att det har gått käpprätt åt fel håll. Det är ansvarslöst.

– Herr talman! Klimatpolitiken finns inte till bara för att. Det gör inte heller klimatlagen. Ytterst handlar klimatpolitiken om att skydda befolkningen och kommande generationer från allvarliga risker. Det handlar om att livet som vi lever här och nu sätts på spel.

– Under det senaste året har vi sett en nedmontering av den svenska klimatpolitiken. Aldrig förr har en regerings klimatpolitik mötts av ett så kompakt motstånd. Forskare, miljöorganisationer och regeringens egna myndigheter och expertråd har alla enats i en svidande kritik mot regeringens klimatpolitik och detta på goda grunder. Utsläppen ökar kraftigt för första gången på två decennier till följd av politiska beslut.

– Den sittande regeringen har slagit ifrån sig med hänvisning till den kommande klimathandlingsplanen, men vilken besvikelse den var när den kom! Regeringen har presenterat en plan som försenar klimatomställningen och som därmed gör att man misslyckas med den. Man skjuter ansvaret för klimatomställningen framför sig. Konsekvenserna och notan skickar man till vanliga svenskar och till svenska företag.

– Jag önskar att jag kunde stå här i dag och tala om en ljus framtid och om nybyggaranda som samlar oss och med gemensamma mål tar oss mot en tid som är hållbar och motståndskraftig, då vi har slängt det fossila oket, men det kan jag inte.

– Herr talman! Vi lever i en orolig tid. Krig, konflikter och klimatförändringar skakar om stora delar av världen och sätter liv, samhällen och frihet på spel. Den värld vi möter i dag är inte densamma som för några år sedan, och den värld vi kommer att ha om några år kommer inte att vara densamma som den vi har i dag.

– Fred och frihet kan aldrig tas för givet. Vi som lever i fred och frihet måste bygga ett samhälle som står kvar även om det värsta skulle hända.

Motståndskraft byggs genom ett kraftigt utbyggt civilt försvar och samhälle och genom att vi förstärker alla delar i den långa kedja som varje dag arbetar för vår fred och frihet.

– Herr talman! Under de senaste veckorna har regeringen gång på gång matat ut budskapet att kriget kan komma och att vi alla ska stå redo att försvara Sverige med vapen i hand. Detta är en retorik som har skrämt många samtidigt som den har utelämnat det allra viktigaste, nämligen att Sveriges motståndskraft aldrig kan reduceras till ett militärt försvar. Det viktigaste försvaret är ett robust samhälle.

– Motståndskraft byggs genom ett kraftigt utbyggt civilt försvar och samhälle och genom att vi förstärker alla delar i den långa kedja som varje dag arbetar för vår fred och frihet. Motståndskraft byggs också genom en stark välfärd. Om sjukvården ska fungera i krig och kriser måste den även fungera i fredstid. Det går inte att tvinga fram besparingar i regionerna och sedan förvänta sig att detta inte ska drabba sjukvårdens arbete, inte minst arbetet för att skapa beredskap såväl i krig som under pandemier.

– Vi bygger inte motståndskraft genom att dra in stödet till fredsorganisationer. Alla röster behövs i denna tid. Motståndskraft byggs inte heller genom att vi minskar demokratibiståndet eller genom att våra myndigheter berövas arbetet med målen i FN:s Agenda 2030.

– Motståndskraft byggs genom den gröna omställningen, förnybar energi, inhemsk matproduktion och ett oberoende av fossila bränslen. Alla dessa saker är delar i ett totalförsvar som står stadigt i en orolig värld.

– Det behövs också solidaritet. Sveriges motståndskraft bygger vi tillsammans.

Riksdagen har sagt sitt: Sveriges klimat- och miljöminister heter även fortsättningsvis Romina Pourmokhtari.

Anf. 18 Johan Pehrson (L)

– Herr talman! Riksdagen har sagt sitt: Sveriges klimat- och miljöminister heter även fortsättningsvis Romina Pourmokhtari. Det är väldigt bra. Det innebär att stödet för en liberal och borgerlig klimatpolitik ligger fast. Målet är att nå nollutsläpp så fort det bara är möjligt. Utan ren el blir det ingen ny ström till vare sig elbilen eller nattåget till Berlin.

– För att Sverige ska uppnå målet är det minst lika viktigt med kärnkraft som med sol, vind och vatten. Vi lyssnar på svensk industri – klimatet och välståndet behöver kärnkraft. Sveriges ledande företag säger också att det behövs en bred enighet om detta, men en sådan saknas tyvärr ännu.

– Medan Liberalerna och regeringen banar väg för nya reaktorer kan oppositionen bara enas i en enda fråga – man säger nej till ny kärnkraft. Senast i höstas röstade de rödgröna mot att nya reaktorer ska få byggas på fler platser i Sverige. Men nya reaktorer stärker beredskapen och säkerheten för Sverige och lindrar hushållens framtida elräkningar. De är också avgörande för klimatet och gör att vi kan lämna över en levande planet till våra barn och barnbarn.

– För att avvecklingslinjen inte ska återuppstå måste ni i Socialdemokraterna rycka tejpen från munnen. Ni måste sluta motarbeta ny kärnkraft bara för att ni är helt beroende av Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. Jag uppmanar alla i den här kammaren att ta ansvar för Sverige, klimatet och framtiden.

– Herr talman! Sverige är bildningslandet som delar ut Nobelpris i litteratur. Sverige är också ingenjörslandet som utvecklar framtidens gröna stål och batterier. Men, herr talman, hur ska vi behålla vår kunskapsekonomi om inte barnen klarar skolan?

– Efter åtta år med en rödgrön regering visar den senaste Pisarapporten att var femte åttondeklassare inte kan räkna och läsa ordentligt. Detta är nog för att sätta skräck i mitt pappahjärta, och det är nog för att sätta skräck också i många andras hjärtan. Hur ska de här barnen klara sig? Hur ska dessa unga kunna möta framtiden? Utan fullständiga betyg får man varken en studentmössa eller sitt första jobb, och i värsta fall kan man hamna i gängens dödsmaskineri.

– Samtidigt larmas det om att antalet anmälningar om hot och våld i skolan mer än fördubblats de senaste åren. Detta är knappast rymdforskning – stöket driver unga bort från kunskap.

– Det måste vara slutstökat nu. Med Liberalerna i regeringen går skolan tillbaka till grunderna. Det innebär lugn och ro i klassrummet, skolbänkar fyllda med riktiga läroböcker – inte skärmar – och en helrenovering av friskolesystemet så att kunskap alltid kommer först.

– Herr talman! Regeringens prognoser visar att arbetslösheten kommer att stiga. För de samhällsbyggare som varje morgon åker in till jobbet räcker lönen till allt mindre. Vi behöver möta detta, dels med sänkta skatter för dem som arbetar, dels med satsningar på fler jobbutbildningar som lägger grunden för tusentals nya lokförare och batteritekniker.

Om kommunpolitikerna inte klarar av att prioritera skolan måste vi göra det med en majoritet i Sveriges riksdag

– Vi vet att det ekonomiska läget har skapat utmaningar i den gemensamma välfärden. Vi hör hur det larmas om anställningsstopp. Vi ser att det förekommer uppsägningar. Vi ser att lärare som går i pension inte ersätts, och vi ser att elever som behöver extra hjälp kan bli utan den.

– Om kommunpolitikerna inte klarar av att prioritera skolan måste vi göra det med en majoritet i Sveriges riksdag. Det är många oroliga mammor och pappor som förväntar sig att vi sätter skolan främst, inte minst för framtiden. Det kan vi göra nu när den tuffa inflationsbekämpningen faktiskt börjar ge resultat.

– Vi liberaler menar att tiden nu är mogen för större investeringar i framtiden – i barns kunskaper och i deras framtid. Sverige behöver överge överskottsmålet för att kunna vända den så kallade Pisakollapsen och fylla hål i välfärden. Sverige behöver en skola som återgår till grunderna, med resurser för duktiga lärare, riktiga läroböcker och trygga klassrum. Det är bara så vi kan garantera att Sverige fortsätter att dela ut litteraturpris och utveckla framtidens gröna teknik. Det är bara så vi skapar trygghet och frihet för nya generationer i vårt land.

Anf. 19 Statsminister Ulf Kristersson (M)

– Herr talman! Vänsteralternativet brukar ju hävda att näringslivet inte vill ha ny kärnkraft, men i förra veckan gick 14 tunga näringslivsledare ut på DN Debatt och underströk att ny kärnkraft är nödvändig för att säkra svensk industri och svenskt välstånd. De förstår att det är bråttom. De vill gå från ord till handling. De är till och med redo att vara med och betala för ny kärnkraft – så viktigt är det. Men de behöver långsiktighet och tydlighet från svensk politik. Och det är exakt vad vi kommer att ge dem. Vi har en konkret plan för ny kärnkraft med en effekt som motsvarar två stora reaktorer senast 2035, och i förra veckan presenterade vi en kärnkraftssamordnare som ska se till att varje steg i en komplex process tas i rätt tid.

– Men visst vore det ett styrkebesked om även vänsteralternativet ville vara med på denna historiska offensiv och precis som i Natofrågan visa att när det gäller kan vi enas och lägga om kursen. Det brådskar, med mer planerbar och fossilfri industri, och näringslivet vill nu kunna fatta långsiktiga investeringsbeslut för både svenskt välstånd och klimatomställningen. Därför vore det bra med ett tydligt besked, framför allt från Socialdemokraterna, redan i dag. Tänker Socialdemokraterna lyssna på industrin och ställa sig bakom regeringens plan för ny kärnkraft? Det är den enda trovärdiga plan som hittills har presenterats. Och framför allt, när får näringslivet Socialdemokraternas svar?

Anf. 20 Magdalena Andersson (S)

– Herr talman! Vi lever i en osäker värld, och att Sverige står starkt rustat är viktigare än på länge och att vitala samhällsfunktioner fungerar och får de resurser som krävs för att svenska folket ska kunna vara trygga med att samhället finns där när det behövs.

– Herr talman! Ulf Kristersson har prioriterat att sänka skatten för höginkomsttagare, och i avsaknad av tillräckliga satsningar på regionerna står Sverige inför en sjukvårdskris. Det handlar inte om enskilda regionpolitikers beslut. Nej, 17 av landets 21 regioner uppger att nedskärningar väntar. Det handlar om uppsägningar och nedstängningar. Även moderata regionpolitiker är djupt kritiska till regeringens politik.

– Denna nedskärningspolitik för sjukvården, Ulf Kristersson, på vilket sätt gör den Sverige mer motståndskraftigt i händelse av kris eller krig?

Anf. 21 Statsminister Ulf Kristersson (M)

– Herr talman! Mitt svar är tudelat. För det första gör vi nu en historisk upprustning av det svenska försvaret. Vi fokuserar på civilförsvaret, sedan decennier underskattat i svensk politik. Det faktum att vi har en speciell minister för civilförsvar antyder vilket allvar vi tar detta på. Vi går med i Nato. Vi gick så långt att vi räddade Socialdemokraterna undan sitt eget regeringsunderlag för att kunna gå med i Nato. Allt detta gör vi i en farlig och svår tid. Vi talar klartext om var vi befinner oss och hymlar inte om problemen.

– För det andra var inflationen tvåsiffrig när vi ärvde den från er. Det var inte bara ert fel, vill jag understryka. Men tvåsiffrig inflation är dåligt för alla, inte minst för välfärden och inte minst för sjukvården och regionerna. Därför påpekar jag just det. Regionerna tar sitt ansvar, och de har gjort tuffa saker förut. Men regeringen är beredd att ta ytterligare ansvar om det behövs, och vi följer frågan extremt noga.

Anf. 22 Magdalena Andersson (S)

– Herr talman! Ja, regionerna tar sitt ansvar. Men tar regeringen ansvar när man lägger 13 miljarder på att sänka skatten för höginkomsttagare samtidigt som läkare, sjuksköterskor och undersköterskor sägs upp? Är det din bild av hur man tar ansvar, Ulf Kristersson?

– Ja, ni har en minister för civilt försvar, men vad hjälper det när sjukvården i Gävleborg sparar 700 miljoner och Östergötland minskar med 600 tjänster, Värmland med 750 anställda och Sahlgrenska med motsvarande 2 000 tjänster? Jag tror att den sammanlagda bedömningen är att över 5 000 läkare, sjuksköterskor och undersköterskor kommer att sägas upp i år. Är det för många anställda i svensk sjukvård, Ulf Kristersson? Är Sverige bättre rustat för kris eller krig när så många människor sägs upp?

Anf. 23 Statsminister Ulf Kristersson (M)

– Herr talman! Som jag sa är hög inflation dåligt för alla. Det är dåligt för löntagarna, staten och regionerna. Det är dåligt för samhällsekonomin. Har man lärt sig något av tidigare år med hög inflation vet man att bekämpning av inflation är A och O. Vi ärvde en tvåsiffrig inflation, men nu är den på väg ned. Vi har skapat utrymme att agera i svensk ekonomi. För oss är det fundamentalt.

– Regionerna vet att staten ställer upp med sin del av ansvaret. Den enskilt största satsningen i budgeten gick till kommuner och regioner, och som jag nyss sa är vi beredda att göra mer. Regionerna tar stort ansvar. De vet att tuffa tider kräver tuffa beslut. Men de förväntar sig också att staten gör sitt, och regeringen är beredd att göra mer. Vi följer utvecklingen mycket noga. Alla drabbas hårt av inflationen, inte minst landets regioner.

Anf. 24 Nooshi Dadgostar (V)

– Herr talman! Hoppa på tåget, sa Ulf Kristersson. Men det går ju inga tåg i tid i det här landet, så det är kanske något att ta tag i.

– Jag vet att statsministern inte vill tala om detta, men det är svenska folkets viktigaste fråga. Jag vet att Ulf Kristersson helst vill tala om passets status och så vidare, men jag tänker ändå ställa frågan. Regeringen och Sverigedemokraterna valde att inte räkna upp statsbidragen till regionerna, som ansvarar för sjukvården, och nu står Sverige inför en vårdkris. Från Sahlgrenska sjukhuset ska 2 000 personer bort. Det är vårt största sjukhus och enormt viktigt för västra Sverige. Vi ser nedskärning efter nedskärning i vården.

– Är Ulf Kristersson nöjd med det som händer i svensk sjukvård? Är han nöjd med att han inte räknade upp stödet till sjukvården?

Anf. 25 Statsminister Ulf Kristersson (M)

– Herr talman! Som jag precis sa lade vi 16 miljarder kronor i budgeten för att bidra till kommuner och regioner i en tuff tid. Det var den enskilt största satsningen. Sedan dess har saker försämrats, framför allt i regionerna, vilket jag var tydlig med. Prognoserna förändras efter hand. Kommuner och regioner vet att de bär ett stort ansvar. De vill ta ett stort ansvar och själva leda sina verksamheter. Många har varit med om tuffa tider förut och förstår att inflationen är ett stort problem för alla, inte minst för dem. De förväntar sig också att staten bidrar på olika sätt, med pengar och bättre regelverk.

– Min bild är att kommuner och regioner nu gör allt de kan för att komma över en svår tid. En del använder tidigare goda resultat, och en del hänvisar till speciella omständigheter i sina budgetar. Men de förväntar sig också att staten bidrar, och staten är beredd att bidra med mer. Vi följer utvecklingen mycket noga.

Anf. 26 Nooshi Dadgostar (V)

– Herr talman! Om Ulf Kristersson har sett detta, varför skjuter regeringen inte till mer pengar så att personalen kan behållas? Inga experter eller prognoser, inte heller Riksbanken, vad jag vet, menar att för mycket personal på Sahlgrenska, Kullbergska eller andra sjukhus i Sverige är anledningen till inflationen. Regeringen tar ju inte heller tag i de höga matpriserna, de höga elpriserna och annat, vilket man gärna får göra. Men att det nu försvinner 2 000 personer från Sahlgrenska kommer inte att gå att lösa om några veckor när inflationen har gått ned.

– När ska Ulf Kristersson presentera förslag som ska stoppa 5 000 personer från att försvinna från sjukvården? Detta kommer annars att påverka cancersjuka, svårt sjuka, gravida och barn. Det vill inte vi.

Anf. 27 Statsminister Ulf Kristersson (M)

– Herr talman! Som Nooshi Dadgostar vet lade vi fram en budget i september utifrån den information som fanns då, och den trädde i kraft för 17 dagar sedan, i början av ett nytt år. Regeringen kommer att återkomma om vi bedömer att vi behöver göra mer när vi ser hur det utvecklas i landets kommuner och regioner. Som jag sa redan i mitt inledningsanförande följer vi detta mycket noga. Vi ser att framför allt regionerna har det tuffare nu än tidigare, och vi ser att många regioner tar ett mycket stort ansvar och använder de regelverk som finns. Detta är i grunden ett gemensamt ansvar, och staten avser att ta sin del av ansvaret.

Anf. 28 Muharrem Demirok (C)

– Herr talman! Jag har fått lära mig att man inte får ha med sig rekvisita i talarstolen. Annars skulle jag ha haft med mig en portion frystorkad mat – en av de två och en halv miljoner portioner frystorkad mat som just nu tas fram i min hemkommun Linköping.

– Detta görs därför att man ska möta krisen på bästa sätt om den kommer. Man bygger upp lager med mat och skapar trygghetspunkter för sådant som barn- och äldreomsorg i händelse av kristider. Linköping är en kommun där moderater och socialdemokrater styr ihop. Det är en kommun med god ekonomi; det vet jag eftersom jag var en del i att bygga upp den goda ekonomi som man nu använder. Men verkligheten ser väldigt annorlunda ut i andra kommuner, även i Östergötland.

– Utifrån detta initiativ och efter att ha hört civilförsvarsministern så klokt påpeka att civilt försvar inte bara är en seminarieövning undrar jag: Vad gör regeringen just nu konkret för att varje svensk kommun ska kunna följa Linköpings initiativ?

Anf. 29 Statsminister Ulf Kristersson (M)

– Fru talman! Jag håller med om att Linköping är en fin stad. Mycket är bra i Linköping – universitetet, Saab och mycket annat.

– Vi gör mycket på det här området, och som jag sa alldeles nyss i ett annat replikskifte är civilförsvarsfrågor djupt underskattade sedan decennier. Det var som att dessa frågor inte behövdes. Det är en felsyn. Vi lär oss några saker av våra ukrainska vänners heroiska kamp. En sak vi lär oss är vikten av att försvara civil infrastruktur och vikten av skyddsrum. När man springer ned i skyddsrummen från Kyiv School of Economics med wifi inser man att de behövs.

– Men det finns också mycket annat. Vi återaktiverar civilplikten. Ministern för civilt försvar har systematiska diskussioner med regioner och kommuner om att de också ska tänka mer på civilförsvar och förberedelser. Det här är ett maratonlopp; det här är inte sprint. Att återuppbygga den svenska civila försvarsförmågan kommer att ta tid, men vi gör det systematiskt, och vi gör det ambitiöst.

Anf. 30 Muharrem Demirok (C)

– Fru talman! Efter att ha lyssnat på statsministern i de tidigare replikskiftena kan jag inte tolka det på annat sätt än att regioner och kommuner ska bära detta själva.

– Välfärden urholkas, och det civila försvaret, som ska byggas upp, kostar pengar. Lärare, sjuksköterskor, läkare, brandmän, hemtjänstpersonal – tusentals människor sägs just nu upp. Detta är män och kvinnor som utgör ryggraden i den civila beredskapen. Två av tre kommuner måste spara i år. De har inte förutsättningar att göra det som Linköping och en del andra kommuner gör. Men ändå skjuter inte regeringen till tillräckligt med pengar.

– Vi följer situationen noga, har jag hört statsministern säga. Men det här är inga nyheter, för kommuner och regioner har under lång tid aviserat att de är i skriande behov av mer resurser. Ändå skjuter inte regeringen till tillräckligt med pengar.

– Exakt hur menar statsministern att kommunerna och regionerna ska kunna ta ett större ansvar utan nödvändiga pengar? Och hur ska civilt försvar bli annat än en seminarieövning om man inte får nödvändiga resurser?

Anf. 31 Statsminister Ulf Kristersson (M)

– Fru talman! Jag beskrev ju precis vad vi håller på med när det gäller civilförsvaret, inklusive att det kommer att ta tid att återuppbygga det som har försummats i decennier.

– Sedan förstod jag inte riktigt vad som menas med att “de ska bära detta själva”. Jag har just sagt i tre replikskiften att vi har ett gemensamt ansvar. Jag sa uttryckligen att kommuner och regioner bär och tar ett stort ansvar för sina kommuner och regioner, vilket de också vill göra. Det vet inte minst vi, som själva har varit kommunalråd. Men jag sa också uttryckligen att staten ska bära vår del av ansvaret.

– Vad det handlar om nu är att komma ur en situation med hög inflation. Det är otroligt viktigt. Kommuner och regioner har olika förutsättningar. En del, men inte alla, kan använda upparbetade överskott. En del, men inte alla, hänvisar till mycket specifika särskilda skäl på grund av den höga inflationen.

– Staten ska också bidra med vårt. Det finns fler tillfällen under året där vi kan komma in och göra insatser. Alla som tar ansvar följer utvecklingen mycket noga. Det gör även regeringen.

Anf. 32 Daniel Helldén (MP)

– Fru talman! Det är snart två år sedan Ryssland invaderade Ukraina. Det är ett hänsynslöst krig som Putin finansierar med Europas beroende av import av rysk gas och energi.

– Trots detta tog det ytterligare tid innan riksdagen slöt upp bakom Miljöpartiets krav på att stoppa all fossilimport från Ryssland. Det här var i maj 2022. Vi står här nu i januari 2024, och i helgen anlände ytterligare ett stort fartyg fulltankat med rysk fossilgas till Nynäshamn. Att vi fortsätter med denna import är inte bara i strid med vad svenska folket förväntar sig; det är också något helt annat än vad Moderaterna sa i valrörelsen.

– Fru talman! Svenska pengar fortsätter att finansiera Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina. Hur tänker statsministern efterleva riksdagens krav på att omedelbart stoppa importen av rysk olja och gas?

Anf. 33 Statsminister Ulf Kristersson (M)

– Fru talman! Låt mig först hälsa Daniel Helldén välkommen till kretsen av partiledare. Jag ser mycket fram emot både samtal och debatter de kommande åren.

– Det stora som har hänt när det gäller energi efter Rysslands förfärliga invasion – och kanske det enda goda, om man ska leta efter någonting gott i detta – är en dramatisk omställning av europeisk energiförsörjning från rysk fossilgas och olja. Det är ingen liten sak. Av dåliga skäl snabbades omställningen på från det fossila Ryssland till andra saker. Det är långt ifrån perfekt, men det är ändå en viktig sak.

– För svensk del följer vi just detta. Sverige är en mycket liten användare av rysk gas och olja, men vi följer naturligtvis de sanktioner som finns. Vi gör också allt vi kan för att ställa om från det fossila. Om Miljöpartiet hade varit med och byggt ny kärnkraft hade vi snabbare kunnat komma bort från allt fossilt. Det är målet för den här regeringen. Hoppa på tåget!

Anf. 34 Daniel Helldén (MP)

– Fru talman! Kärnkraften kommer inte att göra susen. Det kommer att ta för lång tid, det blir för dyrt och det kommer att försvåra omställningen.

– När vi pratar om Ukraina spelar det roll vad Sverige gör som enskilt land. Bara under krigets första nio månader hade åtminstone åtta stora tankfartyg levererat rysk fossilgas till Sverige. Leveranserna har ett uppskattat värde av ungefär 1 miljard kronor. Jag tycker att det är ett minimikrav att inte finansiera Rysslands krigföring genom att köpa denna gas.

– Finland är på väg mot ett förbud, och jag undrar varför Sveriges regering inte agerar på samma sätt i solidaritet med Ukraina.

Anf. 35 Statsminister Ulf Kristersson (M)

– Fru talman! Det handlar om två saker. För det första: Vi har varit mycket noga med att vara med och skapa sanktionerna och vara med och utvidga dem. För det andra: Låt oss hålla oss till de sanktioner som vi enats om! Det är viktigt. Sedan vet alla att allt vi kan göra i förnybart och i kärnkraft kommer att minska våra behov av fossil energi, inte minst av olja.

– Om saker och ting tar tid, och om saker och ting är viktiga, krävs det driv i steget. Man måste ha bråttom när det tar tid. Det tar tid att återuppbygga det svenska militära försvaret. Det är därför vi har driv i steget. Det tar tid att återuppbygga det svenska civila försvaret. Det är därför vi har driv i steget. Och det tar tid att bygga ny svensk kärnkraft. Det är därför vi har driv i steget och fattar besluten. Återigen: Hoppa på tåget

Anf. 36 Magdalena Andersson (S)

– Fru talman! Den ekonomiska krisen slår hårt mot Sverige. Sedan Kristersson och Åkesson tog makten har Sverige och svenska folket blivit fattigare, trots det höga tonläget före valet. Vi är ett av de länder som har lägst tillväxt i EU. Vi ser fler konkurser och varsel. Inflationen har varit högre än i våra nordiska grannländer. Tio års reallöneökningar har utraderats.

– Fru talman! Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson gör långt ifrån tillräckligt för att stötta svenska hushåll som nu kämpar med att få vardagsekonomin att gå ihop. Löftessvek har följt av löftessvek. De med allra högst löner har prioriterats före vanligt folk.

– Vi ser resultaten. Det larmas om längre köer till kyrkornas hjälpcenter. Svenska folkets skulder hos kronofogden har nått rekordnivåer. Ensamstående föräldrar tvingas låna pengar för att ha råd med mat. – – Antalet barnfamiljer som vräks från sina hem är det högsta sedan förra gången Ulf Kristersson satt i regeringen.

– Nu kommer nästa dråpslag. Samtidigt som bankerna gör utdelningar på 90 miljarder kronor får 375 000 pensionärer sänkt premiepension.

– Fru talman! Det finns en annan väg framåt för vårt land, en väg som innebär att vi håller ihop i tuffa tider – med höjda barnbidrag, höjda studiebidrag, underhållsstöd och rättvisa skattesänkningar, finansierat av en bankskatt på just de banker som nu gör rekordvinster på våra bolån och våra sparkonton.

– Vår väg är helt enkelt att man prioriterar vanliga svenskar framför höginkomsttagare och bankdirektörernas bonusar, eftersom det bygger framtidstro, tillit, trygghet och i slutändan den gemenskap som byggt vårt land så starkt.

Anf. 37 Jimmie Åkesson (SD)

– Fru talman! Vi är nog många som har noterat hur Socialdemokraterna det senaste året har gjort ganska stora ansträngningar för att skriva om historien. Först var det den djupt skadliga energipolitiken som var alla andras fel, trots att Socialdemokraterna haft regeringsmakten i 22 av de senaste 30 åren. Nu är det invandringshaveriet som är alla andras fel. Socialdemokraterna har alltid, påstår man nu, stått för en stram invandringspolitik – detta trots Stefan Löfvens “Mitt Europa bygger inte murar”, detta trots drygt 2 ½ miljon uppehållstillstånd under de senaste 30 åren, varav Socialdemokraterna alltså har styrt i 22.

– Fru talman! Då är min enkla fråga till Magdalena Andersson: Har Socialdemokraterna ingen som helst skam i kroppen?

Anf. 38 Magdalena Andersson (S)

– Fru talman! Om Jimmie Åkesson vill prata om Sveriges historiska migrationspolitik tror jag faktiskt att han vänder sig till fel person. Det är ingen hemlighet att jag själv var pådrivande i det stora paradigmskifte som genomfördes 2015, när vi genomförde den största åtstramningen av svensk migrationspolitik någonsin. Jimmie Åkesson borde vända sig till sina kompisar i stället – till de kristdemokrater och liberaler som år efter år här i Sveriges riksdag har drivit på för en mer liberal migrationslagstiftning, eller till sin egen statsminister som under en stor del av sitt politiska liv har drivit på för helt fri invandring och kallat socialdemokratisk migrationspolitik för “dålig socialdemokratisk invandrar- och flyktingpolitik” för att den varit för stram.

– Den åtstramning vi genomförde 2015 ska ligga fast. Nu ska vi fokusera på att de som har rätt att stanna i Sverige får ett jobb och blir en del av vårt samhälle. Socialdemokratins linje är tydlig: stram migration, ja, men rasism, nej.

Anf. 39 Jimmie Åkesson (SD)

– Fru talman! Magdalena Andersson har rätt i att det inte bara är Socialdemokraternas fel. Alla regeringar i det här landet de senaste 30 åren, eller till och med längre tillbaka än så, har ansvar för haveriet. Men nu är det Magdalena Andersson som står talarstolen och som jag replikerar på, och då är det rimligen också hon som ska svara på de frågor jag ställer.

– Magdalena Andersson kan vara helt förvissad om att jag lyfter dessa saker också med mina “kompisar”, med andra partier och inte minst med regeringen. Skillnaden mellan Magdalena Andersson och exempelvis statsministern är att statsministern offentligt har tagit avstånd från den tidigare politiken och till och med bett svenska folket om ursäkt för de misstag han begått. Det Magdalena Andersson nu gör är precis det motsatta. Hon tar inte ansvar för någonting. Hon skyller på alla andra. Hon skyller till och med på mig för att Sverige har genomlevt detta invandringshaveri. Det är totalt skamlöst, fru talman.

– Jag tycker att Magdalena Andersson ska ta ansvar för det som hon och hennes parti själva har ansvar för.

I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö (SD).

Anf. 40 Magdalena Andersson (S)

– Fru talman! Jag kan konstatera att det är de partier som Jimmie Åkesson samarbetar med, och mer specifikt hans egen statsminister, som har drivit att vi ska ha fler invandrare i Sverige och som också genomförde den mest liberala politiken för arbetskraftsinvandring i hela västvärlden. Där är det bra om man nu går vidare med en del av de förslag som vi tog fram under den tid då jag var statsminister.

– Låt mig återigen tydliggöra att vi socialdemokrater genomförde den största omläggningen av svensk migrationspolitik någonsin i det paradigmskifte som skedde 2015. Den politiken står vi fortsatt bakom, och den politiken kommer att ligga fast med Socialdemokraterna.

– Men allvarligt talat, Jimmie Åkesson: Vi kan gärna prata om vad partier har gjort under de senaste 30 åren, men är det till Sverigedemokraternas fördel?

Anf. 41 Statsminister Ulf Kristersson (M)

– Fru talman! Det finns en dålig tradition i svensk politik att sopa problem under mattan för att sedan i efterhand be om ursäkt för att man varit naiv eller inte sett det komma, eller i värsta fall skylla ifrån sig. Ett bra exempel på det är när Socialdemokraterna försöker skriva om sin egen historia i migrationspolitiken.

– Den nya regeringen jobbar inte på det sättet. Vi talar klartext om problemen – om invandringen, om energin, om försvaret, om risken för krig och om möjligheterna till fred. Sedan samlar vi majoriteter och fattar beslut och får någonting gjort i svensk politik.

– Jag tror att sammanhållning och tillit byggs när staten visar att man klarar av sina mest grundläggande uppgifter och när alla förstår både sina rättigheter och sina skyldigheter i ett land – samhällskontraktet. Då lyckas vi bäst.

– Frågan som nu återstår är: Varför tror Socialdemokraterna att den gamla politik som har fört oss hit skulle kunna lösa problem om en ny socialdemokratisk regering tog över?

Anf. 42 Magdalena Andersson (S)

– Fru talman! Sveriges riktigt stora problem är att vi har haft en högermajoritet i Sveriges riksdag sedan 2006. Vi ser konsekvenserna, inte bara av den alliansregering och högerregering som Ulf Kristersson satt i tidigare utan också av de begränsningar som fanns under de år som vi socialdemokrater ledde landet. Vi ville flytta fram positionerna och öka skatteintäkterna från dem med de högsta inkomsterna, men Ulf Kristersson stoppade detta med hot om misstroende om vi ens gick fram med ytterst modesta förslag om att de rikaste skulle kunna bidra lite mer till bättre skola och utbildning för alla de barn och ungdomar som sitter här på läktaren i dag. Detta var du helt emot, Ulf Kristersson.

– Ska vi bygga ett annat Sverige behövs en helt annan politik där samhället kliver fram. Det är inte ytterligare marknadsliberaliseringar, ytterligare privatiseringar och ytterligare skattesänkningar som kommer att lösa Sveriges problem; det är en helt annan politik. Den politiken kommer jag att gå till val på 2026.

Anf. 43 Statsminister Ulf Kristersson (M)

– Fru talman! Jag hör att Socialdemokraterna vill skriva rapporter men inte diskutera invandringspolitiken. Det är intressant.

– Det finns ett mönster i detta. När Socialdemokraterna inte regerar för de en stram invandringspolitik. När de regerar ökar de invandringen. Det kan bero på olika saker. Det kan bero på att man egentligen vill det. Nu vill Socialdemokraterna uttryckligen aktivt öka svenskt kvotflyktingmottagande och lägger också pengar på detta. Det kan bero på att Miljöpartiet sätter upp villkor för en socialdemokratisk regering som helt enkelt gör att de inte har något alternativ.

– Det är ingen slump att det var precis den högermajoritet som Magdalena Andersson hänvisar till som drev fram ett antal av de förändringar som vi nu kan genomföra mot den gamla regeringens vilja. Det var ingen slump att Socialdemokraterna och Morgan Johansson 2015, när vi ville ha tillfälliga uppehållstillstånd, sa: Då är vi inte längre människor. Det säger allt om hyckleriet i socialdemokratin.

Hyckleri och migrationspolitiken

Anf. 44 Magdalena Andersson (S)

– Fru talman! Hyckleri, säger Ulf Kristersson. Det är ett skämt.

– Ulf Kristersson! Det var ju din migrationspolitik som lade grunden för flyktingkrisen 2015, och du står här och anklagar mig för resultatet av din politik. Det är väl definitionen av hyckleri.

– Det Sverige behöver är en helt annan politik, en politik som bygger ett starkt samhälle. Där ska alla medborgare i vårt land ha möjlighet att ha en hygglig bostad, en bra utbildning och ett jobb, så att man kan betala skatt och bli en del av vårt land, och där löser vi våra samhällsproblem gemensamt och är beredda att satsa på det. Det är precis tvärtemot det som du har jobbat för i hela ditt politiska liv.

Anf. 45 Muharrem Demirok (C)

– Fru talman! Magdalena Andersson och jag har stått här och debatterat arbetskraftsinvandring tidigare. Jag tänker återigen uppehålla mig vid det.

– Socialdemokraterna och regeringen står nu tillsammans bakom tanken om att försvåra för arbetskraftsinvandring till Sverige genom lönekrav som vi ser leder till att människor tyvärr tvingas lämna landet. De gör det också svårare för företag att hitta rätt kompetens. Nu ser vi också att de riskerar att slå sönder den svenska modellen, som många av oss här i kammaren värnar om.

– Min fråga till Magdalena Andersson är: Ser du faran med att ett lönegolv riskerar att slå sönder den svenska

Arbetskraftsbrist inom delar av den svenska ekonomin

Anf. 46 Magdalena Andersson (S)

– Fru talman! Jag ser problemen med arbetskraftsbrist inom delar av den svenska ekonomin. I områden där det råder brist på arbetskraft ser vi socialdemokrater behovet av att människor kan komma hit och ta de jobben. Men just nu har Sverige västvärldens mest liberala arbetskraftsinvandringspolitik. Det kommer också arbetskraftsinvandrare till yrken där det inte alls råder någon brist på arbetskraft i Sverige. Det finns människor som verkligen skulle behöva ett jobb, bli en del av vårt samhälle och vara skattebetalare som skulle behöva ta de jobben.

– Vi ser också stora problem med dagens system. Människor lockas hit, utnyttjas, lever under fruktansvärda omständigheter och får kanske inte ens ut den lön som de har blivit lovade. Vi ser alltså stora problem med dagens system.

– Vi tycker att det som regeringen föreslog är ett steg i rätt riktning. Men i grunden vill vi ha en arbetsmarknadsprövning. Det är bara så vi på allvar kan få ordning och reda i arbetskraftsinvandringspolitiken.

Dåliga villkor på arbetsmarknaden inte är något som vi ska ha över huvud taget

Anf. 47 Muharrem Demirok (C)

– Fru talman! Jag tackar för svaret.

– Jag tror att de flesta av oss i den här kammaren är helt överens om att dåliga villkor på arbetsmarknaden inte är något som vi ska ha över huvud taget. Man ska få ut sin lön, som man har jobbat för och som man har rätt till.

– Med lönegolvet ser vi dock att det just nu riskerar att bli så att vissa människor förväntas ha en viss lön medan samma lönegolv inte efterfrågas när det gäller andra arbetare, sådana som är svenskfödda. Det är där som hela den svenska modellen hamnar i en prövningssituation.

– Min fråga till Magdalena Andersson är: Kommer vi att få se en situation där det kommer att krävas ett lönegolv också för svenskfödda vårdbiträden i Mellerud?

Ordentlig arbetsmarknadsprövning där arbetsmarknadens parter är med

Anf. 48 Magdalena Andersson (S)

– Fru talman! Problemet som Muharrem Demirok tar upp pekar på behovet av att ha arbetsmarknadsprövning i stället. Då kommer man runt den typen av problem. Med en ordentlig arbetsmarknadsprövning, där arbetsmarknadens parter är med, blir det ordning och reda på arbetskraftsinvandringen. Då får vi hit arbetskraft inom områden där det råder brist på arbetskraft, men det kommer inte hit människor från andra kontinenter för att jobba inom områden där det finns människor i Sverige som skulle kunna ta jobben. Det är en mycket bättre ordning än den vi har i dag. Det är också en bättre ordning än att ha ett lönegolv.

– Det bästa vore alltså om regeringen tog fram en sådan politik. Det skulle vi vara oerhört entusiastiska över. Men givet att det väl inte ligger i närtid tycker vi att det här är bättre än den ordning som vi har i dag. Vi ser ju att det inte är någon ordning på arbetskraftsinvandringen i dag.

En nationell satsning på ny kärnkraft är därför helt nödvändig

Anf. 49 Ebba Busch (KD)

– Fru talman! Jag ska återge ett utdrag ur en debattartikel som är skriven av några av de mest framträdande företrädarna för svensk industri: Vårt lands välstånd och svensk industri är beroende av en stabil tillgång till prisvärd el. En nationell satsning på ny kärnkraft är därför helt nödvändig. Våra företag är beredda att samverka för att stödja uppbyggnaden. Men då behöver vi ett tydligt ledarskap i denna fråga och en process som är brett förankrad i riksdagen.

– Budskapet är glasklart, och beskedet är blytungt.

– Fru talman! Min fråga är om Socialdemokraterna och Magdalena Andersson är med oss på detta.

I den här frågan krävs det verkligen politiskt ledarskap som förmår samla en bred majoritet i Sveriges riksdag bortom det egna regeringsunderlaget

Anf. 50 Magdalena Andersson (S)

– Fru talman! I den här frågan krävs det verkligen politiskt ledarskap. Det krävs ett ledarskap som förmår samla en bred majoritet i Sveriges riksdag bortom det egna regeringsunderlaget, så att man kan säkra en stabil ordning också efter valet 2022. Den typen av ledarskap skulle krävas i den här situationen. Sverige behöver snabbt mer billig el, och vi behöver mer billig el på lång sikt.

– Jag ser alltså fram emot att Ebba Busch visar ett sådant ledarskap och bjuder in riksdagens alla partier till energisamtal som kan leda fram till en långsiktig och bred energiöverenskommelse. Vi socialdemokrater skulle välkomna ett sådant politiskt ledarskap.

Jag som energiminister för samtal med flera framträdande nuvarande och före detta socialdemokrater

Anf. 51 Ebba Busch (KD)

– Fru talman! Jag som energiminister för samtal med flera framträdande nuvarande och före detta socialdemokrater. De är konstruktiva och kunniga. Det handlar om många svåra avvägningar. Där lägger vi grunden för en hållbar energipolitik som inte sätter partipolitiska låsningar utan Sveriges bästa i centrum. Dem fortsätter jag gärna. De pågick efter sommaren, före jul och fortsätter även nästa vecka.

– Jag har två frågor. Önskar Magdalena Andersson sitta ned och samtala med mig? Det gör jag mycket gärna. Och kommer Daniel Helldéns veto när det gäller kärnkraft och att stötta en socialdemokratisk regering vid ett potentiellt maktskifte att vara det som Magdalena Andersson navigerar utifrån?

Jag vet inte vilka socialdemokrater som Ebba Busch samtalar med. Mitt tips är att tala med dem som sitter i riksdagen

Anf. 52 Magdalena Andersson (S)

– Fru talman! Jag vet inte vilka socialdemokrater som Ebba Busch samtalar med. Mitt tips är att tala med dem som sitter i riksdagen.

(EBBA BUSCH (KD): Fredrik Olovsson.

Ebba Busch kallade Magdalena Andersson för lögnare

– Det som Fredrik Olovsson har fått är en möjlighet att titta på regeringens färdiga produkt precis innan den ska lämnas till riksdagen. Det är inga riktiga förhandlingar. Om man vill ha en överenskommelse behöver man ha riktiga politiska förhandlingar där båda parter är beredda att ge och ta. Några sådana förhandlingar har Ebba Busch inte haft med Fredrik Olovsson. Jag pratade med honom så sent som i går kväll.

– Det är ingen idé att bjuda in mig för att berätta vad regeringen vill. Men den dagen regeringen är beredd att förhandla för att nå en bred och långsiktig energiöverenskommelse är vi socialdemokrater naturligtvis beredda att delta i förhandlingarna. Men det ska vara en förhandling där man är beredd att ge och ta. Annars blir det meningslöst.

Ebba Busch kallade Magdalena Andersson för lögnare

 (EBBA BUSCH (KD):

­- Ja. Men det andra är lögn.

Nu ska vi inte ha dålig stämning här.

Anf. 53 Johan Pehrson (L)

– Fru talman! Nu ska vi inte ha dålig stämning här. Vi är i Sveriges riksdag, som ändå är känd för öppenhet och tydlighet och att vi faktiskt kan diskutera allvarliga saker.

– Behovet av ny kärnkraft är viktigt. Kan Magdalena Andersson förklara för mig varför hon röstade nej före jul till att öppna för att bygga ny, modern svensk kärnkraft vid sidan av satsningar på vindkraft, solkraft och vattenkraft? Socialdemokraterna röstade nej till att bygga fler kärnkraftverk. Vad i detta är det Magdalena Andersson vill förhandla om? Det är ju en etta-nolla-fråga – antingen är man för fler nya kärnkraftverk eller så är man emot.

– Regeringen har lagt fram ett kärnkraftsprogram där detta är en viktig del. Varför säger ni nej till de nya platserna för kärnkraft i Sverige?

Jag tror att det är bra om Johan Pehrson läser på lite. Vi socialdemokrater röstade ja till möjligheten att bygga fler kärnkraftverk i Sverige

Anf. 54 Magdalena Andersson (S)

– Fru talman! Jag tror att det är bra om Johan Pehrson läser på lite. Vi socialdemokrater röstade ja till möjligheten att bygga fler kärnkraftverk i Sverige. Men vi tycker att de i första hand ska byggas på platser där kärnkraft redan finns, då vi bedömer att det blir billigare för svenska folket och även säkrare eftersom säkerhetsarrangemangen redan finns där för att de inte ska bli angripna.

– Vi har alltså röstat ja till fler kärnkraftverk, men vi bedömer inte att det är vare sig snabbt, billigt eller säkert att satsa på nya platser.

Till och med Norge vill se flera kärnkraftverk i många kommuner!

Anf. 55 Johan Pehrson (L)

– Fru talman! Om det behövs ny kärnkraft, kanske också av mindre omfattande modell, för att vara den reglerkraft som är så viktig för att hela energisystemet ska fungera finns det ju områden i Sverige som redan i dag är utpekade som möjliga platser i det arbete som tidigare gjorts. Men där kan Socialdemokraterna inte tänka sig att vi använder oss av kärnkraft för att maximera. Ingen vill ju ha mer kärnkraft än nödvändigt. Det absolut bästa vore om allting kunde gå på vind, men det är ju inte reglerbart, så det är lite svårt. Detta är alltså otänkbart för Socialdemokraterna.

– Häromdagen signalerade flera kommuner i Norge att de också vill ha kärnkraft. Till och med Norge vill se flera kärnkraftverk i många kommuner! Varför säger Socialdemokraterna nej till strategin att bygga kärnkraftverk där de verkligen gör mest nytta? Är Socialdemokraterna bara intresserade av storskaliga projekt?

Anf. 56 Magdalena Andersson (S)

– Fru talman! Jag bedömer nog att de gör stor nytta i södra Sverige, där det finns flera platser där man skulle kunna ha många små modulära reaktorer, till exempel.

– Problemet med regeringens politik är att ni inte har lagt fram någon plan för hur detta ska finansieras. Jag har hela tiden sagt att kärnkraft tar tid och kan bli dyrt. Regeringen har inte på något sätt visat någon plan för hur den kan finansieras på ett sätt som är rimligt för svenska folket.

– Det finns forskare som menar att regeringens kärnkraftsplaner kan kosta 100 miljarder varje år. Mycket av den elen kommer också att exporteras till Tyskland. Ska svenska skattebetalare betala för det?

– Innan vi börjar prata om nya platser tror jag att det vore bra om regeringen kunde visa hur man ska finansiera detta och få näringslivet med på att betala, så att man inte hamnar i en situation där 100 eller 50 miljarder av svenska skattebetalares pengar exporteras till Tyskland varje år. Det tycker vi socialdemokrater är viktigt.

Socialdemokraterna slänger sig med floskler och … vi lever just nu med effekterna av en inflationsdrivande politik som tidigare regeringar har bedrivit

Anf. 57 Jimmie Åkesson (SD)

– Fru talman! Det är alltid fascinerande att lyssna på socialdemokratiska partiledare i de här debatterna, i synnerhet Magdalena Andersson. Hon har vid flera tillfällen i dag upprepat att Sverige behöver en helt annan politik, och sedan har det följt en massa floskler på temat att alla ska ha det bra och ingen ska ha det dåligt. Det är möjligt att en och annan inbiten socialdemokrat nöjer sig med det, men i ärlighetens namn duger inte det. Det duger inte om man vill styra landet i rätt riktning, bort från alla de kriser och problem som inte minst Socialdemokraterna har skapat.

– Socialdemokraterna slänger sig med floskler och ska presentera sin politik så småningom, inför valet, medan majoriteten i riksdagen – regeringsunderlaget – agerar och gör sådant som gör Sverige bättre, tryggare och säkrare.

– Välfärden har diskuterats mycket här i dag. Det är naturligtvis angeläget. Vi har ett mycket svårt ekonomiskt läge. Lågkonjunktur i kombination med väldigt hög inflation drabbar alla, vilket har påpekats här av inte minst statsministern. Det drabbar familjer, näringsliv, det offentliga och så vidare.

– Det här har inte uppstått i ett vakuum, utan vi lever just nu med effekterna av en inflationsdrivande politik som tidigare regeringar har bedrivit i form av pålagor, skatter och regleringar av fundamentala insatsvaror – inte minst drivmedel och el. Man har slagit sönder ett fantastiskt välfungerande energisystem. Det driver inflationen. Nu gör vi någonting åt det för att långsiktigt trygga och säkra välfärden.

– Vi är fyra partier och en majoritet i riksdagen som har en gemensam riktning. Jag är alldeles övertygad om, fru talman, att det kommer att bli bra så småningom. Men det tar tid att städa upp efter Socialdemokraterna.

I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö (SD).

Anf. 58 Magdalena Andersson (S)

– Fru talman! Jimmie Åkessons parti har nu makt över politiken, och med makt kommer ansvar – till exempel för vem som ska prioriteras i den ekonomiska krisen.

– Samtidigt som svenska folket kämpar och vänder på varenda krona för att sätta mat på bordet gör bankerna rekordvinster. Det handlar om rena övervinster på våra sparkonton och bolån. Bankerna delar ut 90 miljarder till ägarna.

– I det här läget röstar Jimmie Åkesson och hans sverigedemokrater nej till vårt förslag att höja barnbidragen och studiebidragen och finansiera det med en bankskatt. Den ska vara utformad för att skydda kunderna. Om bankerna försöker vältra över skatten på kunderna får de betala ännu mer i skatt.

– Fru talman! Här har Jimmie Åkesson möjlighet att förklara för åhörarna och svenska folket varför han prioriterar bankdirektörernas bonusar framför Sveriges barnfamiljer.

Anf. 59 Jimmie Åkesson (SD)

– Fru talman! Jag känner inte till att det under någon sekund av de budgetförhandlingar som har föregått den budget som nu har gällt i snart tre veckor har handlat om bankdirektörer. Det har handlat om de stora, sammantagna problem och utmaningar som vi har i det här landet, hur vi kommer åt dem och bekämpar inflationen samtidigt som vi försöker trygga välfärden. Det har handlat om hur vi gör Sverige tryggare och fokuserar på att bygga upp en ordningsmakt och ett rättsväsen som kan möta de gigantiska problem som inte minst Socialdemokraterna har skapat. Det har också handlat om hur vi på olika sätt kan bygga Sverige starkt och komma ur krisen.

– Det är klart att man kan fokusera på att höja skatterna för olika aktörer eller invånare i vårt land och att också – höja bidragen. Men det jag inte förstår, fru talman, är hur det bekämpar inflationen eller långsiktigt bygger Sverige starkare. Det gör det ju inte. Det gör oss tvärtom fattigare och driver på inflationen. Det är därför vi inte lyssnar på Socialdemokraterna utan driver den politik som vi tror och vet är riktig och rätt.

Anf. 60 Magdalena Andersson (S)

– Fru talman! Mycket prat och lite verkstad. Det är talande för den regering som Jimmie Åkesson är garanten för.

– Budgetförhandlingarna har inte handlat om bankdirektörerna – och det är ju det som är problemet. Ni har inte sett vilka enorma övervinster som görs i bankerna på räntenettot just nu. Ni ser inte att de pengarna – som är våra pengar – borde överföras till de barnfamiljer som kämpar. Inflationen har urholkat värdet på både barnbidraget och studiebidraget. Det är ju det ni inte ser.

– Vi har lagt fram detta konkreta förslag i riksdagen, men Sverigedemokraterna har röstat nej till det. Då är det uppenbart att Sverigedemokraterna tycker att bonusar till bankdirektörer är viktigare än barnfamiljerna. Man vill bekämpa inflationen, och därför kan man inte höja barnbidraget. Men hur kan man då sänka skatten för höginkomsttagare med 13 miljarder? Det är inga problem för Jimmie Åkesson. Det är en prioritering: alltid kapitalet före vanligt folk.

Anf. 61 Jimmie Åkesson (SD)

– Fru talman! Det där var en radikal retorik, måste jag säga, till och med för att komma från Socialdemokraterna.

– I den budget som nu har gällt i snart tre veckor prioriteras inte höginkomsttagare. Tvärtom gjorde man i den här budgeten en förändring som innebär att man inte höjer brytpunkten för statlig skatt. Vi fokuserar på att sänka skatten för dem med normala inkomster i stället. Det tycker jag är en rimlig politik. Det var precis den politiken vi gick till val på, och det är också den politik som nu genomförs, vilket jag är väldigt stolt över.

– Sedan är det klart att man kan välja att prioritera allt till alla. I den här debatten och i tidigare debatter under mandatperioden har det från vänstern handlat om allt till alla. Alla ska ha allt. Alla ska ha det bra. Ingen ska ha det dåligt.

– Apropå ansvar: Man behöver inte ta ansvar när man sitter i opposition. Det är alldeles riktigt. Men man kan ändå bedriva en seriös ekonomisk politik. Det gör inte Socialdemokraterna. Ni slänger er med floskler. Vi agerar.

I höstas sa Sverigedemokraterna att frågan om hyressättning inte är en hjärtefråga för partiet.

Anf. 62 Nooshi Dadgostar (V)

– Fru talman! Några ska ha det bra, och några ska ha det dåligt. Sverigedemokraterna har landat i att fastighetsägarna ska ha det bra och hyresgästerna ska ha det dåligt.

– I höstas sa Sverigedemokraterna att frågan om hyressättning inte är en hjärtefråga för partiet. Därför tycker Sverigedemokraterna att det är välkommet att förhandla om och genomföra marknadshyror så länge man får något i utbyte.

– Det finns 3 miljoner hyresgäster i Sverige. Marknadshyror skulle innebära tusentals kronor i höjd hyra för Sveriges hyresgäster i det här läget. Det har Sverigedemokraterna ställt sig positiva till.

– Då blir man nyfiken. Vad är det Sverigedemokraterna vill ha i utbyte? Räcker det med att få riva ned några gudstjänstlokaler eller att få bränna en helig skrift på Sergels torg? Eller räcker det med en fika? För vinster i välfärden räckte det med en fika med näringslivet. Vilken är Jimmie Åkessons prislapp för att införa marknadshyror?

Jag kan lugna Nooshi Dadgostar med att vi inte tänker medverka till att införa några marknadshyror

Anf. 63 Jimmie Åkesson (SD)

– Fru talman! Jag kan lugna Nooshi Dadgostar med att vi inte tänker medverka till att införa några marknadshyror. Vi har inte gjort det hittills, tvärtom – vi har tillsammans med Nooshi Dadgostar och hennes parti faktiskt fällt en regering på grund av just den frågan. Vi har inte ändrat uppfattning, utan vi står fast. Du kan vara helt lugn, Nooshi Dadgostar.

Tar Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson avstånd från sin ledamot i civilutskottet?

Anf. 64 Nooshi Dadgostar (V)

– Fru talman! Mikael Eskilandersson sa i Altinget: För Sverigedemokraterna är inte frågan om hyresgästernas boendetrygghet och hyressättning en hjärtefråga. Därför är man beredd att i utbyte mot annat införa marknadshyror.

– Tar Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson avstånd från sin ledamot i civilutskottet? Vem är det som bestämmer i partiet? Vad är det Jimmie Åkesson menar med att jag kan vara lugn? Jag har ju sett detta i tidningen. Stämde det inte? Ska vi inte tro på vad Mikael Eskilandersson säger från och med nu? Är det budskapet till kammaren? Det är bra att veta inför framtiden för hyresgästerna. Annars vill jag återkomma till min fråga: Vad var det Mikael Eskilandersson pratade om? Vad ville han ha i utbyte för att Sverigedemokraterna skulle genomföra marknadshyror?

Anf. 65 Jimmie Åkesson (SD)

– Fru talman! Jag har ett gott råd till Nooshi Dadgostar: Man ska inte alltid tro helt blint på allt man läser i tidningen. Det kan finnas många orsaker till att saker och ting missförstås eller missuppfattas. Det kan också vara så att någon säger någonting som sedan kanske en majoritet i partiet inte håller med om. Åtminstone i mitt demokratiska parti fungerar det så att det är majoriteten, ytterst majoriteten av medlemmarna, som bestämmer. I det här sammanhanget kanske det är majoriteten av riksdagsgruppen som bestämmer vad partiet ska driva. Jag har ett visst inflytande över det också.

– Jag upprepar det, fru talman: Nooshi Dadgostar kan vara helt lugn. Vi kommer inte att medverka till några marknadshyror.

I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö (SD).

Anf. 66 Muharrem Demirok (C)

– Fru talman! “Vi är det enda parti som med trovärdighet kan lova att ta nya, riktiga, steg framåt för välfärden.” Så skriver Sverigedemokraterna i sitt senaste valmanifest.

– Nu har Sverigedemokraterna varit med och styrt Sverige i över ett års tid. Facit är en våg av skolnedläggningar över hela landet, uppsagda lärare, färre vårdbiträden och färre deltidsbrandmän. Två av tre kommuner tvingas nu spara kraftfullt. 18 av 21 regioner går med underskott. Det slår mot äldreboenden, speciallärare och akutmottagningar över hela landet.

– Av vallöftet som Sverigedemokraterna gav blev det ingenting. Svensk välfärd är just nu sämre med Sverigedemokraterna vid rodret.

– När Jimmie Åkesson talar om att vissa ska få det bättre måste andra få det sämre. Är det Jimmie Åkessons mening att lärare, deltidsbrandmän och undersköterskor är de som ska få det sämre när prioriteringarna måste göras?

Anf. 67 Jimmie Åkesson (SD)

– Fru talman! Det är förvisso så att all politik handlar om att prioritera. Prioriterar man en verksamhet prioriterar man ned en annan. Det är ganska logiskt.

– Det jag sa var ett uttryck för hur jag upplever att oppositionen hanterar situationen just nu. Man slänger sig med floskler i stil med att alla ska ha det bra och ingen ska ha det dåligt. Det duger inte, för så kan alla säga. Men man kan inte leva upp till det, för alla kan inte få det bra samtidigt. Så enkelt är det.

– Själva grundfrågan, välfärden, var jag inne på i mitt anförande. Jag beskrev åtminstone delvis hur vi har hamnat i den inflationsspiral som vi nu håller på att ta oss ur, inte minst genom att vi sänker drivmedelspriser och annat som höjer kostnaderna.

– En sak som Muharrem Demirok, Centerpartiet och faktiskt de flesta partier i den här kammaren helt missar är det faktum att vi har tagit hit hundratusentals människor som inte försörjer sig själva och som ska ha del av välfärden utan att bidra till den. Det är självklart att det urholkar välfärden, och det är det vi försöker göra någonting åt nu med en restriktiv och stram invandringspolitik.

Anf. 68 Muharrem Demirok (C)

– Fru talman! Det finns alltid ett tryggt hörn för Jimmie Åkesson att gå och sätta sig i: invandring. Allting går att härleda till invandring.

– Men nu talade vi om prioriteringar. Jag har varit kommunpolitiker. Jag vet vad det innebär att prioritera. Jag vet också vad konsekvenserna av prioriteringar blir. Med Sverigedemokraterna vid rodret är prioriteringarna glasklara. Lärare sägs upp. Skolor läggs ned över hela landet. Akutmottagningar stängs ned. Hälften av pojkarna i Nordanstigs kommun går inte ut med fullständiga betyg. Nu larmas det om personalkris. Men Jimmie Åkesson går tillbaka till sitt trygga hörn och säger någonting helt annat.

– Sverigedemokraterna struntar uppenbart i äldre, sjuka och utsatta svenskar. Man struntar i skolan, vården och psykiatrin. Jag kan inte tolka dina tal om prioriteringar som någonting annat, Jimmie Åkesson. Du har valet. Du sitter vid rodret. Du kan vara med och prioritera välfärden. Men du väljer att göra någonting annat.

– Sverigedemokraterna har svikit välfärden. Jimmie Åkessons svar här i dag talar för att de kommer att fortsätta göra det.

Anf. 69 Jimmie Åkesson (SD)

– Fru talman! Jag är kommunpolitiker; jag vill bara ha det sagt. Den situation som många kommuner befinner sig i just nu, även min kommun, är ingen rolig situation. Det handlar om att prioritera tufft. Det gäller alla. Det gäller hushållen också. Det gäller näringslivet. Det gäller inte minst de offentliga finanserna, som just nu är otroligt utsatta på grund av inflation och lågkonjunktur. Det är klart att alla då måste ta sitt ansvar. Inte minst statsministern har gett uttryck för majoritetens uppfattning om hur vi ska hantera detta långsiktigt. Där är vi öppna för att göra mer. Men 16 miljarder till välfärden i den budget som nu gäller är inte småpengar. Det är ganska stora pengar och stora tillskott till välfärden.

– Att jag lyfter fram den stora invandringen i detta sammanhang har inte att göra med att jag vill sätta mig i ett tryggt hörn. Det har att göra med att jag vill ställa Muharrem Demirok och andra till svars för den politik som de har bedrivit och som har orsakat den urholkning av välfärden som vi ser i dag. Hundratusentals människor som är med och delar på välfärden kan inte, vill inte eller får inte bidra till den. Det går inte ihop. Det måste man först

Anf. 70 Daniel Helldén (MP)

– Fru talman! I en artikel i julas skrev Sverigedemokraterna att Sveriges stränder är en naturtillgång av stort värde för allmänheten liksom för växt- och djurliv som är beroende av vattenmiljöer. Där skulle jag säga att vi är överens. Att regeringen nu tillsammans med Sverigedemokraterna vill luckra upp strandskyddet och göra det fritt fram att bygga i vår skyddsvärda skärgård och vid känsliga sjöar och vattendrag går helt i motsatt riktning.

– Fru talman! Miljöpartiet tycker till från Sverigedemokraterna att Sveriges stränder förtjänar vårt skydd, och skyddet ska vara starkt. Därför undrar jag varför Jimmie Åkesson och hans parti är beredda att riva upp en stark miljölagstiftning som har stått pall i 70 år. Borde inte Sverigedemokraterna värna om det svenskaste vi har, det vill säga allemansrätten?

Anf. 71 Jimmie Åkesson (SD)

– Fru talman! Jag tycker förvisso att det stycke som Daniel Helldén citerade alldeles nyss ger uttryck för strävan att slå vakt om detta. Men det finns också ett viktigt ord i politiken som är balans.

– Vi behöver ha balans. Vi måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt, som många och inte minst vår statsminister brukar säga. Vi vet att vi har en situation i många delar av landet där människor flyttar i väg in till större städer. Vi vet att vi har bostadsbrist.

– Vi vet att många kommuner runt om i landet inte minst behöver nyttja de konkurrensfördelar som de har, nämligen till exempel möjlighet att bygga kustnära. I den balansgången är det inte lätt att alltid hamna rätt. Men jag tycker att vi är på väg att hamna rätt i detta.

– Jag är övertygad om att vi kan göra både och. Vi kan slå vakt om vår natur. Det ska vi göra. Men vi kan också se till att de kommuner som håller på att utarmas i dag får möjlighet att nyttja de konkurrensfördelar de har genom att bygga till exempel kustnära. Den balansen försöker jag att hitta. Jag tycker att vi har hittat en bra balans.

Anf. 72 Daniel Helldén (MP)

– Fru talman! Det är intressant att höra om en balans. Jag skulle säga att Sverige har haft en bra balans på det här området. Att man nu försöker luckra upp gör att man kommer att få ett enormt mycket större byggande på de platser som verkligen måste värnas, och framför allt inskränker man på det sättet också allemansrätten.

– Vid de senaste mätningarna 2022 var det 20 mil av Sveriges stränder som var direkt påverkade av byggande. Det är i princip två tredjedelar av Vätterns stränder. Fortsätter vi så här kommer det att betyda att de ytor som finns som är till för att skydda både växt- och djurliv och människors tillgång till de ytorna kommer att ätas upp.

– Det enda jag kan se är att Sverigedemokraternas sätt att arbeta med frågan innebär egentligen att ensamrätten går före allemansrätten. Är det verkligen rätt sätt att gå fram i den här frågan?

Anf. 73 Jimmie Åkesson (SD)

– Fru talman! Vi värnar allemansrätten. Det är en viktig och ganska unik sak för Sverige som vi måste slå vakt om.

– Det är ändå intressant att det är Miljöpartiet som lyfter fram den här frågan. Jag tror att alla som är eller har varit kommunpolitiker kan vittna om att Miljöpartiet alltid är det parti som sätter stopp för allting. Så fort man hittar någon stinkpadda eller någonting någonstans där det ska exploateras och byggas är Miljöpartiet emot. Man är alltid emot, alltid emot och alltid emot och gör vad man kan för att stoppa.

– Samtidigt står man här och säger: Vi måste stärka välfärden. Man är orolig för hur inte minst små kommuner ska kunna klara välfärden långsiktigt. Regeringen måste göra mer och så vidare. Är det då inte rimligt att man ger kommuner i vårt land förutsättningar att öka antalet invånare och öka och bredda sitt skatteunderlag så att de långsiktigt kan klara välfärden?

– Det är vad detta syftar till. Du ska kunna bygga bostäder i hela landet och också i de kommuner som i dag avfolkas. Det är vad det går ut på, fru talman. Jag är stolt över att vi nu försöker att hitta en bättre balans än den vi har haft hittills.

Anf. 74 Johan Pehrson (L)

– Fru talman! Jag tänkte att vi skulle åka över bron till Danmark och vidare ut i Europa. Där kan vi konstatera att våra utmaningar är gemensamma. Tillsammans kan vi hantera klimatutmaningen. Tillsammans kan vi hantera den enorma utmaning som ligger för samtliga Europas länder att klara sig i en tuff konkurrens i en värld som på många sätt är lite oroande milt sagt vad gäller säkerhet och trygghet.

– Liberalerna vill att vi ska samarbeta mer i Europa för att vi ska kunna bekämpa grov brottslighet. Det är precis som vi samarbetar med Finland och Norge. Vi har gemensamma polisstationer här och där eller under uppbyggnad. Vi behöver ha en gemensam EU-polis för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet. Kan Sverigedemokraterna tänka sig att fördjupa samarbetet i EU på det sättet för att skydda tryggheten i Sverige?

Anf. 75 Jimmie Åkesson (SD)

– Fru talman! Danmark är på många sätt ett fint land. Jag åker gärna dit över bron. Nu är det dessutom billigare att köra bilen över bron. Om vi tog bort flygskatten skulle det vara billigare att flyga ute i Europa också. Då kan vi integreras ännu mer och lära känna varandra.

– Svaret på frågan är ja, naturligtvis. Det är klart att vi ska bekämpa internationell organiserad brottslighet gemensamt. Mycket skiljer Sverigedemokraterna och Liberalerna åt när det gäller synen på det europeiska samarbetet. Min upplevelse är att Liberalerna i princip vill skicka allt till Bryssel och låta andra länders politiker bestämma allt medan vi vill föra så mycket makt som möjligt tillbaka till oss här som är folkvalda i Sverige.

– Men när det gäller vissa specifika områden som är internationella till sin natur, och då inte minst internationell organiserad brottslighet, måste vi samarbeta. Jag upplever inte att vi agerar på något annat sätt vare sig i den här kammaren, i Europaparlamentet eller i andra sammanhang där den här frågan är aktuell. Vi är med på att stärka både det yttre gränsskyddet och det polisiära samarbetet på olika sätt.

Anf. 76 Johan Pehrson (L)

– Fru talman! Det är i så fall mycket välkommet. Vi behöver ha en gränsöverskridande Europapolis som kan agera mot inte minst den internationella grova brottslighet som verkar i olika delar av Europa. Det ska inte vara så att människor i Sverige kan begå grova brott, och sedan kan de sätta sig och sola på spanska solkusten. Det måste man se till att man stoppar. Då måste man ha ett starkare samarbete som är internationellt.

– Jag välkomnar om Sverigedemokraterna är beredda att ta det steget. Det är en del av det som Europaparlamentsvalet kommer att handla om, vilket Europa vi ska ha. Europa är inte bara en massa andra länder. Europa är Sverige och alla vi här inne. Europa är alla som sitter och lyssnar på debatten här på läktaren. Det är ni som är Europa. Vi måste jobba tillsammans. Om inte Europa försvarar sin frihet och sin trygghet kommer de att komma till ände.

– Jag lovar dig, Jimmie Åkesson: Både du och jag och de flesta av oss har råd att betala en flygskatt på 76 kronor när vi flyger till Köpenhamn eller till Lissabon.

Anf. 77 Jimmie Åkesson (SD)

– Fru talman! Det här är ett exempel på hur vi skiljer oss åt. När vi talar om samarbete är det just att vi ska utöka samarbetet. Om det nu är så, vilket det väl finns exempel på, att knarkhandlare åker ned till Marbella och sitter och solar där ska det inte kunna gå till så. Då måste vi ha ett samarbete som ser till att de personerna lagförs antingen där eller här, eller hur man nu väljer att lägga upp det.

– Det är inte samma sak som att vi ska ha ett europeiskt FBI som har befogenheter utöver det som är rimligt. Det är vad Liberalerna talar om här. Det Liberalerna talar om är en federal europeisk polis som ska gå in och ta över och överpröva sådant som vår nationella polis bestämmer. Det är jag helt emot. Jag tror inte att vi behöver gå så långt.

– Vi ska inte bygga ett federalt Europa. Vi ska ha ett starkt och fruktbart samarbete i Europa. Men vi ska inte ha en federation. Det är där vi skiljer oss åt, Johan Pehrson. Det får vi gärna göra. Det är kul att det också finns lite åsiktsskillnader ibland.

Anf. 78 Nooshi Dadgostar (V)

– Fru talman! Vi hör berättelser om barn i Gaza som inte reagerar på ljudet från bomber längre. Vi nås av nyheter om bagerier som bombas. Barn och resten av befolkningen lider akut hungersnöd. Det råder brådskande brist på mat, vatten, mediciner, bränsle och el. Närmare 2 miljoner människor har tvingats fly från sina hem. Gaza står inför en mänsklig katastrof.

– Människor behöver ett omedelbart eldupphör. Sydafrika har lämnat in en anmälan till Internationella domstolen om att Israel har brutit mot folkmordskonventionen från 1948. Omvärlden måste ställa Israel till svars. Straffrihet kan inte få råda. I skrivelsen säger man att Israels agerande i Gaza är ett folkmord till sin karaktär, med målet att förinta palestinierna.

– Vad har den svenska regeringen och Ulf Kristersson gjort för att stoppa dödandet? Var är den svenska rösten? Den svenska regeringens passivitet är en skam för Sverige.

Anf. 79 Muharrem Demirok (C)

– Fru talman! “Där är där man inte är. Här är här där man är.” Om det är någon gång som regeringen borde ha lyssnat mer på Magnus, Brasse och Eva är det just i klimatpolitiken.

– När jag i somras stod i leriga stövlar på Anders översvämmade åker utanför Sala stod vi mitt i klimatförändringarna – mitt i en kris som inte bara drabbar där, där man inte är, utan i allra högsta grad här, där man är. Det är en krisdär svenska bönder och skogsägare tvingas leva med torka, översvämning och krossade livsverk.

– Klimatkrisens effekter slår just nu stenhårt mot svensk beredskap, mot mat och mot motståndskraft. Notan för regeringens chockhöjda utsläpp landar hos landsbygdens småföretag. Mindre pengar till klimatanpassningar är också mindre pengar till samhällets krisberedskap, för allt hänger ihop.

– För Centerpartiet är det självklart att allt vi gör eller inte gör för klimatet får konsekvenser. För oss är klimatfrågan vardag. Den är snabbmakaroner och pannkakor med mjölk. Det handlar om jobb och om trygghet. Vi vet att varje krona till klimatet också är en investering i en tryggare framtid.

– Därför kommer vi också alltid att agera skarpt mot den regering som vänder klimatet ryggen och struntar i planen och i sina löften, och det är jag stolt över.

– Vi sviker aldrig klimatet, och vi sviker aldrig våra gröna löften. Vi vet att klimatkrisen slår lika hårt där, där man inte är, som här, där man är, och att det enda sättet att lösa klimatfrågan är att göra det tillsammans.

Anf. 80 Ebba Busch (KD)

– Fru talman! Låt mig börja med att önska Muharrem Demirok ett riktigt gott nytt år. Jag vet inte om han gav sig ut på vägarna under nyårsnatten, men direktrapporten från pumpen lät så här: dieselpris 17,79 kronor per liter och bensinpris 17,19 kronor per liter. Det är 10 kronor mindre för diesel och 6 kronor mindre för bensinen jämfört med toppnoteringen i mars 2022, då vi lovade svenska folket att ändra på detta. Utan sänkt bränsleskatt och sänkt reduktionsplikt hade det inte varit möjligt.

– När hushåll bär tungt och företag går på knäna är detta helt nödvändiga åtgärder.

– Min fråga till Muharrem Demirok är: Var det rätt att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå?

Anf. 81 Muharrem Demirok (C)

– Fru talman! Jag är glad över att vi kan hjälpa familjer som har det oerhört svårt just nu. Människor som inte har tunnelbanor eller bussar att förlita sig på är helt beroende av bilen.

– Centerpartiet har presenterat flera förslag som skulle sänka priset vid pump med samma nivåer som regeringen nu presenterar. Den stora skillnaden är dock att vi också klarar av att minska beroendet av rysk olja och hålla klimatlöftet. Det har regeringen helt struntat i. Man har vänt ryggen åt alla de företagare som just nu funderar på vad de ska göra med sina investeringar i biodrivmedel.

– När vi ändå pratar om att sänka priserna och att ge löften till svenska folket vill jag påminna att den här regeringen och Ebba Busch också lovade att sänka elskatten. Men nu gör man tvärtom. Nu höjer man elskatten, och man blundar för den höjning som sker och skickar notan till svenska folket och svenska företagare.

– Varför sänker inte Ebba Busch också elskatten? Jag är beredd att medverka till det.

Anf. 82 Ebba Busch (KD)

– Fru talman! Jag uppskattar den konstruktiva tonen. Vi har valt andra åtgärder när det gäller elskatten, men som borgerlig skulle jag väldigt gärna göra en sänkning också. Kanske är det någonting som vi behöver göra framåt. Då talas jag gärna vid.

– Men världens högsta reduktionsplikt uppstod ju inte ur tomma intet, utan det krävde politiskt stöd. Under er tid som stödparti till den rödgröna regeringen steg dieselpriset med över 60 procent.

– Om Centerpartiet på riktigt vill diskutera hur vi lättar bördan för vanligt folk och skapar förutsättningar för en levande landsbygd är vi de första att kroka arm. Men då måste Centerpartiet sluta försvara världens högsta reduktionsplikt.

– Det alternativ som Centern har lagt på bordet skulle innebära en väldigt stor risk för att vi göder de här bolagen men att produktionen exporteras någon annanstans. Då går svenska skattemedel till att subventionera biobränslen som inte ens används i Sverige. Det tror vi är fel väg att gå. Därför var det rätt att sänka reduktionsplikten.

Anf. 83 Muharrem Demirok (C)

– Fru talman! Att satsa på svenska biodrivmedel är att göda de här bolagen, säger Ebba Busch. “De här bolagen” är alltså svenska lantbrukare och gröna näringar. Agroetanol, som ägs av Lantmännen och producerar svenska biodrivmedel, är det “de här bolagen”? Om Ebba Busch använder nedvärderande ord om våra svenska lantbrukare tar jag avstånd från det.

– Jag ser framför allt framför mig att vi satsar på svenska biodrivmedel och att vi kan få upp produktionen och minska vårt beroende av rysk gas och olja, särskilt i det utsatta läge vi befinner oss i. Det måste vara ett gemensamt intresse för oss allihopa.

– Men när vi är inne på att sänka kostnaderna för vanliga hushåll kan jag lägga fram fler förslag utöver att sänka elskatten. Och elskatten kan vi rösta om i morgon, om Ebba Busch så vill.

– När kommer regeringen att lägga fram det sänkta amorteringskravet? Hushåll pressas enormt mycket av boendekostnaderna nu. Varför lägger ni inte fram det förslaget? Det finns så mycket mer vi kan göra för det enskilda hushållet, men regeringen låter bli att agera.

Anf. 84 Ebba Busch (KD)

– Fru talman! Kristdemokraterna lovar inte allt, men vi håller vad vi lovar.

– Den som begav sig ut på vägarna under nyårsnatten fick sig en glad överraskning. Dieselpriset låg på 17,79 kronor litern och bensinpriset på 17,19 kronor litern. Det är 10 kronor mindre för dieseln och 6 kronor mindre för bensinen jämfört med toppnoteringen i mars 2022, då vi lovade ändring. Nu har vi levererat ändring.

– Priset påverkas såklart av en rad omvärldsfaktorer. Dem kan vi inte styra; det går inte att fullt ut vaccinera för det. Men det går att göra Sverige mindre sårbart. Det har vi gjort i och med detta.

– Nu har det rödgröna extra påslaget på drivmedelspriserna äntligen tagits bort. Den förra regeringen satsade i sin klimatbudget på primärt ett kort, reduktionsplikten. Men vi lägger om klimatpolitiken så att den faktiskt fungerar – med fokus på att lyckas med elektrifieringen, det som ska skapa nettonoll till 2045, och samtidigt stärka konkurrenskraften.

– Man ska helt enkelt inte straffas när man tar bilen för att hälsa på mormor eller när man kör barnen till skolan och idrottsträningen. Det är inte så vi löser klimatomställningen.

– Nu blir det lite billigare att vara svensk, och vi kommer att fortsätta leverera. I en tid när många fortsatt bär tungt gör vi kristdemokrater det vi kan för att lindra bördan. Vi stärker sjukvården. Vi sänker skatten för pensionärer, och vi ger de föräldrar som kämpar för att få ekonomin att gå ihop lite mer att röra sig med.

– Fru talman! Vi tar ansvar i en svår tid. Med reform efter reform gör vi livet lite lättare att leva. Vi rustar Sverige starkt.

Anf. 85 Nooshi Dadgostar (V)

– Fru talman! Ebba Busch har börjat tala om nybyggaranda och statliga satsningar och investeringar. Det är naturligtvis mycket välkommet. Tågen måste börja gå. Elnätet måste byggas ut. Bostäder måste byggas. Vården, skolan och omsorgen måste stärkas. Bostäder måste byggas och vården måste byggas ut när nya företag etableras.

– Det är stora investeringsplaner som KD har. Min fråga är: Har Ebba Busch talat med finansministern? Finansministern har nämligen en helt annan plan. Hon tänker sänka skatter, precis som hon gjorde förra året. Vi har sett vad det betyder på Sahlgrenska sjukhuset. Vi har sett vad det betyder i vården, i region efter region. Det är mycket stora neddragningar. Det är mindre underhåll av järnväg. Det är mindre räls som ska byggas.

– Det känns som att man inte talar med varandra inom regeringen. Kan näringsministern ge mig en enda anledning till att man ska ta KD:s utspel på allvar?

Anf. 86 Ebba Busch (KD)

– Fru talman! Ja, ett av skälen är att Kristdemokraterna brukar agera murbräcka i vår del av politiken. Det var vi som fällde decemberöverenskommelsen. Det var vi som var först ut med att ge skarpt besked om ny kärnkraft. Det var vi som öppnade upp de parlamentariska låsningar som fanns. Det möjliggjorde förhandlingar med både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, och det har lett till konkreta resultat åt både höger och vänster. Jag tror att tiden verkar för Kristdemokraternas linje även här, särskilt om det finns möjlighet att kroka arm, brett, från höger till vänster.

– Finansministern har självklart mitt fulla stöd när hon säger att vår viktigaste uppgift är att bekämpa inflationen, bekämpa inflationen och bekämpa inflationen.

– Det Vänsterpartiet gör i sin budget är att tända en inflationsbrasa som innebär att man eldar från två håll. Man säger att man från V:s håll satsar 20 miljarder på välfärden. Det innebär, genom höjda skatter, en automatisk sänkning av statsbidragen. Då blir det bara en tummetott kvar, vilket står i Vänsterpartiets egen budget. Så mycket är det med det.

Anf. 87 Nooshi Dadgostar (V)

– Fru talman! Jag har inga som helst problem med att beskatta bankerna, till exempel, för att man ska anställa fler sjuksköterskor i onkologiverksamheten eller på demensavdelningarna i omsorgen. Men det har uppenbarligen regeringen.

– Det är ett problem att det som regeringen i praktiken gör är more of the same. Nu har vi levt så här i många, många år. Och nu är det ännu mindre pengar till underhåll av järnvägen. Nu har regeringen tagit bort allt investeringsstöd för byggande av bostäder. Och nu rasar vården närmast samman medan Kristdemokraterna har stora planer. Men vad gör de i en regering som inte ens kan få tågen att gå i tid? Malmbanan är i ruiner. Nu har ytterligare ett tåg spårat ur där, och regeringen kan inte ge besked om dubbelspår. Vi förlorar mer och mer pengar varje dag. Det är ett förfall medan Kristdemokraterna talar vitt och brett.

– Hur ska detta gå till, Ebba Busch?

Anf. 88 Ebba Busch (KD)

– Fru talman! Jag ska göra det väldigt tydligt. Vänsterpartiet säger att de lägger 20 miljarder mer på till exempel vård, personal och generella statsbidrag. Problemet är att Vänsterpartiet också föreslår en rad skattehöjningar som äter upp de satsningar de vill göra. Om man höjer skatten sker det faktiskt en automatisk sänkning av statsbidragen. Det har även Vänsterpartiet redovisat i sin budget. Av 20 miljarder blir det alltså 2,4 kvar.

– Dessutom är man själv med och styr i Region Stockholm, där man har drygt 7 miljarder i resultatutjämningsreserv som man vägrar använda. I stället skyller man på regeringen när man sparkar personal. Det menar jag är fel. Alla måste ta ansvar, och vi är beredda att skjuta till mer.

– Men för att bli konstruktiv kring möjligheten till långsiktiga investeringar framåt vill jag säga: Jag gör gärna upp även med Vänsterpartiet i den frågan. Kanske skulle vi kunna bestämma oss för att runda Socialdemokraterna och börja med att göra upp om kärnkraften, om nu Magdalena Andersson inte vet vad hon vill.

Anf. 89 Muharrem Demirok (C)

– Fru talman! Det verkar nästan som att vi står här och har de breda överenskommelsernas tid. Vi får se om vi kan fortsätta detta goda samtal.

– Svensk krisberedskap står och faller med svenska bönder. Deras slit, djur och grödor avgör vår livsmedelsförsörjning och uthållighet. Men vi har alldeles för länge tagit detta för givet. Av varje krona vi spenderar på mat i affären får lantbrukaren behålla 10 öre. Staten tar 11. Staten tar alltså mer när det gäller det som lantbrukaren har producerat än vad lantbrukaren får behålla själv.

– Centerpartiet vill förändra detta så snart det bara går. Vi är beredda att stötta regeringen i detta om det kommer förslag på bordet, men tyvärr lyser de än så länge med sin frånvaro.

– Min fråga är rak och tydlig: Är Kristdemokraterna och Ebba Busch beredda att göra detsamma – stötta alla skarpa förslag som stärker svenska lantbrukares lönsamhet och sänker skatter och kostnader?

Anf. 90 Ebba Busch (KD)

– Fru talman! Vi talar gärna vidare om hur vi kan få fler åtgärder som stöttar en livskraftig landsbygd och som stöttar Sveriges matproducenter framåt. Regeringen och Centerpartiet delar helt synen att detta är en avgörande del av vår beredskap. Dessutom är våra lantbrukare skickliga företagare som många gånger överlevt väldigt tuffa och svåra tider.

– Vi har påbörjat en omläggning av livsmedelsstrategin med ett övergripande fokus: ökad produktion. Där kan den typ av frågor som Centerpartiet lyfter i kammaren i dag absolut vara en del av den fortsatta diskussionen. Vi har även gett Jordbruksverket i uppdrag att redovisa vilka regler och villkor som motverkar ökad produktion och hur de hindren kan åtgärdas. En naturlig följd av detta är såklart att man också diskuterar lönsamheten och vettigheten i beskattningen av lantbrukarnas produktion.

Anf. 91 Muharrem Demirok (C)

– Fru talman! Tack för svaret, Ebba Busch! För Centerpartiet är detta en helt avgörande del av det svenska samhället. Det handlar om att ha livskraftiga lantbruk och om att lantbrukarna får de bästa förutsättningarna. Detta har vår politik utgått från i över 100 år. Vi sviker inte landsbygden.

– Vi har hört Ebba Busch beskriva arbetet med livsmedelsstrategin och uppdateringen av den. Det är väldigt bra att det görs en uppdatering. Men vi måste också kunna tala om lönsamheten här och nu. Regeringen försöker ju agera så när det gäller flera andra områden, det vill säga man snabbutreder saker och lägger fram skarpa förslag på bordet.

– Regelverk är en sak. Skatter skulle vi kunna reglera med en gång. Därför frågar jag igen: Är Ebba Busch beredd att sluta upp bakom konkreta förslag som här och nu stärker lantbrukets lönsamhet?

Anf. 92 Ebba Busch (KD)

– Fru talman! Jag utesluter inte fler åtgärder från regeringens sida, men jag vill peka på att det har skett ett väldigt markant skifte sedan Socialdemokraterna och Miljöpartiet lämnade regeringen.

– Detta blir en shout-out till nyfödda Edith Leonora Kullgren. Hon sitter förhoppningsvis inte och tittar på den här debatten – men det gör nog hennes far, landsbygdsminister Peter Kullgren, som har sett till att vi fått bort rubriceringar som miljöfarlig verksamhet kring lantbrukares verksamhet. Vi har finansierat nya, enhetliga slakteriavgifter för att förenkla regelverk och gynna produktion. Vi har skjutit till mer medel till växtförädlingen för att förbättra den framtida konkurrenskraften.

– Återigen: Sveriges lantbrukare är skickliga företagare, men mellan 1996 och 2021 ökade reglerna från 278 till 648. Det är dags att minska den bördan, och utöver det diskuterar vi gärna fler förslag för en livskraftig landsbygd.

Anf. 93 Daniel Helldén (MP)

– Fru talman! Utbyggnaden av förnybar energi måste gå snabbare. Både våra företag och våra hushåll behöver billig el nu, och eftersom vindkraften är ett av de snabbaste sätten att lösa utmaningen är det där satsningen måste ske.

– Förslagen för hur detta ska gå till finns redan på bordet, så Ebba Busch har egentligen en väldigt lätt uppgift. I närtid behövs framför allt två saker: ekonomiska incitament till kommuner och närboende där det byggs vindkraft och en förutsägbar process för tillstånden för att bygga vindkraft, både för kommunernas och för företagens skull. Kommunernas veto ska ligga fast.

– Jag undrar när dessa två förslag kan komma från regeringen. Vindkraftsbranschen väntar på besked, och svenska folket vill ha bättre tillgång till billig el.

Anf. 94 Ebba Busch (KD)

– Fru talman! Jag börjar med det korta svaret och lämnar utrymme för följdfrågor: Det är inte tidssatt än, men detta är prioriterat.

– På kort sikt är mer förnybar kraftproduktion det vi har möjlighet att få loss de kommande åren, och det är därför det var viktigt för regeringen att kunna ge besked om två nya havsbaserade vindkraftsparker trots att vi bara suttit i regeringsställning i åtta månader. Vindkraftsparkerna är strategiskt placerade utifrån var vi tror att de gör störst nytta i elsystemet. Det är också därför vi fortsätter att välkomna fler satsningar på lagringslösningar, men vi kan inte lägga hela uppgiften att fördubbla elproduktionen och elsystemet på den vägen framåt.

– För att återkomma till den konkreta frågan från Helldén, fru talman: Vi arbetar aktivt med dessa frågor och ser fram emot att lägga dem på riksdagens bord, men jag har inte datumen i huvudet här. Det kommer att presenteras förutsättningar för delar av detta i och med den energipolitiska inriktningspropositionen, som enligt planen och propositionslistan kommer i mars.

Anf. 95 Daniel Helldén (MP)

– Fru talman! Regeringen har suttit i snart ett och ett halvt år, och det enda vi har sett när det gäller nya projekt på vindkraftsområdet är att man bromsar. Man har tagit bort stödet till den havsbaserade vindkraften och landanslutningarna. Det finns en utredning som föreslår incitament, och man pratar om att det ska bli enklare – men ingenting kommer.

– I stället lägger ni all kraft på kärnkraft, Ebba Busch. Ni lägger allt arbete på det trots att vi vet att den inte kommer att komma och att den inte kommer att kunna lösa uppgiften. Om den kommer, det vill säga om ni lyckas se till att pumpa in tillräckligt mycket statliga medel i den, kanske den finns någonstans efter 2045 – då vi redan ska ha gjort hela omställningen.

– Vindkraften finns här, och den är möjlig att bygga ut nu. Industrin vill ha den förnybara energin i detta läge, och regeringen har förslagen. Jag förstår inte varför ni drar ut på detta. Vi är gärna med och arbetar för mer vindkraft tillsammans med er.

Anf. 96 Ebba Busch (KD)

– Fru talman! Helldén och jag har ännu inte haft möjlighet att träffas och sitta ned på tu man hand. Jag skulle gärna göra det nu när vi äntligen har fått mötas på detta sätt. Grattis till det nya uppdraget, Daniel Helldén!

– Den förra regeringen, som Miljöpartiet ingick i, tryckte fram Klimaträttsutredningen och även Miljöprövningsutredningen. Allt där tyckte vi inte om, även om det var väldigt mycket. Vi har helt enkelt sett att det har funnits en del vita fläckar, som inte täcks in i detta, när det gäller att få upp farten i tillståndsprocesserna.

– Vi håller med om att det är alldeles för komplicerat och förknippat med alldeles för stora osäkerheter när någon drar igång ett kostsamt projekt för antingen landbaserad eller havsbaserad vindkraft. Man står med en väldigt stor risk eftersom oförutsägbarheten är så stor och processen tar så lång tid. Detta ser vi gärna över, och det är det vi arbetar med. Vi ser fram emot att återkomma kring det.

Anf. 97 Daniel Helldén (MP)

– Fru talman! Jag tänkte prata lite om kärnkraften så här i slutet av debatten. Det är inte så många kvar här i kammaren, men det finns många som är intresserade av frågan.

– Det finns många anledningar till att kärnkraften är en dålig affär. Den tar extremt lång tid att bygga, vilket gör att elen kommer för sent. Den kräver enorma investeringar ur skattebetalarnas fickor, och det verkar som att Vattenfalls utredningar visar att det är ännu mycket dyrare än regeringen någonsin tänkt sig. Kärnkraften är också att betrakta som en stor säkerhetsrisk i en tid av höjd beredskap och konflikt. Detta är ju allmänt känt, och det är helt obegripligt att vi i det osäkra världsläge vi står inför har en regering som vill satsa på att bygga in fara i vårt energisystem.

– Fru talman! Elektrifiering av svensk industri och svenska transporter är en helt avgörande del i att bli av med det fossila beroendet. Vi ska dock inte byta vårt fossila beroende mot ett miljömässigt, geopolitiskt och säkerhetsmässigt beroende av kärnkraft. Regeringens ovilja att ta tag i den gröna omställningen – den som verkligen behövs – med förnybar energi är skadlig för svensk energi, svenskt näringsliv och svenska plånböcker. Det behövs någonting annat nu och här, det vill säga vindkraften.

Anf. 98 Ebba Busch (KD)

Jag ändå förstår om vi delar synen att Sverige elproduktion måste fördubblas. Delar vi synen att det är bråttom?

– Fru talman! Vi fortsätter att duellera i kammaren, Helldén och Busch!

– Jag har funderat mycket på nettonollmålet till 2045. Det väcker ju ganska stort intresse även internationellt, alltså att vi i Sverige har sagt att vi ska klara detta fem år före väldigt många andra. För att lyckas med det har vi landat i att det behövs otroligt mycket mer el. Vi ska möta ett elbehov som är minst det dubbla jämfört med i dag.

– När det nu är första chansen att debattera på detta sätt, fru talman, behöver jag ändå förstå om vi delar synen att Sverige elproduktion måste fördubblas. Delar vi synen att det är bråttom? Jag undrar också var baskraften ska komma ifrån när Miljöpartiet inte vill bana väg för mer kärnkraft. Jag fattar verkligen inte det. Hur ska det gå till med en massa mer intermittent, väderberoende kraftproduktion och utan mer baskraft?

Anf. 99 Daniel Helldén (MP)

Den stora lösningen, 100 terawattimmar, en tredjedel av hela energibehovet ligger där.

– Ja, vi behöver sannolikt en fördubbling av energin till 2045 om vi ska göra omställningen av industrin. Det gäller inte minst stålindustrin, som behöver enorma mängder energi. Jag vet att diskussionen är hur man ska klara detta. Den som läser Energimyndighetens rapport från april 2023 som ligger även på ministerns bord ser att det som behövs är 100 terawattimmar, som ska gå till att göra vätgas som sedan lagras. Där har vi den stora lösningen. Det är en tredjedel av hela energibehovet som ligger där

– Fru talman! Först och främst har vi en massa baskraft i vattenkraften, som också är en reglerkraft. Det är det bästa och mest effektiva system vi har.

– Ja, vi behöver sannolikt en fördubbling av energin till 2045 om vi ska göra omställningen av industrin. Det gäller inte minst stålindustrin, som behöver enorma mängder energi. Jag vet att diskussionen är hur man ska klara detta. Den som läser Energimyndighetens rapport från april 2023 som ligger även på ministerns bord ser att det som behövs är 100 terawattimmar, som ska gå till att göra vätgas som sedan lagras. Där har vi den stora lösningen. Det är en tredjedel av hela energibehovet som ligger där

Anf. 100 Ebba Busch (KD)

Tre problem: effektbrist, reell risk för att vi får vätgasledningar och ett väl fungerande system för vätgas saknas

– Fru talman! Jag vill för det första höja ett varningens finger för att vi riskerar att hamna i ett läge där kraftproduktion i Sverige inte finns där den behövs när den behövs och vid rätt tillfälle; alltså effektbrist. Då spelar det ingen roll att vi kan exportera jättemycket när det blåser och solen skiner vissa dagar eftersom det kommer att saknas el för att kommunerna ska kunna säga ja på rätt ställe vid rätt tillfälle.

– För det andra tror jag att det finns en reell risk för att vi får vätgasledningar där svensk kraftproduktion går till andra länder i stället för att användas för svensk industri.

– För det tredje finns det inte ett väl fungerande system för vätgas. Om man är orolig för säkerhetsriskerna med ett kärnkraftverk är riskerna med vätgasen stora. Det är inte realistiskt ens de kommande tio åren med ett fullt utbyggt system för att skapa lagring motsvarande den baskraft som bara kan komma från kärnkraften.

Anf. 101 Daniel Helldén (MP)

Vätgas – det är vad den stora industrin i norr arbetar för att använda. I till exempel Luleå arbetar man med vätgaslagring – och även på andra ställen. Det är den väg man ska gå.

– Fru talman! Det pratas mycket om att det inte är möjligt med vätgas, men det är vad den stora industrin i norr arbetar för att använda. I till exempel Luleå arbetar man med vätgaslagring – och även på andra ställen. Det är den väg man ska gå. Om man inte gör det kommer inte elen att behövas eftersom det inte går att ställa om den typen av energi. När vi pratar med de statliga bolagen och de privata bolagen är det den vägen de tänker gå.

– Det finns andra lösningar, och det råder en fantastisk utveckling just nu med reglerkraft, lagringsmöjligheter och så vidare som kommer att ha den effekten.

– Jag är inte ett dugg orolig för problem. Det som oroar mig är att ni lägger allt krut på kärnkraft, så om ni lyckas slarva bort skattebetalarnas medel eller har en planekonomisk modell – ett spännande sätt – kommer vi inte att ha den el som behövs och kan inte göra omställningen. Då klarar vi inte 2045-målet.

Anf. 102 Johan Pehrson (L)

Vi lever i en mycket allvarlig tid. Inte sedan andra världskriget har Sverige stått inför så stora säkerhetshot som nu

– Fru talman! Vi lever i en mycket allvarlig tid. Inte sedan andra världskriget har Sverige stått inför så stora säkerhetshot som nu. Det här är inget man ska säga för att skrämmas, men det måste sägas därför att det är sant. Låt mig travestera en general; ju mer vi svettas i fredstid, desto mindre blöder vi i krigstid. Precis som guldmedaljer inte trillar ned från himlen för atleter som Duplantis kommer inte freden utan svensk ansträngning. Det behövs helt enkelt krävande förberedelser för att säkra fred och demokrati i Sverige.

Det pågår ett storskaligt invasionskrig i vårt Europa, i Ukraina

– Fru talman! Det pågår ett storskaligt invasionskrig i vårt Europa, i Ukraina. Det var inte alla som såg det komma, även om många gjorde det. Nu måste vi snabbt och med kraft rusta upp vårt lands egen försvarsförmåga. Det är därför som Liberalerna är beredda att ta försvarslån och anta en särskild krigsbudget för att vara tydliga med att vi håller ut i stödet till Ukraina så länge det behövs utan att behöva höja skatter för vanligt folk som de rödgröna helst vill och utan att behöva se neddragningar i den svenska skolan.

Det är genom att stötta Ukraina i deras frihetskamp som vi bäst ser över vår egen säkerhet

– Det är genom att stötta Ukraina i deras frihetskamp som vi bäst ser över vår egen säkerhet och dessutom snart bygger säkerhet tillsammans med våra partner i Nato. Vi får inte låta upprustningen av vårt försvar begränsas av kortsiktiga överväganden, inte när det råder krig i Europa, inte när vi lever i en värld där våra grannar invaderas. Vi måste helt enkelt vara beredda på att svettas för freden. Det är bara så vi tar ansvar för framtiden.

Anf. 103 Magdalena Andersson (S)

2023 blev ett nattsvart år när det gäller olyckor på jobbet. 65 personer ställde klockan, gick till arbetet, men kom aldrig hem igen.

– Fru talman! 2023 blev ett nattsvart år när det gäller olyckor på jobbet. 65 personer ställde klockan, gick till arbetet, men kom aldrig hem igen. År 2024 har inte börjat bättre.

– Vi socialdemokrater har lagt fram förslag om utökade resurser till Arbetsmiljöverket, utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud och utökade möjligheter att ta ut sanktionsavgifter mot företag som missköter sig. Allt det här har Johan Pehrson sagt nej till. När vi tittar på regeringens propositionsförteckning ser vi att man inte avser att lämna några konkreta förslag under våren.

– Kan Johan Pehrson i alla fall ge besked om att han ställer sig bakom vårt förslag om att tillsätta en kriskommission för den hårt drabbade byggbranschen för att stoppa dödsolyckorna?

Anf. 104 Johan Pehrson (L)

Den stora utmaningen med arbetsmiljön måste tas strukturerat och långsiktigt

– Fru talman! Det är lätt att instämma i bestörtningen och tänka på alla de människor som går till jobbet, har en familj som väntar hemma, men de kommer inte tillbaka eftersom det gick åt pipan på jobbet. De dog eller skadades för livet.

– Den stora utmaningen med arbetsmiljön måste tas strukturerat och långsiktigt. Vi har gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att genomföra fler oanmälda inspektioner. Vi har bett dem att leda ett arbete för att se till att fler personer är beredda att engagera sig som skyddsombud.

– Vad gäller de olyckor som har hänt – en av de värsta skedde precis innan jul – pågår utredningar hos Statens haverikommission, polisen och Arbetsmiljöverket. Vi vill avvakta dessa. Regeringen bjuder in parterna för att diskutera frågan, och vi kommer självklart att diskutera frågan med alla partier i Sveriges riksdag, inklusive Socialdemokraterna.

Anf. 105 Magdalena Andersson (S)

Ställer sig Johan Pehrson bakom Socialdemokraternas förslag att inrätta en kriskommission mot dödsolyckor?

– Fru talman! Var det ett ja eller ett nej? Ställer sig Johan Pehrson bakom Socialdemokraternas förslag att inrätta en kriskommission mot dödsolyckor i den hårt drabbade byggbranschen?

– Jag vill också påpeka att när Johan Pehrson säger att han vill att fler ska engagera sig som skyddsombud måste vi vara tydliga med vad det innebär på riktigt, nämligen risken att skyddsombud sitter i företagens knän. Det kommer inte att minska antalet dödsolyckor på våra arbetsplatser.

Anf. 106 Johan Pehrson (L)

Den arbetsmiljöstrategi som vi jobbar efter är den som lades fast av den tidigare regeringen, och den kräver kraftiga revideringar

– Fru talman! Den arbetsmiljöstrategi som vi jobbar efter är den som lades fast av den tidigare regeringen, och den kräver kraftiga revideringar. På något annat sätt kan man inte bemöta det faktum att det är så många fler dödsolyckor efter pandemin.

– Jag vill också peka på att regeringen är tydlig med att vi måste göra mer för att bekämpa arbetslivskriminalitet. Vi vet att många företag i dag agerar på ett mycket oseriöst sätt. Dessutom kan de vara i klorna på kriminella. Är de i klorna på kriminella i arbetet med uthyrning av arbetskraft är risken liten att de bryr sig om arbetsmiljön.

– Vi kan inte föregripa något enskilt fall, men regeringen jobbar med en ny arbetsmiljöstrategi. Vi har bjudit in parterna, och vi pratar även med Socialdemokraterna i arbetsmarknadsutskottet. Ingen vill ha det så här i framtiden.

Anf. 107 Muharrem Demirok (C)

Under Johan Pehrsons tid som arbetsmarknadsminister har arbetslösheten bland unga tyvärr ökat ytterligare

– Fru talman! Nu ses vi igen, Johan Pehrson!

(JOHAN PEHRSON (L):

– Trevligt!)

– Spanien, Grekland och Portugal är inte svenskarnas populäraste resmål, utan de är de enda EU-länderna som i dag har högre ungdomsarbetslöshet än Sverige. Under Johan Pehrsons tid som arbetsmarknadsminister har arbetslösheten bland unga tyvärr ökat ytterligare. Ändå har regeringen gjort det dyrare att anställa unga genom att höja arbetsgivaravgiften för just unga. Detta sker i en tid när ekonomin svajar och företagen håller lite extra i plånboken.

– Jag skulle vilja ha svar på en enda fråga av Johan Pehrson och regeringen i dag: Tror Johan Pehrson att fler eller färre ungdomar får jobb när man gör det dyrare för företagen att anställa dem?

Anf. 108 Johan Pehrson (L)

Pengarna räcker inte till allt. Man måste prioritera stenårt.

– Fru talman! Vi ska vara ärliga: Pengarna räcker inte till allt. Man måste prioritera stenårt.

– I budgeten för arbetsmarknadens utgiftsområde lägger vi en bit över 90 miljarder för att skydda människor som är utsatta, se till att man har bra ersättning om man drabbas av arbetslöshet och effektivisera arbetsmarknadspolitiken. Vi satsar på vuxenutbildning, både yrkeshögskola och komvux. Vi lägger om hela ungdomsskolan. Det är det viktigaste sättet att motverka den arbetslöshet som vi ser.

– Sänkta skatter generellt sett och sänkta skatter på arbete tycker jag kan vara bra. Vi har ofta en debatt om huruvida skatten på arbete är för hög eller för låg. Vi kan konstatera att den är ganska hög i Sverige. Därför är det angeläget att fortsätta ta ned skatten på arbete. Men det gäller inte bara för ungdomar; det gäller också för människor som har passerat ungdomen, som Muharrem Demirok och Johan Pehrson.

Centerpartiet vill … sänka kostnaderna för att anställa unga, särskilt i det läge vi befinner oss i …

Anf. 109 Muharrem Demirok (C)

Vi har ett alldeles för högt skattetryck i Sverige. Centerpartiet har lagt fram flera förslag på det området

– Fru talman! Tack för svaret, Johan Pehrson! Jag håller med – vi har ett alldeles för högt skattetryck i Sverige. Centerpartiet har lagt fram flera förslag på det området.

– Men sanningen är också den att när studenterna springer ut från skolgården och sjunger att “den ljusnande framtid är vår” möts de av en helt annan verklighet med ökande arbetslöshet just för unga.

– Att ta ett första steg in på arbetsmarknaden är oerhört viktigt för ungdomar. Men svaret på frågan jag ställde är såklart att det blir färre unga i jobb om man gör det dyrare att anställa dem, som regeringen nu faktiskt har gjort.

– Det är därför Centerpartiet vill göra precis tvärtom och sänka kostnaderna för att anställa unga, särskilt i det läge vi befinner oss i, för att påbörja livsresan är ett av de absolut viktigaste stegen för en ungdom för att komma vidare in i vuxenlivet och hamna i en respektabel ålder som din och min, Johan Pehrson.

– Nu har vi en liberal arbetsmarknadsminister som ser på när man urholkar svensk skola och samtidigt aktivt gör det dyrare att anställa ungdomar. Jag frågar igen: Exakt hur kommer det att ge fler ungdomar ett första jobb om man höjer kostnaderna?

– Vi satsar på yrkeshögskolan. Vi satsar rätt massivt på yrkesvuxutbildningar förutom att vi gör insatser inom Arbetsförmedlingens ram

Anf. 110 Johan Pehrson (L)

Regeringen satsar på ungdomsskolan. Vi satsar på yrkeshögskolan. Vi satsar rätt massivt på yrkesvuxutbildningar

– Fru talman! Det har ju gjorts en del utvärderingar av den riktade sänkningen för just unga personer. De har visat att det kanske inte varit det mest effektiva sättet.

– Det är därför regeringen satsar på ungdomsskolan. Vi satsar på yrkeshögskolan. Vi satsar rätt massivt på yrkesvuxutbildningar förutom att vi gör insatser inom Arbetsförmedlingens ram, oavsett om det är subventionerade anställningar eller de nya etableringsjobben. Allt är till för att ge människor en hjälpande hand om de har hamnat i arbetslöshet.

– Vi har garantier som ser till att ungdomar kommer in. Men vi vet också att oavsett om vi åker till Arbetsförmedlingen i Skellefteå eller Arbetsförmedlingen i Skövde ser vi att arbetslösheten bland unga personer med godkända gymnasiebetyg är nästan obefintlig.

– Det är därför fokus måste ligga på att hela tiden rusta våra ungdomar så att de har en egen framtid, egenmakt och möjlighet att förverkliga stora och små drömmar. Alla dessa resor börjar i skolan. Det är det som Liberalerna prioriterar. Men vi ser gärna sänkta skatter också om det finns utrymme för det.

Svenskt näringsliv är tydligt: Vi behöver öka tempot i klimatomställningen. Vi politiker behöver svara med konkreta reformer

Liberalerna har ju haft en bra klimat- och miljöpolitik. Jag undrar vart den tog vägen och hur det känns att vara minister i en regering som river upp den?

Anf. 111 Daniel Helldén (MP)

– Fru talman! Svenskt näringsliv är tydligt: Vi behöver öka tempot i klimatomställningen. Vi politiker behöver svara med konkreta reformer och politik som visar vägen.

– Här har vår regering, som Johan Pehrson sitter med i, skapat en politik som går åt helt fel håll och i helt fel riktning.

– Sverige skulle kunna fortsätta ha ledartröjan när det gäller omställningen och vara en förebild. Men då kan man inte göra reformer som innebär att vi ökar utsläppen och försvårar för näringslivet att göra det man verkligen behöver: ställa om och sälja varor som är producerade på ett sätt som inte är fossilberoende.

– Liberalerna har ju haft en bra klimat- och miljöpolitik. Jag undrar vart den tog vägen och hur det känns att vara minister i en regering som river upp den.

… det krävs rätt stora insatser för att Sverige ska kunna möta de utmaningar vi står inför.

Anf. 112 Johan Pehrson (L)

Ikanosfären eller Ikeasfären nu blåser på för att kunna satsa på ännu mer vindkraft

– Fru talman! Det är ju så att det krävs rätt stora insatser för att Sverige ska kunna möta de utmaningar vi står inför.

– För det första måste man vara tydlig med att vi kan sätta ramarna och regelverket och skapa förutsättningar, men själva klimatomställningen måste göras av företag och människor och organisationer ute i samhället.

– Då är det mycket som krävs. Det är helt avgörande att vi får till mer reglerbar kraft. Det är därför vi tjatar om kärnkraft. Men det räcker inte. Vi ser också till att hyvla ned de hinder som finns för snabbare beslutsfattande för till exempel vindkraft. Jag delar uppfattningen att vi behöver både sol, vind och kärnkraft. Daniel Helldén säger säkert gärna sol och vind.

– Jag såg att Ikanosfären eller Ikeasfären nu blåser på för att kunna satsa på ännu mer vindkraft. Man söker detta; man ser möjligheten och har förhoppningar om att vi ska hyvla ned hindren så att villkoren kommer.

– Vi satsar vid sidan av det på naturvetenskap och teknik och fler ingenjörsutbildningar, för det måste ju vara någon som bygger alla dessa anläggningar – alla dessa vindkraftsparker, solcellsparker och kärnkraftverk som vi behöver. Då krävs också den strategin.

Anf. 113 Daniel Helldén (MP)

Klimathandlingsplan som lades fram inte ens skulle godkännas som B-uppsats på universitet som den ser ut. Det är besvärande …

– Fru talman! För det första vill jag bara säga att kärnkraft inte är en reglerkraft. Det är en baskraft, och den är ganska trög och besvärlig i det sammanhanget.

– Det som behövs är att staten och regeringen har ledartröjan och ger möjligheter för näringslivet att ställa om. Vi var på väg. Nu vet vi över huvud taget inte hur det kommer att gå.

– Man pratar om utbildning. Jag skulle säga att den klimathandlingsplan som lades fram inte ens skulle godkännas som B-uppsats på universitet som den ser ut. Det är besvärande, för vi behöver riktlinjer och riktning. Vi behöver veta vad som händer.

– Det går inte att utläsa av klimathandlingsplanen hur vi till exempel ska klara målen för 2030. Det går inte att utläsa hur vi ska klara målen för 2045 trots att det tjatas om det hela tiden.

– Jag tror att Sverigedemokraterna fick diktera klimatpolitiken. Det måste vara besvärligt att vara liberal i dag.

Anf. 114 Johan Pehrson (L)

Vi gör det som är möjligt, och vi fokuserar på det som är viktigt.

– Fru talman! Det är klart att det är besvärligt att ta ansvar. Det är mycket lättare att sitta vid sidan av och säga: Titta, vad fel! Titta, vad fel!

– Vi gör det som är möjligt, och vi fokuserar på det som är viktigt. Det är därför vi jobbar brett med alla energislag för att hitta en framkomlig väg för Sverige.

– Behovet kommer att fördubblas. Vi är på väg bort från parentesen som heter förbränningsmotor för till exempel diesel eller bensin. Då gör vi såklart allt för att få fram mer energi men också bättre ladd-infrastruktur. Vi ser också till att ställa om sjöfart och flyg i denna riktning. Vi ser till att elektrifiera och ger stöd till andra transporter än persontransporter. Vi jobbar med den teknik som handlar om att fånga in koldioxid, inte minst så kallad bio-CCS. Vi återställer våtmarker. Här gör vi miljardsatsningar. Det är mängder av saker som ska göras.

– Vi tror också att finns förutsättningar för att vi i Sverige kommer med ett nationellt handelssystem, vilket finns med bland de 70 förslagen. Men det är ju inget bokslut. Det är en projektplan för att klara hela vägen till netto noll.

– Partiledardebatten var härmed avslutad.

Denna DAVIDś stjärna, gjord av blommor, är en Facebook post som delades den 6 november 2023 av Alice Bah Kuhnke, politiker, EU-parlamentariker för Miljöpartiet, som sitter i EU parlamentet:s jämställdhetsutskottet och utskottet för medborg.

Sveriges politiska ledare demonstrerade mot antisemitismen

Nyligen anordnad Riksdagens Nätverk Mot Antisemitism tillsammans med Judiska Centralrådet ett evenemang – en demonstration mot antisemitismen, där Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson, och statsminister Ulf Kristersson samt andra partiledare medverkade.

Socialdemokraterna menar allvar

Socialdemokraternas riksdagsgrupp med partiledare Magdalena Andersson och Lena Hallengren i spetsen, tillsammans med flera andra i gruppen, besökte Sveriges Museum om Förintelsen och Utställningen om Sju Liv.

Särskild debatt om antisemitismen i Sverige

Den 21 november 2023 hålles en särskild debatt om antisemitismen i Sverige. Debatten begärdes av Liberalerna och regeringen representerades av kulturminister Parisa Liljestrand (M). Nedan är protokollet av de 62 anförandena.

Protokoll från debatten:

Anf. 1 Malin Danielsson (L)

Herr talman! Den 7 oktober mördades över tusen israeler på de mest sadistiska sätt. Det var den dödligaste dagen för judar sedan Förintelsen. Bilder av döda och medvetslösa kroppar och skräckslagna gisslan spreds med eufori av Hamasterroristerna. Hur mottogs detta på svenska gator och torg? Jo, i Malmö sköts fyrverkerier, och högljudda korteger firade attentatet. Det är groteskt och avskyvärt – men tyvärr långt ifrån den enda händelsen av sitt slag.

För Liberalerna är situationen glasklar: Antisemitismen måste motverkas oavsett varifrån den kommer. Många känner stor oro för sin och sina familjers säkerhet, för nu pekas judar ut som förövare och beskylls för Israels handlingar, allt för att göras till lovliga offer för hatbrott.

Vi måste visa blocköverskridande enighet i frågan om antisemitism. Alla i vårt land ska känna sig trygga med att vara den de är, och därför har vi begärt den här debatten.

Anf. 2 Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

Herr talman! Som kulturminister har jag ansvar för våra fem nationella minoriteter, inklusive judar, i Sverige. Det är en del av mitt politiska ansvar att se till att man som jude i Sverige fullt ut kan leva öppet enligt sin tradition och sin kultur.

Jag har träffat många företrädare för den judiska minoriteten. Jag har besökt synagogor, skolor, förskolor, föreningar och äldreboenden. I nästan varje möte har jag fått höra förfärliga berättelser om rå och ogenerad antisemitism, inte sällan riktad mot judiska barn och unga och inte sällan i skolmiljö eller i sociala medier. Jag har träffat föräldrar som inte vet om de vågar skicka sina barn till skolan, rektorer som är oroliga för skolans ekonomi då säkerheten för skolan behöver höjas, människor som förvägras handla i butiker för att de bär davidsstjärnan om halsen och en familj som överväger att byta barnens efternamn för att freda dem mot hat och hot. Antisemitismen är ett av de största hindren för att som jude i Sverige kunna leva sitt liv på samma villkor som andra.

Så här såg verkligheten ut för ett år sedan. Redan då underströk statsministern i sin regeringsförklaring att antisemitismen är en prioriterad fråga för den här regeringen. De senaste månaderna har dock berättelserna blivit allt fler och alltmer tröstlösa. Efter Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober har anmälningarna om hets mot folkgrupp med antisemitiska motiv ökat. Vi har sett familjer som talar om att lämna landet, och vi har sett individer fira Hamas illdåd på svenska gator.

Herr talman! Jag vet vad det innebär att drivas på flykt från sitt hemland. Jag har varit med om det själv. Min familj och jag flydde från ett fundamentalistiskt förtryck till friheten och tryggheten här, i Sverige. Nu möter jag svenska medborgare, ofta födda här, som tvivlar på att de vågar stanna här, i sitt eget hemland. Detta väcker en personlig sorg och ilska hos mig, och det är med emfas jag säger detta: Den här utvecklingen kommer aldrig jag och regeringen att acceptera!

Sverige har en lång och mörk tradition av antisemitism. Här är vi dessvärre inte unika. Det är dock viktigt att påpeka att antisemitismen har en särart jämfört med andra former av rasism och hat. Den enar höger- och vänsterextremister samt islamister och utgör en bärande del i många konspirationsteorier som underminerar vår demokrati. Antisemitismen kommer i breda lager av befolkningen och skär genom grupper, politiska positioner och ideologier.

Det vilar ett stort ansvar på regeringens axlar. Men hur mycket vi än gör kommer det inte att räcka. Alla partier och trossamfund och civilsamhället i stort behöver visa ledarskap. Det måste råda nolltolerans när antisemitiska fördomar ventileras. Det måste vi ta ansvar för tillsammans. Antisemitismen får inte stå oemotsagd. Här måste alla visa ledarskap. Därför är jag stolt över att ingå i en regering som sätter handling bakom orden och visar ledarskap.

Anf. 3 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka Liberalerna och Malin Danielsson för initiativet till den här debatten om antisemitism.

Antisemitismens strävan är att utrota judar och det judiska folket. Den är inget historiskt påfund; den hotar människors frihet och säkerhet än i dag världen över. Här i Sverige har anmälningarna om hets mot folkgrupp med antisemitiska motiv ökat med nästan 50 procent sedan början av oktober. Många är de som i dag vittnar om både rädsla och oro.

Polisen skärper nu sin bevakning av judiska institutioner. Säkerheten höjs på judiska evenemang. De kan också få ställas in helt eller skjutas på framtiden. Judiska församlingar uppmanar medlemmar att inte tala hebreiska och att inte bära judiska symboler i offentligheten. Vi ser en liknande utveckling i andra länder – allt detta för att säkerheten inte kan tryggas.

I dag ser vi antisemitism spridas på internet och sociala medier som utnyttjar konflikter och kriser och utmanar judisk identitet och existens. Låt mig vara tydlig: Att judar i dag i Sverige är rädda är inget annat än en skam! Det är ett allvarligt misslyckande för samhället och för Sverige som land.

Herr talman! Antisemitism är ett symtom på ett sjukt och splittrat samhälle där hat, hot, fördomar och extremism tillåts frodas. Och låt mig vara lika tydlig med att också vi i denna församling, varje riksdagsledamot, bär ett tungt ansvar i varje handling och beslut, men lika mycket i varje icke-handling och icke-beslut. Vi måste orka stå upp mot antisemitismen.

Som överlevaren Hédi Fried sa: “Det största ansvaret är att aldrig vara en åskådare. Utan alltid säga ifrån.”

Om vi ska lära något från historien är det att när det antisemitiska hatet tillåts kommer också våldet – ibland spontant, ibland organiserat. Detta är en fråga om trygghet och säkerhet för de judar som lever i vårt land här och nu, men också om vilket samhälle vi vill ha. Det handlar om att bygga förtroende och skapa trygghet.

Jag vet att vårt Sverige kan bättre. Därför måste vi fördöma dem som sprider och utövar antisemitism oavsett deras position eller inflytande. Vi måste stå upp mot de krafter som vill öka splittringen i vårt land, som vill öka spänningarna och som vill ställa grupp mot grupp.

Den nationella judiska minoriteten har rätt att leva i trygghet och frihet. Den har också rätt till sin religion och sin kulturutövning. Hotas en grupps existensberättigande hotas den demokratiska grund som Sverige vilar på.

Anf. 4 Alexander Christiansson (SD)

Runt om i världen ser vi en ökad antisemitism som återigen visar sig i det offentliga rummet. Det är en antisemitism som mina judiska kollegor och vänner menar vanligtvis ges uttryck för i cyniska kommentarer, genom förtäckta konspirationsteorier eller bakom anonyma alias på en datorskärm. Nu, efter den 7 oktober, skanderas antisemitismen öppet på våra svenska gator och torg. Det sprejmålas antisemitiska kommentarer i den offentliga miljön. Det skapar en fruktansvärd hotbild mot vår judiska minoritet.

Herr talman! Också jag vill passa på att tacka Liberalerna för att de tagit initiativ till den här viktiga debatten.

Jag har från min första dag i riksdagen motionerat för Israel och det judiska folket. Det är en viktig fråga för mig. Men jag vill vara ödmjuk. Mitt eget parti har också en historia. Det är en historia som är viktig att belysa i den här debatten. Det har funnits personer som haft vidriga antisemitiska åsikter. Det är något som vi aldrig kan tolerera. Och det är något som det är viktigt att man är uppmärksam på, så att man kan slå ned på det när man ser det, oavsett var.

I ljuset av den tid vi lever i är det viktigt att alla tar sitt ansvar och inte skyddar antisemitismen, oavsett om den gömmer sig bakom kritik mot Israel eller finns i väljargrupper eller i den här kammaren. Att tusentals människor firar en terroristattack och tågar genom våra gator och torg och skanderar antisemitiska ramsor är skrämmande. Att vissa krafter lyckas uttrycka vidriga åsikter genom att förklä det till Israelkritik är skrämmande. Att medier alltför ofta inte håller Hamas ansvarigt för det som sker i Palestina utan lägger ansvaret på Israel är skrämmande.

Men det är också skrämmande att antisemitiska strömningar försvaras och skyddas till förmån för politiskt spel. Enligt undersökningar funderar var och varannan svensk medborgare från den judiska minoriteten på sin framtid i Sverige på grund av det ökade hotet och hatet. Det är allvar nu. Om inte den här kammaren börjar ta antisemitismen på allvar finns det risk att vi inte har någon judisk minoritet kvar i landet om 20-30 år.

Vi i Sverigedemokraterna kommer aldrig att tolerera det som nu sker i vårt land. Vi är beredda att slå tillbaka med kraft mot dem som just nu skanderar antisemitisk propaganda på våra gator och torg.

I detta anförande instämde Staffan Eklöf (SD).

Ingen ska behöva vara rädd i Sverige. I Sverige ska alla vara trygga

Anf. 5 Ilona Szatmári Waldau (V)

Herr talman! Auschwitz, Mauthausen, Buchenwald och Stutthof är namn på några av Nazitysklands koncentrationsläger. Men för mig är det inte bara namn; för mig är det läger där mina släktingar mördades. Det är släktingar som jag aldrig fick träffa och vars barn och barnbarn aldrig blev födda.

I stort sett hela min farmors mors familj utplånades i förintelsen. Inget av det har min farmor eller pappa berättat för mig. Det är min egen forskning som har gett mig en bild av mina släktingars öden. I vår familj talade vi aldrig om våra judiska släktingar eller vår judiska historia. Först långt upp i vuxen ålder fick jag veta att min farmor var judinna men att hela familjen på grund av antisemitismen konverterat till katolicismen på 30talet.

Jag har ofta funderat över min pappas tystnad och att han undvek att svara på mina frågor eller gav mig felaktiga svar. Sanningen om min farfar, som också mördades, fick jag aldrig höra. Kanske ville pappa glömma, kanske ville han skydda mig, kanske var han rädd för antisemitismen. Genom att inte låtsas om sin och därmed min judiska bakgrund skyddade han oss från antisemitismen. Han visste nämligen vad antisemitism och avhumanisering av judar kan leda till: hat, förföljelse och förintelse. Det har skett många gånger i historien, och det kan ske igen.

När vi nu diskuterar antisemitism är grunden inte pogromer och förintelse utan mer hatbrott och de negativa stereotypa föreställningar som fortfarande finns i Sverige. Det är stereotypa föreställningar som ofta kommer upp till ytan när Israel för krig mot Gaza i stor skala eller ockuperar mer mark på Västbanken.

De svenskar som identifierar sig som judar är inte Israel och kan inte ta ansvar för den politik som Israel bedriver. Israel representerar inte alla judar, och alla judar representerar inte Israel. När man bränner Israels flagga i princip utanför en synagoga hjälper det inte att säga att det inte är riktat mot judar. Det är så det uppfattas. Den vars familj har utsatts för folkmord är med rätta rädd för att det kan hända igen. Orden skrämmer.

De antisemitiska föreställningarna och konspirationsteorierna är så djupt rotade i västvärlden att de används utan att användaren ens tänker på att de är antisemitiska. Därför måste vår roll vara att säga ifrån varje gång de används och se till att de antisemitiska föreställningarna avslöjas.

Ingen ska behöva vara rädd i Sverige. I Sverige ska alla vara trygga.

Anf. 6 Muharrem Demirok (C)

Herr talman! Antisemitism och debatt är två ord som inte ska behöva nämnas i samma mening. Ändå står vi här i dag, i en särskild debatt i riksdagen om just antisemitism – i Sverige år 2023.

Antisemitismen letar sig in överallt, till och med hela vägen in i kapprummet på förskolan där leriga stövlar och galonkläder samsas med novembertrötta föräldrar och barn på väg hem. Det är ett sådant kapprum där varje barn har sin egen hylla, sin egen krok och sin egen korg som är tydligt uppmärkta med namn. Det är korgar som i vanliga fall rymmer blöta vantar och kanske någon kalasinbjudan. Men en dag innehåller korgen också en lapp med ett vidrigt, öppet judehat.

Först blir den fyraåriga flickan glad. Det är ju mammas stjärna. Men när mamma får se den inser hon snabbt vad det handlar om. Det är davidsstjärnan, som kastas i en soptunna, och en text som får mamma att frysa till is. Inte ens i förskolans kapprum kommer de undan längre. Flickan, vars namn jag blivit ombedd att inte nämna, har en farmor och en farfar som kom till Sverige från koncentrationslägren. Nu möts familjen av detta.

När jag tar del av mammans berättelse går mitt hjärta i tusen bitar. Antisemitismen har ingen plats i vårt samhälle. Den har ingen plats på våra förskolor eller skolor. Den har ingen plats på våra arbetsplatser eller på våra gator och torg. Och den har absolut ingen plats i den här kammaren.

Ändå hör vi varje dag larmrapporter om klotter med hakkors och om angrepp på judiska systrar och bröder. Ändå tvingas judar dölja sina davidsstjärnor, dölja sin egen identitet. Ändå oroar sig judiska föräldrar när de skickar sina barn till skolan. Ändå tvingas judiska församlingar ställa in högtidsfiranden och minnesstunder. Ändå möts barn av antisemitiska budskap i kapprummet på förskolan.

Vi måste säga som det är. Antisemitismen finns överallt i vårt samhälle. Den kommer från alla håll, från högerextremister och vänsterextremister, från islamister och nazister. Såhär kan det inte fortsätta. Antisemitism, islamofobi, alla former av rasism i vårt samhälle måste förpassas till historiens skräphög. Det här får inte vara föremål för en debatt framöver.

I det här måste vi stå enade. Hela samhället måste stå samlat och tydligt säga: Aldrig igen – inte i dag, inte i morgon.

Anf. 7 Magnus Berntsson (KD)

Herr talman! Den 7 oktober utsatte Hamas oskyldiga barn, mammor, pappor, mor- och farföräldrar från södra Israel för en fasansfull terrorattack. Hamas kidnappade också 240 människor, och över 1 200 människor miste sina liv. Det var alltså fler som mördades än under självaste kristallnatten. Det är därför lika oväntat som skamligt att just de händelserna har blivit inledningen på en av de kraftfullaste vågorna av antisemitism som vårt land har sett.

Jag hade möjligheten att två veckor efter attacken besöka kibbutzen Kfar Aza i Israel, som ligger nära gränsen till Gaza. Jag kunde med egna ögon se och bevittna resterna av de bestialiska grymheterna. Jag såg skyddsrum där terroristerna tagit sig in och urskillningslöst mördat alla därinne. Blodfläckar och skotthål fanns kvar liksom lukten av ruttnande blod.

Jag träffade evakuerade invånare från Kfar Aza – de som orkade. Vi satt i en stor cirkel, och de berättade en efter en om sina upplevelser. Mannen till vänster om mig satt och skakade medan han berättade att hans fru och tre barn kidnappats. Han sa att han inte ens var arg, men att han kanske blir det igen. Han ville bara ha hem dem. Flera personer i ringen berättade om döda och kidnappade familjemedlemmar.

Det här är vad antisemitismen kan leda till. Vi kan aldrig acceptera det.

Anf. 8 Amanda Lind (MP)

Herr talman! Det är en explosionsartad och mycket oroväckande spridning av antisemitism som vi ser nu. Hatbrotten har ökat kraftigt sedan kriget mellan Israel och Hamas startade. I Israel registrerades över 1 000 antisemitiska hatbrott på bara en månad. I London såg vi en hisnande ökning med 1 353 procent på bara två veckor.

Det sker också här i Sverige. Anmälningarna om hets mot folkgrupp med antisemitiska motiv har ökat med nästan 50 procent. Människor firar högljutt Hamas fruktansvärda attacker mot civila, väggmålningar med antisemitiska motiv dyker upp och judar är rädda för att gå till skolan eller jobbet. Polisen ser en oroväckande utveckling där man nu börjar rikta in sig mot personer och söker upp dem där de bor. Därför vill jag särskilt betona vikten av att stärka judars trygghet och säkerhet i Sverige.

Miljöpartiet välkomnar regeringens satsningar för att stärka judiskt liv i Sverige och för att bekämpa antisemitism. Det är satsningar som i många fall initierades av oss under vår tid i regering. Medlen för att stärka säkerheten för judar måste vara tillräckliga och långsiktiga så att judiska organisationer kan känna sig trygga. Men vi måste också vara beredda att göra mer.

Alla typer av antisemitism måste fördömas med kraft. I vårt Sverige ska ingen behöva tveka över att bära en davidsstjärna, och inga föräldrar ska någonsin behöva säga till sina barn att inte skylta med sin judiska identitet. Inga barn ska behöva vara rädda för att gå till skolan.

Särskilt viktigt är det att diskutera hur vi kan kyla ned tonläget i debatten, för är det någonting vi inte behöver nu är det ökad polemik.

Vi ser också hur andra former av rasism ökar. Många muslimer upplever en ökad hotbild, och arbetet mot andra former av rasism och hatbrott måste därför intensifieras.

Herr talman! För att komma till ett Sverige där antisemitismen inte finns krävs samling, och jag hoppas att kulturministern och statsministern är beredda att agera för ett brett arbete för att motverka antisemitism i Sverige och arbeta för att stärka judiskt liv. Någonting annat vore oacceptabelt.

Anf. 9 Malin Danielsson (L)

Herr talman! Antisemitiska hatbrott har ökat lavinartat i Europa. I Frankrike har det senaste månaden rapporterats tre gånger så många hatbrott mot judar som under hela förra året. I Tyskland utsattes en synagoga för en brandbombsattack, och fasader till hus där judar bor har markerats med davidsstjärnor. Ekot från kristallnatten ljuder alltför tydligt nu 85 år senare. I Sverige har anmälningarna om antisemitiska hatbrott ökat med nästan 50 procent. På en vägg i Göteborg kunde man läsa en iskall uppmaning i klottret “Döda judar”.

Antisemitismen kommer nu från ett nytt håll. Det är personer med rötter i Mellanöstern som står för ökningen, understödda av både höger- och vänsterextrema rörelser. Det här behöver vi tala klarspråk kring.

Herr talman! Jag nås av berättelser som får mig att rysa. Föräldrar tar sina barn ur skolan. Familjer funderar på att byta sitt judiska namn mot ett svenskklingande. De möts av glåpord på stan och hakkors i trapphus.

Om två år har det gått 250 år sedan den första juden fick bosätta sig i Sverige utan tvång att konvertera. I upptakten till 250-årsjubileet av judiskt liv i Sverige avråder nu judiska församlingar sina medlemmar från att öppet visa att de är judar. Antisemitismen lever, frodas och tolereras tyvärr i vår tid. Detta är helt oacceptabelt. Den judiska minoriteten är en självklar del av vårt samhälle och har en okränkbar rätt till ett liv fritt från våld och hot. Antisemitism har ingen plats i Sverige.

Anf. 10 Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

Herr talman! Regeringen har varit tydlig från start och betonat i regeringsförklaringen att arbetet mot antisemitism ska prioriteras. För att kunna göra det behöver man fokusera på ett antal saker, och det har regeringen valt att göra. Bland annat har vi tillsatt den interdepartementala arbetsgruppen Samling för judiskt liv för att kunna intensifiera och samordna arbetet mot antisemitism. Gruppen har redan träffats vid två tillfällen och kommer att arbeta under hela mandatperioden mot antisemitism och för judiskt liv i Sverige.

Att stärka judars trygghet och säkerhet i Sverige är en oerhört viktig del i arbetet mot antisemitismen. Tryggheten har blivit vår tids stora frihetsfråga. Det är ytterst statens ansvar att garantera den fysiska säkerheten för synagogor och andra judiska institutioner och den verksamhet som bedrivs där.

Vi ska också kunna uppmärksamma den judiska kulturen. Många unga judar som jag har mött det senaste året uttrycker en önskan om att kunna forma sin judiska identitet utifrån sin kultur och sin egen identitet – inte bara utifrån Förintelsen eller i relation till antisemitiska hot.

Slutligen vill jag tala om skola och utbildning. Om vi ska lyckas trycka tillbaka antisemitismen, och om barn och unga inte ska ärva sina föräldrars fördomar, är skolan nyckeln. Lärare behöver verktyg för att möta antisemitismen i sina klassrum. Svenska elever måste fortsatt få möjlighet att besöka Förintelsens minnesplatser, och vi måste undersöka antisemitiska attityder på djupet så att vi kan fortsätta arbetet med att stärka kunskaperna och respekten för allas lika värde.

Regeringen gör alltså en rad åtgärder och insatser för att förebygga och motverka antisemitiska attityder. Det inkluderar bland annat en förstärkning av Segerstedtinstitutets uppdrag att sprida kunskap om arbetsmetoder mot antisemitism till aktörer som har en viktig roll i detta arbete. Vi förlänger också bidraget på 6 miljoner kronor till hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser.

För att vi ska kunna vidta träffsäkra åtgärder är det av stor vikt att vi också får bättre förståelse för antisemitismens utbredning och uttryck i Sverige. Därför har vi i budgetpropositionen föreslagit att man ska göra en attitydundersökning om antisemitism för att öka kunskapen om förekomsten av antisemitism. Därigenom kan man ta fram en kunskapsöversikt om hur antisemitism sprids och hur vi bäst kan motverka det.

Anf. 11 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Konflikten mellan Hamas och Israel har utan tvivel lett till ökade spänningar runt om i Europa, även här hemma i Sverige. Vi ser inte minst en ökad antisemitism som följd, men också hat mot muslimer. I ett sådant läge behöver vi ett ledarskap som tar avstånd från antisemitism men också från hat mot muslimer och svenskpalestinier.

I det här läget väljer statsministern att inte samla landet och att inte bidra till att minska hat och hot. Ett skäl till det är sannolikt att han försöker flytta fokus från att han sitter på den plats han gör: på ett mandat helt beroende av Sverigedemokraterna. Men att öka hatet mot en grupp kommer aldrig att minska hatet mot en annan. Detta är på riktigt farligt för Sverige.

Min fråga till statsrådet är: Hur kan statsrådet och regeringen bidra till minskad antisemitism och islamofobi och till att minska rasismen som i dag splittrar vårt samhälle?

Anf. 12 Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

Herr talman! Jag tackar för frågan. Jag välkomnar verkligen S engagemang i den här frågan. Det är oerhört viktigt. Jag kan också konstatera att det är en aning nyvaket.

Regeringen har redan före den 7 oktober, redan i sin första regeringsförklaring, tydliggjort att kampen mot antisemitismen är något som vi avser att ta och att vi inte kommer att vila på hanen. Vi inledde den första perioden som regering med en rad åtgärder för att arbetet mot antisemitism ska ske i en ännu högre takt än innan. Vi har gjort budgetsatsningar på olika saker i samma utsträckning.

Vi ska inte glömma bort att antisemitismen fanns i Sverige även före den 7 oktober, även innan majoritetssamhället fick upp ögonen för den så tydligt som i dag. Därför är det viktigt att den kampen fortsätter och att vi står stadiga både innan och efter.

Anf. 13 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Jag ska i mitt nästa anförande beskriva både vad den socialdemokratiska regeringen gjort under decennier och vad vi tycker att man borde göra i dag. Men nu ställer jag frågor till statsrådet.

Regeringen och statsministern klarar inte av att navigera i den här svåra frågan. Man klarar inte av att både samla landet och minska hatet, inte ens att uttrycka sympati och respekt för alla som berörs av det som nu sker.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen vidtog flera åtgärder, som jag återkommer till, i arbetet mot antisemitism. Bland annat tillsattes en utredning om förbud mot rasistiska organisationer och en utredning om en nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige. Den sistnämnda utredningen presenteras den 15 december. Det blir intressant för alla i den här kammaren att få ta del av den och följa vad regeringen gör.

Min fråga till statsrådet gäller utredningen om ett särskilt straff för förnekelse av Förintelsen. Det var en utredning som den socialdemokratiska regeringen tillsatte och som presenterades i våras. Den ligger på regeringens bord. Kan statsrådet ge något besked i dag om och när förslaget blir verklighet?

Anf. 14 Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

Herr talman! Det är alldeles riktigt att vi behöver arbeta med alla typer av rasism i vårt land. Det är också därför regeringen i sitt budgetförslag har skjutit till ytterligare medel för att kunna öka arbetet mot alla typer av rasism. Men vi ska komma ihåg att antisemitismen har en särart även i förhållande till annan rasism. Den samlar våldskapital från många olika håll, och det kommer att krävas särskilda åtgärder för att komma till rätta med antisemitismen.

Utredningen som är gjord bereds just nu inom Regeringskansliet, och regeringen kommer att återkomma om detta.

Anf. 15 Muharrem Demirok (C)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för tydligheten i de här frågorna.

Jag vill berätta om besöket jag fick i min skolklass av en överlevande från Förintelsen. Det är ett minne som har satt sig och som sitter kvar än i dag. Det är fråga om ovärderliga timmar som jag uppskattar oerhört mycket och personliga vittnesmål om nazismens brott. Men åren går, och snart finns inga överlevare kvar som kan berätta.

I regeringens budget finns flera satsningar på mer kunskap om tryggare judiskt liv i Sverige. Det är bra. Men det behövs mer för att motverka antisemitismen just nu. Till exempel kan man skicka fler elever på hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser.

Min fråga till statsrådet är om regeringen är beredd att höja och framför allt permanenta anslagen till hågkomstresor.

Anf. 16 Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

Herr talman! Jag tackar för denna viktiga belysning av de här frågorna. Det är viktigt att påpeka att väldigt mycket sker just i skolor, för att inte säga förskolor, när det kommer till att utbilda och se till att antisemitismen inte pendlar vidare mellan generationer.

När det kommer till regeringens insatser mot antisemitism har vi presenterat en rad åtgärder, både före den 7 oktober i den nu gällande budgeten och i den kommande budgeten, som nu ligger på riksdagens bord. En del i detta handlar om att göra en stor och bred attitydundersökning gällande antisemitiska influenser och attityder för att titta på varifrån de härleds, var de finns och hur de fungerar, både i det fysiska rummet och i det digitala. Utifrån det avser regeringen att utforma ytterligare åtgärder för att bredda arbetet mot antisemitism.

Anf. 17 Muharrem Demirok (C)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Vi i Centerpartiet välkomnar verkligen regeringens tillskott. Men stödet måste bli långsiktigt och framför allt permanent.

Frågan gällde framför allt hågkomstresor. Centerpartiet har lagt fram ett förslag om att dubbla det anslag som regeringen presenterat, från 6 till 12 miljoner, och framför allt permanenta det så att det inte är tillfälliga pengar. Som det ser ut nu är det tidsbegränsat till 2026. Jag hoppas och vill verkligen tro att regeringen är beredd att både höja och permanenta anslagen för hågkomstresorna, som är så oerhört viktiga och som kan göra ett så oerhört viktigt arbete.

Statsminister Ulf Kristersson har lovat att stärka och skydda judiskt liv i Sverige. Att möjliggöra för fler unga att besöka Förintelsens minnesplatser vore ett steg i rätt riktning. Jag upprepar frågan till statsrådet: Är ni beredda att dubbla anslagen till hågkomstresor och framför allt permanenta dem?

Anf. 18 Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

Herr talman! Återigen: Det är oerhört viktiga insatser vi talar om. Det är också därför regeringen har lagt de här 6 miljarder kronorna i budgeten för 2024-2026. Sedan har regeringen sagt att vi med hjälp av den attitydundersökning som vi avser att göra tillsammans med Forum för levande historia och den utredning om att stärka judiskt liv i Sverige som S-regeringen förtjänstfullt tillsatte och som vi väntar på hoppas kunna arbeta vidare med insatser.

Att det kommer att krävas fler insatser tror jag att alla här inne är överens om. Vilka insatser som kommer att krävas tror jag att vi behöver titta närmare på. Det behöver vi underlag för. Vi behöver prata med de judiska organisationerna om det, och det behöver belysas närmare innan vi fattar beslut i sak.

Anf. 19 Amanda Lind (MP)

Herr talman! Det är viktigt att fördöma antisemitism oavsett var den kommer ifrån. Men minst lika viktigt är att agera för att förändra situationen här och nu.

Just nu har vi en situation i Sveriges skolor där det faller mycket på lärarna och personalen i skolan att hantera den ökade konfliktnivån och de uttryck för antisemitism och rasism som finns. I Malmö har kommunledningen skjutit till 29 miljoner kronor för att stärka konflikthanteringsarbetet och minska antisemitismen.

Under vår tid i regering avsatte vi medel för att Skolverket och Forum för levande historia skulle utveckla verktyg för att kunna jobba systematiskt med att minska antisemitismen.

Min fråga till kulturministern är: Hur agerar regeringen för att ge skolan bättre förutsättningar att möta den antisemitism som vi ser i dag?

Anf. 20 Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

Herr talman! Det är en bred fråga. Den behöver också besvaras med flera olika åtgärder.

Det är naturligt att Forum för levande historia har fått förslag om ytterligare uppgifter i den budget som vi har lagt fram för 2024 och som ligger på riksdagens bord. Där finns bland annat förslag om att Forum ska arbeta med ytterligare förstärkningar av arbetet mot antisemitism. Det ligger däri att möjliggöra för attitydundersökningar och också att titta på övrig rasism, antiziganism och antisemitism för att kunna bedriva ett arbete om det.

Dessutom förstärker regeringen med medel till bland annat Segerstedtinstitutet, som jobbar direkt mot lärare, för att lärare ska få de verktyg som de behöver för att kunna möta detta ute på skolgården och i sina klassrum. Jag har själv stått i de klassrummen. Jag vet hur det är att möta detta. Jag vet också hur svårt det kan vara. Lärarna är verkligen nyckeln. Vi behöver göra insatser för skolan.

Anf. 21 Amanda Lind (MP)

Herr talman! Tack, kulturministern, för svaren!

Det är ett viktigt uppdrag som Forum har fått att genomföra kartläggningen. Det är bra med de förstärkningar som har gjorts. Men jag är övertygad om att det kommer att krävas mer.

Skolverket och Forum för levande historia har lämnat över en delrapport om det uppdrag de fick under vår tid i regering att utveckla just verktygen för hur man i skolan kan jobba för att motverka antisemitism och också andra former av rasism.

Jag undrar hur regeringen tänker jobba vidare konkret för att ge Skolverket och inte minst kommunerna stöd här och nu i den situation som pågår nu på våra skolgårdar. Det är viktigt att agera med kraft och stävja dessa uttryck så snabbt det bara går.

Vi kan inte lämna över ansvaret till kommunerna att lösa det själva. Det är fantastiskt att Malmö har tagit det här initiativet och skjutit till pengar. Jag vet att det sker många viktiga samarbeten runt om landet där man jobbar från kommunen, civilsamhälle och trossamfund för att minska spänningarna. Frågan är: Vad gör regeringen, och är man beredd att göra mer här och nu?

Anf. 22 Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

Herr talman! Regeringen gör en rad olika insatser. Några av dem har jag redan informerat om. Det ligger ännu fler insatser och åtgärder som är presenterade bland annat i budgeten. Vi har dessutom redan nu, i befintlig budget, stärkt arbetet för säkerhetsskyddande åtgärder med 10 miljoner kronor till Judiska Centralrådet.

Det handlar naturligtvis också om att möjliggöra för judiska skolor och förskolor att bedriva sin verksamhet i trygghet och frihet.

När det kommer till skolorna håller jag inte riktigt med ledamoten om att det inte är ett ansvar som ska falla på kommuner. Jag tror att alla behöver bära sitt ansvar i detta. Kommunerna har skolan under sina vingar. De bär ett ansvar i detta. Vi måste jobba tillsammans. Vi kommer inte att komma någon vart om det inte är en gemensam uppgift.

Jag kan bli oroad över utvecklingen som vi har sett inte minst här i Stockholm. Där har man slagit samman arbetet mot antisemitism med arbetet mot övrig rasism. Då förstår man inte särarten.

Anf. 23 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Som många har lyft fram krävs det konkreta åtgärder för att stoppa och motverka den växande antisemitismen som hotar vårt samhälle och vår demokrati.

När den svenska nynazismen under 90-talet växte sig stark i Sverige vidtog dåvarande statsminister Göran Persson flera åtgärder och tog initiativ till en ny myndighet, Forum för levande historia, och till boken Om detta må ni berätta som sändes ut till alla familjer med barn.

Under Stefan Löfvens regering som sedan följde vidtogs en lång rad åtgärder med bland annat ett internationellt toppmöte om Förintelsen, bekämpande av antisemitism, åtgärder för utbildning mot antisemitism, bekämpande av hatbrott, ökad säkerhet och ett museum i Stockholm om Förintelsen som man nu kan besöka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om antisemitismen i Sverige

Herr talman! Det var mycket, men det behöver naturligtvis göras mer. Beskedet härifrån måste vara glasklart. Judar har rätt att känna sig trygga i Sverige.

Kampen för människovärdet får aldrig stanna vid vackra ord. Därför kräver vi socialdemokrater att polisen får i uppdrag att stärka säkerheten vid utsatta arrangemang och institutioner för att på så sätt säkerställa att judiska församlingar och andra judiska organisationer kan bedriva sin verksamhet. Vi vill också se ökade anslag till säkerhetshöjande åtgärder för judiska och andra organisationer inom civilsamhället.

Vi menar att skolans arbete bör stärkas för att motverka antisemitism och att resurserna till hågkomstresor bör fördubblas. Det är konkreta åtgärder som gör skillnad här och nu.

Herr talman! Ett statsbärande parti har ansvar för att samla landet i svåra lägen. Det finns ett ansvar att minska spänningarna nu när kriget mellan terrororganisationen Hamas och Israel skapar svallvågor och konflikter över hela världen. Regeringen och statsministern klarar inte av att axla det ansvaret.

Anf. 24 Alexander Christiansson (SD)

Herr talman! Jag måste ställa en fråga. Det låter som att det har gjorts fantastiskt mycket och att detta är ett problem som har uppstått nu. Regeringen tar det inte på allvar och klarar inte av att bära ansvaret i de här frågorna.

Allvarligt talat: De här tongångarna och attityderna av antisemitism har funnits länge i Sverige. Det är någonting som inte minst mitt parti har varnat för. Jag sitter pratar med mina muslimska vänner. När vi kommer till den här frågan säger vi: Vi kan inte prata om det här om vi ska umgås.

De konspirationer och de attityder mot Israel och det judiska folket som finns i de kulturerna är ett allvarligt problem. I stället för att gå runt den borde vi tala om pudelns kärna. Socialdemokraterna har ett ansvar för den utveckling vi ser just nu. Det borde man ta mer på allvar än att stå här och försöka kritisera den regering som nu är vid makten.

Anf. 25 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Jag tror att jag var väldigt tydlig i mitt anförande. Jag sa precis motsatsen till vad Alexander Christiansson säger, nämligen att det inte är ett nytt problem utan att det är historiskt och att det fortsatt är ett problem.

Däremot är Sverigedemokraternas hållning till antisemitism synnerligen flexibel. Partiet är emot judehat när det passar. Det gäller framför allt om den frågan skulle kunna exploateras för att misstänkliggöra muslimer.

För att inte kretsa som katten kring het gröt, eller hur man uttrycker sig, är det väl inte någon hemlighet att en stor andel av Sverigedemokraternas grundare, det parti som nu utgör regeringsunderlag för moderater, liberaler och kristdemokrater, har sina rötter i nazistiska, fascistiska, rasistiska och odemokratiska sammanhang med ett både välgrundat och väldokumenterat judehat.

Vi kan verkligen konstatera att rötter tyvärr inte är uppryckta. Det är ett problem som en del har uttryckt bara på senaste tiden att judar inte skulle vara svenskar. Det är djupt problematiskt. Alexander Christiansson får gärna utveckla hur han ser på det.

Anf. 26 Alexander Christiansson (SD)

Herr talman! Tack för ett fränt svar på min replik, Lena Hallengren!

Ska vi börja diskutera historia får vi nog ta det i en annan debatt. Jag vet inte om Socialdemokraterna egentligen kommer att känna sig så stolta över den historia de själva har. Jag tänker inte gå ned där. Det är ohederligt mot den debatt som vi just nu har.

När det gäller Sverigedemokraterna stämmer det. Vi har precis tagit fram en vitbok. Du har helt rätt. Det är så. Men det är också så att när det gäller antisemitism är det en fråga som vi i Sverigedemokraterna driver väldigt hårt. Det är någonting som jag själv motionerar om. Det är någonting som jag själv brinner för.

Jag menar att vi har problemet i de attityder som finns där man skanderar slagord mot judar här ute på våra gator och torg. Det är där pudelns kärna är när vi talar om problemet med antisemitismen i dag i Sverige. Det behöver tas på allvar.

Det är både högmodigt och självrättfärdigt att stå och kritisera andra när man själv bär ett så stort ansvar för den här frågan som inte minst Socialdemokraterna gör.

Anf. 27 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Jag är uppriktigt förvånad över Alexander Christianssons påstående att Socialdemokraterna skulle bära ett så stort ansvar för antisemitism. Jag vill säga att alla bär ett ansvar. Alla som lever i det svenska samhället riskerar ju att möta antisemitism och har en skyldighet att protestera, säga ifrån och göra allt de kan för att brotta ned de antisemitiska uppfattningar som finns.Men det är ju inte irrelevant att den regering som i dag leder Sverige styrs av ett parti med rötter i nazismen. Det är svårt att komma ifrån detta. Det är klart att det skickar signaler till judiska församlingar och till det judiska folket i Sverige.

Jag ska inte ställa en till fråga, för Alexander Christiansson har inga repliker kvar. Det är dock klart att jag känner ett stort ansvar för att vi fortsätter det arbete som inte minst Göran Persson och Stefan Löfven gjorde för att se till att uppmärksamma såväl Förintelsen som möjligheten för det judiska folket att leva med judiska traditioner i Sverige i dag.

Anf. 28 Magnus Berntsson (KD)

Herr talman! Den tidigare statsministern Göran Persson, som har prisats för sitt arbete mot antisemitism, uttryckte självkritik i en intervju i Dagens Nyheter för drygt två år sedan. Han menade att antisemitismen hade fått frodas inom hans eget parti. När Persson i artikeln kommenterade SSU i Malmö sa han bland annat att motståndet mot staten Israel hade blivit något som övergått i antisemitism.

Med anledning av detta vill jag fråga ledamoten Hallengren om hon tycker att Socialdemokraterna nu, några år efteråt, har gjort tillräckligt för att motarbeta antisemitismen i det egna partiet och ungdomsförbundet. Kan hon kanske också berätta om några insatser som har gjorts och som andra kan lära sig av?

Anf. 29 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Det är ju fritt tolkat av ledamoten Berntsson vad den tidigare statsministern egentligen menade i denna intervju. Jag tror att Göran Persson är stolt över allt det arbete som just Socialdemokraterna har bedrivit. Vi har bedrivit detta arbete internationellt och här på hemmaplan. Inte minst Göran Persson och Stefan Löfven har som statsministrar verkligen engagerat sig och bidragit på ett sätt som är synnerligen bestående. Det är möjligt att besöka myndigheter och museer, att åka på hågkomstresor och att ta del av de utredningar som vi tillsatte och som snart kommer tillbaka. Jag ser fram emot dessa diskussioner.

Vi är ju väldigt måna om att alla människor har lika värde. Det är mindre relevant vem man är eller var man kommer ifrån. Antisemitism har en särställning, men låt mig skicka med ledamoten Berntsson att det också är väldigt farligt för ett samhälle att låta hat och hot växa i en annan ände, till exempel islamofobi. Det gynnar ingen.

Anf. 30 Magnus Berntsson (KD)

Herr talman! År 2009 tog Max Safir, som överlevde Förintelsen, initiativ till att bjuda in riksdagsledamöter till att följa i hans fotspår under uppväxten i Polen och genom hans öde under Förintelsen. Fram till hans bortgång 2020 genomfördes fem resor med cirka 100 ledamöter. I år arrangerade riksdagsnätverket Minnet av Förintelsen en studieresa till Förintelsens minnesplatser i Polen i Max Safirs anda. Både ledamoten Hallengren och jag själv hade möjlighet att delta i denna resa.

Då jag vet att ledamoten Hallengren är mycket engagerad i riksdagsnätverket, tillsammans med bland andra dess ordförande Mikael Oscarsson, känns det angelägnare än någonsin att fråga ledamoten om hon håller med mig om att det finns anledning att arrangera fler sådana resor redan under innevarande mandatperiod.

Anf. 31 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Det tycker jag absolut att det gör. Jag tycker att det finns skäl för många att inte bara åka på en resa utan också begrunda vad de möter och vilken samhällsförändring vi kanske står inför.

Nu är detta en debatt om antisemitism. Vi får väl återkomma med andra debatter, men rasism och islamofobi är väl inte långt bort när man funderar på vart vi är på väg i dag.

Herr talman! Man ska inte ställa frågor i sitt slutanförande. Jag konstaterar bara att Magnus Berntsson tillhör ett parti som sitter vid regeringsmakten tack vare ett parti som i sin tur är grundat i nazismen. Det går inte att bortse från detta i en debatt som handlar om antisemitism. Jag beklagar det.

Anf. 32 Malin Danielsson (L)

Herr talman! Lena Hallengren citerade tidigare Hédi Frieds ord om att alltid säga ifrån. Det behövs nu mer än på länge.

När man gör det till en stor sak för sitt parti att vara fiende till rasism och antisemitism och upptäcker att fenomenet finns i partiets egna led blir det extra svårt. Men om man inte tar tag i problemet är man en del av problemet.

Därför vill jag fråga Lena Hallengren hur ni med gott samvete kan hålla kvar Jamal El-Haj som representant i utrikesutskottet. Beläggen för hans kopplingar till Amin Abu Rashid var så pass tydliga att han behövde ta en paus, men nu får vi inga besked från Magdalena Andersson. Varför då? Varför säger ni inte ifrån nu?

Anf. 33 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Detta är ju en debatt om antisemitismen i Sverige. Den växer. Det judiska folket känner sig inte bara tillbakapressat utan hotat. Vi har hört vittnesmål från talarstolen om barn som inte vågar tala hebreiska, som inte vågar bära davidsstjärnan och som inte vågar gå till skolan. Vi har hört om synagogor som inte vågar hålla sina gudstjänster utan polisbeskydd.

Detta är lite magstarkt, måste jag säga, av Liberalerna, som är ett parti för frihet och som väl också, om jag inte minns fel, var det parti som skulle hålla Sverigedemokraterna stången och som skulle vara väldigt tydligt med de röda linjerna. Det är väl inte riktigt det vi ser av Liberalerna i dag. Jag skulle välkomna lite mer ryggrad.

Anf. 34 Malin Danielsson (L)

Herr talman! Alla partier har ett ansvar för att rensa upp i de egna leden när antisemitism förekommer. Detta är ett krav som jag ställer på samtliga partier.

Mitt hjärta som mamma blöder för de barn i Gaza och i Israel som behöver uppleva det helvete som de genomgår utifrån det krig som Hamas har startat. Men att försvara Jamal El-Haj på det sätt som Socialdemokraterna gör när han bokstavligt talat har kramat om en häktad terrorfinansiär på en konferens som vår Palestinaambassadör i Sverige kallar för en Hamaskonferens är väl magstarkt. Samtidigt kallar man Fatah, som har en väpnad gren som har deltagit i massakrer mot judar och som är terrorklassad av EU, för sitt systerparti.

Be inte oss att ta ansvar för andra partiers agerande, Lena Hallengren! Ta ansvar för ert parti! Vi behöver er i kampen mot antisemitism – inte på andra sidan. Det är ni som behöver säga ifrån.

Anf. 35 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Jag konstaterar att det är en lek i ett väldigt allvarligt läge att försöka kleta begrepp på partier som definitivt inte är – i detta fall – antisemitiska. Hur kan Malin Danielsson stå i den här talarstolen och påstå att Socialdemokraterna skulle vara ett antisemitiskt parti och peka ut enskilda ledamöter? Jag pekar inte ut en specifik ledamot i det här läget. Jag talar inte om att någon i ett annat parti är antisemit.

Vi ska naturligtvis arbeta vidare för alla människors lika värde. Det vore dock välkommet om Liberalerna och Malin Danielsson, liksom alla andra i denna kammare, kunde se att det finns civila offer på båda sidor och att detta är en svår fråga men att vi naturligtvis drar en väldigt skarp linje när det handlar om antisemitism eller islamofobi.

Anf. 36 Alexander Christiansson (SD)

Herr talman! Detta är häpnadsväckande. Det skulle vara intressant att veta vilka röda linjer Liberalerna skulle dra mot oss som har med antisemitism att göra.

Om vi någonsin ska komma till rätta med antisemitismen är det viktigt att vi är tydliga med var problemen kommer ifrån. Annars kommer vi aldrig att ha en chans att med kraft slå tillbaka mot dessa organisationer och de attityder som finns i samhället.

Det finns många rapporter som görs årligen där man undersöker vilka grupper som antisemitismen kommer ifrån. Jewish Studies sammanfattar rapporten från FRA, European Union Agency for Fundamental Rights, så här:

Muslimer med extrema åsikter står för 51 procent av hot och hat mot svenska judar i dag i Sverige. Vänsterextrema grupper står för 25 procent av hot och hat mot judiska grupper i Sverige. Högerextrema står för 5 procent av hot och hat mot judiska grupper i Sverige.

Det finns många andra rapporter som visar på exakt samma trender.

Med detta sagt är det väldigt viktigt att understryka att all form av antisemitism ska bekämpas. Det är ingen diskussion om den saken. Men om man hela tiden går runt elefanten i rummet är det svårt att hitta en enhet.

Kan vi vara överens om att det stora problemet kommer från attityder hos människor som vuxit upp i länder med konspirationsteorier och antisemitiska delar som har präglat kulturen? Kan vi vara överens om att vänsterns kamp mot det man kallar för förtryckaren legitimerar och skapar antisemitism? Kan vi vara överens om att högerextrema konspirationsteorier om judar göder ett hat mot den judiska gruppen? Kan vi vara överens om att grupper som skanderar “Krossa sionismen” på torgen också legitimerar antisemitismen? Kan vi vara överens om att det är problematiskt att en politiker besöker ett Hamasmöte och på bild öppenhjärtigt kramar om en Hamasledare?

Om vi kan vara överens om dessa saker har vi en chans att faktiskt komma överens om hur vi ska bryta antisemitismen i Sverige?

Anf. 37 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Nu tyckte jag att Alexander Christiansson, sverigedemokrat, stod i talarstolen och sa att detta var ett importerat problem. Eller hörde jag fel? Antisemitism är inget importerat problem. Det finns i Sverige. Det har funnits i Sverige under en lång tid. Det finns i hela världen.

Att detta kommer från en företrädare för ett parti som är grundat i Vitt ariskt motstånd, Bevara Sverige svenskt och nynazism är magstarkt. Jag måste säga det. Försök inte, med den bakgrunden, kleta antisemitism på socialdemokratin!

Eftersom ni nu styr regeringen skulle Alexander Christiansson däremot kunna få svara på: Hur agerar ni för att stoppa antisemitism och andra former av hot och hat som nu splittrar vårt land?

Anf. 38 Alexander Christiansson (SD)

Herr talman! Jag tackar för frågan. Det är helt korrekt av Lena Hallengren att beskriva antisemitismen som ett problem som har funnits i Sverige under en väldigt lång tid, förmodligen i tusentals år. Jag skulle vilja påstå att det har funnits antisemitism nästan så länge som vi har funnits här. Den judiska gruppen är en grupp som är utsatt, och den har alltid varit det. Det vet också Lena Hallengren eftersom Socialdemokraterna redan tidigt på 1900-talet var en del av den rörelsen själva.

Sedan gäller det Sverigedemokraternas historia. Ja, vi hade företrädare i vårt parti som hade den typen av åsikter. Jag beklagar det. Det är något som jag själv inte är stolt över. Men Sverigedemokraterna 2023 har ingenting med antisemitism att göra. Vi driver inte några sådana frågor. Vi har inga intressen som har med antisemitism att göra. Det är motsatsen, skulle jag vilja påstå.

Det är precis så: Det finns attityder hos människor som kommer från Mellanöstern. Är inte ledamoten Lena Hallengren medveten om det har vi ett ännu större problem än det vi nu står och pratar om.

Anf. 39 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Det är väl inte bara Sverigedemokraternas historia, utan det är i allra högsta grad här och nu. Det finns ju diskussioner bland ledamöter med olika framstående positioner där man resonerar kring om judar kan vara svenskar. Det är väl i alla fall inte något som gynnar den debatt som vi försöker föra för att mota antisemitismen.

Israels ambassadör vill inte ha kontakt med Sverigedemokraterna. Jag har åtminstone så här långt förstått att det beror på just det som jag har beskrivit. Jag vet inte om Alexander Christiansson har några nya uppgifter här. Annars stämmer det väl fortfarande.

Men jag vill återkomma till frågan. Ni styr nu regeringen, Alexander Christiansson. Hur agerar Sverigedemokraterna för att stoppa antisemitism och andra former av hot och hat som splittrar vårt land?

Anf. 40 Alexander Christiansson (SD)

Herr talman! Det gällde Sverigedemokraternas politik när det kommer till just minoritetsfrågan. Vi har fem nationella minoriteter i Sverige. Det vi har sagt, och det man säger, är: Tillhör du en nationell minoritet har du en särställning i Sverige. Det har ingenting med medborgarskap eller något sådant att göra. Är man en del av en nationell minoritet har man en särställning, och då är det så. Då är man en svensk jude eller en svensk same eller en svensk finne – eller vad du vill av de fem nationella minoriteterna. Det är viktigt att understryka detta, och det är det vi har pratat om.

Sedan gäller det den importerade delen, som du nämnde. Det är inte jag som säger detta. Det kommer fram i de rapporter som har tagits fram om varifrån antisemitismen kommer. Det är inte Alexander Christianssons åsikter. Rapporterna finns att läsa på nätet. Det är nästan häpnadsväckande att man inte bara kan erkänna detta.

Anf. 41 Amanda Lind (MP)

Herr talman! Det är där problemet ligger, sa Sverigedemokraternas företrädare Alexander Christiansson i ett tidigare replikskifte i denna debatt.

Antisemitism, herr talman, förekommer i flera olika grupper. Det ser olika ut i olika tidsperioder. Brå har i en rapport pekat på att när Israel-Palestina-konflikten blommar upp har det också en tendens att göra att antisemitismen från grupper med rötter i Mellanöstern ökar här i Sverige. Ja, så är det. Men antisemitismen finns mycket bredare än så – i nazismen, i högerextremistiska grupper, i vänsterextremistiska grupper.

Min fråga är: Varför är det så viktigt för Sverigedemokraterna att tona ned de uttrycken för antisemitismen? Hur avser Sverigedemokraterna att agera för att motverka antisemitismen oavsett var den kommer ifrån? Vad tjänar SD på att peka ut just en viss typ av antisemitism och hävda att det är där problemet ligger?

Anf. 42 Alexander Christiansson (SD)

Herr talman! Det är jättebra att den frågan ställs, så att jag kan få klargöra precis vad det är jag menar.

Som jag sa i mitt anförande ska antisemitismen bekämpas oavsett form och oavsett varifrån den kommer – högerextremismen, vänsterextremismen eller islamismen. Varifrån antisemitismen än kommer ska den bekämpas. Det är ingen diskussion om den frågan. Det är klart för mig. Jag går ut i vilket tåg som helst och demonstrerar mot antisemitism. Det gör jag när som helst, vilken dag i veckan som helst.

Vi pratar om undersökningar – alla pekar på samma sak. Det är häpnadsväckande att man går runt elefanten i rummet så mycket som man gör från vänstersidan. Beror det på att man själv kanske har en stor väljarbas som kommer från dessa områden och som har ett stort investerat känslomässigt kapital i den här konflikten och denna fråga? Är det därför man tolererar att det skanderas både det ena och det andra ute på gator och torg? Detta är problematiskt.

Anf. 43 Amanda Lind (MP)

Herr talman! Jag undrar om Alexander Christiansson har hört vad vi har sagt i talarstolen. Från Miljöpartiets sida fördömer vi alla typer av antisemitism oavsett var de kommer ifrån. Jag och andra företrädare har gett många exempel på hur den antisemitism som vi nu ser, som blommar upp, är helt oacceptabel.

Men det är Sverigedemokraterna och Alexander Christiansson som står här och säger att det är exakt en typ av antisemitism som är viktig att bekämpa. Det är där problemet ligger, sa ledamoten. Jag förutsätter att man tar tillbaka det uttalandet i sådant fall.

För mig, herr talman, är det klart och tydligt att vi tar starkt avstånd från alla uttryck av antisemitism. Inget annat parti här har sagt någonting annat. Det är Sverigedemokraterna som väljer att hela tiden peka ut en viss typ av antisemitism som problemet i Sverige. Så är inte fallet.

Emerich Roth och andra förintelseöverlevare har jobbat oförtrutet i decennier med att lyfta problemen med antisemitism och hat mot judar. Det, herr talman, ska vi fortsätta med, oavsett var de kommer ifrån. Jag tycker att det är beklagligt att Sverigedemokraterna agerar som man gör i den här frågan.

Anf. 44 Alexander Christiansson (SD)

Herr talman! Tack, Amanda Lind – då är vi överens! Vi är helt överens om att alla former av antisemitism, oavsett om det kommer från högerhåll, vänsterhåll eller islamister, ska bekämpas och motarbetas. Det sa jag tydligt i mitt förra svar, och jag står fast vid den punkten. Vår politik och min värdegrund lär mig att avsky antisemitism, och jag kommer att stå emot den i alla former som den kommer.

Återigen är det inte jag som säger detta, utan det är forskning och rapporter. Ändå behöver man hela tiden blanda bort korten, vilket gör det väldigt svårt att komma åt kärnan: att vi har så många människor i Sverige i dag som kommer från områden där man vuxit upp med den här typen av idéer. Vi kan ju inte bemöta dem om vi hela tiden ska blanda bort korten och låtsas som om det är ungefär samma från alla håll.

Det är inte så. De som skriker här ute på gatorna är inte högerextremister.

Anf. 45 Ilona Szatmári Waldau (V)

Herr talman! I en rapport för några år sedan konstaterades det att antisemitismen har blivit en plattform genom vilken andra politiska strider kan föras. Det är tyvärr vad vi ser nu. “Antisemitism” och “terrorromantik” är ord som far genom luften, där framför allt företrädare för regeringspartierna anklagar andra för att bidra till både det ena och det andra.

Men vi motverkar inte antisemitismen genom att anklaga varandra för antisemitism där den inte finns. Det göder i stället antisemitismen och rädslan. Vi behöver kraftsamla och arbeta tillsammans. Varken Sveriges judiska befolkning eller den muslimska förtjänar att bli ett slagfält för politiskt käbbel.

En undersökning från Brå visar att antisemitiska hatbrott ofta inte anmäls, bland annat för att processen är svår, krånglig och tröttsam och för att anmälda antisemitiska hatbrott sällan leder till fällande domar. En hel del har gjorts sedan Brås rapport kom 2019, men det finns också mycket kvar att göra. Därför har Vänsterpartiet lagt fram flera förslag på hur arbetet mot hatbrott ska kunna stärkas, och i vår motion om arbetet mot rasism tar vi särskilt upp antisemitismen i Sverige.

Vi måste tillsammans göra vad vi kan för att en gång för alla få bort antisemitismen och antijudiska föreställningar i Sverige. Jag borde inte tveka att stå här i talarstolen inför svenska folket och prata om min judiska bakgrund. Rädslan för att drabbas av antisemitism och hatbrott höll på att tysta mig. Men även om rädslan finns där är jag stolt och försöker omfamna så mycket jag kan av den judiska historia som är min. Varken jag eller de som definierar sig som judar ska behöva dölja sin judiskhet, sin davidsstjärna, sin kippa eller vara rädda och otrygga i skolan.

Vi behöver ta krafttag nu, tillsammans.

Anf. 46 Muharrem Demirok (C)

Herr talman! Hoten och hatet som judar i Sverige nu upplever är fruktansvärt och helt oacceptabelt. Judiska barn vågar inte gå till skolan. Hårdbevakade synagogor liknar mer belägrade platser än platser för gudstjänst. Detta är ovärdigt det öppna Sverige som vi alla värnar.

Antisemitismen är dock inget nytt problem. Den har djupa rötter i Sverige och i Europa. Den har funnits länge. Antisemitismen har också rötter i det parti som nu håller i taktpinnen och som regeringen varje dag väljer att luta sig emot.

Statsminister Ulf Kristersson har lovat att skydda judiskt liv i Sverige. Det förpliktar. Men vi ser också tyvärr att minnesceremonin för novemberpogromen fick ställas in i Malmö i år, eftersom säkerheten inte kunde garanteras. Det här är ett monumentalt misslyckande för oss alla och får inte upprepas.

Centerpartiet har aviserat att vi vill dubbla och permanenta stödet till hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser. Vi vill skärpa samhällsintroduktionen för nyanlända med utökat fokus på antisemitism. Vi vill öka anslaget till Forum för levande historia för att säkerställa mer fortbildning för personal i förskola och skola. Vi vill också stärka skolans undervisning om Förintelsen. Men mer måste till.

Jag vill tacka Liberalerna för den här särskilda debatten om antisemitism i Sverige. Det har varit en värdefull debatt. Jag önskar av hela mitt hjärta att den inte hade behövts. Men mest av allt önskar jag nu att alla stora ord kan följas av handling så att vi kan stå här tillsammans och säga att antisemitismen inte har någon plats i Sverige och att vi var de som såg till att den inte fick plats.

Anf. 47 Magnus Berntsson (KD)

Herr talman! Antisemitismens fula tryne visar sig igen, inte bara i Mellanöstern utan även i Sverige. I Malmö har vi sett hur en israelisk flagga bränts utanför synagogan, och den judiska församlingen har känts sig nödgad att ställa in minnesstunden för Kristallnatten. I Gamlestaden i min hemstad Göteborg har det skrivits “Döda judar” på väggar, och en del rektorer i Göteborg är chockerade över hur situationen har påverkan i klassrummen. Tyvärr finns fler exempel. Det är därför inte konstigt att det finns barn som inte vågar gå till skolan.

Regeringen har avsatt betydligt mer resurser än vad som tidigare gjorts för att skydda synagogor, judiska skolor och andra institutioner så att man ska kunna leva ett aktivt och tryggt judiskt liv i Sverige. Vi kristdemokrater vill även återlansera boken Om detta må ni berätta. Den behöver dessutom uppdateras med en särskild del om hur antisemitismen drabbar judar i Sverige i dag och hur den moderna antisemitismen har slagit rot i Sverige.

Vi behöver ta den här diskussionen en gång till. Vi måste utbilda alla unga och även deras föräldrar. Jag vill återge vad talmannen i Knesset, Amir Ohana, sa när jag träffade honom: Jag har aldrig använt termen “förintelse” om något annat än just Förintelsen i hela mitt liv. Men den 7 oktober fick vi uppleva en dag av förintelse.

Herr talman! Jag tror att vi alla har uttryckt orden “aldrig mer”. Men vi har misslyckats. Vi får aldrig misslyckas igen.

Anf. 48 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Jag lyssnade på Magnus Berntssons anförande när han beskrev att det nu har gjorts så stora satsningar av regeringen. Jag drar mig till minnes att bland det första som hände i budgeten för 2023 var att man tog tillbaka pengarna för hågkomstresor. Svenska kommittén mot antisemitism blev oerhört besviken. Det var ett ramaskri i hela den judiska communityn över att man faktiskt inte såg antisemitismen, som det ju handlar om.

Nu har det lagts tillbaka lite pengar. Men vad har man gjort för ytterligare åtgärder? Det är svårt att utläsa i budgeten.

Anf. 49 Magnus Berntsson (KD)

Herr talman! Jag är väldigt glad över att resurserna har lagts tillbaka vad gäller hågkomstresor. Men det är ju betydligt fler som är med och finansierar dessa resor. När det gäller skolor som har ett kommunalt huvudmannaskap är det viktigt att kommunen är med och finansierar i den delen också.

Regeringen har gjort mycket både innan och efter den 7 oktober, inte minst vad gäller skydd för judiska institutioner. Det har, tyvärr, varit nödvändigt, och det är tragiskt att det behövs.

Nu fick vi höra från kulturministern att efter det att attitydundersökningen är färdig och att rapporten från den utredning som har nämnts är färdig kommer fler åtgärder att behövas. Det är jag övertygad om.

Anf. 50 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Jag är lite nyfiken på vad regeringen förväntar sig av den stora attitydundersökningen för att vidta fler åtgärder. Vi vet att antisemitismen ökade med 50 procent i oktober, och bara det manar väl till att förslag borde läggas fram och resurser plockas fram.

Nu hörde jag ledamoten Berntsson säga att man lade tillbaka pengar. Det var alltså inte så mycket satsningar utan man lade tillbaka pengar som man först hade tagit bort från hågkomstresorna. Sedan skulle fler bidra, nämligen kommunerna.

Jag tänkte att Magnus Berntsson i sitt sista inlägg skulle få vara positiv och berömma Malmö, som har lagt 29 miljoner för att se till att man i skolorna har möjlighet att samtala om något som är svårt för många lärare, nämligen antisemitism. Det är en satsning som specifikt Malmö kommun har gjort. Tänk om alla kommuner gjorde som Malmö!

Anf. 51 Magnus Berntsson (KD)

Herr talman! Tyvärr är det efter ett sent uppvaknande från Malmö kommuns sida som man nu gör satsningar, men jag välkomnar dem å det varmaste. I just de satsningarna är Malmö ett föredöme. Jag hoppas att även många andra kommuner agerar i frågan om hågkomstresor.

Men det finns också många andra sätt att agera. Det finns andra kommuner som är föredömen i hur det gäller att arbeta för att man ska känna sig trygg i att leva ett aktivt och rikt judiskt liv. Och det finns många goda exempel där vi kan lära av varandra, men tyvärr har utvecklingen länge gått åt fel håll.

Jag tycker att det är viktigt att vi här i dag så tydligt slår fast att vi verkligen vill att man ska kunna leva ett aktivt och rikt judiskt liv i Sverige, inte bara nu utan även i framtiden.

Anf. 52 Amanda Lind (MP)

Herr talman! Förintelseöverlevaren Emerich Roth, som oförtrutet arbetade mot antisemitismen i Sverige, lyfte ständigt upp vikten av bildning, vikten av kunskap och vikten av att inte ge upp dialogen, oavsett vilka uppfattningar eleverna han mötte i klassrummen landet runt kom in med.

Vi måste se, herr talman, att botemedlet mot antisemitism är just bildning. Det är ett långsiktigt arbete, och det kräver målmedvetenhet och uthållighet. Jag är stolt över att vi under min tid i S-MP-regeringen tog en bred rad av initiativ just för att öka kunskapen och stärka arbetet mot antisemitismen. Det var satsningar på hågkomstresor, inrättandet av ett museum till hågkomst av Förintelsen, insättandet av Utredningen om en nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige och mycket mer.

Herr talman! Nu är det avgörande att vi kan få till den breda samlingen för att stärka judiskt liv i Sverige och genomföra fler insatser för att motverka antisemitism, varifrån den än kommer.

Från Miljöpartiets sida vill jag särskilt nämna att vi behöver stärka hatbrottsarbetet och polisens möjligheter att utreda de brott som begås. Vi behöver resurssätta det förebyggande arbetet och göra mer i skolan. Det är avgörande att när den utredning om judiskt liv som vi tillsatte presenteras också insatserna resurssätts så att det blir en förändring på riktigt.

I Sverige ska det självklart gå att leva som jude – fritt. Man ska aldrig behöva dölja sin davidsstjärna eller vara rädd att gå till skolan eller jobbet. I ett arbete framåt krävs att regeringen visar ett nationellt ledarskap för att få en bred förankring för de åtgärder som behövs. Självklart ska man kunna leva ett fritt liv i Sverige som jude utan att mötas av antisemitism.

Anf. 53 Malin Danielsson (L)

Herr talman! När jag gick på gymnasiet marscherade nynazister på våra gator. Skinnskallar hetsade till hat och våld. Förintelsen förnekades, och antisemitismen spred sig. Jag gick i fackeltåg tillsammans med representanter för arbetarrörelsen. Det var viktigt att tillsammans markera mot antisemitismen. Det tyckte vi alla.

Göran Persson lade grunden till Forum för levande historias arbete mot extremism och skickade ut boken Om detta må ni berätta. Det var en bok om Förintelsen till svenska skolelever 1998.

Tyvärr behöver vi fackeltågen än i dag, och tyvärr må vi också berätta om pogromen den 7 oktober. Vi behöver att krafttag tas mot antisemitism från såväl regeringen som Socialdemokraterna och alla andra partier. Jag vägrar tro att Socialdemokraterna har deklarerat “aldrig mer” så länge att de har blivit döva för innebörden i budskapet. De fina orden får inte bli bara fina ord. De behöver bli till handling, även när grupperingar från vänster väljer att förminska Hamas barbari och gömma sin antisemitism bakom ett engagemang för Palestina. Vi måste kunna fördöma antisemitism utan några “men”.

Jag välkomnar den uppslutning jag ser här i dag. Den behövs. Låt oss nu gå härifrån tillsammans och gemensamt stå upp för rätten till judiskt liv i Sverige och stå upp mot antisemitism.

Herr talman! Denna november vill jag att vi ska visa judarna att de inte står ensamma, så som de gjorde 1938. Hatet måste tryckas tillbaka, oavsett vem som sprider det.

Anf. 54 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Jag kunde nästan ha tryckt på instämmerknappen under första halvan av Malin Danielssons inlägg när hon beskrev början av 90talet med stöveltrampen och fackeltågen och vidare att den socialdemokratiske statsministern Göran Persson tog initiativ i precis rätt riktning. Vi behöver mycket mer av detta.

Det är däremot svårt med den dubbelmoral som Liberalerna kör med. Man försöker vara liberal mot allt som Sverigedemokraterna står för och samtidigt samarbeta med dem. Eller som Johan Pehrson har sagt, nämligen att Åkesson kan lita på Liberalerna. Och det är det jag är orolig för. Jag undrar vad Malin Danielsson och Liberalerna vill göra för att minska antisemitism, islamofobi och rasism, som faktiskt splittrar vårt samhälle, och som skulle kunna få ett brett stöd i kammaren.

Anf. 55 Malin Danielsson (L)

Herr talman! Jag tackar för frågan, Lena Hallengren.

Jag förstår att det finns en besvikelse i att vi inte röstade fram ert parti till statsministerposten den här gången. Men att lägga ett ansvar på oss för vad andra partier gör är lite väl magstarkt. Vi måste hålla oss förankrade i verkligheten och vad som har hänt den senaste tiden och tala klarspråk om den antisemitism som vi ser på våra gator och torg i dag.

I regeringen har vi tagit initiativ. Vi har startat en tvärdepartemental arbetsgrupp med statssekreterare för samtliga regeringspartier. Vi har lagt ytterligare 10 miljoner kronor till Judiska Centralrådet. Vår utbildningsminister presenterade nyligen en tredubbling till Segerstedtinstitutet, som på 90-talet framgångsrikt arbetade mot antisemitism och kommer att vara framgångsrik även den här gången.

Anf. 56 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Jag är inte extra besviken på Liberalerna, men jag tror att väljarna är besvikna på Liberalernas val. Det är åtminstone så det ser ut i opinionen.

Nu har Malin Danielsson beskrivit att det har inrättats interdepartementala statssekreterargrupper. Jag tycker mycket om interdepartementala statssekreterargrupper som ska jobba fram olika förslag. Men det är inte riktigt radikalt, och det är inte det som minskar antisemitismen. Det är inte det som gör att fler kan göra en hågkomstresa.

Jag tänker att jag i sista replikskiftet kan få höra lite mer hur antisemitism, islamofobi och rasism i olika former motarbetas. Vad har regeringen på dagordningen?

Anf. 57 Malin Danielsson (L)

Herr talman! Ministern med flera har redogjort tydligt för vad vi gör här och nu. Vi kommer att behöva göra mycket mer framöver. Det vi ser just nu är en uppblossande antisemitism som tar sig extrema uttryck i vårt land, men när den uppblossningen har lagt sig kommer vi att behöva jobba långsiktigt och grundligt. Det arbetet kommer vi framför allt att behöva göra i skolan.

Jag pratade med en mormor i går som åkte 100 mil den 13 oktober för att vara med och vakta den judiska skolan ifall en attack kommer att hända.

Vi behöver stå upp för de personer, de elever, som i dag inte vågar stå upp för vilka de är. Det är ett långsiktigt arbete. Det behöver vi göra tillsammans, och skolan är nyckeln i det arbetet.

Anf. 58 Ilona Szatmári Waldau (V)

Herr talman! Jag vill passa på att tacka Liberalerna för initiativet till denna viktiga debatt; det var något som inte kom med i mitt huvudanförande.

Men i denna viktiga debatt måste jag ändå fråga hur Malin Danielsson ser på samarbete med ett parti som grundades av nazister. Jag tycker inte att vi fått något riktigt svar på det.

Det är ett parti som har en ordförande i den svenska delegationen för OSSE, vilket regeringen då tillåter, som menar att man inte kan vara jude och svensk samtidigt.

Man samarbetar med ett parti vars nuvarande ekonomisk-politiska talesperson fastnade på video där han skrattade glatt när han berättade hur hans förra arbetskamrater, som var öppna nazister, sparkade på döda får och låtsades att de var judar.

Hur rimmar det här med Liberalernas engagemang mot antisemitism?

Anf. 59 Malin Danielsson (L)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Alla har ett ansvar för sitt eget parti. Vi liberaler tar ansvar för vårt parti och för våra ledamöter. Om våra ledamöter begår övertramp, om våra ledamöter eller medlemmar skiljer på folk och folk, tar vi tag i det direkt.

Det är inte okej att göra skillnad på olika människor. Alla har samma värde. Den diskussionen har vi tagit i hundra år, och vi kommer att fortsatta ta den i hundra år till oavsett var fördomarna kommer ifrån, oavsett om de kläs i antisemitism eller om de kläs i islamofobi. Det är vårt svar på hur vi kommer att agera fortsatt.

Däremot ser jag i Vänsterpartiets uttalanden att man smetar ihop allting. Man sätter likhetstecken mellan antisemitism och islamofobi. Det skulle jag vilja att ledamoten svarar på. Ser ni inte skillnad på de här två företeelserna?

Anf. 60 Ilona Szatmári Waldau (V)

Herr talman! Jag ska börja med frågan som jag fick. Jo, Vänsterpartiet ser skillnad på det. Men vi ser också att samtidigt som vi har en ökande antisemitism har vi en ökande islamofobi i Sverige. Vi måste ta tag i båda, för som jag sa i mitt anförande är det ingen som vinner på att vi ställer de här grupperna mot varandra. Vi vinner på att bli av med antisemitismen och rasismen och islamofobin.

Jag noterar också att Malin Danielsson säger att ett parti har ansvar för sitt eget parti och sina egna medlemmar och inte för andra partier. Men jag menar att man också måste ta ansvar för vilka partier man samarbetar med. Det fanns en tid när Liberalerna gjorde det, när man tog ansvar för vilka partier man samarbetade med. Men den tiden är förbi, så jag tycker att Malin Danielsson här försöker smita från ansvar för vilken regering och vilka samarbetspartner partiet har valt.

Anf. 61 Malin Danielsson (L)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågeställningen!

Jag tycker inte att vi smiter från något ansvar. Jag tycker att vi har stått upp mot antisemitism, mot islamofobi och mot rasism genom tiderna och alltid.

Jag blev nyligen ifrågasatt av en annan av ledamöterna i rummet för att jag pekade på en riksdagsledamot i kammaren som har täta kopplingar till Hamas. Det skulle jag inte “smeta på” någon annan. Jag uppskattar om jag inte blir påsmetad ett annat partis åsikter.

Vi har tagit ansvar för Sverige. Vi tar ansvar för judiskt liv i Sverige genom att skjuta till pengar till Segerstedtinstitutet, till de judiska institutionerna och till arbetet mot antisemitism. Det gör vi i en regering som vi är stolta över.

Jag tänker inte ställa frågan till ledamoten hur hon tänker agera när hennes samarbetspartier har interna problem. Jag hoppas att hon inte gör det fortsatt till oss heller.

Anf. 62 Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka för en mestadels god debatt om antisemitismen i Sverige. Det är gott att höra att det finns stor, bred och blocköverskridande enighet om att detta vidriga uttryck för hot och hat inte har någon plats i vårt land.

Men jag noterar också en annan sak: Inte ens när det är just antisemitism som är ämnet för dagen kan vi hålla oss till det. Vi måste också prata om andra typer av rasism. Men det omvända gäller aldrig. Det är intressant, tycker jag. Ibland verkar det lättare att peka finger åt andra än att orka se och våga bära sitt eget ansvar.

Jag är stolt över vad den här regeringen gör. Jag är stolt över att vi är fyra partier som har presenterat ett mycket kraftfullt långsiktigt paket för att stötta den judiska minoriteten i det här läget i full enighet om det stora behov som finns, i dag men också i morgon.

Den särskilda debatten var härmed avslutad.

Content – Innehåll

Our editorial comments – Stockholm Nyheter

G7 SECTION:

G7 Heads of State and Government Summit under the German Presidency 2022 took place 

G7 Heads of State and Government Summit under the German G7 Presidency 2022 took place in Castle Elmau at Schloss Elmau in the Bavarian Alps on 26-28 June. The 7+2 heads of the world’s most advanced economies gathered in Castle Elmau and discussed many global issues including foreign and security policy issues, the fight for democracy, the situation in Ukraine, climate change, the coronavirus pandemic as well as Russia’s war of aggression against Ukraine and its consequences.

The 7th Summit hosted by Germany

The annual G7 June three-day Summit is a global event that usually highlights the accomplishments of every G7 Presidency. This year’s Summit took place in the same idyllic place as that of June G7 Summit 2015 when Germany last held the Presidency. This year’s Summit is the 7th Summit hosted by Germany. The first time was in 1978 and the Summit was held then in Bonn. The G7 Heads of State and Government June Summit is a major annual event that every G7 Presidency has to host.

Nations in the G7 – Group of Seven plus two – 7+2

The G7 consists of Germany, France, the United Kingdom, Italy, Japan, Canada, and the USA. Also part of the group are the Presidents of The European Union – The European Commission and The European Council. The G7 Presidency rotates between members on an annual basis. The G7 leaders are President Joe Biden, President of the United States, Fumio Kishida, prime minister of Japan, Ursula von der Leyen, president of the European Commission, Charles Michel, president of the European Council, Mario Draghi, prime minister of Italy, Justin Trudeau, prime minister of Canada, Emmanuel Macron, President of France, Boris Johnson, Prime Minister of the United Kingdom, and the German Chancellor Olaf Scholz, the host.

Germany took over the G7 Presidency from the UK

Germany has held the G7 Presidency since 1 January 2022 after taking over from the UK on that date.  As Germany took over the G7 Presidency at the beginning of 2022, the German leader talked about “a responsible task in challenging times.”

Japan will take over from Germany in 2023.

On 1 January 2023 Japan will take over the G7 Presidency from Germany. That means Germany will be succeeded by Japan on that date in January 2023.

How G8 became the G7: 8 minus 1; The other leaders threw out Putin

The G7 used to be the G-8. At that time, it included all the present members plus Russia. But after Russia invaded and seized Ukraine’s Crimea Peninsula in 2014, Russia and its leader Putin, were booted from the group. So G8 became G7.

Germany´s plan for the 2022 Presidency

With the challenging times in mind, the German G7 Presidency planned for five main principles under its leadership: among them to build a better future by staying stronger together with an economic stability and a sustainable planet. The five principles are outlined below in what they call Progress towards an equitable world.

The joke about Putin at the G7 Summit

At one of the working lunches of the summit, Prime Minister Johnson and Prime Minister Trudeau joked about how they could be tougher than Putin.

– We’re going to get the bare-chested horseback riding display, Trudeau said referring to Putin’s frequent displays of himself outdoors, often without shirt, and on horseback.

Putin´s Mentality is a Primitive one

The joke was important because the image of a bare-chested Putin on horseback projects the mind of someone still in a primitive state of mind, whose image of being a powerful leader is not different from the time of the crusaders when men projected their power on horses, and a period the sword-wielding knights of European history. It was a brutish time and men with brutal thinking ruled the world. In fact, it was a more primitive period. And that is sad; because in an age of space travel, human rights, freedom, and democracy, it is really pathetic that the leader of one of the most important countries in the world, such as Russia is, is living in this back-ward brutal mindedness. To ride on horses, bare-chested, to show that you are a powerful leader, is actually projects the opposite – unintelligence, backward-thinking, dark-ages-mentality. The invasion of Ukraine vwithout regard for international law etcetera is a confirmation the dark-age-mebtality.

Another Russian leader with a modern mind and 21st century mentality

One really hopes that Russin can get another leader who is not living in the age-of-horses-mentality. We need a Russia that is in the 21st century after Christ – not a Russian Federation whose is still living in a primitive state of mind – a world of knights on horses.

Germany set itself many goals

Many of the goals Germany set itself at the beginning of the year had gained even greater urgency in view of the changed global situation, Chancellor Scholz said at the Global Solutions Summit towards the end of March, referring to the Russian aggression against Ukraine.

G7 nations – playing a pioneering climate role

In preparation for the 26-28 June 2022 G7 Summit, the German Presidency 2022 decided that G7 nations´ should play a pioneering and leadership role in climate

–  We will make the most of our G7 Presidency to ensure this group of states takes on a pioneering climate role in the pursuit of climate neutrality and an equitable world, Federal Chancellor Olaf Scholz said, as his country took over the G7 Presidency.

The motto – “Progress towards an equitable world”

One of the things the Germany has been able to point out as the progress it has made during the German Presidency is what they have called: “Progress towards an equitable world”.  From the onset, they pointed out that “Progress towards an equitable world” was a goal of their German G7 Presidency. They set it as thheir motto and planned for it to culminate in the Summit 26 -28 June 2022. But when Germany took over the G7 Presidency at the beginning of 2022, no one suspected the events that have taken place – the Russian invasion of Ukraine on 24 February 2022. The G7 agree that Russia’s war of aggression against Ukraine changed everything and has put the global peace order at risk.

Flags of the G7 countries – “United for Ukraine“

In the G7 German Presidency, they had a slogan that read: “Partners Stand Together – United for Ukraine” During this period ot its Presidency, Germany has clearly held that “might is right philosopy does not and cannot create an equitable world.” 

– When a powerful nation like the Russian Federation overruns a smaller and less powerful nation because it can, it is wrong, The German G7 Presidency said.

Statement issued by the EU Commission

On the 26 of June 2022, as the Summit got underway, the EU Commission issued a statement that said:

– We will stand with Ukraine for as long as it takes. The negative global impact of Russia’s war will be front and centre of our exchanges at the G7. We will focus on energy security of supply. We will also discuss how we can best tackle price increases without compromising on our climate goals.

European security and Energy issues

– As a country, we have already set the tables: we invest massively in our security, fulfill the promise of German security responsibility for urope, become energy independent from Russia and – climate change, Chancellor Olaf Scholz said

Under G7 German Presidency, and following Russia’s attack on Ukraine, the G7 focused on a “broad global alliance for peace and the rule of law”. The G7 nations hav come closer together than ever before, the Federal Chancellor Olaf Scholz stressed at the Global Solutions Summit in Berlin.

– Germany intends to use this solidarity during its G7 presidency in order to tackle other urgent global challenges such as the climate crisis and the fight against the pandemic.

Broad global alliance for peace, democracy and the rule of law

DEMOCRACY – Democracy needs civil society perspectives.

Some of the points that the G7 Presidency has tried to draw everyone’s attention to is the idea that viable flourishing and real democracy needs civil society perspectives. Speaking in a video address to the civil society stakeholders and organisations involved in the G7 process, on one of the many important occasions, Federal Chancellor Scholz said speaking to civil societies:

– We need your independent expertise, your advice – and indeed your constructive criticism, Chancellor Scholz Said.

Meetings with various G7 Engagement Groups

In the run-up to the Summit, starting in the month of May, the G7 Presidency held meetings with various G7 Engagement Groups. The groups represent the interests of young people, women, trade unions, business, academia, think-tanks, and non-governmental organisations.

– In this way it will be possible to develop proposals that are multi-faceted and enjoy broad approval. Democracy needs the civil society perspective,” he said

Democracy is the single best path

Speaking about democracy, G7 leaders said:

– When our democracies work together, they provide the single best path to deliver results for all people.

Coronavirus pandemic: Covid-19

Referring to Covid-19, the leaders said that they have identified local vaccine production and a better preparedness as keys to fight Covid-19. President Michel revealed that the EU repurposed €300 million from vaccine purchase to support vaccination.

Remarks of WHO Director-General at the G7 Leaders Summit

The Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus, Director-General of the World Health Organisation WHO gave a short speech at the Summit on COVID-19 etcetera

Chancellor Scholz,
Excellencies,

Dear colleagues and friends,
Deaths from COVID-19 are thankfully declining. But this pandemic is not finished.
And at the same time, we face war, famine, and the growing threat of climate change.
These concurrent crises are disrupting health systems, weakening populations, and creating fertile ground for new disease outbreaks.

We must learn the lessons of this pandemic.
Shared threats require a shared response. The commitments made in this summit on climate, health, food security, and violent conflict come at a critical time.
The G7 Pact for Pandemic Readiness, with its support for collective surveillance, predictable rapid response, and prompt, equitable access to life-saving tools, will help further the goals of the international accord or treaty on pandemic prevention, preparedness and response.

This accord, now being negotiated, frames the recommendations in WHO’s proposal for the new global health architecture, which is built on the pillars of:
Coherent, inclusive and accountable governance;
Systems and tools to prevent, detect and respond rapidly to health emergencies;
Stronger domestic and international health financing;
And an empowered WHO, as the world’s leading public health agency, that can respond promptly to emergencies.

Along with COVID, other global crises keep coming. With the imminent invasion of Ukraine by Russia, WHO pre-positioned supplies, so we were the first humanitarian organization to reach Kyiv with new medical supplies.
We delivered nearly 600 metric tonnes of supplies to the hardest hit areas, including 20 ambulances, and hospital generators.

In closing, I will leave you with five priorities:
First, that the new Financial Intermediary Fund be sustainably funded, with WHO playing a central role;
Second, I urge you to fully support the new legally-binding accord on pandemic preparedness;
Third, to support local production for medicines, tests and vaccines for COVID, tuberculosis, malaria, HIV, NCDs, and other diseases. Local production is critical for equitable access to life-saving tools.
Fourth, to meet the Paris goals for climate and clean energy. This could help to cut seven million preventable deaths from pollution every year.
And fifth, to fully fund the Global Appeal for Health Emergency Response operations, which includes Ukraine and other crises, and to end the pandemic.

In closing, my thanks to our hosts, Chancellor Scholz and all G7 members for your leadership in these difficult times, where major crises have converged.
As the song said, today is difficult, but tomorrow there will be sunshine.
I thank you.

United against Russian invasion of Ukraine

The G7 leaders showed they are united against Russian President Vladimir Putin’s invasion of Ukraine while they discussed ways to minimize the war’s effect on rising global food and energy costs.

European security and Energy issues

– As a country, we have already set the tables: we invest massively in our security, fulfill the promise of German security responsibility for Europe, become energy independent from Russia and – for now – climate change trail Olaf Scholz said

To the Madrid NATO Summit in Spain

As the Summit ended, all the leaders immediately travelled to the Madrid NATO Summit in Spain since all the G7 nations are also NATO Nations. In addition to that, Japan is particularly invited to the NATO Madrid Summit as a NATO-partner and friend.

Russian Aggression Against Ukraine – G7 stands united with Ukraine and pledged 28 billion euros to their 2022 budget

One topic that dominated the G7 Heads of State and Government talks is the war in Ukraine.

G7 leaders pledged 28 billion euros to the Ukrainian national budget

For Ukraine´s economy, the leaders pledged 28 billion euros to be allocated to the Ukrainian national budget for the current year. This is in addition to the 2.6 billion euros in humanitarian aid already pledged. The 28 billion euros to be allocated to the Ukrainian national budget is intended to close funding gaps and serve the basic needs of the Ukrainian population.

“We will support Ukraine for as long as it takes,”

The G7 pledged financial, humanitarian, military, and diplomatic assistance to Ukraine for an unlimited period in the war against Russia.

– We will support Ukraine for as long as it takes, the Heads of State and Government said in a joint statement.

Ukraine “deeply conscious” of the help being offered

The G7 again called on Russia to end the war and warned against the use of chemical, biological or nuclear weapons. It also called on the country to put an immediate stop to attacks on agricultural infrastructure and to open the ports for the export of grain.

President Volodymyr Zelensky joined the G7 working session via videolink

The Heads of State and Government at the Summit in Schloss Elmau were addressed by the Ukrainian leader President Volodymyr Zelensky, via video link. In a statement issued by his office, the President expressed his gratitude for the financial and military assistance. He expressed sincere gratitude from his country.

–  Ukraine is deeply conscious of the help being offered by the “big seven”, he said according to media sources.

Russia, end the war!

The G7 leaders called again on Russia to end the war against Ukraine.

The G7 leaders announced their commitment to provide more military support, more financial means, and political support to Ukraine motivated by the principle of helping Ukraine “defend its sovereignty, territorial integrity and our common democratic values.”

– We are also determined to support Ukraine’s rebuild and reconstruction. The EU will stand by Ukraine for the long haul. We, G7 countries all share the same goals: cutting the oxygen from the Russian war machine while taking care of our economies. The EU will stand with Ukraine in the long-term for Ukraine to defend its sovereignty, territorial integrity and our common democratic values said Charles Michel, President of the EU Council.

– Germany and the U.S. will always act together when it comes to questions of Ukraine’s security, and we made that clear once more. said Scholz according to VOA

G7 announced tougher sanctions against Russia

The G7 announced tougher sanctions against Russia for its unprovoked war. They said that they were tightening sanctions against Russia with focus on the defence industry and the technology sector:

-We are determined to reduce Russia’s revenues, including from gold, the joint statement said .

Ban on new imports of Russian gold

The US leader President Biden also announced the G7 nations would ban new imports of Russian gold, the latest in a number of sanctions Western nations have imposed on Russia to punish it for Putin’s invasion of Ukraine.

– Germany and the U.S. will always act together when it comes to questions of Ukraine’s security, and we made that clear once more, Chancellor Scholz said as reported by VOA.

Make Russia pay

The G7 leaders also revealed that further targeted sanctions are underway, and to be directed against war criminals and those who profit from Ukrainian grain or gain financially from the war in other ways.

– This was to ensure “that Russia pays the price of its war”, the joint statement added.

International relations and relations with Russia

Chancellor Scholz pointed out that Russian aggression against Ukraine is affecting international relations. He emphasized that the war would shape international relations for a long time to come.

– In relations with Russia, there can be no going back to the time before the Russian invasion of Ukraine, the German leader said.

G7 reaffirmed that democracies are standing together.

– This week, G7 leaders have discussed the current global challenges and how to tackle them head-on. In short: We reaffirmed our unwavering support to Ukraine in the face of Russian aggression, the statement said.

G7 to set up the Climate Club – “We’re in agreement”

At the Summit, all the G7 leaders were focused on how to alleviate a global hunger crisis and show unity against the problem of Climate Change.  At the end of the three-day summit at Schloss Elmau, Federal Chancellor Olaf Scholz has said that the G7 is to act on Federal Chancellor Scholz’s suggestion to establish a Climate Club.

Climate friendly action

– At the G7 Summit in Elmau we decided, … (to) create a climate club. Because climate friendly action must become a competitive advantage, Olaf Scholz has said.

– We’re in agreement. We need to be more ambitious if we want to meet our climate targets. We will work with partners towards establishing an open, cooperative international Climate Club consistent with international les by the end of 2022, Olaf Scholz is reported to have added.

About the planned Climate Club

According to Olaf Scholz, the Climate Club is to be the G7’s contribution in this area, as an intergovernmental forum. The Climate Club will be open to all countries committed to full implementation of the Paris Agreement and the resolutions subsequently adopted on this basis. Partners such as the major emitters, the G20 and developing and emerging countries are invited to intensify discussions and consultations with the G7 on this matter.

Three pillars of the G7 Climate Club as a climate forum

As a climate forum, the Climate Club is to be established and grounded on three pillars:

i. – to advance ambitious and transparent climate mitigation policies to reduce emission intensities on the pathway towards climate neutrality

ii. – to transform industries jointly to accelerate decarbonisation,

iii. – and to establish international partnerships to encourage and facilitate climate action and promote a just energy transition.

G7 member will appoint ministers to be responsible for this

Each G7 member will appoint ministers to be responsible for developing comprehensive terms of reference, and the appointed ministers are to reach out to interested partners. The ministers are to report to G7 leaders for approval of the next steps to establish the Climate Club by the end of 2022.

The role of global organisations: OECD, IMF, WTO, IEA etc.

The G7 plans to involve such highly important global actors like Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD), the International Monetary Fund (IMF), the International Energy Agency (IEA) and the World Trade Organization (WTO) are invited to support this process.

Intended to start by the end of 2022

According to Chancellor Olaf Scholz, he intends to establish the Climate Club by the end of 2022 with the common goal to drive urgent, ambitious, and inclusive action to accelerate the implementation of the Paris Climate Agreement. And the Climate Club is intended to be an open cooperative.

G7 launched Partnership for Global Infrastructure and Investment was launched

As the meeting ended the G7 leaders revealed what they call Partnership for Global Infrastructure and Investment. President Biden announced a $600 billion as part of this global infrastructure.

Biden announced $600 billions for global infrastructure

– Today, I left Germany’s beautiful Schloss Elmau energized by the G7’s unified vision and ready to execute our newly launched Partnership for Global Infrastructure and Investment. This coalition is stronger than ever, said President Biden after the Summit.

In a separate statement, President Charles Michel of the European Union Council said.

– The EU fully supports the G7 Partnership on Global Infrastructure and Investment. The reason for this is simple. We have always been a leader in cooperating with developing countries. 46% of global development aid comes from the European Union. And every year, almost 70 billion euros go towards funding more peace, more prosperity, and more development.

EU will mobilise €300 billion

– We launched the Partnership for Global Infrastructure and Investment, which will include EU Global Gateway initiative, to respond to the global investment gap. The EU will mobilise €300 billion until 2027 for sustainable quality infrastructures around the world, said President Michel explained in a Facebook comment

Africa-Europe Investment Package of 150 billion euros

As part of G7 Partnership on Global Infrastructure and Investment, the EU has a package of 150 billion euros for Africa.

– The European Union is promoting its Global Gateway initiative, too. At our EU-Africa Summit, last February, we announced an Africa-Europe Investment Package of 150 billion euros. We are investing in many projects, in Africa and with Africa. The submarine EurAfrica Gateway Cable and the local pharmaceuticals cooperation are two good examples of this. In addition, in the Indo-Pacific region, we are very engaged in the field of sustainable connectivity in transport, energy and technology.

Read more about the Partnership for Global Infrastructure and Investment PGII here:
https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2022/06/26/remarks-by-president-g7-summit-side-event-on-partnership-for-global-infrastructure-and-investment/
https://www.whitehouse.gov/briefing-room/presidential-actions/2022/06/26/memorandum-on-the-partnership-for-global-infrastructure-and-investment/

Below is the communique the G/ leaders issued on th3 final day of the summit.

G7 Leaders’ Communiqué – Executive Summary

Elmau, 28 June 2022

We, the Leaders of the Group of Seven (G7), met in Elmau, Germany, on 26-28 June 2022, were joined by the Leaders of Argentina, India, Indonesia, Senegal, and South Africa, as well as Ukraine.

At a time when the world is threatened by division and shocks, we, the G7, stand united. We underscore our resolve to, together with partners, jointly defend universal human rights and democratic values, the rules-based multilateral order, and the resilience of our democratic societies. In doing so, we will address the key challenges of our time:

• We reemphasise our condemnation of Russia’s illegal and unjustifiable war of
aggression against Ukraine. We will stand with Ukraine for as long as it takes, providing the needed financial, humanitarian, military, and diplomatic support in its courageous defence of its sovereignty and territorial integrity. We are ready to reach arrangements together with interested countries and institutions and Ukraine on sustained security commitments to help Ukraine defend itself and to secure its free and democratic future.

• Our financial support in 2022 amounts to more than USD 2.8 billion in humanitarian
aid, and we are ready to grant, or have pledged and provided USD 29.5 billion in budget aid. We are strongly committed to supporting Ukrainian reconstruction through an international reconstruction conference and plan, drawn up and implemented by Ukraine in close coordination with international partners.

• We will continue to impose severe and enduring costs on Russia to help bring an end to this war. Beyond its direct implications, Russia’s aggression is impeding the global recovery and dramatically worsening energy security and access to food globally. To this end, we remain steadfast in our commitment to our unprecedented coordination on sanctions for as long as necessary, acting in unison at every stage, and will reduce Russia’s revenues, including from gold.

• We will help to stabilise and transform the global economy while tackling rising costs of living for our citizens. We will coordinate on our economic security, strengthen the resilience of supply chains and secure a level-playing field.

• We will take immediate action to secure energy supply and reduce price surges driven by extraordinary market conditions, including by exploring additional measures such as price caps. We reaffirm our commitment to phase out our dependency on Russian energy, without compromising on our climate and environmental goals.

• With our partners, we have made significant progress towards the target of USD 100
billion for the most vulnerable, building on the 2021 Special Drawing Rights allocation. To protect people from hunger and malnutrition, and in response to Russia’s weaponisation of grain, we will increase global food and nutrition security through the Global Alliance on Food Security. We will provide an additional USD 4.5 billion to this end, stand by our commitments to keep our food and agricultural markets open and step up efforts to help Ukraine produce and export.

• We endorse the goals of an open and cooperative international Climate Club, and will work with partners towards establishing it by the end of 2022. To drive urgent,
ambitious, and inclusive action to align ourselves with 1.5°C pathways and to accelerate implementation of the Paris Agreement, we commit to a highly decarbonised road sector by 2030, a fully or predominantly decarbonised power sector by 2035, and prioritising concrete and timely steps towards the goal of accelerating phase-out of domestic unabated coal power.

• Through our Partnership for Global Infrastructure and Investment, we aim to mobilise USD 600 billion over the next five years to narrow the global investment gap. We will step up our cooperation globally, including through working towards new Just Energy Transition Partnerships with Indonesia, India, Senegal and Vietnam, building on our existing partnership with South Africa.

• To overcome the current COVID-19 pandemic, we will build on our provision of over
1.175 billion vaccine doses since we last met. We will also prevent, prepare, and
respond to future pandemics and health challenges including through the G7 Pact for
Pandemic Readiness.

• Guided by the conviction that democratic values make us stronger in tackling global
challenges, we will cooperate with civil society and our partners beyond the G7 to
strengthen the resilience of our societies, promote human rights online and offline,
address disinformation and achieve gender equality.

With these joint commitments and actions taken today, and by working together with
partners, we will make progress towards an equitable world.

Mycket, mycket nöjda NATO:s generalsekreterare Jens Stoltenberg, Sveriges utrikesminister Ann Linde, och Finlands utrikesminister Pekka Haavisto går från NATO:s Conference Center efter en pressträff

NATO SECTION:

• Subjects covered/ämnen att läsa här:
• Trilateral Memorandum of Agreement between Finland, Sweden And Turkiye
• Uttalande av statsminister Magdalena Andersson samma dag den 28 juni 2022
• När NATO:s NAC undertecknade Sveriges och Finlands anslutningsprotokoll (Accession Protocols)
• Vad ska vi säga och göra åt Erdogans krav? /Vi har ett enkelt svar. Ge Erdogan och Turkiye vad de vill ha.
• Welcoming US President Joe Biden to the Summit
• NATO Madrid Summit 29-30 June 2022
• Secretary-General Jens Stoltenberg welcomes US President Joe Biden
• Madrid Summit 22 Points Declaration;
• Nato Public Forum 2022
• Så mycket som de kämpat – stats-, utrikes-, försvarsministern och de övriga statsråden med mera
• Oppositionen mot NATO-medlemskap
• Kritikernas reaktioner till överenskommelsen med Turkiye, relationen mellan Sverige och Turkiye och yttrandefrihet i Sverige
• Hur kurderna i Sverige med Amineh Kakabavek och Nooshi Dadgostar i spesen vill bestämma Sveriges utrikespolitik; vi tycker att det är oacceptabelt!
• Who should be NATO´s next Secretary-General after the dynamic incumbent, the young former Norwegian Prime Minister Jens Stoltenberg? Here is a narrative of what we know about him, and who we think the next Secretary-General should be.

TRILATERAL MEMORANDUM OF AGREEMENT SIGNED BETWEEN FINLAND, SWEDEN AND TURKIYE

On 28 Jun. 2022 there was a trilateral meeting between Recep Tayyip Erdogan President of Türkiye, Sauli Niinistö President of Finland and Magdalena Andersson Prime Minister of Sweden under the auspices of NATO secretary General Jens Styoltenberg. In that meeting, the leaders agreed a trilateral memorandum to address Türkiye’s legitimate security concerns, paving the way for Finland and Sweden’s NATO membership. So, Türkiye, Finland, and Sweden came an agreement paving the way for Finnish and Swedish NATO membership.

The memorandum was signed by the foreign ministers of the three countries – Mevlüt Çavuşoğlu of Türkiye, Pekka Haavisto of Finland, and Ann Linde of Sweden – in the presence of all three national leaders, and the Secretary General.

–  I strongly welcome the signing of this trilateral memorandum, and I strongly welcome the constructive approach all three countries have shown during the negotiations. Finnish and Swedish membership of NATO is good for Finland and Sweden, it is good for NATO, and it is good for European security. Secretary General Stoltenberg said afterwards.

Trilateral memorandum between Türkiye, Finland and Sweden

Datedv 28 Jun. 2022

1. Today the representatives of Turkiye, Finland and Sweden, under the auspices of the NATO Secretary General, have agreed the following.

All for one and one for all – the principles of collective defence

2. NATO is an Alliance based on the principles of collective defence and the indivisibility of security, as well as on common values. Turkiye, Finland and Sweden affirm their adherence to the principles and values enshrined in the Washington Treaty.

Unwavering solidarity and cooperation against terrorism

3. One of the key elements of the Alliance is unwavering solidarity and cooperation in the fight against terrorism, in all its forms and manifestations, which constitutes a direct threat to the national security of Allies as well as to international peace and security.

No more support for YPG/PYD, and FETO

4. As prospective NATO Allies, Finland and Sweden extend their full support to Turkiye against threats to its national security. To that effect, Finland and Sweden will not provide support to YPG/PYD, and the organisation described as FETO in Turkiye. Turkiye also extends its full support to Finland and Sweden against threats to their national security. Finland and Sweden reject and condemn terrorism in all its forms and manifestations, in the strongest terms. Finland and Sweden unambiguously condemn all terrorist organisations perpetrating attacks against Turkiye and express their deepest solidarity with Turkiye and the families of the victims.

Finland and Sweden now see PKK as a terrorist organisation

5. Finland and Sweden confirm that the PKK is a proscribed terrorist organisation. Finland and Sweden commit to prevent activities of the PKK and all other terrorist organisations and their extensions, as well as activities by individuals in affiliated and inspired groups or networks linked to these terrorist organisations. Turkiye, Finland and Sweden have agreed to step up cooperation to prevent the activities of these terrorist groups. Finland and Sweden reject the goals of these terrorist organisations.

Finland and Sweden introduce legislation to punish terrorist crimes etcetera

6. Further to this, Finland refers to several recent amendments of its Criminal Code by which new acts have been enacted as punishable terrorist crimes. The latest amendments entered into force on 1 January 2022, by which the scope of participation in the activity of a terrorist group has been widened. At the same time, public incitement related to terrorist offenses was criminalised as a separate offense. Sweden confirms that a new, tougher, Terrorist Offenses Act enters into force on 1 July, and that the government is preparing further tightening of counter-terrorism legislation.

No national arms embargoes in place anymore

7. Turkiye, Finland and Sweden confirm that now there are no national arms embargoes in place between them. Sweden is changing its national regulatory framework for arms exports in relation to NATO Allies. In future, defence exports from Finland and Sweden will be conducted in line with Alliance solidarity and in accordance with the letter and spirit of article 3 of the Washington Treaty.

8. Today, Turkiye, Finland and Sweden commit to the following concrete steps:

• Establish a joint, structured dialogue and cooperation mechanism at all levels of government, including between law enforcement and intelligence agencies, to enhance cooperation on counterterrorism, organised crime, and other common challenges as they so decide.

• Finland and Sweden will conduct the fight against terrorism with determination, resolve, and in accordance with the provisions of the relevant NATO documents and policies and will take all required steps to tighten further domestic legislation to this end.

• Finland and Sweden will address Turkiye’s pending deportation or extradition requests of terror suspects expeditiously and thoroughly, taking into account information, evidence and intelligence provided by Turkiye, and establish necessary bilateral legal frameworks to facilitate extradition and security cooperation with Turkiye, in accordance with the European Convention on Extradition.

• Finland and Sweden will investigate and interdict any financing and recruitment activities of the PKK and all other terrorist organisations and their extensions, as well affiliates or inspired groups or networks as outlined in paragraph 5.

• Turkiye, Finland and Sweden commit to fight disinformation, and prevent their domestic laws from being abused for the benefit or promotion of terrorist organisations, including through activities that incite violence against Turkiye.

• Finland and Sweden will ensure that their respective national regulatory frameworks for arms exports enable new commitments to Allies and reflects their status as NATO members.

• Finland and Sweden commit to support the fullest possible involvement of Turkiye and other non-EU Allies in the existing and prospective initiatives of the European Union’s Common Security and Defence Policy, including Turkiye’s participation in the PESCO Project on Military Mobility.

Permanent Joint Implementation Mechanism

9. For the implementation of these steps, Turkiye, Finland and Sweden will establish a Permanent Joint Mechanism, with the participation of experts from the Ministries of Foreign Affairs, Interior, and Justice, as well as Intelligence Services and Security Institutions. The Permanent Joint Mechanism will be open for others to join.

Turkiye, Finland, Sweden and NATO’s Open-Doorpolicy

1O. Turkiye confirms its long-standing support for NATO’s Open-Doorpolicy and agrees to support at Jhe 2022 Madrid Summit the invitation of Finland and Sweden to become members of NATO.

Sammanfattning av överenskommelse

Så här kan man sammanfatta huvud innehåll i överenskommelse:

Bakgrunden: För att Türkiye ska ge sitt stöd för Sveriges och Finlands medlemskap i Nato var både Sverige och Finland tvungna att göra följande:

• Skriva en trilateral promemoria (A trilateral memorandum) med Turkiye
• Dokumentet är en överenskommelse som ”covers issues raised by Türkiye” such as terrorism and counterterrorism, PKK, extradition issues,
• All the agreement is within the framework of national and international legislations. (Allting finns inom ramen för nationell och internationell lagstiftning).

Uttalande av statsminister Magdalena Andersson samma dag den 28 juni 2022

Samma dag 28 juni 2022 gjorde statsminister Magdalena Andersson ett uttalande angående överenskommelsen mellan Turkiet, Finland och Sverige beträffande Sveriges och Finlands ansökan om medlemskap i Nato.

Nedan är statsministerns uttalande

– Efter mötet i dag med president Erdoğan och president Niinistö, under Natos generalsekreterare Stoltenbergs ledning, undertecknade Sveriges, Finlands och Turkiets utrikesministrar en trepartsöverenskommelse som banar väg för Sveriges och Finlands anslutning till Nato.

I överenskommelsen bekräftas Turkiets stöd för våra Natoansökningar. Överenskommelsen omfattar frågor som Turkiet tagit upp i samband med detta. En del av överenskommelsen avser åtgärder som Sverige håller på att vidta, till exempel en skärpning av vår terrorism- lagstiftning. En annan del innefattar mått och steg som vi kommer att vidta som en del av processen med att bli Natomedlem. Ett exempel är ändrade riktlinjer för vapenexport. I överenskommelsen görs också ett tydligt gemensamt åtagande om terrorismbekämpning, inte minst vad gäller PKK. På det området har vi kommit överens med Turkiet om att stärka vårt samarbete och om att inrätta en närmare dialog, bland annat om utlämningsfrågor. Den kommer givetvis att föras inom ramen för nationell och internationell lagstiftning.

I och med dagens överenskommelse finns det nu en tydlig väg för Sverige fram till ett Natomedlemskap. Jag ser fram emot konstruktiva diskussioner under Madridtoppmötet om vårt framtida samarbete med Nato och hur Sverige kommer att bidra till samtliga allierades säkerhet.

Kritikernas reaktioner till överenskommelsen, relationen mellan Sverige och Turkiye – yttrandefrihet

Sveriges överenskommelsen med Turkiye har fått mycket kritik. De som kritiserar regeringens beslut att göra denna överenskommelse med Turkiye drar upp flera saker. Exempelvis finns många som inte tycker att Turkiye är en demokrati. Så, hur blir Sveriges relation till landet, undrar många. Kan Sverige fortfarande vara kritiskt mot Turkiye särskilt nu när ratificeringsprocessen pågår? Sund förnuft ska gälla; så länge Turkiye kan fortfarande stoppa Sverige från att nå målet som NATO-medlemskap.

I Sverige står yttrandefrihetsprincipen fast

Media har rapporterat att när statsministern var på Sveriges Radios program ”Godmorgon Världen” fick hon frågan om Turkiye: Om Turkiye är en demokrati. I sitt svar, sa hon: “… Ja, landet har ju fria val…” Så frågan är: kan Sverige fortfarande kritisera Turkiye.

– Sverige kan vara kritiskt mot alla länder och Turkiet kan vara kritiskt mot alla länder. Det är inte så att nåt Nato-land har ålagt sig ett förbud mot yttrandefrihet, sade hon, enligt media.

Lena Fedko skrev på Facebook – ilska mot utrikesminister Ann Linde – många använder mot henne vad hon sa 2019

Dessutom finns kritiker som hänvisar till uttalande som utrikesminister Ann Linde gjorde i oktober 2019. “Dessa ord kom från Ann Linde så sent som 2019. Nu har hon bytt fot…!” skrev Lena Fedko på Facebook. Här nedan är uttalande:

– Sverige är djupt tacksamma för de uppoffringar som kurder och minoriteter i regionen gjort i kampen mot Daesh, både i form av offrade liv och genom mänskligt lidande. Det framförde jag idag till Ilham Ahmad som är ordförande i Syrian Democratic Council, SDC, den civila delen av den kurddominerade administration som förvaltar nordöstra Syrien. Vi möttes i Stockholm för att tala om Turkiets militära offensiv.

– Sverige fördömer det turkiska folkrättsstridiga angreppet i nordöstra Syrien och verkade under måndagen på EU:s utrikesministermöte för ett gemensamt vapenembargo. Vi kom en bra bit på vägen och driver också på för att EU bör överväga ytterligare åtgärder. Kurdernas insatser mot Daesh och för att förhindra terrorismens spridning i regionen har varit helt centrala. De har axlat ett tungt ansvar och det är viktigt att de nu får omvärldens stöd, sade Ann Linde då.

Världen förändrade den 24 februari 2022

Det är många i Sverige som har ännu inte förstått viden av vad som hände den 24 februari 2022 när Ryssland invaderade Ukraina. Putin invaderade inte bara Ukraina, men han hotade Västvärlden med kärnvapenkrig. Det ryska utrikesdepartementet riktade särskild hot, flera gånger, mot Väst, i synnerhet, mot Sverige. Den ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova har hotat Sverige i flera intervjuar. Rysslands Rymdchef, Chefen för Rysslands Rymdmyndighet/Kremls rymdorganisation, Roscosmos, Dmitrij Rogozin, sa att Ryssland skulle intet göra Västvärlden inom 30 minuter. Det är så synd att många i Sverige lever i okunnighet och okunskap. Det kraftigt försämrade säkerhetsläget med anledning av Rysslands aggression mot Ukraina är anledningen Sverige måste omvärdera sin säkerhetspolitik. Det är den dominerande faktum i beslutet att gå med i Nato och de kompromisar som Sverige är tvungen att göra med Turkiye. Man ska inte blunda för denna verklighet.

“Jag älskar Sverige”

Det finns mödrar som är bra och älskar sina barn. Och det finns mödrar som är dåliga och bryr inte sig om sina barn.  Statsministern är landets mor. I partiledardebatten den 8 juni 2022 sa statsminister Magdalena Andersson: “Jag älskar Sverige.”

Det finns ingenting, fara elle vad som helst, som en mor som älskar sina barn inte skulle göra eller utsätta sig för, för att rädda livet på sina barn. Emma Schols visade det när man lyssnar på hennes berättelse. Statsminister Magdalena Andersson och hennes regerings beslut att ansluta Sverige till NATO är motiverade med en liknande kärlek som en mor har för sina barn. Som Liberalernas partiledare Johan Person sa: “Vad gör du när huset brinner? Vad gör man inte för att försäkra sig att det bli aldrig brand i din bostad. Kärlek för Sveriges säkerhet och trygghet ligger bakom regerings beslut att ansluta sig till NATO och överenskommelse blev en nödvänghet för att nå det mål.

I programmet: Sommarip1 delade Emma Schols med sig av vad som hände den där septembermorgonen i Edsbyn 2019 – vad en mor som älskar sina barn kan göra.

Hennes berättelse av en god och bra mamma som älskar sina barn är kapabell av att gör för att rädda sina.

Emma Schols – världens bästa mamma!

En ansvarful mor gör allt för att skydda sina barn

– Rysslands invasion av Ukraina har krossat freden i Europa. Det är viktigt att vi håller ihop i denna farliga stund i vår historia, sa Nato generalsekreterare Jens Stoltenberg. Det är synd att det är många i Sverige, även topp-politiker som inte har förstått denna verklighet.

När NATO:s Nordatlantiska rådet (The North Atlantic Council NAC) Undertecknade Sveriges och Finlands Anslutningsprotokoll (Accession Protocols)

Tisdagen den 5 juli 2022 undertecknade Nordatlantiska rådet (The North Atlantic Council NAC) Sverige och Finlands anslutningsprotokoll till Nato.

På ett liknande sätt, den 8-9 juli 1997, för 25 år sedan, stod Madrid också som värd för ett Nato-toppmöte då ett av de mest minnesvärda beslut vid det toppmöte fattades av Natos ledare då Tjeckien, Ungern och Polen, – tre första medlemsländer efter kalla kriget och tidigare kommunistiska stater, var inbjuda att inleda anslutningsförhandlingar med Nato. Idag är dessa länder fullständigt värdiga Nato medlemsländer.

Med andra ord, alla samtliga 30 Nato-ländernas ambassadörer (Permanent Representatives) skrev under Sveriges och Finlands medlemskapsansökningar och anslutningsprotokoll och därmed öppnade dörren för ratificeringsprocessen till NATO-medlemskap att på börja. Med det öppnades ett nytt kapitel i Sveriges och Finlands historia. Och snart är Sverige och Finland fullständigt värdiga Nato medlemsländer.

Anslutningssamtal vid Natos högkvarter

Hela processen med undertecknande av anslutningsprotokollen som slutade den 5 juli 2022, egentligen började den 4 juli 2022. Då var Utrikesminister Ann Linde på Natos högkvarter i Bryssel för ett anslutningssamtal. Ett anslutningssamtal är det formella samtalet ett land måste ha med Natos sekretariat i samband med att ett land söker anslutning till Nato. Som Sveriges utrikesminister ledde Ann Linde den svenska delegationen vid samtalet där även Jan-Olof Lind, statssekreterare vid Försvarsdepartementet deltog. Finlands utrikesminister Pekka Haavisto ledde den finska delegationen som genomfördes separat samma dag.

”Sverige möter alla de krav”

Efter anslutningssamtalen sa utrikesminister Ann Linde.

– Vid dagens samtal kunde vi konstatera att Sverige möter alla de krav som ställs på en blivande Natomedlem. Samtalen har varit mycket positiva. Sverige kommer som Natomedlem att bidra till Natos samlade förmåga och till säkerheten för samtliga Natoallierade. Vårt medlemskap ökar Sveriges säkerhet och bidrar till stabiliteten i vår region.

De permanenta representanterna – Ambassadörerna för Natos 30 medlemsländar

Den 29 juni 2022 beslutade Natos stats- och regeringschefer att bjuda in Sverige och Finland som medlemmar i Nato. Det skrev de i Natos 22 poäng Summit Deklaration som offentliggjordes vid toppmötets början. Efter anslutningssamtalen och till följd av beslutet som Natos ledare redan fattat, undertecknade ambassadörerna (NATOs Permanent Representatives) Sveriges och Finlands anslutningsprotokoll den 5 juli 2022.

Nordatlantiska rådet (NAC) – Natos viktigaste politiska beslutsfattande organ

Alltså, det är efter anslutningssamtalen med Sverige och Finland hade genomförts som Nordatlantiska rådet (The North Atlantic Council NAC) – ambassadörerna – kunde underteckna anslutningsprotokollen vid sitt sammanträde på tisdagen. Det Nordatlantiska rådet (The North Atlantic Council NAC) är Natos viktigaste politiska beslutsfattande organ. Varje medlemsland har en plats i rådet, NAC. I vanliga fall träffas rådet minst en gång i veckan eller närhelst behovet uppstår. Det leds av generalsekreteraren som hjälper medlemmarna att nå enighet i nyckelfrågor.

Deltog i Nordatlantiska rådets mötet – status som Natos ”blivande medlemmar”

Utrikesminister Ann Linde var på NAC-mötet då ambassadörerna undertecknande anslutningsprotokollen. Undertecknandet gav Sverige och Finland en ny status som ansökarländer (invitee och ”blivande medlemmar”) under den period som Natos medlemsländer ratificerar medlemskapen. Nu när de fått officiellt inbjudna till Nato kommer de att delta i medlemmarnas diskussioner och vara med på mötena förklarade Jens Stoltenberg.

En högtidlig ceremoni och hand-skakande

Undertecknandet var en högtidlig ceremoni och innebär att alla Natoländer kunde gå vidare och ratificera protokollen just vad som pågår nu, vilket i längden kommer att möjliggöra svenskt och finskt medlemskap i Nato.

– Det var en högtidlig ceremoni, en efter en bjöds ambassadörerna från Natoländerna fram av generalsekreterare Jens Stoltenberg för att signera. Sen kom de fram och tog först mig och sedan min finske kollega Pekka Haavisto i hand och sa några fina välkomnande ord. Jag är så stolt över att få representera Sverige vid ett sådant här historiskt tillfälle, berättade Ann Linde senare.

Nu deltar Sverige och Finland i arbetet i Natos strukturer

– Dagens möte innebär ett viktigt steg mot fullvärdigt medlemskap i Nato. Undertecknandet innebär att vi nu under perioden fram till medlemskap kommer att delta i arbetet i Natos strukturer. Mycket återstår innan vi är fullvärdiga medlemmar men dagens steg är mycket positivt för Sveriges och svenska folkets säkerhet, förklarade utrikesminister Ann Linde på sin Facebook-sida.

Väldigt nöjda Ann Linde, Pekka Haavisto och Jens Stoltenberg på conference center

Fotografierna kan inte ljuga. Det var tre väldigt väldigt nöjda Sveriges utrikesminister Ann Linde, Finlands utrikes Pekka Haavisto och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg som hade pressträff på NATO:s Conference Center tisdagen den 5 juni i samband med händelserna.

– Jag är väldigt nöjd med vad man åstadkommit i dag. Det här är ett väldigt viktigt steg. När du formellt blir en ”invitee” så betyder det att alla dörrar öppnas utom att du får rösta.

Sveriges Natodelegation: tredubbla personal, militäroperativ planering mm

–  Vi kommer få tillträde till ungefär 150 arbetsgrupper, all information, all post och mejl som kommer om alla frågor. Vi kommer att tredubbla personalen på vår Natodelegation. Vi kommer börja militäroperativ planering tillsammans. Det är ett otroligt viktigt steg, har Ann Linde påpekat.

Finlands Sveriges medlemskapsprocess gick snabbare än vanligt.

Enligt Jens Stoltenberg gjorde Natos medlemsländer utomordentligt bra för sig genom att accepterat Finlands och Sveriges ansökningar om medlemskap så snabbt. Han hoppade att ratificeringsprocessen kunde gå lika snabbt. Han berättade att det senaste gången Nato gick igenom en liknande process tog det cirka ett år.

– Sveriges och Finlands säkerhet är viktig för vår allians, också under ratificeringsprocessen.

Det är varje suverän nations självbestämmande rätt att välja sin väg

– Det är alla nationers rätt att välja sin egen väg. Att välkomna Finland och Sverige in i alliansen gör dem säkrare, Nato starkare och oss alla mer trygga. Jag ser framemot att se två till flaggor vaja över Nato, sa Stoltenberg.

En historiskdag och en Win-Win situation för Finland, Sverige och NATO

– Det är en historiskdag, för Finland, för Sverige och för Nato. Det här är verkligen ett historiskt tillfälle för Finland, Sverige och Nato. Och för vår delade säkerhet, sade Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare. 

Rysslands invasion av Ukraina

Många är så begravda i sitt gamla tänkande att de inte kan se att Europa och världen är inte densamma som den var den 23 februari 2022. Det är många som tyvärr inte har förstått detta.

– Rysslandsinvasion av Ukraina har krossat freden i Europa. Det är viktigt att vi håller ihop i denna farliga stund i vår historia, tillade Stoltenberg, enligt SVT.

Vad har hänt sedan undertecknade 5 juli 2022?

Undertecknandet har inneburit att alla Natoländer kunde gå vidare och ratificera protokollen, vilket möjliggör svenskt och finskt medlemskap i Nato. På SVT hoppade utrikesminister Ann Linde att ratificeringen skulle gå smidigt till även i Turkiet.

– Vi har en överenskommelse mellan Sverige, Finland och Turkiet. Vi kommer hedra den överenskommelsen och följa den.

Många länder har redan ratificerat anslutningsprotokollen: bla Kanada, USA, Danmark, Frankrike mfl.

Just nu pågår ratificeringsarbetet och i många av länderna är deras parlament redan klara med ratificeringen. Den 14 juli 2022 rapporterade TT att cirka hälften av de 30 Natoländerna har redan gjort det. Natos medlemsländersparlament gör ratificeringen. Kanada blev det första landet att ratificera anslutningsprotokollen. De länderna som ratificerat protokollen är alltså Kanada, Danmark, Lettland, Slovenien, USA, Frankrike, Belgien, Kroatien, Ungern, Litauen med mera

– Då har nästan hälften av Natos medlemsländers parlament fattat beslut, sa utrikesminister Ann Linde (S) på den intervju.

Att nästan hälften av länderna har redan gjort det säger mycket.

– Land efter land, det har nästan varit en tävling om vilka som varit först, sa en stolt utrikesminister.

Hur snabbt kan ratificeringsprocessen går?

Till frågan om hur länge det kan dröja för de sista, där bland annat Turkiet att vara klara? svarade utrikesminister Ann Linde (S) ,

– Det är svårt att säga … Men vi har kommit en bra bit på vägen.

– Som i alla ratificeringsprocesser så kan vi möta både en och annan ”bump in the road”. Ingenting är klart förrän allt är klart. Men vi har kommit en bra bit på vägen, på mycket kort tid, skrev Ann Linde den 12 juli 2022 på sin Facebook sida.

Sverige – riksdagens roll väntar

Nu väntar riksdagens roll. När Natoländernas olika parlament har ratificerat anslutningsprotokollen kommer Sveriges anslutning underställas Sveriges riksdag för godkännande. Då har hela process att bli ett NATO-land gått hela cirkeln och fullbordat.

Turkiye fortsätter ställer sina krav

Fram till dess fortsätter ratificeringarna av anslutningsprotokollen av olika länders parlament och Turkiye fortsätter ställer sina.

Sveriges Nato-ansökan, Kurder i Sverige som är terrorister och Turkiyes krav

Det finns en onödig debatt i Sverige om vad som är terrorism. Enligt vissa juridiska experter definieras terrorism ”som brott som allvarligt kan injaga fruktan i en folkgrupp, destabilisera en stat eller mellanstatlig organisation eller otillbörligen tvinga den till åtgärder.” De säger att: “Terrorism avsågs ursprungligen som utövande av makt genom skräckvälde, men avser numera vanligen användande av våldshandlingar för att uppnå politiska mål.” Alltså, vi vet vad terrorism är eftersom Sverige har själv upplevt terroristattentat, senast på Drottningsgatan i Stockholm.

Jag såg en nyhetsdokumentär där en kvinna berättade om sin son var polisman som blev dödad av kurdiska terrorister någonstans i Turkiye. Jag kan inte detaljerna om händelse. Men en sak är klar; när människor tar till våldshandlingar, och dödar, lemlästar och ointetgör andra människor för sina politiskt motiverade syfte, då är det fel. Att skada samhället utan hänsyn till om oskyldiga drabbas är fel.

Terrorattentat på Drottninggatan i Stockholm – Fem personer dödades med mera andra skadade

Fredagen den 7 april 2017 var det ett terroristdåd på Drottninggatan i Stockholm då Rakhmat Akilov rammade människor med en lastbil som gick längs Drottninggatan i centrala Stockholm. Lastbilens färd slutade med en krasch in i Åhléns. År 2018 dömdes han för mord på fem personer vid terrordådet. Den belgiska fadern till dottern, Maïlys Dereymaeke,r som dog i terrordådet i Stockholm, berättade i en intervju att familjen var på besök i Stockholm från Belgien när den kapade lastbilen rusade fram på Drottninggatan och körde över deras dotter, skrev HBL e-tidningen när tidningen intervjuade honom. Terrorister i Sverige, ska inte göma sig bakom den svenska staten, Sveriges allianspolitiken, eller mänskliga brättigheter bland annat. Punkt slut.

Vad ska vi säga och göra åt Erdogans krav?

Vi har ett enkelt svar. Ge Erdogan och Turkiye vad de vill ha. Finns det kurdiska terrorister i Sverige, till och med i Sveriges riksdag? Terrorister, oavsett var de kommer ifrån, kurder eller andra härkomster, ska inte skyddas av Sverige, den svenska staten eller Sveriges riksdag. Vi har sett förödelserna som terrorister ställer till med. Terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm och Terrordådet den 11 september 2001 i USA är fortfarande färsk i våra minne.  Så, finns det kurder i Sverige som bekräftade terrorister, de ska överlämnas för att möta rättvisa.  Men man får inte överlämnar oskyldiga människor.

US Senate Ratifies Finland´s and Sweden’s Accession to NATO

Exactly one month after NATO Permanent Representative/Ambassadors – The North Atlantic Council NAC – signed Finland´s and Sweden´s Accession Protocol, the US Senate has now ratified the protocol.

– It was an honor to meet with Swedish Ambassador Karin Ulrika Olofsdotter and Finnish Minister Counselor Päivi Nevala as we approved Sweden and Finland’s accession to NATO. said Senate Majority Leader Senator Robert Schumer, he wrote on Facebook

– This will strengthen NATO and advance the cause of democracy—especially amid Putin’s barbaric war in Ukraine.

Reacting to the good news from the Senate, House Speaker Nancy Pelosi issued the following statement:

Pelosi Statement on Senate Ratification of Finland and Sweden’s Accession to NATO

Washington, D.C. — Speaker Nancy Pelosi issued this statement after the Senate voted to ratify Finland and Sweden’s accession to NATO:

“Today, the United States took a powerful step forward in the fight to defend global freedom and Democracy: welcoming Finland and Sweden into the strongest security alliance in human history.  On an overwhelmingly bipartisan and bicameral basis, the U.S. Congress stands with President Biden in proudly supporting Finland and Sweden’s accession to NATO, which is more essential today than ever before amid the rising tide of tyranny.

“Finland and Sweden are outstanding democratic allies, who have shown great courage and strength in condemning Putin’s monstrous and unlawful invasion of Ukraine.  As official members of the NATO alliance, they will continue to bring crucial support to the mission of the West and all freedom-loving countries to counter Putin’s aggression, bolster security and stability in the region and preserve Democracy for the world.

“Bonded by a shared commitment to peace and security, NATO has long been a beacon of strength and hope to millions around the world.  With Finland and Sweden standing as full members of this alliance, that beacon will soon shine brighter than ever before.”

NATO Secretary-General Jens Stoltenberg welcomed the US leader, President Joe Biden and and thanked him for his “decisive leadership” and “unwavering support”.

On 29 june 2022 NATO Secretary-General Jens Stoltenberg welcomed the US leader, President Joe Biden, to the NATO Madrid Summit and thanked for his “decisive leadership in strengthening the transatlantic bond” during Russia’s war on Ukraine. Mr Stoltenberg also thanked the President Biden for his announcement to further increase US presence in Europe, and for the “unwavering support” demonstrated and provided by the United States for Ukraine. NATO Secretary-General said that he looked forward to a historic and transformative summit.

Below are their respective remarks by both leaders at the start of the NATO Madrid Summit 2022:

Remarks of US President Joe Biden:

– Dear Jens, thank you very much for having me this morning and, you know we’ve got a big agenda.

A big agenda and a history-making Summit

– Great to be with you to kick-off the…I think it is a history-making Summit, and we talked about this for a year. And now we’re here. Our meeting is today.

Approve a new NATO Strategic Concept

– We’re going to approve a new NATO Strategic Concept and reaffirm the unity and determination of our Alliance to defend every inch of NATO territory.

NATO´s Article Five is sacrosanct – Alliance is going to welcome Finland and Sweden

– And Article Five is sacrosanct. We mean it when we say “an attack against one is an attack against all”, every inch. And so, at this Summit, the full Alliance is going to welcome Finland and Sweden.

Finland and Sweden in NATO  will make NATO stronger

An historic application for membership and their decision to move away from neutrality, tradition of neutrality, to join the NATO Alliance. This is going to make us stronger and more secure, and NATO, stronger.

NATO is strong and united

– We’re sending an unmistakable message, in my view, and I think yours as well, that NATO is strong, united, and the steps we’re taking during this Summit are going to further augment our collective strength.

New US announcement

– To that end, today, I’m announcing the United States will enhance our force posture in Europe and respond to the changed security environment, as well as strengthening our collective security.

100,000 US forces in Europe

– Earlier this year, we surged 20,000 additional US forces to Europe to bolster our Alliance in response to Russia’s aggressive move, bringing our force total in Europe to 100,000. We’re going to continue to adjust our posture based on the threat, in close consultation with our Allies.

Increased US Navy destroyers stationed in Spain

– Here in Spain, we’re going to work with our Allies to increase US Navy destroyers stationed in Spain’s Rota naval base, from four to six destroyers.

Establishing a permanent headquarters of the US Fifth Army Corps

– In Poland, we’re going to establish a permanent headquarters the US Fifth Army Corps and strengthening US-NATO interoperability across the entire eastern flank.

Rotational brigades of 2000-3000 fighters and personnel

– We’re going to maintain additional rotational brigade, which is 3000 fighters and another 2000 personnel, combat team here in Europe, headquartered in Romania. And we’re going to enhance our rotational deployments in the Baltic states.

Two additional US F-35 squadrons to the UK

– And we’re going to send two additional F-35 squadrons to the UK, and station additional air defence and other capabilities in Germany and in Italy.

NATO Readiness

– And together our Allies, we’re going to make sure that NATO is ready to meet threats from all directions, across every domain: land, air and the sea. And the moment when Putin has shattered peace in Europe, and attacked the very, very tenants of the rules-based order, the United States and our Allies, we’re going to step up.

NATO is more needed now

– We’re stepping up, proving that NATO is more needed now than it ever has been. And it’s as important as ever has been.

The US President lauds NATO Secretary-General Jens Stoltenberg´s dynamic leadership

– So I want to thank you, Jens, for leading the Alliance through this crisis and for your work to strengthen NATO for all the challenges that lie ahead.

– And I genuinely look forward to our discussions.

– And again, thank you for your leadership. It’s important.

US President Joe Biden

Responding remarks by NATO Secretary-General Jens Stoltenberg:

– Thank you so much, President Biden, Dear Joe.

– It’s really good to see you here in Madrid, so soon after we met in the White House in Washington.

Mutual thanks for US leaders personal leadership and the US commitment to NATO

– And thank you for your personal leadership and the US commitment to NATO, to European security, demonstrated by the announcements you’ve just made to further increase US presence in Europe.

Your decisive leadership

– And this really demonstrates your decisive leadership in strengthening the transatlantic bond.

Unwavering support

– And we also see that in the unwavering support from you and from the United States to Ukraine.

President Zelensky will address the Summit

– That will be a main issue at the Summit today. We’ll meet with President Zelenskyy, he will address the Summit.

Historic and transformative Summit

– And as you said, this will be an historic Summit. It will be a transformative Summit, where we’ll make decisions that will actually change this Alliance for many years to come.

A new Strategic Concept, the blueprint for NATO into the future

– We will agree a new Strategic Concept, the blueprint for NATO into the future, more dangerous world, a more competitive world.

The biggest overhaul of NATO´s collective defence and deterrence since end of the Cold War

– We will agree the biggest overhaul of our collective defence and deterrence since the end of the Cold War. And US is of course very much part of that.

Finland and Sweden to join NATO – “NATO’s door is open”

– And then, we will invite Finland and Sweden to join NATO. And that demonstrates that NATO’s door is open. It demonstrates that President Putin has not succeeded in closing NATO’s door.

The opposite of what he wanted

– He’s getting the opposite of what he wants. He wants less NATO. President Putin is getting more NATO while Finland Sweden are joining our Alliance.

Comprehensive Assistance Package for Ukraine

– We will agree a Comprehensive Assistance Package for Ukraine.

350 billion extra US dollars on defence since 2014.

– And then I also welcome the fact that we are able now to state that actually European Allies and Canada are stepping up with more troops, higher readiness, and also increase defence spending. Figures show that they have added 350 billion extra US dollars for defence since we made the pledge back in 2014.

Demonstration of unity and the strength

– So, all in all, this demonstrates unity and the strength of our Alliance. Thank you.

 NATO Secretary-General

US President Biden Again:

-President Sauli Niinistö and Prime Minister Magdalena Andersson were in the White House.

– I was asked about this, about Finland and Sweden when each of their leaders came to the White House.

NATOISATION of Europe

– And I said Putin was looking for the Finlandisation of Europe and you’re gonna get the NATOisation of Europe.

Exactly what needs to be done to guarantee security for Europe

– And that’s exactly what he didn’t want, but it’s exactly what needs to be done to guarantee security for Europe, and I think it’s necessary and I’m looking forward to it happening in some way.

NATO Secretary-General Again:

– Thank you. Thank you.

MADRID NATO SUMMIT 2022

On 29-30 June, in Madrid Spain, NATO held its yearly summit, the Madrid NATO Summit 2022, during which all the Heads of State and Government from NATO’s member countries and key partners gathered together for a two-day top-meeting. They discussed the most pressing security issues of today and tomorrow and endorsed NATO’s new Strategic Concept 2022 while holding in extensive multilateral and bilateral talks. The top-summit became a forum for NATO to report on what it has been doing before and after COVID-19, how it handled COVID, and particularly, how it is dealing with and adjusting to Russia´s invasion of Ukraine, the new decisions it is making as a result of the new global security and political environment created by the unprovoked aggression, by Russia, a member of the United Nations Security Council, against Ukraine, a peaceful neighbour, a country in Europe, and another member of the United Nations.

The message of the Summit

This was and is the message of the Madrid NATO Summit 2022: “WE ARE NATO”.

Summit Agenda

On the summits agenda and of primary importance was how Russia’s brutal aggression and unprovoked invasion of Ukraine, and the new security reality in Europe is affecting the world, the results from it, and how it has affected NATO’s approach to deterrence and defence.

To keep NATOs one billion people safe, and safeguard their freedom and security.

NATO’s essential and enduring purpose is to safeguard the freedom and security of all its members by political and military means. Its greatest responsibility, as set out in Article 5 of the Washington Treaty, is to protect and defend Allied territory and populations against attack in a world where peace and security cannot be taken for granted. At the Madrid Summit, NATO Leaders discussed this most important issue facing the Alliance -to keep NATOs one billion people safe. In this connection, the Madrid Summit set NATO’s strategic direction for the future, ensuring that the Alliance will continue to adapt to a changing world and keep its one billion people safe.

Key decisions – Leaders took important and transformative decisions

NATO Leaders took important and transformative decisions that set the Alliance’s strategic direction for the near and long-term future. Read more about this in the  NATO Summit Declaration which is a declaration made and endorsed by all the Heads of State and Government of NATO.

NATO’s Strategic Concept 2022

NATO Strategic Concept 2022 is a new NATO Strategic Concept, a blueprint for NATO Alliance in a more dangerous and competitive world. It sets out NATO’s approach to Russia and to other threats, including terrorism, cyber and hybrid. For the first time, the Strategic Concept addresses the challenges posed by China.

At the Madrid Summit, NATO adopted its new Strategic Concept. NATO´s Strategic Concept is a key document that reaffirms NATO’s values, purposes, and tasks. It provides a collective assessment of the security challenges facing the Alliance and outlines the political and military tasks NATO will carry out to address them. In other words, NATO’s Strategic Concept 2022 is NATO’s guiding document for the future. It reflects the new security reality that has emerged since the previous Strategic Concept was agreed in 2010, as well as Russia´s invasion of Ukraine. It identifies Russia as the most significant and direct threat to NATO security, Furthermore, it addresses China for the first time and includes other challenges like terrorism, cyber and hybrid.

Strengthened deterrence and defence

NATO decided on the biggest overhaul of Allied collective defence and deterrence since the Cold War. NATO upgraded defence plans, with more forces at high readiness and specific forces pre-assigned to defend specific Allies more troops and more pre-positioned equipment and weapon stockpiles in the east of the Alliance, enhancing NATO’s eight multinational battlegroups.

Russia’s aggression against Ukraine poses the gravest threat to Euro-Atlantic security

As a political and military alliance whose principal task is to ensure the protection of its citizens and to promote security and stability in the North Atlantic area, NATO is of the opinion that Russia´s invasion of Ukraine has “radically changed security environment”.

– Russia’s aggression against Ukraine poses the gravest threat to Euro-Atlantic security in decades, shattering peace in Europe and reinforcing the need for NATO to ensure that its deterrence and defence posture is credible and effective, the organisation opines. 

Support to Ukraine and other partners at risk – the Comprehensive Assistance Package

NATO adopted a strengthened Comprehensive Assistance Package for Ukraine, including support in areas like secure communications, anti-drone systems and fuel, long-term help for Ukraine to transition from Soviet-era military equipment to modern NATO equipment. NATO also adopted new support packages for other partners at risk, including Bosnia and Herzegovina, Georgia, and the Republic of Moldova

Adapting the Alliance to emerging challenges

Agreement was reached to cut greenhouse gas emissions by NATO as an organisation by at least 45 per cent by 2030, down to net zero by 2050. NATO launched the NATO Innovation Fund, which will invest EUR 1 billion over the next 15 years in start-ups developing dual-use emerging technologies, such as artificial intelligence. Pledge was made to continue enhancing national and collective resilience, so that Allied societies are prepared for any threat or challenge

Responsibilities and challenges NATO is facing

Consequently, the responsibility for and challenge to NATO now is that it must be able to simultaneously address the full spectrum of current and future challenges and threats coming from any directions. In other words, Russia´s invasion of Ukraine has added to the many other problems and threats from many directions.

– In response, NATO has activated its defence plans, deployed elements of the NATO Response Force and significantly increased the number of forces on its eastern flank says NATO. 

Deterrence and defence posture: Deployed four NEW battalions in Bulgaria, Hungary, Romania and Slovakia

NATO has strengthened and is strengthening its deterrence and defence posture in light of the changed and evolving security environment. Following its extraordinary summit on 24 March 2022 about Russia’s war on Ukraine, NATO Leaders agreed to deploy four battalions in Bulgaria, Hungary, Romania and Slovakia, in addition to the four already present in the Estonia, Latvia, Lithuania and Poland.

Russia is now NATO´s Number 1 threat – the most significant and direct threat to its security

Russia’s military aggression against Ukraine has shattered peace in Europe and is causing enormous human suffering and destruction. Russia is the most significant and direct threat to Allies’ security and to peace and stability in the Euro-Atlantic area.

NATO and China – Challenges China poses

The rise of China is shifting the global balance of power, with implications for the NATO’s security, values and way of life. Growing global uncertainty, more sophisticated and disruptive cyber and hybrid threats, and exponential technological changes are having a substantial impact on the Alliance.

Adoption of a new Strategic Concept

At the just concluded Madrid NATO Summit 29-30 June 2022, NATO Leaders approved a new Strategic Concept, which describes the security environment facing the Alliance and identifies NATO’s core tasks. The new Strategic Concept states categorically that Russia is now the most significant and direct threat to Allies’ security and to peace and stability in the Euro-Atlantic area.

Further deployment of additional robust in-place combat-ready forces on NATO’s eastern flank

At the Summit, NATO committed itself to deploy additional robust in-place combat-ready forces on its eastern flank. They are to be scaled up from the existing battlegroups to brigade-size units where and when required. This is to be underpinned by credible rapidly available reinforcements, prepositioned equipment, and enhanced command and control. NATO also agreed on a new force model, which will strengthen and modernise the NATO Force Structure and to resource the Alliance’s new generation of military plans. 

NATO´s two military concepts: Deterrence and Defence of the Euro-Atlantic Area and the Warfighting Capstone Concept

Consequently, NATO is adapting, and two military concepts are setting the direction for this ongoing adaptation. These are the concepts of:

a. Deterrence and Defence of the Euro-Atlantic Area focuses on force employment to deter and defend today.

b. NATO Warfighting Capstone Concept that offers a vision to guide the Alliance’s long-term warfare development to remain militarily strong now and in the future.

Steps toward fairer burden-sharing and progress made

European Allies and Canada have made considerable progress in increasing defence spending and investing in major equipment, taking steps toward fairer burden-sharing within NATO: 2022 will be their eighth consecutive year of increased defence spending, with a cumulative investment of over USD 350 billion since 2014.

Rapidly changing security environment

NATO today faces the most complex security environment since the end of the Cold War. Russia’s invasion of Ukraine is jeopardising European security, and terrorism continues to represent a global security challenge and a threat to stability.

Finland and Sweden membership

Finland and Sweden were officially invited to become NATO members. NATO reaffirmed commitment to NATO’s Open Door Policy for aspiring members.

NATO partners and family

Australia, Japan, New Zealand, and the Republic of Korea joined the NATO summit for the first time, to deepen cooperation and address global challenges. new support packages for partner countries Mauritania and Tunisia.

Terrorism: threats from and the fight against it, plus cyber and hybrid attacks as well as state and non-state military forces – Challenges from the South

At the Summit, NATO made it clear it continues (its members continue) to face distinct terrorism threats and the challenges emanating from all strategic directions. There are threats from state and non-state actors/military forces, from terrorism, and from cyber and hybrid attacks. So, NATO sees and considers terrorism as a clear threat and present danger. Therefore, all NATO leaders recommitted themselves to the fight against terrorism as well as NATO’s 360-degree approach to deterrence and defence. In all its forms and manifestations, terrorism continues to pose a direct threat to the security of the populations of NATO countries such as the problem that Turkiye is complaining about. Besides, terrorism continues to pose a direct threat to international stability and prosperity.

Africa and the Middle East

Conflict, fragility and instability in Africa and the Middle East directly affect the security of the Alliance and its partners. NATO’s southern neighbourhood, particularly the Middle East, North Africa, and Sahel regions, faces interconnected security, demographic, economic and political challenges. These are aggravated by the impact of climate change, fragile institutions, health emergencies and food insecurity.

The global food crisis

There was a discussion of the food crisis caused by Russia’s invasion of Ukraine, and Russia’s and China’s increasing influence in the Alliance’s southern neighbourhood.

The core element of NATO’s overall strategy is deterrence

Collective defence is at the heart of the Alliance, as set out in Article 5 of the Washington Treaty.

Deterrence is a core element of this NATO’s overall strategy: preventing conflict and war, protecting Allies, maintaining freedom of decision and action, and upholding the principles and values it stands for – individual liberty, democracy, human rights, and the rule of law. Free societies and the rules-based international order need to be backed by credible transatlantic defence.

NATOs 360-degree approach: new baseline for its deterrence and defence posture

At the Madrid Summit, NATO set a new baseline for its deterrence and defence posture in line with its 360-degree approach, across the land, air, maritime, cyber and space domains, and against all threats and challenges. 

NATO’s capacity to deter and defend its Allies

NATO’s capacity to deter and defend its Allies was discussed and it is clear that NATO´s capability is supported by an appropriate mix of nuclear, conventional, and missile defence capabilities, complemented by space and cyber capabilities. NATO also maintains the freedom of action and flexibility to respond to the full spectrum of challenges with an appropriate and tailored approach.

First line of NATO deterrence and defence: Resilience

Enhancing resilience by strengthening the capacity of societies to absorb the full range of threats and hazards is an integral part of NATO’s deterrence and defence posture. At the same time, resilience impacts NATO’s ability to conduct its missions and maintain the mobility of its troops and equipment. It requires close civil-military cooperation, and the effort of the whole of government and society to assure overall resilience. Since 2014, NATO has been providing guidelines to assist national authorities in improving their resilience across seven baseline requirements by reducing potential vulnerabilities.

NATO and the COVID-19 pandemic

At its peak, the COVID-19 pandemic underscored the importance of resilience, including the ability to deal with mass casualties or ensuring the continuity of civil supply chains. NATO responded to the COVID-19 crisis by protecting military personnel, facilitating the airlift of critical medical supplies, and harnessing resources to deliver innovative responses. Allied armed forces supported civilian efforts with logistics and planning, field hospitals and hospital ships, transport for patients, repatriation of citizens abroad, disinfection of public areas, and at border crossings. These efforts helped to increase the national resilience of Allies, while the operational readiness of the Alliance remained undiminished. Lessons learned from Allies’ experiences with the pandemic are important for the Alliance to continue to address hybrid activities as well as future challenges that target Allies’ civil societies.

NATO’s Readiness Action Plan (RAP): Bolstering readiness, responsiveness, reinforcement

The Readiness Action Plan (RAP) launched at the Wales Summit in 2014 has been a major driver for change in the Alliance’s deterrence and defence posture. The RAP was initiated to ensure the Alliance is ready to respond swiftly and firmly to new security challenges from the east and from the south.

Four multinational battlegroups deployed in Estonia, Latvia, Lithuania, and Poland

Building on the RAP, NATO Heads of State and Government approved a strengthened deterrence and defence posture at the Warsaw Summit in July 2016. It is providing the Alliance with a broad range of options to be able to respond to any threats from wherever they arise to protect Alliance territory, populations, airspace, and sea lines of communication. For instance, since 2017 four multinational battlegroups have been deployed in Estonia, Latvia, Lithuania and Poland, and measures have also been taken to reinforce security in the south-eastern region of the Alliance.

Regional Hub for the South established in Naples, Italy

Furthermore, several measures have been undertaken to adapt the Alliance to the challenges emanating from the south, including capacity-building, dedicated exercises, and advance planning, as well as setting up the Regional Hub for the South in Naples, Italy, which contributes to NATO’s situational awareness.

Military Exercises as deterrence and defence strategy

Exercises remain an integral part of NATO’s deterrence and defence since military training is an essential requirement to maintain the Alliance’s readiness levels and interoperability. Moreover, NATO’s adaptation efforts continue in all domains and in all areas such as civil preparedness and countering hybrid threats, including cooperation with the European Union (EU). 

Cooperation with the European Union (EU). 

Relations with the EU include increased cooperation, as well as complementary and interoperable capability development to avoid duplication and contribute to transatlantic burden-sharing.

NATO already has a high-intensity warfighting force for rapid military crisis intervention – consisting of 30 mechanised battalions, 30 air squadrons and 30 battleships ready for use within 30 days or less

At the Brussels Summit in 2018, NATO Leaders reiterated their resolve to bolster the Alliance’s readiness, responsiveness, and reinforcement to respond to threats from any direction in a 360-degree approach. A NATO Readiness Initiative was launched to enhance the Alliance’s rapid-response capability, either for reinforcement of Allies in support of deterrence or collective defence, including for high-intensity warfighting, or for rapid military crisis intervention, if required.  It consisted in providing 30 mechanised battalions, 30 air squadrons and 30 battleships ready to use within 30 days or less.

Responding to Russia’s growing arsenal of nuclear-capable missiles

NATO continues to address the security implications of Russia’s growing arsenal of nuclear-capable missiles, which poses a significant risk to Alliance security and violated the Intermediate-Range Nuclear Forces (INF) Treaty. The Alliance is responding by strengthening its advanced conventional capabilities, investing in new platforms – including fifth-generation fighter aircraft – and adapting its exercises, intelligence, and air and missile defence posture. It is doing so while ensuring its nuclear deterrent remains safe, secure, and effective.

NATO remains strongly committed to arms control, disarmament, and non-proliferation

At the same time, NATO remains strongly committed to effective arms control, disarmament, and non-proliferation, and continues to call for all actors, including Russia and China, to engage constructively.

Creation of a new Cyberspace Operations Centre and the formation of counter-hybrid support teams

NATO has recognised cyberspace as a domain of operations in which it must defend itself as effectively as it does in the air, on land and at sea. The creation of a new Cyberspace Operations Centre in Belgium and the formation of counter-hybrid support teams to assist Allies in need also bolster the Alliance’s deterrence efforts.

NATO Space Centre in Ramstein, Germany – Space as a fifth Operational Domain

At the December 2019 Leaders’ Meeting in London, NATO declared space as a fifth operational domain. The information gathered and delivered through satellites is critical for NATO activities, operations and missions, including collective defence, crisis response and counterterrorism. In October 2020, defence ministers decided to establish a NATO Space Centre in Ramstein, Germany. This Centre will serve as a focal point for sharing information, coordinating Allies’ efforts, and supporting NATO’s operations and missions.

Four multinational battlegroups in Bulgaria, Hungary, Romania, and Slovakia, in addition to those already present in the Baltic States and Poland

In addition to the defensive measures, they had already taken since the beginning of Russia’s invasion of Ukraine (which started on 24 February 2022), NATO Leaders met in Brussels on 24 March 2022 to address the consequences of this brutal and unprovoked aggression and take measures to strengthen NATO’s deterrence and defence. They decided to deploy four multinational battlegroups in Bulgaria, Hungary, Romania, and Slovakia, in addition to those already present in the Baltic States and Poland, effectively doubling the number of battlegroups on its eastern flank from four to eight.

Stepping up cyber defences and scaling up exercises focused on collective defence and interoperability. 

At the Madrid Summit in June 2022, NATO Leaders made decisions to substantially strengthen the Alliance’s deterrence and forward defences. Allies committed to deploying additional robust in-place combat-ready forces on NATO’s eastern flank, to be scaled up from the existing battlegroups to brigade-size units where and when required, underpinned by credible rapidly available reinforcements, prepositioned equipment, and enhanced command and control.

Modernisation and new generation of military plans

At the Madrid Summit in June 2022, Allies also agreed on a new force model, which will strengthen and modernise the NATO Force Structure and will resource the Alliance’s new generation of military plans.

Maintaining Alliance’s military and technological edge

The Alliance continues to strengthen its deterrence and defence posture in the light of the changed and evolving security environment. While the Alliance needs to be able to preserve peace today, it also needs to prepare for the increasingly unpredictable security environment of the future. Keeping its technological edge has always been an essential enabler of NATO’s ability to deter and defend against potential adversaries. Innovations in artificial intelligence, autonomous weapons systems, big data and biotech are changing warfare. To help preserve its technological edge, NATO has agreed an implementation strategy for emerging and disruptive technologies.

NATO has established DIANA – Defence Innovation Accelerator for the North Atlantic

 It also established a Defence Innovation Accelerator for the North Atlantic (DIANA) and, at the Madrid Summit in June 2022, launched a multinational Innovation Fund, bringing together governments, the private sector, and academia to bolster NATO’s technological edge. The Alliance will play an important role as a forum for cooperation on various security-related aspects of these emerging technologies.

Pledge of Investing in defence at least 2% of Gross Domestic Product (GDP)

Nato is investing more in defence and the organisation is getting more common funding. At this Summit NATO Allies reaffirmed their commitment to spending yearly at least 2 per cent of GDP on defence by 2024

The Defence Investment Pledge

The Defence Investment Pledge was adopted by NATO Leaders in 2014 and called for all Allies to stop cuts to defence budgets and meet the NATO-agreed guideline of spending at least 2% of Gross Domestic Product (GDP) on defence within a decade. Allies also agreed, in that same timeframe, to move towards spending at least 2% of annual defence expenditure on major new equipment, including related research and development.  The pledgealsocommitted Allies to ensure that their land, air and maritime forces meet NATO-agreed guidelines for deployability, sustainability and other agreed metrics, and that their armed forces can operate together effectively, including through the implementation of NATO standards and doctrines.

Over USD 350 billion Cumulative Defence Investment since 2014 – eighth consecutive years of increased defence spending

Since 2014, Allies have made considerable progress in increasing defence spending and investment in major defence equipment and taking steps toward fairer burden-sharing. Report shows that 2022 will be the eighth consecutive year of increased defence spending by European Allies and Canada, with a cumulative investment of over USD 350 billion since 2014. Allies are not just delivering more of the heavier, high-end capabilities NATO needs; they are also improving the readiness, deployability, sustainability and interoperability of their forces. With heightened security threats and challenges, Allies have been accelerating efforts to meet the requirements of the 2014 Defence Investment Pledge. The need to invest in defence remains essential to ensure the Alliance has the forces and capabilities it needs.

NATO reaffirmed its common values: collective defence, the transatlantic bond that unites NATO, individual liberty, human rights, democracy, and the rule of law

At the Madrid Summit, Nato reaffirmed its iron-clad commitment to collective defence and the importance of the transatlantic bond that unites NATO. And similarly, Nato reaffirmed its commitment to individual liberty, human rights, democracy, and the rule of law.

NATO reaffirmed its strong commitment to the rules-based international order

At the Madrid Summit, Nato equally reaffirmed its strong commitment to the rules-based international order and Allies’ shared values of individual liberty, human rights, democracy, and the rule of law. Allies came to an agreement to continue advancing gender equality, and to integrate human security and the Women, Peace, and Security agenda across NATO’s core tasks.

Madrid Summit Declaration

The 22 Points Declaration

On 29 June 2022, as the NATO Madrid Summit 2022 got under way, NATO Heads of State and Government issued this 22 Points Declaration, numbered 1-22. The subheadings and SUMMARY: WHAT NATO IS SAYING are our understanding of each statement.

War has returned to the European continent

1. We, the Heads of State and Government of the North Atlantic Alliance, have gathered in Madrid as war has returned to the European continent. We face a critical time for our security and international peace and stability. We stand together in unity and solidarity and reaffirm the enduring transatlantic bond between our nations. NATO is a defensive Alliance and poses no threat to any country. NATO remains the foundation of our collective defence and the essential forum for security consultations and decisions among Allies. Our commitment to the Washington Treaty, including Article 5, is iron-clad. In this radically changed security environment, this Summit marks a milestone in strengthening our Alliance and accelerating its adaptation.

• SUMMARY: WHAT NATO IS SAYING
• i.) NATO is a defensive Alliance and poses no threat to any country.
• ii.) Our commitment to the Washington Treaty, including Article 5, is iron-clad. 
• iii.) Russia´s invasion of Ukraine“radically changed security environment”

United in commitment Democracy, individual liberty, human rights, and the rule of law

2. We are united in our commitment to democracy, individual liberty, human rights, and the rule of law. We adhere to international law and to the purposes and principles of the Charter of the United Nations. We are committed to upholding the rules-based international order.

• SUMMARY: WHAT NATO IS SAYING
• i.) NATO is more united than ever in its commitment to its core values.
• ii.) Fundamental values: democracy, individual liberty, human rights, and the rule of law.
• iii.) International global order based on rules and the Charter of the United Nations 

NATO strongly condemns Russia’s aggression against Ukraine and calls for its immediate withdrawal

3. We condemn Russia’s war of aggression against Ukraine in the strongest possible terms. It gravely undermines international security and stability. It is a blatant violation of international law.  Russia’s appalling cruelty has caused immense human suffering and massive displacements, disproportionately affecting women and children.  Russia bears full responsibility for this humanitarian catastrophe.  Russia must enable safe, unhindered, and sustained humanitarian access.  Allies are working with relevant stakeholders in the international community to hold accountable all those responsible for war crimes, including conflict-related sexual violence.  Russia has also intentionally exacerbated a food and energy crisis, affecting billions of people around the world, including through its military actions.  Allies are working closely to support international efforts to enable exports of Ukrainian grain and to alleviate the global food crisis.  We will continue to counter Russia’s lies and reject its irresponsible rhetoric.  Russia must immediately stop this war and withdraw from Ukraine.  Belarus must end its complicity in this war.

• SUMMARY: WHAT NATO IS SAYING
• i.) NATO condemns in the strongest possible terms Russia’s war of aggression against Ukraine
• ii.) Russia’s aggression violates international law and undermines international security and stability.
• iii.) Russia bears full responsibility for the immense human sufferings, displacements, humanitarian catastrophes.
• iv.) NATO is working with relevant stakeholders in the international community to hold accountable all those responsible for war crimes, including sexual violence.
• v.) NATO calls on Russia and Belarus to immediately stop the war and withdraw from Ukraine. 

Warmly welcome President Zelenskyy’s participation in this Summit

4. We warmly welcome President Zelenskyy’s participation in this Summit.  We stand in full solidarity with the government and the people of Ukraine in the heroic defence of their country.  We reiterate our unwavering support for Ukraine’s independence, sovereignty, and territorial integrity within its internationally recognised borders extending to its territorial waters.  We fully support Ukraine’s inherent right to self-defence and to choose its own security arrangements.  We welcome efforts of all Allies engaged in providing support to Ukraine.  We will assist them adequately, recognising their specific situation.

• SUMMARY: WHAT NATO IS SAYING
• i.) NATO standsin full solidarity with the government and the people of Ukraine.
• ii.) NATO leaderswarmly welcome President Zelenskyy’s participation in this Summit.
• iii.) NATO fully supports Ukraine’s right to self-defence and Allies engagement in supporting and providing them needed assistance.

NATO faces distinct threats from all strategic directions including Russia and terrorism

5. We continue to face distinct threats from all strategic directions.  The Russian Federation is the most significant and direct threat to Allies’ security and to peace and stability in the Euro-Atlantic area.  Terrorism, in all its forms and manifestations, continues to pose a direct threat to the security of our populations, and to international stability and prosperity.  We categorically reject and condemn terrorism in the strongest possible terms.  With determination, resolve, and in solidarity, Allies will continue to counter Russian threats and respond to its hostile actions and to fight terrorism, in a manner consistent with international law.

• SUMMARY: WHAT NATO IS SAYING
• i.) NATO now identifies Russia as the most significant and direct threat to its security and to peace and stability in the Euro-Atlantic area. 
• ii.) Terrorism, local and international, in all its forms and manifestations, continues to pose a direct threat to the security of our populations, and to international stability and prosperity. 
• iii.) NATOcategorically rejects and condemns terrorism in the strongest possible terms. 

Cyber, space, hybrid and other asymmetric threats, and malicious use of emerging and disruptive technologies.

6. We are confronted by cyber, space, and hybrid and other asymmetric threats, and by the malicious use of emerging and disruptive technologies.  We face systemic competition from those, including the People’s Republic of China, who challenge our interests, security, and values and seek to undermine the rules-based international order.  Instability beyond our borders is also contributing to irregular migration and human trafficking.

• SUMMARY: WHAT NATO IS SAYING
• i.) New threats including: malicious use of emerging and disruptive technologies, cyber, space, hybrid and other asymmetric threats.
• ii.) Political instability beyond NATO borders is causingirregular migration and human trafficking

Against this backdrop (following points 1 to 6), we have taken the following decisions:
 

NATO`s new Strategic Concept

7. We have endorsed a new Strategic Concept.  It describes the security environment facing the Alliance, reaffirms our values, and spells out NATO’s key purpose and greatest responsibility of ensuring our collective defence based on a 360-degree approach.  It further sets out NATO’s three core tasks of deterrence and defence; crisis prevention and management; and cooperative security.  In the years to come, it will guide our work in the spirit of our transatlantic solidarity. 

• SUMMARY: WHAT NATO IS SAYING
• i.) NATO Heads of State and Government unanimously endorsed the Alliance´s new Strategic Concept
• ii.) NATO’s key purpose and greatest responsibility of ensuring our collective defence based on a 360-degree approach spelled out.
• iii.) NATO’s three core tasks: deterrence and defence; crisis prevention and management; and cooperative security. 

Step up political and practical support to our close partner Ukraine as it continues to defend its sovereignty and territorial integrity

8. We will continue and further step up political and practical support to our close partner Ukraine as it continues to defend its sovereignty and territorial integrity against Russian aggression.  Jointly with Ukraine, we have decided on a strengthened package of support.  This will accelerate the delivery of non-lethal defence equipment, improve Ukraine’s cyber defences and resilience, and support modernising its defence sector in its transition to strengthen long-term interoperability.  In the longer term, we will assist Ukraine, and support efforts on its path of post-war reconstruction and reforms.

• SUMMARY: WHAT NATO IS SAYING
• i.) As Ukraine continues to defend its sovereignty and territorial integrity against Russian aggression, NATOwill continue and further step up political and practical support to Ukraine as a close partner.
• ii.) NATO has jointly decided with Ukraine, a package of support.
• iii.) NATO will assist and support Ukrainein its efforts on its path of post-war reconstruction and reforms.

360-degree approach – A new baseline for NATO´s deterrence and defence posture

9. We have set a new baseline for our deterrence and defence posture.  NATO will continue to protect our populations and defend every inch of Allied territory at all times.  We will build on our newly enhanced posture, and significantly strengthen our deterrence and defence for the long term to ensure the security and defence of all Allies.  We will do so in line with our 360-degree approach, across the land, air, maritime, cyber, and space domains, and against all threats and challenges.  NATO’s role in the fight against terrorism is an integral part of this approach.  Allies have committed to deploy additional robust in-place combat-ready forces on our eastern flank, to be scaled up from the existing battlegroups to brigade-size units where and when required, underpinned by credible rapidly available reinforcements, prepositioned equipment, and enhanced command and control.  We welcome the cooperation between Framework Nations and Host Nations in strengthening forces and command and control, including in establishing division-level structures.  We welcome the initial offers by Allies to NATO’s new force model, which will strengthen and modernise the NATO Force Structure and will resource our new generation of military plans.  We will enhance our collective defence exercises to be prepared for high intensity and multi-domain operations and ensure reinforcement of any Ally on short notice.  All these steps will substantially strengthen NATO’s deterrence and forward defences.  This will help to prevent any aggression against NATO territory by denying any potential adversary success in meeting its objectives.

• SUMMARY: WHAT NATO IS SAYING
• i.) NATO is adopting new steps that will substantially strengthen its deterrence and forward defences. 
• ii.) NATO has decided on additional robust in-place combat-ready forces being deployed on NATO´s Eastern flank.
• iii.) The existing battlegroups on NATO´s eastern flank are being scaled up to brigade-size units
• vi.) NATO is adopting a new force model which will strengthen and modernise its Force Structure.
• v.) NATO’s role in the fight against terrorism is an integral part of its 360-degree approach.
• vi.) NATO is adopting a new generation of military plans.
• vii.) Collective defence exercises to be prepared for high intensity and multi-domain operations 

Enhancing resilience: National responsibility and NATO´s collective commitment

10. Resilience is a national responsibility and a collective commitment.  We are enhancing our resilience, including through nationally developed goals and implementation plans, guided by objectives developed by Allies together.  We are also strengthening our energy security.  We will ensure reliable energy supplies to our military forces.  We will accelerate our adaptation in all domains, boosting our resilience to cyber and hybrid threats, and strengthening our interoperability.  We will employ our political and military instruments in an integrated manner.  We have endorsed a new chemical, biological, radiological, and nuclear defence policy. We will significantly strengthen our cyber defences through enhanced civil-military cooperation.  We will also expand partnership with industry.  Allies have decided on a voluntary basis and using national assets, to build and exercise a virtual rapid response cyber capability to respond to significant malicious cyber activities.

• SUMMARY: WHAT NATO IS SAYING
• i.) To enhance resilience NATO and its Allies are strengthening energy security, boosting resilience to cyber and hybrid threats, strengthening interoperability, integrating NATO Allies political and military instruments´.
• ii.) NATO Allies have endorsed a new chemical, biological, radiological, and nuclear defence policy.
• iii.) Just like military exercises, NATO Allieshave decidedto build and exercise a virtual rapid response cyber capabilityon a voluntary basis and using national assets

NATO is establishing a Defence Innovation Accelerator and launching a multinational Innovation Fund

11. We are establishing a Defence Innovation Accelerator and launching a multinational Innovation Fund to bring together governments, the private sector, and academia to bolster our technological edge.  We have endorsed a strategy which will ensure the seamless delivery of the next generation Airborne Warning & Control System (AWACS) and related capabilities.

• SUMMARY: WHAT NATO IS SAYING
• i.) In order to bolster NATO´s technological edge, NATO is a Defence Innovation Accelerator and launching a multinational Innovation Fund to bring together governments, the private sector, and the academia
• ii.) NATO has endorsed a strategy for the seamless delivery of the next generation Airborne Warning & Control System (AWACS)and related capabilities.

Defining the challenge and profound impact of Climate Change on Allied security

12. Climate change is a defining challenge of our time with a profound impact on Allied security.  It is a threat multiplier.  We have decided on a goal to significantly cut greenhouse gas emissions by the NATO political and military structures and facilities, while maintaining operational, military and cost effectiveness.  We will integrate climate change considerations across all of NATO’s core tasks.

• SUMMARY: WHAT NATO IS SAYING
• i.) NATO leadershave decided to significantly cut greenhouse gas emissions by the NATO political and military structures and facilities. 
• ii.) NATO recognises Climate Changeas a defining challenge and profound impact on Allied security and will integrate climate change considerations across all of NATO’s core tasks.

Advancing and incorporating Women, Peace, Security and gender perspectives across NATO

13. We emphasise the centrality of human security and are ensuring that human security principles are integrated into our three core tasks.  We are advancing a robust Women, Peace and Security agenda, and are incorporating gender perspectives across NATO.

• SUMMARY: WHAT NATO IS SAYING
• i.) NATO is advancing a robust Women, Peace and Security agenda.
• ii.) NATO is incorporating gender perspectives across the Alliance.

Many NATO’s partners attending: Australia, Finland, Georgia, Japan, Republic of Korea, New Zealand, Sweden, and Ukraine, the European Council and the European Commission

14. We have met here in Madrid with many of NATO’s partners.  We had valuable exchanges with the Heads of State and Government of Australia, Finland, Georgia, Japan, the Republic of Korea, New Zealand, Sweden, and Ukraine, as well as th   e President of the European Council and the President of the European Commission.  We welcomed the engagements with the Foreign Ministers of Jordan and Mauritania, as well as the Defence Minister of Bosnia and Herzegovina.

• SUMMARY: WHAT NATO IS SAYING
• i.) Heads of State and Government of Australia, Finland, Georgia, Japan, South Korea, New Zealand, Sweden, and Ukraine, as well as the Presidents of the European Council and the European Commission. 
• ii.) Foreign Ministers of Jordan and Mauritania
• iii.) Defence Minister of Bosnia and Herzegovina

Unprecedented level of cooperation with the European Union

15. Taking into account our unprecedented level of cooperation with the European Union, we will continue to further strengthen our strategic partnership in a spirit of full mutual openness, transparency, complementarity, and respect for the organisations’ different mandates, decision-making autonomy and institutional integrity, and as agreed by the two organisations.  Our common resolve in responding to Russia’s war against Ukraine highlights the strength of this unique and essential partnership.  The participation of our partners from the Asia-Pacific region, alongside other partners, demonstrated the value of our cooperation in tackling shared security challenges.

• SUMMARY: WHAT NATO IS SAYING
• i.) Unprecedented level of cooperation with the European Union
• ii.) NATOs common resolve with the European Union in responding to Russia’s war against Ukraine
• iii.) Participation of NATO’s partners from the Asia-Pacific region in the Summit.

Enhance NATO partnerships to meet the interests of both Allies and partners

16. We will further enhance our partnerships so that they continue to meet the interests of both Allies and partners.  We will discuss common approaches to global security challenges where NATO’s interests are affected, share perspectives through deeper political engagement, and seek concrete areas for cooperation to address shared security concerns.  We will now move ahead with strengthening our engagement with existing and potential new interlocutors beyond the Euro-Atlantic area. 

• SUMMARY: WHAT NATO IS SAYING
• i.) Adopting common approaches to global security challenges of both Allies and partners where NATO’s interests are affected.
• ii.) Share perspectives through deeper political engagement, and concrete areas for cooperation to address shared security concerns.  For example, Turkiyes security concerns becomes shared concerns for Finland and Sweden.
• iii.) Move ahead with strengthening NATO’s engagement with existing and potential new interlocutors beyond the Euro-Atlantic area.

New measures to step up tailored political and practical support to partners: Bosnia & Herzegovina, Georgia, and the Republic of Moldova

17. In light of the changed security environment in Europe, we have decided on new measures to step up tailored political and practical support to partners, including Bosnia and Herzegovina, Georgia, and the Republic of Moldova.  We will work with them to build their integrity and resilience, develop capabilities, and uphold their political independence.  We will also enhance our capacity-building support to partners from the South.

• SUMMARY: WHAT NATO IS SAYING
• i.) NATO decided on new measures to step up tailored political and practical support to partners, including Bosnia and Herzegovina, Georgia, and the Republic of Moldova.
• ii.) Work with Bosnia and Herzegovina, Georgia, and the Republic of Moldova, to build integrity and resilience, develop capabilities, and uphold political independence. 
• iii.) Enhance NATOs capacity-building to support partners from the South. 

NATO’s Open Door Policy: The North Atlantic Council NAC decided to invite Finland and Sweden to become members of NATO and agreed to sign the Accession Protocols

18. We reaffirm our commitment to NATO’s Open Door Policy.  Today, we have decided to invite Finland and Sweden to become members of NATO and agreed to sign the Accession Protocols.  In any accession to the Alliance, it is of vital importance that the legitimate security concerns of all Allies are properly addressed.  We welcome the conclusion of the trilateral memorandum between Türkiye, Finland, and Sweden to that effect.  The accession of Finland and Sweden will make them safer, NATO stronger, and the Euro-Atlantic area more secure.  The security of Finland and Sweden is of direct importance to the Alliance, including during the accession process.

• SUMMARY: WHAT NATO IS SAYING
• i.) Reaffirmation of NATO’s commitment to its Open Door Policy
• ii.) Welcome the concluded trilateral memorandum between Türkiye, Finland, and Sweden.
• iii.) Decision to invite Finland and Sweden to become NATO-members and to sign the Accession Protocols. 

We reaffirm our commitment to the Defence Investment Pledge in its entirety

19. We welcome the considerable progress on Allied defence spending since 2014. In line with our commitment in Article 3 of the Washington Treaty, we will further strengthen our individual and collective capacity to resist all forms of attack. We reaffirm our commitment to the Defence Investment Pledge in its entirety.  We will build on that pledge and decide next year on subsequent commitments beyond 2024.  We will ensure that our political decisions are adequately resourced. We will build on the progress made to ensure that increased national defence expenditures and NATO common funding will be commensurate with the challenges of a more contested security order. Investing in our defence and key capabilities is essential.

• SUMMARY: WHAT NATO IS SAYING
• i.) Reaffirmation of commitment to Article 3 of the Washington Treaty, the Defence Investment Pledge in its entirety
• ii.) Reaffirmation of investing in NATOsessential defence and key capabilities

Paying tribute to NATO´s all serving women and men

20. We pay tribute to all women and men who continue to serve daily for our collective security, and honour all those who have sacrificed to keep us safe.

• SUMMARY: WHAT NATO IS SAYING
• i.) NATO salutes and honours all its men and women who servein the collective security.

Gratitude to Spain for Madrid NATO Summit 2022; look forward to NATO Vilnius Summit 2023

21. We express our appreciation for the generous hospitality extended to us by the Kingdom of Spain, on the 40th anniversary of its accession to NATO.  We look forward to meeting again, in Vilnius, in 2023.

• SUMMARY: WHAT NATO IS SAYING
• i.) 40 years ago, theKingdom of Spain joined NATO. So, at this summit, Spain and NATO celebrated the nation’s 40th anniversary.
• ii.) Next, NATO Summit will be in Vilnius – NATO Vilnius Summit 2023

We will continue to safeguard the freedom and security of all Allies

22. With our decisions today, we have firmly set the direction for the Alliance’s continued adaptation.  NATO remains the strongest Alliance in history.  Through our bond and our mutual commitment, we will continue to safeguard the freedom and security of all Allies, as well as our shared democratic values, now and for future generations.

• SUMMARY: WHAT NATO IS SAYING –
• i.) NATO firmly sets the direction for the Alliance’s continued adaptation
• ii.) NATO remains the strongest Alliance in history.
• iii.) NATO firmly sets freedom and security of Allies, and shared democratic values, now and for future generations as priority.

ELECTION SECTION:

Valet den 11 september 2022

• Vad handlar valet om?
• Du och vale: Din makt att se till att vi har politiskt stabilitet den kommande mandatperioden
• Du kan förtidsröst – Poströsta om du vill.

Val i Sverige – 11 september 2022

Den 11 september är det val till riksdagen i Sverige. Då har du, som väljarna möjlighet att vara med och bestämma vilka personer som ska sitta i riksdagen under de kommande fyra åren – från 2022 till 2026.

Valprocesssen började redan 22 april 2022

Den 22 april var Sista dagen för partier att anmäla vilka personer som kandiderar. Och den 9 maj var fortbildningsdag för lärare i samhällskunskap och för lärarstudenter i Riksdagshuset. Riksdagens arbete med valet inkluderar att ordna en temafortbildningsdag.

12 augusti

Den 12 augusti är sista dagen för partier att anmäla att de ska delta i valet. Utifrån de uppgifter om folkbokföring som finns i Skatteverkets register bestäms vilka som har rätt att rösta.

18 augusti – Du kan rösta svenska ambassader och konsulat

Från och med den 18 augusti har den som bor eller befinner sig utomlands möjlighet att rösta på svenska ambassader och konsulat.

Du kan förtidsrösta

Från och med den 24 augusti går det att förtidsrösta i valet. Möjlighet till förtidsröstning finns i röstningslokaler över hela landet.

DEN 11 SEPTEMBER – VALDAGEN

Den 11 september 2022 är det val till riksdagen, kommunfullmäktige i kommunerna och regionfullmäktige i regionerna. Röstningen avslutas klockan 20 den dagen. Efter det börjar rösträkningen. Under natten kommer ett första valresultat, som är preliminärt resultat.

12 september 2022

Den 12 september 2022 påbörjar Länsstyrelserna den slutliga rösträkningen. Det är först när länsstyrelserna är klara med rösträkningen som det finns ett slutgiltigt valresultat.

26 september 2022

Den 26 september samlas nya riksdagen för upprop, val av talman och vice talmän.

Riksmötet 27 september 2022

Den 27 september 2022 är Riksmötets öppnande och markerar starten på riksdagens nya arbetsår, riksmötet 2022/23. Riksmöte är namnet för ett årligt sammanträde som Sveriges riksdag har då kungen formellt besöker och öppnar riksdagens verksamhetsår.

Magdalena Andersson – En ödmjuk och enkel statsminister som knackar dörrar och “älskar Sverige”

SVENSKA KYRKAN: Hälsning från Johanna Öhman, Kyrkoherde, Sofia församling

Hej alla medvandrare i Sofia församling,

Blir alltid glad när jag får sjunga

Jag blir alltid glad när jag får sjunga den fjärde versen av psalm 200 ”I denna ljuva sommartid”:

”När jag hör trastens klara sång, när lärkan jublar dagen lång,

högt ovan fält och backar, då kan jag icke tiga still.

Min Gud, så länge jag är till för livet jag dig tackar.”

Det sommar igen! Trots nyheterna om kriget i Ukraina

Tänk att det blev sommar igen! Även om vi berörs och bedrövas av nyheterna om kriget i Ukraina så får vi tacka för och glädjas åt sol, värme och grönska.

Brått i maj och juni i församlingen

I församlingen har det varit brått i maj och juni. Många har väntat på att få döpa sina barn och få vigas i kyrkan. Det har varit avslutningskonserter för församlingens körer. Skolorna har haft sina avslutningar i kyrkan.

Hemmaläger på Gotland för konfirmander avslutats

Ett hemmaläger för konfirmander har avslutats med konfirmation, en konfirmandgrupp är på Gotland och själv har jag glädjen att få följa med på det sista lägret, även det på Gotland.

Mötesplats för ukrainska kvinnor och barn i Söderhöjdskyrkan

I april öppnades en mötesplats för ukrainska kvinnor och barn i Söderhöjdskyrkan. Verksamheten är ett samarbete mellan Ny gemenskap, Röda Korset och församlingar i Söders kristna råd. Mötesplatsen erbjuder rådgivning omkring förhållanden i Sverige, vägledning till fritidsaktiviteter, enklare mat, gemenskap m.m.

Tar tacksamt emot torrvaror och nya idrottskläder; Röda Korset är på plats

Om det är någon som har kontakt med näringsidkare så tar verksamheten tacksamt emot torrvaror och nya idrottskläder. Just nu finns många volontärer från Röda Korset på plats men det kan behövas fler volontärer framåt.

Ett organisationspaket för församlingens alla ideella

Apropå ideella så har en arbetsgrupp bestående av anställda och en referensgrupp bestående av ideella arbetat fram ett organisationspaket för församlingens alla ideella. Det kommer att finnas foldrar som beskriver vilka ideella uppgifter som finns aktuella, alla ideella kommer att få en kontaktperson, en mapp med information m.m. Varje termin blir det en träff för ideella som kan innehålla fortbildning, föredrag och liknande.

Första träffen blir den 4/9 i Sofia kyrka efter gudstjänsten och Satu Hirsch Fjellstedt föreläser om: ”Tillsammans på riktigt!”

Den första träffen blir den 4/9 efter upptaktsgudstjänsten i Sofia kyrka. Då kommer Satu Hirsch Fjellstedt att föreläsa under titeln ”Tillsammans på riktigt!” Ledorden för dagen är samhörighet och sammanhang.

Om föreläsaren Satu Hirsch Fjellstedt

Satu är leg.psykoterapeut, parterapeut och känd från TV-programmet ”Gift vid första ögonkastet”. Både de som redan är ideella och de som vill vara ideella välkomnas.

Det fantastiska med att vara engagerad i sin församling

Fler och fler upptäcker det fantastiska med att vara engagerad i sin församling och få bidra. Tack till alla er som på olika sätt gör vår församling levande!

Ombyggnaden av kyrkstuga är avslutad, Sex personer döptes, fem par vigdes och sommarcafé i trädgården är igång

Ombyggnaden av den kyrkstuga som brann är avslutad och stugan blev som ny, eller rättare sagt som den såg ut i original på 1700-talet. Vi kunde inviga den med dropin-dop och dropin-vigslar första helgen i juni. Sex personer döptes och fem par vigdes. I dagarna driver främst ideella sommarcafé i trädgården och senare blir det öppen trädgård vissa tider. I juni erbjuder Sjöstadskapellet café, sångstund för föräldrar med barn och musiklunch. Någon heldagsvandring återstår.

Sjöstadskapellets verksamheter tar sommarlov

Nu tar Sjöstadskapellets verksamheter snart sommarlov och i stället för söndagsmässor kl.11.00 blir det Musikgudstjänst i sommarkväll kl.18.00. Varje torsdag och söndag är det som vanligt mässa i Sofia kyrka och det blir musikcaféer i Stora salen, Borgmästargatan på onsdagar. I augusti blir det skrivardagar i kyrkstugorna och den 18/8 kl.19.00 firar vi surströmmingens dag. Se hemsidan och annons för mer information.

Anja Dahlström och Maria Stenbom lämnat oss; Tove Carlsson kommer tillbaks

Diakon Anja Dahlström som verkat i församlingen sedan i oktober kommer tyvärr att lämna oss. Hon har fått vad hon beskriver som sin drömtjänst i Finska församlingen och önskar arbeta där sina sista år innan pension. Maria Stenbom som gjort sitt utbildningsår som pastorsadjunkt i församlingen har fått tjänst i Värmdö församling. Vi önskar båda lycka till och Guds välsignelse i deras uppgifter. Ny diakon blir Tove Carlsson. Tove Carlsson praktiserade i församlingen för några år sedan och trivdes så bra att hon gärna ville återvända. Hon har under lång tid arbetat som musikpedagog i Svenska kyrkan och vigdes till diakon förra året. Vi är glada över att Tove snart finns på plats!

Besöker konstbiennalen i Venedig samt Padua

I morgon går jag på en veckas semester och besöker konstbiennalen i Venedig samt Padua. Det ska bli intressant. Därefter är jag hemma en vecka och åker sedan på konfirmandläger till Fårö. Efter det väntar en längre semester med vistelse i Norrbotten och Tjust skärgård. Jag hoppas på lagom varma dagar och att få läsa de böcker som jag laddat ned till min läsplatta. Det brukar bli några gudstjänstbesök i olika kyrkor i landsorten. Förhoppningsvis får jag sjunga psalm 200 igen.

Arne Nilsen som kyrkoherde

Under min frånvaro så finns mina duktiga kollegor på plats och under fyra veckor tjänstgör vår ”generalvikarie” Arne Nilsen som kyrkoherde.

Jag vill önska er alla en fin sommar med vila och avkoppling! Allt gott och Guds välsignelse.

Stockholm 20/6 2022

Johanna Öhman, Kyrkoherde Sofia församling

Biskop Martin Modéus är Svenska Kyrkans nya ärkebiskopen – Han tar över från Antje Jackélen

Martin Modéus, biskop i Linköpings stift, fick flest röster i den avgörande omgången av ärkebiskopsvalet den 8 juni. Han blir den nya ärkebiskopen i Svenska kyrkan och tillträder den 4 december. Antje Jackelén går på pension och lägger ner sin stav den 30 oktober. Kom tillbaka för att läsa mer.

Kom tillbaka för

att läsa mer artiklar.

Vi är inte klara.

VI FYLLER PÅ HELA TIDEN

• EU-US Summit
• Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde
• NATO-Summit: Extraordinary Summit of NATO Heads of State and Government, Held at NATO HQ, Brussels, Belgium
• JA till NATO: Det är dags för Sverige att gå med därför att alternativet är skrämmande.
• NATOs artikel 5 – Den grundläggande principen för kollektivt försvar
• NATO’s Current Relations with Sweden

• Finansminister Mikael Damberg möte pressen den 19 april och presenterade vårbudgeten -Den ekonomiska vårpropositionen 2022 samtidigt som han även lämnade vårändringsbudgeten
• Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande

• Varför kan inte EU och FN konfiskera Rysslands pengar som de tjänar från försäljningen av olja, gas och kol?

• Nordens Dag arrangerades i Malmö och Stockholm med Seminarier. 

EU-US-NATO-G7 SUMMIT

A Proud Day For Europe, The United States, Canada, NATO, G7 And Trans-Atlantic Unity

A European Council Top Summit

EU leaders met on 24 – 25 March 2022 in Brussels as the European Council held its EU-US summit, a European-American top summit. On the first day of the summit, EU leaders were joined by US President Joe Biden, in person, to discuss support for Ukraine and the strengthening of transatlantic cooperation. The summit was addressed by the Ukrainian President Volodymyr Zelenskyy via video link.

Official welcome of the President of the United States

On arrival at the summit at on 24 March 2022, the President of the United States, Joe BIDEN, was welcomed by President of the European Council, President Charles MICHEL.

Day 1 – EU and the US stand united for Ukraine

Interestingly enough, the European Council meeting on 24-25 March coincided with the fact that Russia’s invasion of Ukraine started on 24 February 2022 and had lasted for a month. The focus of the meeting was on the war and its consequences for the EU. The US President visited the meeting for deliberations of the strategic dependence on Russian fossil fuels, the high energy prices in the EU and the green transition.

Day 2 – EU leaders discussed other matters

On day 2 of the summit, the 25th March 2022, the European Council discussed security and defence, building on the Versailles declaration and taking into account the new security situation in Europe, and sustained high energy prices and its impact on citizens and businesses, also in the context of the Russian aggression against Ukraine. The European Council also continued its discussion on how to build a more robust economic base, discussed coordination efforts in response to the COVID-19 pandemic, and takes stock of international cooperation on global health governance and solidarity, including through roll-out of vaccines.

MARCH 24, 2022, SPEECHES AND REMARKS of US President Biden and EC President Charles Michel

Upon arrival at the European Council, Europa Building, Brussels, Belgium, US President Biden and European Council President Charles Michel made some remarks

“Your presence here and your participation in this European Council meeting is a very strong signal.” Said President Michel.

PRESIDENT MICHEL:
We are very pleased, dear President, dear Joe, to welcome you again in Brussels. Your presence here and your participation in this European Council meeting is a very strong signal. Our unity is rock solid, and we are very, very pleased to coordinate, to cooperate with you. These are difficult times, challenging times, and we need to take the right and the intelligent decisions for the future and for the security, for the stability. And thank you for this excellent cooperation and coordination.

PRESIDENT BIDEN:
Well, I came to congratulate a man who just got reelected without opposition. I dream about that someday.

Single most important thing to do in the West is be united.

But, look, from the very beginning, I was of the view: The single most important thing that we have to do in the West is be united. I’m not saying that — that’s not a euphemism. I mean it literally. Literally.

I spent some time with Vladimir Putin back in November and December, and we had a conference in — in Switzerland, at the time. And it was clear to me, and it was to you, that his intentions were very different than benign intentions.

And one of the things that he’s tried to do — his overwhelming objective — and I’ve been speaking about it for a year and a half. His overwhelming objective is to demonstrate that democracies cannot function in the 21st century — because things are moving so rapidly, they require consensus, and it’s too difficult to get consensus — and autocracies are going to rule.

Fewer democratic countries today than there were 10 years ago

As a matter of fact, we’ve lost more democratic in- — democratic countries — fewer democratic countries today than there were 10 years ago.

And so, from the very beginning, my objective — and I had a great partner in this — was to see to it that we built total, complete unity among the major democracies of the world. I’m not joking about that.

That’s why I called just a couple weeks ago and asked NATO to set up a new — a NATO meeting of the heads of state, and it was took — which took place today. And I fortunately am able to attend two other conferences.

My point is: unity. Unity!

But my point is: unity. Unity. And the very thing that Putin has tried to do from the beginning — and I’ve been saying this since my days as Vice President of the United States — is to break up NATO — break up NATO. He’d rather face 30 independent countries than 30 united countries with the United States of America. Not a joke. I’m being deadly earnest. I believe that’s been his intention from the very, very beginning.

And so, I want to thank Michel for is this — the whole idea of the unity of Europe as a whole, not just NATO — the G7 and this organization — really matters. It’s the single most important thing that we can do to stop this guy who’s — in our country, we believe he’s already committed war crimes.
But thank you very much for the time, and thank you.

PRESIDENT MICHEL:
Thank you. Thank you.

Press question to President Biden: Mr. President, do you trust China? Do you trust China?

PRESIDENT BIDEN:
Yes. Well, we’ll discuss China. I’ve spent some time with Xi Jinping. And I hope we’re going to get a chance to discuss China.

Joint Statement by President von der Leyen and President Biden

“The European Union and the United States of America will continue coordinated transatlantic efforts to support the Ukrainian people, impose severe costs on Russia for its unjustifiable actions, and strengthen the resilience of our democracies, economies, and societies.”

We are united in our condemnation of Russia’s unjustified and unprovoked war of aggression against Ukraine. We stand in solidarity with the Ukrainian people, who are bravely defending their homeland, and we call on Russia to end the brutal onslaught against its neighbor. We are united in our support of Ukraine’s sovereignty and territorial integrity. And we are united in our resolve to defend our shared values, including democracy, respect for human rights, global peace and stability, and the rules-based international order.

Continuing coordinated transatlantic efforts to support the Ukrainian people

Today, we are continuing coordinated transatlantic efforts to support the Ukrainian people, impose severe costs on Russia for its unjustifiable actions, and strengthen the resilience of our democracies, economies, and societies. In particular,

• The United States and the European Union have strengthened and aligned their sanctions regimes, together with like-minded partners across the world. Additionally, efforts should be stepped up to coordinate responses against sanctions evasion.
• We continue to mobilize and coordinate significant humanitarian relief to support people within Ukraine, those who have been forced to flee, and those affected by the severe impacts Russia’s war is causing around the world. This includes more than $1 billion in humanitarian assistance the United States is prepared to provide and €550 million from the EU.
• The United States and the European Union are coordinating closely to ensure that their efforts on temporary protection and humanitarian admission, including resettlement or transfers, are complementary and provide much-needed support to Ukraine’s neighbors.
• We are announcing new actions to bolster democratic resilience and defend human rights in Ukraine and neighboring countries.
• The United States and the European Union are supporting the work of war crimes documentation experts who are gathering evidence on the ground in Ukraine.
• We are taking further, concrete steps in our energy cooperation to ensure the security of supply and to reduce dependence on Russian fossil fuels.
• In order to prevent a potential food crisis triggered by price hikes and disruptions to food supply sparked by Putin’s war in Ukraine, we intend to redouble our combined efforts to increase global food security and provide direct food aid, where warranted, to our partners worldwide.
• We will advance our cooperation on cybersecurity through a variety of actions, from supporting the Government of Ukraine on cyber resilience and cyber defense to aiming to combat the abuse of virtual currency.

ANNEX – TRANSATLANTIC COOPERATION AND SUPPORT FOR UKRAINE

Imposing Additional Costs on Russia

The United States and the European Union have strengthened and aligned their sanctions regimes, together with our like-minded partners across the world. Today, the United States is sanctioning more than 400 additional individuals and entities to align with measures taken by the EU and our allies and partners. This includes the Duma (Russia’s lower house of parliament) and 328 of its members, dozens of defense companies that fuel Putin’s war machine and sustain its military industrial base, and more than 20 financial elites, including the head of Russia’s largest financial institution. The Commission, in line with its competences, will continue to support further similar measures. Together, we should aim at holding accountable those responsible for the devastation and commit to imposing further costs on Russia until Putin ceases his aggression.

Blocking Russia’s ability to deploy its remaining international reserves, including gold

The United States and the European Union are jointly working to blunt Russia’s ability to deploy its remaining international reserves, including gold, to prop up its economy and fund its illegal war.

G7 leaders’ statement

Additionally, as announced in today’s G7 leaders’ statement, we are establishing an initiative to monitor the full implementation of our sanctions measures and coordinate responses against sanctions evasion. This will ensure that Russia will not be able to backfill or find workarounds that undermine the effect of our sanctions.

Providing Humanitarian Assistance to the Ukrainian People

We reaffirm our deep support for the Ukrainian people, who are suffering from Russia’s devastating bombing of civilians and civilian infrastructure. We urge Russia to facilitate unhindered humanitarian access and permanent safe passage for civilians. We continue to mobilize humanitarian relief to support people within Ukraine and those who have been forced to flee. The United States and the European Union are responding to the humanitarian needs in Ukraine and in countries impacted by the situation in Ukraine. The United States and the European Commission are coordinating closely on the provision of aid, including a through a newly-established high-level dialogue and a U.S. government liaison in the EU’s Emergency Response Coordination Centre. Today, the United States is announcing it is prepared to provide more than $1 billion in new funding toward humanitarian assistance for those affected by Russia’s war in Ukraine and its severe impacts around the world over the coming months. The European Commission has made available EUR 550 million in emergency and humanitarian assistance and, through the Union Civil Protection Mechanism in cooperation with its partners, it has delivered almost EUR 300 million worth of in-kind assistance.

EU welcomes 3½ million Ukrainians Fleeing Russia’s Violence; the U.S. to take 100,000 Ukrainians under U.S. Refugee Admissions Program

The European Union has generously welcomed almost three and a half million Ukrainians fleeing Russia’s violence, providing them food, shelter, school, and employment opportunities, paying particular attention to the plight of children and providing them protection for the time they need. The United States and the European Union are coordinating closely to ensure that their efforts on temporary protection and humanitarian admission, including resettlement, are complementary and provide much-needed support to Ukraine’s neighbors. Today, the United States is announcing plans to welcome up to 100,000 Ukrainians fleeing Russia’s aggression through the full range of legal pathways, including the U.S. Refugee Admissions Program.

Partnering to Promote Democratic Resilience and Human Rights

We steadfastly support the democratic aspirations and fundamental freedoms of the Ukrainian people. Today, we are announcing new commitments to bolster societal resilience and defend human rights in Ukraine and neighboring countries, including Moldova.

United States launching the European Democratic Resilience Initiative (EDRI)

To support human rights defenders, anti-corruption watchdogs, journalists, and other members of civil society operating in and around Ukraine, the United States is launching the European Democratic Resilience Initiative (EDRI), which will provide at least $320 million in new funding to these groups and regional governments. The EDRI will support media freedom and counter disinformation, benefit the safety and security of activists and vulnerable groups, strengthen institutions and the region’s rule of law, and help ensure accountability for human rights abuses and violations of international law. And it will expand rapid response capabilities and technical assistance to build resilience to Moscow’s strategic corruption and kleptocracy.

EU Funds to support civil society, human rights defenders, journalists, and pro-democracy activists in Ukraine, Belarus and Moldova.

The European Commission announced plans to reallocate funds from EU programmes to support civil society organizations, human rights defenders, journalists, and pro-democracy activists in Ukraine, Belarus and Moldova. In addition, the European Endowment for Democracy, with EU funding contributions, provided a significant number of emergency grants to contribute to saving and sustaining civic activism and media pluralism in Ukraine. It also opened a Centre for Ukrainian Activists (CUA) in Przemyśl, Poland, to provide support for activists and independent journalists in maintaining and sustaining their connections to their activities inside Ukraine.

Promoting Accountability

There should be accountability for any war crimes committed in Ukraine. The United States and the European Union are supporting the important work of war crimes documentation experts who are gathering evidence on the ground in Ukraine. The coordination of documentation and evidence preservation efforts to ensure such accountability should be facilitated.

Supporting Europe’s Energy Security

We reconfirm our commitment to Europe’s energy security and to accelerating the global transition to clean energy. Energy security and sustainability for the EU and Ukraine are essential for peace, freedom and democracy in Europe. The EU has confirmed its objective to reach independence from Russian gas well before the end of the decade while working to ensure reliable, affordable, and clean energy supplies to citizens and businesses in the EU and its neighbourhood. The United States intends to partner with the EU on these efforts. We understand that the rapid transition to clean energy is essential to advancing EU independence from Russian fossil fuels and are committed to meeting the goals of the Paris Agreement, the objective of net zero emissions by 2050, and keeping a 1.5 degrees Celsius limit on temperature rise within reach. In line with this vision, the European Commission and United States will establish a joint Task Force to address the immediate energy security needs of the EU and accelerate the clean energy transition.

Securing Global Food Supplies

We are deeply concerned by how Putin’s war in Ukraine has caused major disruptions to international food and agriculture supply chains and the threat it poses to global food security. We recognize that many countries around the world have relied on imported food staples and fertilizer inputs from Ukraine and Russia, with Putin’s aggression disrupting that trade. As the United States and EU comprise many of the world’s major agricultural producers and strong economies, we commit to redoubling our combined efforts to provide direct food aid and other forms of assistance, where warranted, and, to continue the necessary support for agricultural innovation and sustainable productivity growth to ensure global food security, while balancing enhancing climate resilience and reducing agricultural greenhouse gas emissions.

US to provide over $11 billion over the next 5 years to address food security threats and nutrition globally.

We are committed to working with partners to address the attendant supply challenges and maintaining strong, ruled-based, and open global markets for staple agricultural commodities that feed the world. Specifically, the United States, through Feed the Future and our nutrition commitments, is providing over $11 billion over the next five years to address food security threats and nutrition across the globe. Additionally, the United States will remain one of the top providers of humanitarian food and nutrition assistance globally, having contributed approximately $4.6 billion in humanitarian food and nutrition assistance in 2021. We are also identifying tools in the U.S. government’s existing food security tool kit and determining whether programs are fit for purpose for this situation and will make strategic adjustments as needed.

Announcement wss made of EU Emergency Support Programme for Ukraine of EUR 330 million

For the period 2021 – 2024, the EU is pledging at least EUR 2,5 billion for international cooperation related to nutrition. This international cooperation programme will support food systems in about 70 partner countries. The proposed EU Emergency Support Programme for Ukraine of EUR 330 million will secure access to basic goods and services for the Ukrainian population and also support Ukraine’s agricultural sector.

Ensuring the Security of Cyberspace

We are committed to advancing our cybersecurity cooperation, both in response to Russia’s illegal further invasion of Ukraine and in support of our longer-term strategic objectives. Together, we will enhance our efforts to coordinate cybersecurity assistance and provide Internet access to the Governments of Ukraine and Moldova, working with Member States and other likeminded partners. In the context of Ukraine and more generally, we will continue to reinforce responsible state behavior in cyberspace and to work together to increase cyber resilience in the face of destructive, disruptive, and destabilizing cyber activity by both States and non-State actors, while also working to hold accountable those responsible for such activity.

Establish more structured cybersecurity information exchanges and cooperation on new cybersecurity technologies and standards.

We will work towards establishing more structured cybersecurity information exchanges on threats and threat actors and deepen our cooperation on new cybersecurity technologies and standards. We are committed to our partnership in the Counter Ransomware Initiative to disrupt ransomware groups and reduce related threats to our citizens and businesses. We will enhance efforts to address the abuse of virtual currency; bolster cybersecurity resilience; increase partner capacity for detecting and responding to ransomware activity within their own borders; and work to jointly hold accountable states that act as safe havens for ransomware activity.

Combatting Illicit Use of Digital Assets

We intend to announce deeper collaboration to combat the illicit use of digital assets, including their potential misuse in evading multilateral sanctions imposed in response to Russia’s unprovoked military invasion of Ukraine. Together, we intend to deepen our shared commitment to advance anti-money laundering and countering financing of terrorism (AML/CFT) for digital assets, consistent with the Financial Action Task Force (FATF) standards.

Share best practices and coordinate capacity building efforts

We will share best practices and coordinate capacity building efforts to help other countries implement AML/CFT frameworks for digital assets. We intend to form a transatlantic sprint between U.S. and EU government officials and, as appropriate, digital asset service providers, to expedite and increase sharing of financial intelligence on illicit use of digital assets. Finally, we will seek opportunities for joint actions against those who facilitate the misuse of digital assets for illicit activity.

Statsminister Magdalena Andersson företrädde Sverige vid EU:s toppmötet

Statsminister Magdalena Andersson företrädde Sverige och tillsammans med andra EU-ledare deltog i EU:s toppmöte i Bryssel den 24–25 mars 2022 som också besöktes av USA:s president Joe Biden den första dagen. Rysslands invasion av Ukraina och energifrågor var två av mötets prioriterade frågor.

Statsminister Magdalena Andersson sammanfattade toppmötets syfte och tyckte att allt har handlat om:

– Hur EU och USA tillsammans kan öka trycket på Ryssland att avsluta invasionen av Ukraina står i fokus. Fortsatt stöd till Ukraina och ukrainska flyktingar samt energifrågor kom också att diskuteras.”

Om USA:s president Joe Biden deltagande i toppmötet.

Toppmötet, enligt Statsminister Magdalena Andersson bekräftade mötet samförstånd och gemensamma engagemang EU och USA har för att få ett slut på Rysslands invasion av Ukraina och för att kunna stötta flyktingar.

Statsminister Magdalena Andersson underströk USA:s och EU:s enad front mot Ryssland

Statsminister Magdalena Andersson underströk att hon ser positivt på att USA och EU håller en enad front mot Ryssland för att få slut på kriget.

– USA:s president Joe Biden var mycket tydlig i sitt budskap till Europas ledare igår. Det är genom enighet och ett nära samarbete som vi kan agera med kraft mot Rysslands brutala invasion av Ukraina, sa statsministern vid en pressträff i samband med rådsmötet. Statministern berättade även att hon under mötet fick möjlighet att delta i samtalet med president Joe Biden vilket inte var möjligt för att alla EU-ledare.

– Jag tog upp vikten av att fortsätta det goda samarbetet om sanktionerna, att fortsätta stödja Ukraina. Vi behöver också förbereda för en återuppbyggnad av Ukraina och inte minst behöver vi gemensamt öka våra ansträngningar för att bryta EU:s beroende av rysk olja och gas, sa statsministern.

President Volodymyr Zelenskyj talade via videolänk.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talade också till mötesdeltagarna via länk. Presidenten tackade för EU:s stöd i kriget och vädjade även om fler sanktioner mot Ryssland och mer stöd till Ukraina.

Hur EU skulle hantera de höjda priserna 

Under mötets andra dag diskuterades hur EU ska hantera de höjda priserna på bland annat energi och livsmedel som kriget orsakar. Dessutom diskuterades hur EU kan verka för den gröna omställningen i unionen och samtidigt minska medlemsstaternas beroende av fossila bränslen från Ryssland och andra delar av världen.

Den gröna omställningen

Det är i gröna omställningen som framtiden ligger och de investeringarna vi gör kan också skapa väldigt många jobb här och nu.

-Vi i Sverige har drivit de här frågorna under en längre tid och nu finns en helt annan entusiasm från de andra medlemsländerna, sa statsministern.

Alla de andra nordiska statsministrar var på toppmötet

– Idag har vi även träffat USA:s president Joe Biden som är på besök i Bryssel, skrev Finlands statsminister Sanna marin samma dag på sin Facebook.

Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde

Totalförsvaret anser och alla håller med att: “Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde har försämrats de senaste åren men blivit ännu sämre sedan 24 februari 2022. Globalt är säkerhetsläget instabilt.

Stor risk att Sverige drabbas

I MSB0079 skrev Totalförsvaret ytterligare att Sverige påverkas alltmer av händelser i vår omvärld och skulle “en säkerhetspolitisk kris eller väpnad konflikt inträffa i Östersjöregionen eller i övriga Europa kommer vi att påverkas” och till och med drabbas. “I ett sådant läge kan det inte uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana riktas mot Sverige.” Vidare menar Totalförsvaret att det (skulle kunna ske) ett väpnat angrepp eller andra krigshandlingar mot vårt land.”

Målet för Sveriges säkerhetspolitik

I Motion 2020/21:3445 som handlar om svensk säkerhetspolitik för en orolig tid, behandlade man hur Sverige kan göra störst nytta med de resurser landet besitter, men även om hur internationella insatser på gott och ont påverkar den svenska nationen. Enligt experter som ambassadör Sven Hirdman, ledamot, Krigsvetenskapsakademien, KKrVA, i en artikel publicerad den 11 feb 2022, innan Ryssland invaderade Ukraina, är målet för Sveriges säkerhetspolitik att vi ska bevara vår fred genom att hålla oss utanför krig och bidra till en fredligare omvärld.

Gammalt synsätt som är orealistisk, förlegat och numera ogiltigt

Om Natomedlemskap tycker han att det skulle vara skadligt för Sverige. “Ett formellt medlemskap i Nato skulle öka spänningen i Nordeuropa och vara skadligt för Sverige. Vi gör större nytta för fred och säkerhet i Europa som alliansfria än som medlem i Nato. Den enskilt viktigaste målsättningen för vår säkerhetspolitik måste därför vara att bidra till att den nuvarande starka militära och politiska spänningen mellan Ryssland och USA/Nato minskar och därmed krigsrisken.” Det skrev han innan Rysslands invasion av Ukraina. Vidare skrev han: “Det finns mycket vi skulle kunna göra i samarbete med länder som Finland, Frankrike, Tyskland, Italien och Österrike för att stimulera dialog och sökande av kompromisslösningar mellan de konfrontatoriska stormakterna. Det gäller rustningskontroll, förtroendeskapande åtgärder, arbete för frihandel och visumfrihet i stället för sanktioner med mera. Hans idéer om “att stimulera dialog och sökande av kompromisslösningar mellan de konfrontatoriska stormakterna.” fungerar inte i den nya världsordningen med invasionen som pågår och den mentalitet Putin ha. Det är många andra aktiva politiker som tänker som Putin: Marine Le Pen, Donald Trump, Xi Jinping mfl. Xi Jinping har liknande mentalitet mot Taiwan.  

Sverige kan inte försvara sig själv mot Ryssland

Men i en sak har ambassadör Sven Hirdman, ledamot, Krigsvetenskapsakademien, rätt: “Hur mycket vi själva än upprustar och hur mycket hjälp vi eventuellt skulle kunna få från västmakterna, skulle det i ett krig vara ute med Sverige.” Vi måste inse och förstå detta. Att stå utanför Nato och hoppas att få hjälp som inte bygger på Natos Artikel är meningslös. Jag håller med ambassadör Sven Hirdman att: ”hur mycket hjälp vi eventuellt skulle kunna få från västmakterna, skulle det i ett krig vara ute med Sverige.” MEN INTE OM VI ÄR MEDLEM I NATO UNDER ARTIKEL 5.

DET ÄR DAGS FÖR SVERIGE ATT GÅ MED I NATO

Debatten om Sveriges NATO-medlemskap pågår för full och det är många åsikter vad gäller frågan om Sveriges medlemskap i Nato. Göran Greider tycker att debatten om Nato har blivit alltför nationalistisk. Nooshi Dadgostar tycker att Regeringen håller på att stressa fram Nato-frågan på ett oseriöst sätt. Vissa tycker att Socialdemokraterna är alldeles för tysta och hemliga om sin inställning.Och det finns högljudda röster om frågan. Så, det finns många problem med debatten om Nato-frågan, om Sverige skulle söker medlemskap i NATO eller inte.

Problemet om och med Nato-debatten

Av de många problem har jag valt ut följande: missuppfattningar om det säkerhets-politiska läget, missuppfattning om Nato, frågan om rädsla och feghet gentemot Ryssland, frågan om svensk neutralitet, frågan om de dubbla budskapen i Sveriges partnerskaps relation till Nato, och sist, folkets vilja – vad den svenska befolkningen vill.

Missuppfattningar om vad Nato handlar och vad medlemskap skulle innebära

Det finns en stor missuppfattningar om vad Nato handlar om och vad medlemskap skulle innebära. Man blir chockad av den missuppfattning som många har om Nato, även partiledare som Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar. I Göteborgs Posten kritiserar hon hur “Nato-processen” går till och säger att ”Svenska folket får inte vara med.” “Regeringen håller på att stressa fram Nato-frågan på ett oseriöst sätt.” Hon tillägger:  “att svenska folket inte är beredda att skicka sina barn för att strida i krig i Turkiet eller Ungern.” “Jag vill inte skicka min dotter till Turkiet för att mörda kurder.”

Vänsterpartiet fattar inte det på riktigt

Den 13 april, 2022 skrev Göteborgs Posten om Vänsterpartiets inställning om Nato-frågan – partiet ”vill stärka Sveriges motståndskraft utifrån sin nya säkerhetspolitiska linje som de lanserade under tisdagskvällen den 12 april i en debattartikel i SvD”. Göteborgs Posten sammanfattade den och skrev att den: “bygger bland annat på att Sverige ska fördjupa samarbeten med nordiska och europeiska länder som delar våra värderingar, men också att det ska byggas upp en flexibel försvarsmakt som utgörs av ett ”decentraliserat system, där fokus ligger på territorial­försvar och basen utgörs av relativt självgående grupper med stor lokal­kännedom”. Allt detta låter som betydelselösa jargonger.

Vänsterpartiet “presenterar inte är tillräckligt svar för att skydda Sverige.”

Enligt Göteborgs Posten resonerar Nooshi Dadgostar “att Sveriges geopolitiska position utgör ett säkerhetspolitiskt intresse för länder som USA, Storbritannien men också övriga Nato-alliansen.” Samt att:  “De (USA, Storbritannien men också övriga Nato-alliansen) kommer självklart att reagera, utifrån att de har ganska starka intressen. De kommer inte tolerera ett angrepp mot Sverige, bara utifrån vår geopolitiska position.” Från hennes svar framgår det att hon hoppas att Nato-länder/ Nato-alliansen ska komma och rädda Sverige därför att: ”De kommer inte tolerera ett angrepp mot Sverige, bara utifrån vår geopolitiska position.” När reportern frågar henne: “Kritiker skulle nog säga att det ni presenterar inte är tillräckligt för att skydda Sverige.” Då svarar hon: “Då säger jag att Joe Biden redan har sagt att Sverige är okränkbart. Vi har flera Nato-länder runt omkring oss. Det går inte att tänka sig ett ryskt angrepp mot Sverige utan att väldigt många skulle reagera och det har de redan gett ett mycket tydligt uttryck för.” Enligt Nooshi Dadgostar, hoppas hon på skydd från Nato-länder samtidigt som hon pratade om att stärka den svenska motståndskraften. Sammanfattningsvis kan man säga att Nooshi Dadgostar och Vänsterpartiet vill ha Natos skydd men vill inte att Sverige ska bli Natomedlem. Och det funkar inte så.

Frågan handlar om att skydda Sverige mot ryskt angrepp ifall

Frågan handlar att skydda Sverige så att Ryssland aldrig skulle våga attackera Sverige. Om Ukraina hade fått välja mellan motståndskraft och Nato-medlemskap, skulle de välja medlemskap i Nato. Vi pratar om att skydda Sverige genom en förebyggande åtgärd. Nato-medlemskap är sådan. Argumentet att USA, Storbritannien och övriga Nato-alliansen kommer självklart att reagera, utifrån att de har ganska starka intressen i Sverige, och att de inte kommer tolerera ett angrepp mot Sverige, bara utifrån vår geopolitiska position.” är korkad. Vad säger Vänsterpartiet? Vi ska inte gå med i Nato, men skulle vi bli utsatt för angrep ska Nato-alliansen försvara oss. Ukraina har partnerskap med Nato-alliansen, men de är inte skyddad under Nato-alliansens Artikel 5. Sverige skulle vara i samma situation som Ukraina är idag, om vi inte gå med.

Det verkar som Socialdemokraterna är rädda för Ryssland

Det verkar som Socialdemokraterna är rädda för Ryssland på grund av att de inte har förstått hur mäktigt Nato är. Det är rädsla som bygger på missuppfattning om Nato. Nato är den starkaste och mäktigaste militära organisationen på jorden – på denna planet. Ryssland är ingen match för Nato. Det var därför Putin påminde Nato om att de har kärnvapen när de började sin invasion av Ukraina. Utan kärnvapen kan inte Ryssland motstå Nato i krigföring. Detta är något som Socialdemokraterna måste inse och sluta vara rädda. Svenska politiker, i synnerhet socialdemokrater, måste sluta vara fega. Nu är det dags att kasta rädsla åt sida. Varför? Eftersom, det är inte klok att inte gå med i Nato för att ångra sig senare om Rysslands invasion av Sverige skulle bli ett faktum. Det är dags att gå med i Nato; det är inte tid att vara rädd. Social-demokrater måste sluta vara rädda i denna fråga.

Folkets vilja -Vad befolkningen vill

Politiken måste utformas efter folkets vilja (Vad befolkningen vill) och just nu är det uppenbart att folket, de flesta vill gå med i Nato. det är en reaktion till Putins krig mot Ukraina. Många är rädda och ser Nato som det garanti de vill ha. Enligt SR Ekot visar det senaste opinionsundersökningen att 51%-53% vill gå med i Nato, 19%-24% är emot och resten är osäkra. In Finland visar senaste opinionsundersökning visar att 68% vill gå med i Nato. Majoritet av den svenska befolkningen vil vara med i Nato-alliansen. En finsk man som intervjuades på Sveriges Radio sa om medlemskap i Nato: “It will bring us security.” Reportern berättade att agerande i Finland om att gå med i Nato är snabb och målmedvetet. Så bör det vara i Sverige också

Det skulle vara en försummelse av ansvar att inte gå med i Nato nu

Sverige måste inse sanningen – det är dags att gå med i Nato därför att det skulle vara en försummelse av sitt ansvar å regeringens och det socialdemokratiska partiets sida, att inte ge Sverige denna försäkra mot ett hotande fara. Ryssland är ett verklig hot mot Sveriges existens. Dags att gå med i Nato.

Vad medlemskap i Nato innebär

Vid flera tillfällen har Nato SG Jens Stoltenberg sagt det om och om igen, och väldigt tydligt att Nato-medlemskap handlar om att tillhandahålla en konstant defensiv närvaro, tillföra ytterligare avskräckning och försvarsförmåga för sina medlemmar. Det är detta som många inte har förstått. Jag ska gå in på det senare i Nato:s Artikel 5.

Nato är ingen mordisk organisation och skulle aldrig vara med att mörda kurder i Turkiet. ALDRIG!

Det Nordatlantiska fördraget – Natofördrag – bygger på och utgår från Förenta nationernas (FN) stadga. Det skrev under i Washington D. C. USA den- 4 april 1949. Förenta nationernas (FN) nämns 6 gånger ifördraget. Så här på inledningen: ”Parterna i detta fördrag bekräftar på nytt sin tro på syftena och principerna i Förenta nationernas stadga och sin önskan att leva i fred med alla folk och alla regeringar. De är fast beslutna att skydda sina folks frihet, gemensamma arv och civilisation, grundad på principerna om demokrati, individuell frihet och rättsstatsprincipen. De strävar efter att främja stabilitet och välbefinnande i det nordatlantiska området. De är fast beslutna att förena sina ansträngningar för kollektivt försvar och för att bevara fred och säkerhet.” Alla Natos operation har stor respekt för de Förenta nationernas (FN) stadgan. Att tror annat är missuppfattning och ingenting annat.

Förenta nationernas principer är grundläggande för Nato

Nato konstaterar väldigt tydligt att man ”avstå i sina internationella förbindelser från hot eller användning av våld på något sätt som är oförenligt med Förenta nationernas syften.”  Vidare står det i första artikeln: ”De samtycker därför till detta nordatlantiska fördrag: Artikel 1. Parterna förbinder sig, i enlighet med Förenta nationernas stadga, att lösa alla internationella tvister där de kan vara inblandade med fredliga medel på ett sådant sätt att internationell fred och säkerhet och rättvisa inte äventyras, och att avstå i sina internationella förbindelser från hot eller användning av våld på något sätt som är oförenligt med Förenta nationernas syften.

Rädsla, feghet och frågan om svensk neutralitet

Feghet bland svenska politiker, i synnerhet männen i den rödgröna sidan är ett stort problem. Med andra ord, många i Sverige är rädda och vågar inte ta ställning och kallar det för neutralitet. Det är ett av de problemen i Sverige. Detta är det stora problemet i Sverige. Man börjat gömma sig under neutralitet därför att man är rädd, helt enkelt. Men mitt råd är att den som är rädd för Ryssland och vågar inte tar ställning för Sverige får byta yrke.  Ja, det är sant att Putin och hans klick har skapat ett välde av skräck i sitt land och alla som säga emot honom förgiftas. Men detta är Sverige och hans skräck-välde ska inte styra vad vi gör här och vilka val vi gör och vilka beslut vi fattar. Ett annat bevis för denna rädsla för Ryssland är utvisning av ryska diplomater pga. krigsförbrytelser i Ukraina med massgravar med mera. Danmark utvisade femton men Sverige utvisade bara tre. Varför? Sverige vågade inte – Man vågar inte irritera Ryssland. Men frågan är: Varför vågar Danmark men inte Sverige? Danmark är ett Nato-land; men det är inte Sverige.

De dubbla budskapen i Sveriges relation till Nato hjälper inte

Det finns ett dubbelt budskap i Sveriges relation till Nato idag. De dubbla budskapen är att, å ena sidan ingår man i partnerskap med Nato och vill fördjupa samarbetet. Å andra sidan pratar man om neutralitet och vill undvika medlemskap i Nato. Men en sak är klar: neutralitet har spelat klart sin roll. Vi lever i nya tider – det är i en ny värld – där en man som Putin har kastat omkull internationella regler som finns för att garantera ordning och fred i världen. Det finns länder som inte längre bryr sig om internationella lagar eller regler. Man talar om världen efter 24 februari 2022. Efter 24 februari 2022 är världsordningen annat än det visste kände tidigare.

Världen har förändrats sedan Trumps tid i Vita Huset

Men det började redan med Trump. Så, jag vill i stället talar om världen efter Donald Trumps tid i Vita Huset. Han var USA:s president som beundrar diktaturer och despoter. Putin ville ha honom i Vita Huset så att han, Putin, hade planerat det han genomför just nu. Därför ville Trump upplösa EU och Nato. Trumpär inte intresserad av demokrati eller lag och ordning. Han har samma världssyn, och tillhör samma grupp och mentalitet som Viktor Orban i Ungern, Marine Le Pen i Frankrike och Putin i Ryssland förstås. Till och med Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson tillhör denna grupp. Trump förlorade valet men ville inte lämna posten till den som vann. Han ville lägga ned Nato, splittra EU, stödde Brexit och ville att flera länder i Europa, som Ungern, skulle lämna EU. Putin hjälpte honom att vinna valet 2016 med en plan mellan dem. Hade han varit kvar i VitaHuset, hade Putins plan lyckats.

Trump hade hjälpt Putin återuppbygga sin dröm Soviet-liknande kommunist imperium

Vad har vi för bevis? Om du ser foton där han firade sin seger i Vita huset i Ovala Rummet, kan du förstå detta. Han firade i Ovala Rummet med Rysslands ambassadör och Rysslands utrikesminister och andra ryska diplomater. Inte en enda amerikan var där i Ovala Rummet.  Om den händelsen inte var tillräckligt som bevis att Ryssland hjälpte Trump att vinna valet över Hillary Clinton, vet jag inte vad mer kan vara tillräckligt bevis. Ett foto talar tusen ord.

Vad är min poäng? Det är detta: Sverige måste glömma neutralitet. Det tillhör den gamla ordningen. Världen förändrade 24 februari 2022 med Rysslands invasion av Ukraina. Men förändringen började redan 2016 när Trump blev USA:s president med hjälp av Putin. Putin ville återskapat Soviet-liknande kommunist imperium med hjälp av Trump i Vita Huset. Det skulle börja med att upplösa Nato och EU; det var en plan som Putin och Trump hade men den gick inte i uppfyllelse.

Neutralitet och den nya tiden

Det finns människor i Väst som tycker att diktatur är bra. Jimmie Åkesson i Sverigedemokraterna, Donald Trump i USA, Marine LePen i Frankrike, Viktor Orban i Ungern är några med mera. Dessa är människor uppvuxna i västerländska demokratier som vill förgöra demokrati. Vi får inte tillåta dem.

Göran Greider tycker att debatten om Nato är nationalistisk

Göran Greider och många som han tycker att debatten om Nato är nationalistisk och önskar i stället att Sverige ska fortsätta vara en allians fritt land. Han anser att det är ett uppjagat och krisläge i Sverige och i världen idag. Han tycker att man ska vara försiktigt. Händelseförloppet i Ukraina har visat att det ryska armé inte är lika förskräcklig som vi trodde resonerar han. Men hans argument att ”Sverige ska fortsätta vara en allians fritt land” Sverige är fel, anser jag.

Neutralitet – Stina Dabrowskis intervju med den bortgångne brittiska premiärministern Margaret Thatcher

För länge sedan gjorde den välkända SVT-journalisten Stina Dabrowski en intervju med Storbritanniens dåvarande Premiärminister Margaret Thatcher. De tog upp frågan om Svensk “neutralitet” under andra världskriget. Under diskussionen fick Margaret Thatcher säga en del saker om svensk neutralitet. Bland annat sade hon: ”… Det var alliansen (en alliansorganisation som Nato fanns inte då) mellan Amerika och England som bekämpade det Hitlers tyranni som ni (Sverige) hatar. Norge gjorde det (kämpade mot Nazi-Tyskland) också, samt Danmark. Skandinaverna stod också upp och kämpade mot Hitler. Och Sverige? Men Sverige var neutralt.” Då resonerade premiärminister Margaret Thatcher: ”Hade folk förhållit sig neutrala gentemot Hitler skulle Hitler ha vunnit. Hade man varit neutral mot Stalin hade han vunnit.” Då, menar Margaret Thatcher att svensk neutralitet hade gett segern till Nazisterna, fascisterna och kommunisterna. Det är samma situation och utmaning vi står inför idag. Sverige ska inte upprepa samma misstag denna gång. Norge och Danmark är med i Nato. Finland och Sverige måste sluta vara fegisar. Det är feg att inte gå med i Nato.

Vi måste gå bort från neutralitet

Det är viktigt att påminna oss om vad premiärminister Margaret Thatcher sa till Stina Dabrowski. Om alla regeringar i Europa hade varit neutrala, skulle Hitler ha vunnit andra världskriget. Svensk Neutralitet har spelat ut sin roll. Det är dags att göra sig redo för framtiden. DET ÄR DAGS ATT GÅ MED I NATO. Margaret Thatcher hade rätt. Framtiden tillhör inte neutraliteten. Jag håller med Johan Persson, Liberalernas nya partiledare som sa: ”Man kan inte stå neutral mellan en skogsbrand och en brandkår.” Man kan inte stå och se på när huset brinner och tvekar att agera brandman eller kallar in brandkåren. Man måste göra någonting som löser problemet. Jag håller också med Nooshi Dadgostar att Nato-frågan är ingen vänster- eller höger-fråga. Det är en nationell fråga som bör engagera alla.

Vi har en ny världsordning som inte följer de gamla principerna

Som jag har redan påpekat, vi har en ny världsordning. Putin säger att Ukraina inte är ett riktigt land, och att ukrainare inte är ett riktigt folk. Vad betyder det? När blev Putin Gud? Detta bekräftar vad USA:s president Joe Biden har sagt – att Putins krig mot Ukraina är folkmord och etnisk rensning. Putins påståenden är ett förnekande av den mänskliga värdigheten och rättigheterna för ett helt folk, en hel nation – ukrainarna. Det är den nya världsordningen som vi har hamnat i. En man eller en grupp av män tror att de har rätt att bestämma om andra människors mänsklighet – om de lever eller dör. Vilken rätt har ett land att säga till ett annat land, som båda är medlemmar i FN, att den andra har ingen rätt att existera? Det finns ingen logik som stöder ett sådant tänkande. Alla med sådant tänkandet är INTE OKAY. Om Putin kan göra så här mot Ukraina, det kan han göra mot Sverige som inte med i Nato, och vilket land som helst; i synnerhet, mot länder som de anser är svagare än Ryssland. Det kan hända här. Om Ryssland kan bete sig som de har gjort mot Ukraina, varför ska man tro att de inte kan göra så mot något annat land, frågade Färöarnas utrikesministern Jørgen Niclasen i en Sveriges Radiointervju.

Nato-frågan kan avgöra valet den 11 september 2022

Nato-frågan är så viktigt att det kan kosta social-demokratiska partiet seger i nästa val den 11 september 2022. Det är viktigt att få det rätta perspektivet. Frågan kan avgöra valet till Moderaternas fördel om Socialdemokraterna och regeringen inte fatta ett JA-beslut om Nato nu innan valet. Moderaternas löfte om Nato är ett valvinnande biljett om Socialdemokraterna och regeringen inte gör någonting nu. Frågan då är om Moderaterna kan vinna valet genom Nato-frågan. Svaret är JA. Om någon som följer svensk politik svarar Nej, då ljuger den person. Att inte göra någonting nu är att lämna frågan och segern till Moderaterna. Som jag har redan påpekat ovan, enligt SR Ekot visar det senaste opinionsundersökningen att 51%-53% vill gå med i Nato, 19%-24% är emot och resten är osäkra. In Finland visar senaste opinionsundersökning visar att 68% vill gå med i Nato. Majoritet av den svenska befolkningen vill vara med i Nato-alliansen.

Folkomröstning om Nato-medlemskap den 11 september 2022

Socialdemokraterna och regeringen kan välja att inte bestämma själv och låta den svenska befolkningen bestämma genom att inkludera frågan i valet i form av folkomröstning. Därmed kan man låta folket säga Ja eller Nej nu, såsom man gjorde i EU-medlemskapsfrågan.  Men min inställning är att Socialdemokraterna och regeringen inte får ge bort segern i nästa valet till de blåbruna! Gör inte det. Fatta ett JA-beslut om Nato nu. Dvs. bestäm att gå med i Nato eller gör en folkomröstning så att befolkningen få avgöra samtidigt som de röstar i valet den 11 september 2022. Men så mycket kan jag garantera Socialdemokraterna, att om de inte fattar ett positivt beslut om Natomedlemskap nu, kommer dem att förlora valet i september.

Det som händer i Ukraina kan hända till Sverige

Ukraina har partnerskap med Nato precis som Sverige. Men de är inte skyddade under Natos Artikel 5. Idag är 10 miljoner ukrainare på flykt och Cirka 5 miljoner, enligt FN, är på flykt i Europa, Sydamerika och Nordamerika, och förmodligen i Afrika och Asien. Många är döda och deras städer i ruiner.

Nato är Sverige försäkring mot Ryssland

Nato är det enda garanti mot Ryssland. Det är dags att gå med i NATO! Skaffa man en bostad, skaffa man också en bostadsförsäkring. Nato-medlemskap är en försäkring mot Ryssland som vill dominerar länder i sin när-geopolitiska området. Världen är annorlunda från 1945! Ni måste vakna! Alla ni vars ansvar det är att se till Sveriges existens, säkerhet och trygghet är försäkrad!

Det är ett enkelt beslut

Som Leon Panetta, tidigare chef för CIA och USA:s försvarsminister (Han var president Obamas försvarsminister) sa nyligen i en intervju på Sveriges Radio P1: (Jag parafraserar honom).  Vad som krävs är att Sverige tänker på vad som är nödvändigt för att skydda sina medborgare. Det är ett enkelt beslut som Sverige måste fatta – det handlar om att skydda Sverige och dess medborgare i händelse av en attack från en angripare som vi ser i fallet med Ukraina.

Att gömma huvudet i sanden är ingen lösning

Att inte gå med i Nato nu är som att gömma huvudet i sanden därför att man är rädd. När man gömma huvudet i sanden, som strutsar brukar göra när de är rädda, försvinner inte problemet. Det händer bara en sak när man gömmer huvudet i sanden: man ser inte faran längre, men faran försvinner inte. Men när Sverige går med i Nato, försvinner faran därmed.

Se till att faran försvinner

Ryssland skulle vara dum att attackera Sverige när Sverige är med i Nato. Hade Ukraina gått med i Nato när de baltiska länderna gjorde det, hade Ryssland aldrig vågat attackera Ukraina. Sverige måste få lärdom av det som händer Ukraina nu. NU ÄR DET DAGS OCH RÄTT TID ATT GÅ MED I NATO. Mer väntetid behövs inte. Sverige behöver gå med NU!!! Sverige måste sluta gömma huvudet i sanden!!! Dags att vakna till realiteten – till verkligheten – den ryska faran är verklig! Det finns ingen anledning att fortsätta på samma spår som gamla partiledarna. Det finns inte mer tid att vänta. sa någon.

Det verkliga problemet är hotet från Ryssland.

Vi lever i en ny världsordning där det finns auktoritära länder och auktoritära ledare som vill dominerar andra länder. Ett sådant är Ryssland under Putin och vi är samma geopolitiska sfär. De har kärnvapen och som Putin själv sa: han skulle inte tveka att använda den. Så, faran är stor, verklig och skrämmande. Bevis på detta är hans invasion av Ukraina.

Putins krig mot Ukraina är folkmord och etnisk rensning

Putin säger att Ukraina inte är ett riktigt land och att ukrainare inte är ett riktigt folk. Vad betyder det? När blev Putin Gud? Detta gör det klart att USA:s president Joe Biden har rätt – Putins krig mot Ukraina är folkmord och etnisk rensning. Det är ett förnekande av den mänskliga värdigheten och rättigheterna för ett helt folk, en hel nation – ukrainarna. Denna är den nya världsordningen som vi kommer in i. En man eller en grupp av män tror att de har rätt att bestämma över andra människors mänsklighet, värdighet och liv – att de får bestämmer om andra människor lever eller dör. Och Putin är inte ensam. Kinas ledare har samma attityd mot Taiwan. Vilken rätt har ett land (Ryssland eller Kina) att säga till ett annat land (Ukraina eller Taiwan) att de har ingen rätt att existera. Det finns ingen logik som stöder ett sådant tänkande. Alla med det tänkandet är INTE FRISKA.

Norge och Danmark är goda exemplar

Norges Statsminister Jonas Gahr Støre pratade om detta på en SR intervju den 5 april 2022. Han sa bland annat att Norge har gräns med Ryssland men det har inte lett till några incidenter eller problem mellan länderna. Det har inte lett till något problem. Det finns ingen motsägelse i att vara Nato-land och har gräns och bra relation med Ryssland. Det är ingen motsägelse heller att vara Nato-land och att vara engagerade i freds- och solidaritetsarbete i världen såsom Norge, Sverige och alla nordiska länder gör idag. Solidaritetstanke kan man alltid ha vare sig man är med i Nato eller inte. Natomedlemskap utesluter inte solidaritetstanke och solidaritetspolitik.

Kränkningsincidenter mot Sverige

Sverige har haft många kränkningsincidenter där ryska ubåtar har kränkt Sveriges vatten igen och igen. Men dessa kränkningsincidenter från Ryssland har inte Norge och Danmark haft. Varför? För att Norge och Danmark är med i Nato. I början av mars kränkte Rysslands krigsflygplan Sveriges luftrum. Hur många ubåtsincidenter har Sverige haft med Ryssland som inkräktaren? Hur många gånger har Rysslands ubåtar kränkt Danmarks eller Norges luftrum eller vatten? De vågar inte. I Sverige håller Ryssland på med underrättelse aktiviteter, utan rädsla för att bli upptäckt. Men de har inte haft samma attityd mot Danmark och Norge då dessa länder är med i Nato. Det skulle få allvarliga konsekvenser för de om något skulle hända och går fel.

En flicka mellan tre och fem år går ensam över gränsen mellan Ukraina och Polen

Jag har tittat och lyssnat på många intervjuar och fått tårar i ögonen. Jag såg ett barn, en flicka som inte är mer än mellan tre och fem år går över gränsen mellan Ukraina och Polen själv och ensam, utan någon vuxen person. De sa att hon inte visste vart sina föräldrar var. Hon gick ensam med en docka i bröstet och är bara mellan tre och fem år. Vad har hon gjort mot Putin eller Ryssland för att han ska vända upp och ned hennes liv på det sättet? Min fråga till Er som är emot Natomedlemskap är: Vill ni vänta tills det händer här mot svenska barn innan ni förstår allvaret? Då blir det försent. Ni som är emot Natomedlemskap måste öppna ögonen och ser er omkring på den nya världen vi lever i idag. Se er omkring! Se er omkring på riktigt. Det här är ingen fantasi – det är på riktigt. Rysslands utrikesminister Lavrov pratar om 3:e Världskriget. Det här är ingen politiskt spel – det är på riktigt, och människors liv som brickor. Vakna! Om ni sover.

Natos Artikel 5 – Den grundläggande principen för kollektivt försvar

Artikel 5 är Natos grundläggande principen för kollektivt försvar

Principen om kollektivt försvar är själva hjärtat i Natos grundfördrag. Det förblir en unik och varaktig princip som binder sina medlemmar samman, förbinder dem att skydda varandra och skapar en anda av solidaritet inom alliansen.

• Kollektivt försvar innebär att en attack mot en allierad betraktas som en attack mot alla allierade.

• Principen om kollektivt försvar är inskriven i artikel 5 i Washingtonfördraget.

• NATO åberopade artikel 5 för första gången i sin historia efter terrorattackerna 9/11 mot USA.

• NATO har vid flera tillfällen vidtagit kollektiva försvarsåtgärder, bland annat som svar på situationen i Syrien och den ryska invasionen av Ukraina.

• NATO har stående styrkor i aktiv tjänst som bidrar till alliansens kollektiva försvarsinsatser på permanent basis.

Artikel 5 – Nato-alliansens hörnsten

År 1949 var det primära syftet med Nordatlantiska fördraget – Natos grundfördrag – att skapa en pakt om ömsesidigt bistånd för att motverka risken att Sovjetunionen skulle försöka utvidga sin kontroll över Östeuropa till andra delar av kontinenten. Varje deltagande land var överens om att denna form av solidaritet var kärnan i fördraget, vilket i praktiken gjorde artikel 5 om kollektivt försvar till en nyckelkomponent i alliansen. Artikel 5 föreskriver att om en NATO-allierad är offer för ett väpnat angrepp, kommer var och en annan medlem av alliansen att betrakta detta våldsdåd som en väpnad attack mot alla medlemmar och vidta de åtgärder som den anser nödvändiga för att hjälpa den allierade som angrips.

Artikel 5 säger:

“Parterna är överens om att en väpnad attack mot en eller flera av dem i Europa eller Nordamerika ska betraktas som en attack mot dem alla och följaktligen är de överens om att, om en sådan väpnad attack inträffar, var och en av dem, i utövande av rätten att individuellt eller kollektivt självförsvar som erkänns av artikel 51 i Förenta Nationernas stadga, kommer att hjälpa den eller de så attackerade parterna genom att omedelbart, individuellt och i samråd med de andra parterna, vidta sådana åtgärder som den anser nödvändiga, inklusive användning av väpnad styrka, för att återställa och upprätthålla säkerheten i det nordatlantiska området.

Rapporterar till FN:s säkerhetsråd.

Varje sådan väpnad attack och alla åtgärder som vidtas till följd därav ska omedelbart rapporteras till säkerhetsrådet. Sådana åtgärder ska upphöra när säkerhetsrådet har vidtagit de åtgärder som är nödvändiga för att återställa och upprätthålla internationell fred och säkerhet.” Denna artikel kompletteras av artikel 6, som föreskriver, men vi kommer inte att gå in på det här.

Principen om att ge hjälp

Med åberopandet av artikel 5 kan allierade tillhandahålla all form av hjälp de anser vara nödvändig för att reagera på en situation. Detta är en individuell skyldighet för varje allierad och varje allierad är ansvarig för att avgöra vad den anser vara nödvändigt under de särskilda omständigheterna.

Assistans är inte bara militär

Denna hjälp tas vidare i samråd med andra allierade. Det är inte nödvändigtvis militärt och beror på varje lands materiella resurser. Det är därför upp till varje enskilt medlemsland att bedöma hur det kommer att bidra. Varje land kommer att samråda med de andra medlemmarna, med tanke på att det slutliga målet är att “återställa och upprätthålla säkerheten i det nordatlantiska området”.

Principen om ömsesidig hjälp

Vid utformningen av artikel 5 i slutet av 1940-talet rådde enighet om principen om ömsesidigt bistånd, men grundläggande oenighet om hur detta åtagande skulle genomföras. De europeiska deltagarna ville säkerställa att Förenta staterna automatiskt skulle komma till deras hjälp om en av undertecknarna skulle utsättas för attack; USA ville inte ge ett sådant löfte och fick att detta återspeglas i formuleringen av artikel 5. Det har skett ändringar i artikel 6 som jag anser vara irrelevanta här.

Åberopande av artikel 5 – Terrorattackerna 9/11

USA var föremål för brutala terrorattacker den 11 september 2001. Alliansens strategiska koncept från 1999 hade redan identifierat terrorism som en av riskerna som påverkar Natos säkerhet. Alliansens svar på den 11 september såg emellertid att Nato engagerade sig aktivt i kampen mot terrorismen, startade sina första operationer utanför det euro-atlantiska området och påbörjade en långtgående omvandling av dess kapacitet. Dessutom ledde det till att Nato åberopade artikel 5 i Washingtonfördraget för första gången i dess historia.

En handling av solidaritet

På kvällen den 12 september 2001, mindre än 24 timmar efter attackerna, åberopade de allierade principen i artikel 5. Därefter informerade Natos generalsekreterare Lord Robertson FN:s generalsekreterare om alliansens beslut.

Natos främsta politiska beslutsfattande organ

Nordatlantiska rådet – Natos främsta politiska beslutsfattande organ – enades om att om det fastställde att attacken riktades från utlandet mot USA, skulle den betraktas som en åtgärd som omfattas av artikel 5. Den 2 oktober, när rådet hade informerades om resultaten av undersökningar av attackerna den 11 september, fastställde den att de betraktades som en åtgärd som omfattas av artikel 5.

USA åberopade artikel 5 i NATO

Genom att åberopa artikel 5 visade NATO-medlemmarna sin solidaritet mot USA och fördömde på det starkaste möjliga sätt terrorattackerna mot USA.

Attacker mot World Trade Center, Pentagon den 11 september 2001

Efter den 9/11/2001 förekom samråd bland de allierade och kollektiva åtgärder beslutades av rådet. Förenta staterna skulle också kunna utföra oberoende åtgärder, i överensstämmelse med dess rättigheter och skyldigheter enligt FN:s stadga.

Ett paket med åtta åtgärder för att stödja USA

Den 4 oktober 2001, när det väl hade fastställts att attackerna kom från utlandet, enades Nato om ett paket med åtta åtgärder för att stödja USA. På begäran av USA lanserade den sin första antiterroroperation någonsin – Eagle Assist – från mitten av oktober 2001 till mitten av maj 2002. Den bestod av sju NATO AWACS radarflygplan som hjälpte till att patrullera himlen över USA; Totalt flög 830 besättningsmedlemmar från 13 Nato-länder över 360 utflykter. Detta var första gången som NATO:s militära tillgångar sattes in till stöd för en artikel 5-operation.

Andra terrorism-bekämpnings-operationer

Den 26 oktober inledde alliansen sin andra operation mot terrorism som svar på attackerna mot USA, Active Endeavour. Delar av Natos stående sjöstyrkor skickades för att patrullera östra Medelhavet och övervaka sjöfarten för att upptäcka och avskräcka terroristaktivitet, inklusive illegal handel. I mars 2004 utökades verksamheten till att omfatta hela Medelhavet.

Åtta åtgärder antogs, som Nato kommit överens om, för att stödja USA.

De åtta åtgärderna var:

1. Att förbättra underrättelsedelning och samarbete, både bilateralt och i lämpliga Nato-organ, med anknytning till hoten från terrorismen och de åtgärder som ska vidtas mot den;

2. att, individuellt eller kollektivt, beroende på vad som är lämpligt och i enlighet med deras förmåga, tillhandahålla bistånd till allierade och andra länder som är eller kan bli föremål för ökade terroristhot till följd av deras stöd till kampanjen mot terrorism;

3. att vidta nödvändiga åtgärder för att ge ökad säkerhet för anläggningar i Förenta Staterna och andra allierade på deras territorium;

4. att fylla på utvalda allierade tillgångar inom Natos ansvarsområde som krävs för att direkt stödja operationer mot terrorism;

5. att tillhandahålla allmänna överflygningstillstånd för USA och andra allierades flygplan, i enlighet med nödvändiga flygtrafikarrangemang och nationella förfaranden, för militära flygningar relaterade till operationer mot terrorism;

6. att ge Förenta staterna och andra allierade tillträde till hamnar och flygfält på NATO-medlemsländernas territorium för operationer mot terrorism, inklusive för tankning, i enlighet med nationella förfaranden;

7. att alliansen är redo att sätta in delar av sina stående sjöstyrkor till östra Medelhavet för att tillhandahålla Nato-närvaro och visa beslutsamhet;

8. att alliansen på samma sätt är redo att sätta in delar av sin NATO Airborne Early Warning Force för att stödja operationer mot terrorism.

Förstärkta kollektiva försvarsåtgärder

På begäran av Turkiet har Nato vid tre tillfällen vidtagit kollektiva försvarsåtgärder: 1991 med utplaceringen av Patriot-missiler under Gulfkriget, 2003 med överenskommelsen om ett paket med försvarsåtgärder och genomförandet av Operation Display Deterrence under krisen i Irak, och 2012 som svar på situationen i Syrien med utplaceringen av Patriot-missiler.

Rysslands illegala annektering av Krim 2014

Sedan Rysslands illegala annektering av Krim 2014 och ökningen av säkerhets-utmaningar från söder, inklusive brutala attacker från ISIL och andra terroristgrupper på flera kontinenter, har Nato genomfört den största ökningen av det kollektiva försvaret sedan det kalla kriget. Till exempel har den tredubblat storleken på NATO:s svarsstyrka (NRF), en mycket redo och tekniskt avancerad multinationell styrka; etablerade en 5 000 man stark spjutspetsstyrka inom NRF; och utplacerade multi-nationella stridsgrupper i Estland, Lettland, Litauen och Polen. NATO har också ökat sin närvaro i alliansens sydöstra del, centrerad på en multinationell brigad i Rumänien. Alliansen har ytterligare intensifierat flygpolisen över Östersjö- och Svartahavsområdena och fortsätter att utveckla viktiga militära förmågor, såsom Joint Intelligence, Surveillance och Spaning. Vid toppmötet i Warszawa i juli 2016 erkände allierade cyberförsvar som en ny operativ domän, för att möjliggöra bättre skydd av nätverk, uppdrag och operationer; och vid mötet med utrikesministrarna i november 2019 enades de allierade om att erkänna rymden som en ny operativ domän för att “tillåta Natos planerare att göra förfrågningar om att de allierade ska tillhandahålla kapacitet och tjänster, såsom timmar med satellitkommunikation.”

Rysslands oprovocerade invasion av Ukraina

Efter Rysslands oprovocerade invasion av Ukraina – som startade den 24 februari 2022 – och i linje med dess defensiva planering för att skydda alla allierade, tar Nato ytterligare steg för att ytterligare stärka avskräckningen och försvaret i hela alliansen. Detta inkluderar utplaceringen av NRF för första gången i en avskräckande och försvarsroll. Allierade har placerat tusentals ytterligare styrkor i hög beredskap, vilket säkerställer att NRF fortsätter att ha hastigheten, lyhördheten och förmågan att försvara Natos territorium och befolkningar. Vidare, vid ett extraordinärt toppmöte den 24 mars 2022, enades Natos ledare om att avsevärt stärka alliansens långsiktiga avskräcknings- och försvarsställning.

Stående styrkor – Försvarets statistik och fakta

Kollektiva försvarsåtgärder är inte enbart händelsestyrda. Nato har ett antal stående styrkor i aktiv tjänst som bidrar till alliansens kollektiva försvarsinsatser på permanent basis. Dessa inkluderar Natos stående maritima styrkor, som är redo att agera när de uppmanas. De utför olika uppgifter allt från övningar till operativa uppdrag, i fredstid och i perioder av kris och konflikt.

En allians dess medlemmar kan lita på

Dessutom har Nato ett integrerat luftförsvarssystem för att skydda mot luftangrepp, vilket också omfattar alliansens ballistiska missilförsvarssystem. NATO genomför också flera flygrum-polis-uppdrag, som är kollektiva fredstida uppdrag som gör det möjligt för NATO att upptäcka, spåra och identifiera alla kränkningar och intrång i sitt luftrum och att vidta lämpliga åtgärder. Som en del av sådana uppdrag patrullerar allierade stridsflyg i luftrummet för allierade som inte har egna stridsflygplan. De körs 24/7, 365 dagar om året.

Extraordinary Summit of NATO Heads of State and Government, Held at NATO HQ, Brussels, Belgium

A new reality for our security.

Talking to the press days before the Extraordinary NATO Summit of Heads of State and Heads of Government, Jens Stoltenberg, Secretary General of NATO said:

– I have convened an extraordinary meeting of Allied Heads of State and Government on 24 March 2022 at NATO Headquarters in Brussels, Belgium. We will address the consequences of Russia’s invasion of Ukraine, our strong support for Ukraine, and further strengthening NATO’s deterrence and defence in response to a new reality for our security. At this critical time, North America and Europe must continue to stand together in NATO.

The North Atlantic Council

The meeting of the Heads of State and Government is the meeting North Atlantic Council. As a body of Heads of State and Government, the North Atlantic Council (NAC) is the principal political decision-making body at NATO. Established by Article 9 of the North Atlantic Treaty, the North Atlantic Council (NAC) consists of Permanent Representatives from its member countries, and it the only body in NATO that derives its authority explicitly from the Treaty. Each member nation is normally represented on the North Atlantic Council by an Ambassador or Permanent Representative supported by a national delegation composed of advisers and officials who represent their country on different NATO committees.

Permanent Representatives

Since 1952, the NAC has been in permanent session. The NAC can be held at the Permanent Representative Level (PermReps), or at the level of Ministers of State, Ministers of Defence, or Heads of Government of member states such as the Extraordinary Summit of NATO Heads of State and Government was held at NATO Headquarters in Brussel on Thursday 24 March 2022. The NAC has the same powers regardless of the formation under which it meets. As a rule, the NAC meets twice a week: every Tuesday, for an informal lunch discussion; and every Wednesday for a decision-taking session. But on the 24 March 2022 the Heads of State and Government as the North Atlantic Council to address the consequences of Russia’s invasion of Ukraine, NATO’s strong support for Ukraine, and how to strengthen NATO’s deterrence and defence in response to a new reality for our security.

Statement by NATO Heads of State and Government in Brussels on 24 March 2022

We, the Heads of State and Government of the 30 NATO Allies, have met today to address Russia’s aggression against Ukraine, the gravest threat to Euro-Atlantic security in decades.  Russia’s war against Ukraine has shattered peace in Europe and is causing enormous human suffering and destruction. 

Call on Putin to immediately stop the war and withdraw its forces from Ukraine

We condemn Russia’s invasion of Ukraine in the strongest possible terms. We call on President Putin to immediately stop this war and withdraw military forces from Ukraine, and call on Belarus to end its complicity, in line with the Aggression Against Ukraine Resolution adopted at the UN General Assembly of 2 March 2022.  Russia should comply with the 16 March ruling by the UN International Court of Justice and immediately suspend military operations.  Russia’s attack on Ukraine threatens global security. Its assault on international norms makes the world less safe. President Putin’s escalatory rhetoric is irresponsible and destabilizing.

Praise for Ukrainians heroic resistance to Russia’s brutal war

Ukrainians have inspired the world with heroic resistance to Russia’s brutal war of conquest.  We strongly condemn Russia’s devastating attacks on civilians, including women, children, and persons in vulnerable situations. We will work with the rest of the international community to hold accountable those responsible for violations of humanitarian and international law, including war crimes. We are deeply concerned about the increased risk of sexual violence and human trafficking. We urge Russia to allow rapid, safe, and unhindered humanitarian access and safe passage for civilians, and to allow for humanitarian aid to be delivered to Mariupol and other besieged cities. We also condemn attacks against civilian infrastructure, including those endangering nuclear power plants. We will continue to counter Russia’s lies about its attack on Ukraine and expose fabricated narratives or manufactured “false flag” operations to prepare the ground for further escalation, including against the civilian population of Ukraine.  Any use by Russia of a chemical or biological weapon would be unacceptable and result in severe consequences. 

The challenge to Russia

Russia needs to show it is serious about negotiations by immediately implementing a ceasefire. We call on Russia to engage constructively in credible negotiations with Ukraine to achieve concrete results, starting with a sustainable ceasefire and moving towards a complete withdrawal of its troops from Ukrainian territory. Russia’s continuing aggression while discussions are taking place is deplorable. We support Ukraine’s efforts to achieve peace, and those undertaken diplomatically by Allies to weigh in on Russia to end the war and relieve human suffering.  

Full solidarity with President Zelenskyy and the government of Ukraine

We stand in full solidarity with President Zelenskyy, the government of Ukraine, and with the brave Ukrainian citizens who are defending their homeland.  We honour all those killed, injured, and displaced by Russia’s aggression, as well as their families. We reaffirm our unwavering support for the independence, sovereignty, and territorial integrity of Ukraine within its internationally recognized borders extending to its territorial waters.

United Nations Charter and Ukraine fundamental right to self-defence

Ukraine has a fundamental right to self-defence under the United Nations Charter. Since 2014, we have provided extensive support to Ukraine’s ability to exercise that right. We have trained Ukraine’s armed forces, strengthening their military capabilities and capacities and enhancing their resilience.  NATO Allies have stepped up their support and will continue to provide further political and practical support to Ukraine as it continues to defend itself.  NATO Allies will also continue to provide assistance in such areas as cybersecurity and protection against threats of a chemical, biological, radiological, and nuclear nature.  NATO Allies also provide extensive humanitarian support and are hosting millions of refugees.  Foreign Ministers will discuss further our support to Ukraine when they meet in April.

Resolved to counter Russia’s attempts to destroy the foundations of international security and stability

We are united in our resolve to counter Russia’s attempts to destroy the foundations of international security and stability. We are holding Russia and Belarus to account.  Massive sanctions and heavy political costs have been imposed on Russia in order to bring an end to this war. We remain determined to maintain coordinated international pressure on Russia. We will continue to coordinate closely with relevant stakeholders and other international organizations, including the European Union. Transatlantic coordination remains crucial for an effective response to the current crisis.

Uphold the international order including the principles of sovereignty and territorial integrity

We call on all states, including the People’s Republic of China (PRC), to uphold the international order including the principles of sovereignty and territorial integrity, as enshrined in the UN Charter, to abstain from supporting Russia’s war effort in any way, and to refrain from any action that helps Russia circumvent sanctions. We are concerned by recent public comments by PRC officials and call on China to cease amplifying the Kremlin’s false narratives, in particular on the war and on NATO, and to promote a peaceful resolution to the conflict.

Committed to the foundational principles underpinning European and global security

We remain committed to the foundational principles underpinning European and global security, including that each nation has the right to choose its own security arrangements free from outside interference. We reaffirm our commitment to NATO’s Open Door Policy under Article 10 of the Washington Treaty.  

Support to partners affected by Russian threats and interference

We are providing tailored support to partners affected by Russian threats and interference and will step up our assistance to help them resist Russian malign influence and strengthen their resilience, based on our partners’ requests and our long-standing partnership programmes. In April, Foreign Ministers will consider concrete proposals for enhancing our support to these partners.

Take all necessary steps to protect and defend every inch of Allied territory

We will continue to take all necessary steps to protect and defend the security of our Allied populations and every inch of Allied territory. Our commitment to Article 5 of the Washington Treaty is iron-clad. 

The gravest threat to Euro-Atlantic security in decades

In response to Russia’s actions, we have activated NATO’s defence plans, deployed elements of the NATO Response Force, and placed 40,000 troops on our eastern flank, along with significant air and naval assets, under direct NATO command supported by Allies’ national deployments. We are also establishing four additional multinational battlegroups in Bulgaria, Hungary, Romania, and Slovakia. We are taking all measures and decisions to ensure the security and defence of all Allies across all domains and with a 360-degree approach.  Our measures remain preventive, proportionate, and non-escalatory. We will now accelerate NATO’s transformation for a more dangerous strategic reality, including through the adoption of the next Strategic Concept in Madrid. In light of the gravest threat to Euro-Atlantic security in decades, we will also significantly strengthen our longer-term deterrence and defence posture and will further develop the full range of ready forces and capabilities necessary to maintain credible deterrence and defence. These steps will be supported by enhanced exercises with an increased focus on collective defence and interoperability. 

Measures against cyber-attacks, disinformation etc

We are increasing the resilience of our societies and our infrastructure to counter Russia’s malign influence. We are enhancing our cyber capabilities and defences, providing support to each other in the event of cyber-attacks. We are ready to impose costs on those who harm us in cyberspace, and are increasing information exchange and situational awareness, enhancing civil preparedness, and strengthening our ability to respond to disinformation. We will also enhance our preparedness and readiness for chemical, biological, radiological, and nuclear threats. We will take further decisions when we meet in Madrid.  

Fulfil our commitment to the Defence Investment Pledge in its entirety and to come in Madrid

The steps we are taking to ensure the security of our Alliance and of the Euro-Atlantic area will require adequate resourcing.  Allies are substantially increasing their defence expenditures. Today, we have decided to accelerate our efforts to fulfil our commitment to the Defence Investment Pledge in its entirety. In line with our commitment in Article 3 of the Washington Treaty, we will further strengthen our individual and collective capacity to resist all forms of attack. At our meeting in Madrid, we will submit additional plans on how to meet the Pledge.

Fundamental challenge to the international values and norms

Russia’s unprovoked war against Ukraine represents a fundamental challenge to the values and norms that have brought security and prosperity to all on the European continent. President Putin’s choice to attack Ukraine is a strategic mistake, with grave consequences also for Russia and the Russian people. We remain united and resolute in our determination to oppose Russia’s aggression, aid the government and the people of Ukraine, and defend the security of all Allies.

President Joe Biden i Polen – Möte några ukrainska flyktingar och ministrar.

På eftermiddagen den 26 mars besökte president Joe Biden ukrainska flyktingar som har flytt till Polen. Om mötet med flyktingarna kommenterade han:

– Du behöver inte prata samma språk för att känna berg-och-dalbanan av känslor i deras ögon. Jag vill tacka min vän kocken José Andrés, hans team och folket i Warszawa för att ni öppnade era hjärtan för att hjälpa.

Samma dag den 26 mars 2022 träffade president Joe Biden Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba och försvarsminister Oleksii Reznikov. Om mötet med dessa nyckelrepresentanter för Ukraina sa president Joe Biden:

– Vi diskuterade våra ansträngningar att samla världen till stöd för Ukraina och det betydande militära och humanitära bistånd som USA ger.

Statsministern Magdalena Andersson tog emot Finlands statsminister Sanna Marin:

En glädjande nyhet – Det ryktas att Sverige och Finland kommer ansöka om Nato-medlemskap i maj.

Onsdag den 13 april 2022 besökte Finlands statsminister Sanna Marin Stockholm för att träffa och överlägga med Statsminister Magdalena Andersson, som tog emot henne i Rosenbad vid Villa Bonnier (utomhus) där de hade pressträff.  Finlands statsminister Sanna Marin, kom till Sverige för att ha detta möte, samtala och överlägga med Statsminister Magdalena Andersson så att båda länder, Sverige och Finland, kan bestämma tillsammans vad de skulle göra. De diskuterade hur de kan stärka säkerheten i Finland och Sverige i den förändrade säkerhetsmiljön. De observerade att säkerhetsläget i Europa har förändrats i grunden efter Rysslands invasion av Ukraina.

Statsministrarna diskuterade säkerhetsläget i Europa och lyfte fram att Finland och Sverige delar samma säkerhetsmiljö, samt att ländernas säkerhetslösningar påverkar varandra. Både Finland och Sverige arbetar nu för att säkerställa sina medborgares säkerhet på kort och lång sikt. De diskuterade det försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet länderna emellan samt den försämrade säkerhetspolitiska situationen i närområdet. Idén med mötet var att utifrån diskussionerna fattar ett beslut som skydda deras samexistens.

Statsminister Sanna Marin berättade för statsminister Magdalena Andersson om den rapport om förändringar i den nuvarande säkerhetsmiljön som den finska regeringen överlämnade till riksdagen dagen före besöket. Rapporten innehåller en bedömning av hur Finland kan stärka sin nationella försvarsförmåga och utveckla det internationella försvarssamarbetet med sina partners, närmast Sverige. Rapporten bedömer också effekterna av ett eventuellt NATO-medlemskap.

– Riksdagen måste bedöma vilken typ av säkerhet Finlands potentiella Nato-medlemskap skulle erbjuda. Vi måste vara mycket öppna för alla konsekvenser och risker. Det finns risker på både kort och lång sikt. Det finns risker om vi ansöker om medlemskap och om vi inte gör det, sa statsminister Marin.

På sitt möte bedömde statsministrarna också möjligheterna att utöva inflytande på Ryssland genom åtgärder på nationell nivå och EU-nivå, av vilka de viktigaste är de sanktioner som EU infört mot Ryssland. Finland och Sverige stöder Ukraina och ukrainarna i deras kamp på många sätt, bland annat genom att leverera vapen till den ukrainska armén. EU överväger för närvarande att öka sitt stöd, bland annat genom militärt bistånd.

Å sin sida betonade Statsminister Magdalena Andersson också hur Rysslands invasion av Ukraina och övergrepp mot den ukrainska befolkningen har förändrat den säkerhetspolitiska situationen.

– Bandet mellan våra länder är starkt. Och vårt samarbete har fördjupats under de senaste veckorna, sa statsminister Magdalena Andersson på pressträffen i samband med mötet.

– Den säkerhetspolitiska situationen visar på behovet av ett nära samarbete inom EU, mellan de nordiska länderna och mellan Sverige och Finland, sa hon.

Magdalena Andersson konstaterade att Sverige och Finland har ett nära samarbete i försvars- och säkerhetspolitiska frågor och att detta samarbete nu fördjupas ytterligare.

– Både Sverige och Finland för diskussioner för att stärka vår säkerhet. Sanna kommer att uppdatera mig om diskussionerna i Finland och jag kommer uppdatera henne om de svenska diskussionerna. 

– Inget beslut är riskfritt efter den 24 februari. Även om våra respektive beslut måste vara självständiga, så är vi beroende av varandra i vårt nära säkerhetssamarbete, sa statsminister Magdalena Andersson.

Socialdemokraterna genomför just nu en säkerhetspolitisk dialog

Information från den socialdemokratiska partiets hemsida som uppdaterades senaste den  11 april 2022, innan statsminister sanna Marins besök, säger att Socialdemokraterna genomför just nu en säkerhetspolitisk dialog mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina.

De skriver: När Ryssland invaderade Ukraina förändrades Sveriges säkerhetspolitiska läge i grunden. Det får också konsekvenser för vårt lands, och vårt partis, säkerhetspolitiska vägval. Därför kommer Socialdemokraterna att genomföra en säkerhetspolitisk dialog i partiet som alla intresserade medlemmar bjuds in till. Tillsammans ska partiets medlemmar och förtroendevalda ha en ordentlig diskussion och öka sina kunskaper om vad det nya läget innebär.

– Självklart är ledstjärnan för våra diskussioner vad som är bäst för Sveriges säkerhet. Och det är en bredare diskussion än frågan om ja eller nej till Nato-medlemskap. Hur vi ser att vi bäst värnar Sveriges säkerhet nu och i framtiden? Hur ska vi agera i det här nya läget för att Sverige ska vara en stark röst för mänskliga rättigheter och internationell fred och säkerhet? säger Tobias Baudin, Socialdemokraternas partisekreterare.

De analyser som ligger till grund för den socialdemokratiska kongressens säkerhetspolitiska ställningstaganden utgår från en verklighet som inte finns kvar efter Rysslands olagliga krig. Det finns ett tydligt före och efter den 24 februari 2022. Om det under dialogens gång uppstår ett behov av att göra ett förändrat säkerhetspolitiskt vägval är det upp till partistyrelsen som partiets högsta beslutande organ mellan kongressperioderna att ta ett sådant beslut.

Senaste och glädjande nyheter – Sverige och Finland kommer att gå med i Nato och medlemskapsansökan lämnas in i maj

Sedan statsminister Magdalena Anderssons och statsminister Sanna Marins hade sitt möte i Stockholm den 13 april har florerats rykte om att finska riksdagen väntas besluta i Natofrågan inom några veckor, enligt landets statsminister Sanna Marin. Samtidigt har det ryktats att Sveriges statsminister Magdalena Andersson verkar luta åt att Sverige går med i Nato.

Nu börjar det bli på riktigt allvar. Det senaste rykte är att både Sverige och Finland kommer tillsammans att lämna ansökan om Nato-medlemskap i maj, vilket är ett glädjande nyhet om det blir sant.

Dessutom sägs det att top socialdemokrater liksom tidigare utrikesminister Margot Wallström är nu för Natomedlemskap. Även top medlemmar i partistyrelsen har vänt i frågan och är nu för Natomedlemskap ryktas det. Exempelvis har Ardalan Shekarabi, Sveriges socialförsäkringsminister och medlem i partistyrelsen medgett till media att han är för Nato-medlemskap.

Finansminister Mikael Damberg möte pressen den 19 april 2022 och presenterade vårbudgeten, den ekonomiska vårpropositionen

Finansminister Mikael Damberg möte pressen klockan 8.20 den 19 april och presenterade vårbudgeten – den ekonomiska vårpropositionen 2022. Samtidigt lämnade han även vårändringsbudgeten. I samband med detta fick han svara på några frågor. Han sammanfattade de ekonomiska satsningarna i vårbudgeten så här:

1. Höja pensionerna redan i höst – 1000 kr till pensionärer som har det sämst

2. Stärka Sveriges totalförsvar

3. Tränga tillbaka brottsligheten och bryta segregationen

4. Driva på klimatomställningen

5. Stärka vård, skola och omsorg

6. Stöd till Ukraina och ordnat mottagande i hela landet

Regeringens vårbudget – En budget för att stärka Sverige

I budgeten ingår även en satsning på en halv miljard till sjukvården för fler vårdplatser. Vårdens kapacitet måste öka. Därför föreslår regeringen i vårbudgeten för 2022 satsningar för att anställa fler sjuksköterskor och förbättra arbetsmiljön, så att antalet vårdplatser kan öka. Läs mer om satsningen på sjukvården här.

Svensk ekonomi har återhämtat sig starkt i spåren av pandemin och tillväxtutsikterna för i år är i grunden stabila tack vare starka offentliga finanser, enligt finansminister Mikael Damberg. Läget på arbetsmarknaden har tydligt förbättrats och sysselsättningsgraden är nu högre än innan pandemin bröt ut.

Samtidigt har Rysslands invasion av Ukraina skapat osäkerhet och bedöms få konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen.

Därför innehåller den bland annat kraftfulla förstärkningar av försvaret, insatser för att bryta segregationen och ytterligare stöd till Ukraina.

I ett försämrat säkerhetspolitiskt läge lägger regeringen fram en budget för att stärka Sverige med både omedelbara insatser och långsiktigt arbete mot samhällsproblemen. Sammanlagt uppgår vårändringsbudgeten till 35 miljarder kronor. Totalt 800 miljoner går till försvaret och Sveriges krisberedskap.

– Vi fortsätter den största utbyggnaden av det civila försvaret sedan andra världskriget och rustar upp samhällets skyddsvallar med stärkt civil beredskap och stärkt välfärd. Vi skyndar på omställningen till fossilfria bränslen för säkerheten, jobben och klimatet. Vi lindrar även krigets ekonomiska konsekvenser för svenska hushåll och företag, sa finansminister Mikael Damberg

Det är viktigt att Sveriges försvarsförmåga stärks på kort sikt och att upprustningen kan ske i snabbare takt. Anslagen till det militära försvaret har därför ökats. Regeringen lämnar nu även förslag om att stärka det civila försvaret. Bland annat föreslås 91 miljoner kronor för att rusta upp skyddsrummen i landet. Säkerhetspolisen föreslås få ytterligare 20 miljoner och civilförsvaret ska stärkas med 65 miljoner kronor.

Höja pensionerna redan i höst. För att förbättra ekonomin för de pensionärer som har det sämst ställt föreslår regeringen ett garantitillägg som innebär att omkring en halv miljon pensionärer får 1 000 kronor mer i plånboken varje månad. Totalt kommer drygt en miljon pensionärer få förstärkt ekonomi från och med augusti 2022.

Stärka Sveriges totalförsvar. Anslagen till det militära försvaret har sedan tidigare ökats. Regeringen lämnar nu även förslag om att stärka det civila försvaret med 800 miljoner kronor.

Tränga tillbaka brottsligheten och bryta segregationen. Regeringen kommer vända på varje sten för att tränga tillbaka våld och brottslighet och bryta segregationen. Fler människor ska komma i arbete och bli en del av samhällsgemenskapen. Regeringen arbetar för att införa etableringsjobb under första halvåret 2022 enligt förslag från arbetsmarknadens parter för att fler nyanlända och långtidsarbetslösa ska få ett jobb och etablera sig på arbetsmarknaden. För att främja införandet föreslår regeringen ett särskilt tillskott till Arbetsförmedlingen.

Driva på klimatomställningen. Regeringen föreslår bland annat en förstärkt miljökompensation för att öka järnvägens konkurrenskraft och bidra till att godstransporter flyttas från väg till järnväg. För att bibehålla den höga omställningstakten i elektrifieringen av transportsektorn föreslår regeringen även att klimatbonusen för de som köper en elbil tillförs mer medel.

Stärka vård, skola och omsorg. Regeringen föreslår ett särskilt tillskott för att öka kapaciteten i hälso- och sjukvården, bland annat genom att öka antalet vårdplatser, anställa fler i vården, till exempel sjuksköterskor, och förbättra arbetsmiljön. Regeringen föreslår också ytterligare medel för att hantera pandemin framåt. Det handlar bland annat om att alla, vid behov, ska kunna få en fjärde vaccindos. Totalt har nästan 600 miljarder kronor skjutits till med anledning av pandemin och den ekonomiska återstarten.

Stöd till Ukraina och ordnat mottagande i hela landet. Sverige ger både ekonomiskt och humanitärt stöd till Ukraina. Stöd har också lämnats till Ukrainas väpnade styrkor i form av ekonomiska bidrag och försvarsmateriel. Kapaciteten i det svenska mottagningssystemet har på kort tid utökats och regeringen avsätter av det skälet kraftigt ökade medel för att den nya situationen ska kunna hanteras. Regeringen föreslår även ett tillfälligt extra stöd till de kommuner som tar ansvar för mottagandet.

Lindra konsekvenser för svenska hushåll och företag. För att mildra de ekonomiska konsekvenserna har regeringen presenterat ett åtgärdspaket med kompensation för höga priser på el och drivmedel samt sänkt skatt på drivmedel. För att särskilt skydda hushåll med svag ekonomi införs dessutom en tillfällig höjning av bostadsbidraget för barnfamiljer. En modifierad version av elpriskompensationen förlängts dessutom med ytterligare en månad för elabonnenter i södra och mellersta Sverige för att stötta de hushåll som drabbas av höga elpriser.

Den senaste tiden har även priser på viktiga insatsvaror i lantbruket stigit. Regeringen föreslår därför ett tillfälligt stöd, riktat till växthusodlingsföretag och gris- och fjäderfäsektorerna, samt en tillfällig skattesänkning på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk.

VÅRDEN: Totalt avsätts en halv miljard kronor för att öka kapaciteten i vården.

Regeringen har även avsatt 500 miljoner kronor för att fler sjuksköterskor ska ges möjlighet att läsa till specialistsjuksköterska samt 100 miljoner kronor för insatser för utvecklings- och karriärmöjligheter för specialistsjuksköterskor.

– Regeringen lägger fram en budget för att stärka Sverige. I osäkra tider är det än viktigare att svenska folket vet att välfärden går att lita på. Därför fortsätter vi arbetet med att ta tillbaka kontrollen över välfärden och stärka vår motståndskraft genom att skjuta till ytterligare resurser till sjukvården, sa finansminister Mikael Damberg.

Frågor och svar om budgeten:

Här nedan är några frågor och svar om stödpaketet för drivmedel och el:

Varför är priserna så höga nu?

Det är ett faktum att priserna på bränsle och el har gått upp på grund av Putins olagliga invasion av Ukraina, men man ska komma ihåg att priserna har påverkats av Rysslands agerande redan innan invasionen. De höga elpriserna i vintras var till stor del på grund av att Ryssland minskade gasleveranserna till EU. Man ska också vara medveten om att de senaste justeringarna av skatten på diesel och bensin faktiskt är sänkningar och att BNP-indexeringarna har pausats, vilket påverkar priset nedåt.

Hur agerar regeringen för att stötta lantbruket som är beroende av drivmedel?

I februari gick regeringen ut med ett förslag om ett extra stödpaket till lantbruket, just för att de har så höga kostnader nu. Det är en miljard kronor som går till att kompensera för de höga kostnaderna. I det ligger bland annat en återbetalning på dieseln med 2 kr per liter. Vi ska ha ett starkt jordbruk i Sverige.

Går det här paketet tvärt emot ambitionerna om grön omställning och att Sverige ska bli en fossilfri välfärdsstat?

Sverige ska ligga längst fram i klimatomställningen och använda omställningen för att skapa nya, gröna jobb. Det beskedet kvarstår. Det här paketet handlar om att möta en exceptionell situation för många svenska hushåll. Men långsiktigt är det bästa vi kan göra för att freda vanligt folk från den här typen av oroligheter att öka takten i klimatomställningen och bryta beroendet av importerade energislag.

Varför sänker ni inte skatterna mer?

Att vi inte sänker koldioxidskatten utan bara energiskatten beror på att EU:s Energiskattedirektiv sätter miniminivåer som måste uppfyllas och då går det inte att sänka mer än vårt förslag.

Urholkar ni genom detta koldioxidskattens miljöstyrande effekt?

Nej, det är energiskatten som sänks. Dessutom har koldioxidskatten en styrande effekt och bör spegla det fossila kolinnehållet.

Ni har tidigare varit emot att sänka drivmedelsskatterna. Varför har ni ändrat er?

Just nu ser vi kraftigt höjda drivmedelspriser och då är det rimligt att agera. Vi har noga vägt olika alternativ mot varandra.

Kommer förslaget gå igenom i riksdagen?

Vi tror att alla riksdagens partier är intresserade av att sänka drivmedelskostnaderna för vanligt folk i det här läget. Men nu är det upp till riksdagen att behandla de här förslagen skyndsamt så att de kan träda i kraft i tid.

Gäller bränslebidraget för elbilar?

Ja, elbilsägare får också stöd.

Vad gäller för bilar som är avställda?

Endast bilar som är i trafik kommer att få stöd.

Får man bidrag per person eller bil?

En ny drivmedelskompensation införs till privatpersoner. Kompensationen är till privatpersoner som äger en personbil. Stödet kommer vara 1 000 kronor per bilägare. De som bor i kommuner som ingår i stödområdena 1, 2 eller 3 och äger en personbil får ytterligare 500 kronor i kompensation. Det handlar främst om boende i gles- och landsbygder där avstånden är stora. Kostnaden för åtgärden beräknas till omkring 4 miljarder kronor.

MER OM BUDGETEN

Nu ökar vi takten i klimatomställningen

S-regeringen föreslår extra medel i vårändringsbudgeten till klimatomställningen. 697 miljoner kronor ska bland annat bidra till att öka överflyttningen av transporter från väg till järnväg.

Förslagen presenterades vid en pressträff under måndagen med infrastrukturminister Tomas Eneroth och klimat- och miljöminister Annika Strandhäll.

Förutom insatser för att öka de klimatsmarta transporterna får Energimyndigheten ytterligare tio miljoner för höja småhusägares, energiexperters, energikartläggares, entreprenörers och installationsföretags kompetens kring energieffektiv renovering av småhusbeståndet. Konjunkturinstitutet får även tre miljoner kronor extra för att stärka analyskapaciteten inom miljöekonomi.

Tomas Eneroth underströk att kommande industriinvesteringar i landet ställer krav på ökad transportkapacitet.

– Vi måste säkerställa att transporter i Sverige sker på ett hållbart och grönt sätt, sade Tomas Eneroth under pressträffen.

Tillskottet på 697 miljoner ska bland annat användas för att flytta över mer gods från väg till järnväg och sjöfart.

– En av Sveriges största klimatpolitiska utmaningar handlar om att minska utsläppen från vägtransporter. Transportsektorn står för en tredjedel av svenska utsläpp och det är ett område där vi ska göra mer, sa Annika Strandhäll.

Det handlar också om att öka takten i omställningen av fordonsflottan. Känt sedan tidigare är att regeringen tillför 3,9 miljarder i påfylld klimatbonus – medel som ska användas för att minska landets bilflotta samt minska beroendet av fossila bränslen.

– Elbilar ska vara ett möjligt alternativ för fler svenskar, sa Annika Strandhäll.

Den som köper en elbil fram till 1 juli 2022 kommer att få ett ekonomiskt stöd på 70 000 kronor.

RIKSDAGEN: Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande

Budgetdebatt den 19 april 2022 – Debatten var med anledning av vårpropositionens avlämnande; med 88 anförande.

Anf. 1 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Vi befinner oss i en mörk period av Europas historia. Rysslands olagliga krig mot Ukraina har i grunden skakat om Sverige, Europa och världen och ritat om de ekonomiska förutsättningarna för lång tid framöver.

I ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge lägger regeringen fram en budget för att stärka Sverige. Den vårbudget jag nu presenterar för riksdagen uppgår tillsammans med tidigare presenterade åtgärder till 35 miljarder kronor för att öka takten i försvarsutbyggnaden, fortsätta stötta Ukraina, lindra krigets konsekvenser för svenska hushåll och företag och fortsätta kampen mot samhällsproblemen. Nödvändiga investeringar i välfärden, för jobben och för klimatet ska inte skjutas på framtiden. Så stärker vi Sverige i en orolig tid.

Regeringen har sedan kriget inleddes arbetat efter tre tydliga prioriteringar: sanktioner mot Ryssland, att stötta Ukraina och att stärka Sverige. Kriget och sanktionerna bedöms vara på god väg att tvinga in den ryska ekonomin i recession. Nu är det slutfestat för de ryska oligarkerna, vars yachter och lyxlägenheter i väst beslagtas och tillgångar fryser inne. Många företag har lämnat den ryska marknaden, och inflationen är hög och den finansiella osäkerheten stor.

För vad? För Putins maktbegär och ideologiska dogmer. Låt det vara en påminnelse om varför vi i den här kammaren sitter här genom fria och allmänna val. Låt det vara en påminnelse om faran i en auktoritär nationalism och om varför vi varje dag ska stå upp för demokratin. Putin och den ryska statsledningen startade det här kriget, och de ansvariga ska utredas, ställas till svars och dömas för krigsbrott begångna i det här kriget. Det ska vi och det internationella samfundet se till.

Fru talman! I den osäkerhet som Europa kastats in i är det viktigt att inte tappa fokus på andra samhällsproblem. I skuggan av kriget har 21 människor skjutits ihjäl hittills i år i vårt land. Under påskhelgen har våldsamma upplopp ägt rum i Linköping, Norrköping, Örebro och Malmö. 26 poliser har skadats, och ett tjugotal polisbilar har antingen skadats eller förstörts.

Varje angrepp mot en polis är en attack på vår demokrati. Ingen åsikt, hur osmaklig den än är, legitimerar våld. Helgens scener spelar rakt i händerna på extremisterna som vill polarisera och splittra vårt samhälle. Men Sverige kan bättre än att gå på det lockbetet. Alla de som tillgriper våld ska ställas till svars för sina handlingar och den skada de åsamkar både sina medmänniskor och lokalsamhällen.

Samhället måste stärkas. Därför har den här regeringen konsekvent och systematiskt satsat på att stärka hela rättskedjan. Straffen ska fortsätta skärpas och poliserna ska bli ännu fler, och de ska få bättre verktyg att bekämpa den grova brottsligheten. Den organiserade brottsligheten och det våld som sätter bostadsområden i skräck ska knäckas.

Den största tryggheten för vanligt folk är att ha ett eget jobb med sjysta villkor. Tack vare regeringens jobbpolitik och historiska åtgärdspaket är det fler som arbetar i Sverige nu än före pandemin. Och trots det försämrade omvärldsläget fortsätter arbetslösheten att sjunka. Det är en styrka för svensk ekonomi och för vår förmåga att bryta segregationen.

När ungdomar växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet eller känna hopp inför framtiden skapas den jordmån gängen behöver för att rekrytera. I vårbudgeten fortsätter regeringen pressa tillbaka arbetslösheten genom att satsa på etableringsjobb för att de som står längst från arbetsmarknaden ska komma i arbete – för att fler ska kunna ta det där steget mot en egen självständig försörjning.

Den gröna industriella revolution som pågår inte minst i norra Sverige skapar jobb nu och i framtiden samtidigt som den påskyndar vårt oberoende av fossila bränslen. Så kan Sverige också bidra till att Europa slår sig fritt från rysk gas och olja.

Sverige ska fortsätta ligga i framkant i klimatomställningen. Det gynnar både tillväxten, våra klimatmål och våra säkerhetspolitiska intressen.

Häromveckan lyssnade jag tillsammans med mina europeiska finansministerkollegor på Martjenko, Ukrainas finansminister. Han uttryckte sig så här: Vi utkämpar kriget på alla fronter. Min front är den ekonomiska.

Tillsammans med EU har den svenska regeringen arbetat intensivt för att stötta Ukraina ekonomiskt, humanitärt och militärt. För första gången sedan Sovjetunionen angrep Finland 1939 har Sverige skickat defensiva vapen till ett annat land – för att det är rätt. Men att stötta Ukraina är också en fråga om Sveriges säkerhet. Ett försvar av Ukrainas gränser är ett försvar av alla länders gränser.

Fru talman! Min morfar stred och stupade i det finska vinterkriget. Min mamma kom till Sverige som krigsbarn. Jag och min släkt vet alltför väl hur det är att leva med oron för hur Ryssland kan agera. Det finns många i vårt land som har flytt undan krig, förföljelse och förtryck och som bär med sig liknande erfarenheter. Vårt besked till hela den här kammaren är entydigt: Europa och Sverige står med Ukraina.

Fru talman! Regeringen genomför sedan flera år tillbaka i bred politisk enighet en kraftig förstärkning av vårt lands totalförsvar. Nu ökar vi takten. Anslagen till det militära försvaret ska nå 2 procent av bnp så snart det är praktiskt möjligt, det vill säga när det är möjligt att effektivt omsätta ökningarna i stärkt försvarsförmåga. Med det genomför regeringen den största utbyggnaden av Sveriges militära försvar sedan andra världskriget.

Vår militära och civila beredskap är ömsesidigt förstärkande. I vårbudgeten stärker vi Sveriges civila beredskap i form av försörjningsberedskap och befolkningsskydd. Vi stärker också kommunernas viktiga arbete med krisberedskap.

För att stärka Sverige långsiktigt behöver vi fortsätta bygga vidare på lärdomarna också från pandemin. Därför presenterar regeringen i vårbudgeten ytterligare en halv miljard för att öka sjukvårdens kapacitet att öppna fler vårdplatser.

Även om vi önskar att pandemin låg bakom oss kvarstår en risk för ökad smittspridning och mutationer. Därför är det fortsatt viktigt att vi samtidigt som vi stärker hälso- och sjukvården får fler att vaccinera sig. Vi avsätter redan nu pengar för en eventuell fjärde dos för hela svenska folket. I Sverige ska du kunna lita på att vården finns där när du behöver den.

Fru talman! Rysslands invasion av Ukraina men även Rysslands agerande före kriget har påverkat oss både säkerhetspolitiskt och ekonomiskt. Svenska hushåll har känt av det här genom högre drivmedelspriser, högre elpriser och högre livsmedelspriser. Inflationen är som konsekvens betydligt högre än normalt.

Regeringen har sedan tidigare presenterat åtgärder för att dämpa prischocken för svenska hushåll och företag genom en elpriskompensation, en särskild drivmedelskompensation och genom att vi tillfälligt sänker dieselskatten med 1,80 kronor till EU:s miniminivå. Det är åtgärder som inte kräver att vi går den långa beslutsvägen via Bryssel, utan beslut kan fattas med ett klubbslag i Sveriges riksdags egen kammare. För det finns hushåll och företag som inte har råd att vänta. Inte minst jordbruket kämpar just nu med höga utgifter kopplade till bränsle och gödsel. Det ligger i Sveriges intresse att vi har ett livskraftigt jordbruk och en egen livsmedelsförsörjning som kan bidra till vår beredskap.

Regeringen har också gått fram med ett moderniserat och förbättrat reseavdrag som gynnar arbetspendlare. Ingen politiker kan dock lova att kompensera för allt i ett så exceptionellt läge som vi befinner oss i. Det är varken seriöst eller finansiellt hållbart.

Sverige och svenska folket kommer att påverkas av krigets konsekvenser under en lång tid framöver. Regeringen tar ansvar för att lindra krigets konsekvenser för både företag och svenska hushåll.

I kris riskerar ekonomiska klyftor att fördjupas. Vi såg det under pandemin, och vi ser det nu. Prisökningar påverkar alla, men de drabbar framför allt låginkomsthushåll. Det kan vara arbetare som är beroende av bilen för att ta sig till jobbet, handla mat eller skjutsa barnen till fritidsaktiviteter. Det kan vara ensamstående föräldrar som inte har råd att ersätta nedslitna vinterskor därför att basvarorna har blivit dyrare. Regeringen har därför presenterat riktade åtgärder med ett tillfälligt höjt bostadsbidrag för de mest utsatta barnfamiljerna.

I det här läget ska vi inte svika landets pensionärer. Under de senaste åren har regeringen genomfört en lång rad förbättringar på pensionsområdet, men det finns fortfarande behov av att förstärka ekonomin för de pensionärer som har det sämst ställt. Regeringen föreslår därför i vårbudgeten en ny skattefri förmån som kallas garantitillägg. Det ska införas till pensionärer med låga inkomster. Reformen innebär att totalt en miljon pensionärer får en förstärkt ekonomi med i genomsnitt 750 kronor per månad. Det här gör skillnad på riktigt i vardagen.

Riksdagens högerpartier är nu Sveriges pensionärer svaret skyldiga. I ett läge där matpriserna ökar, kommer ni att rösta ja eller nej till pensionärernas garantitillägg? För oss socialdemokrater är svaret självklart ja.

Vår förmåga att stå starka i kris, och ytterst krig, bygger på det starka samhället. Dagens budget kompletterar det reformpaket på över 70 miljarder som vi presenterade i höstens budget för att bland annat ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden, bryta segregationen och öka takten i klimatomställningen.

Under pandemin tycktes alla partier vara överens om behovet av att satsa på äldreomsorg och sjukvård. Alla partier säger sig nu vilja stärka Sveriges försvarsförmåga. Jag säger att vi måste klara både och.

Här går tydligen en skiljelinje i svensk politik. Regeringen har sedan 2014 genomfört en permanent förstärkning av de generella statsbidragen med över 30 miljarder kronor. För oss socialdemokrater är satsningar på välfärden inte avhängigt vad som står på löpsedlarna. Vår välfärd ska fungera i fred och i krigstid, i vardag och under en pandemi. I tider av osäkerhet ska vi inte skära ned på välfärd och vår allmänna beredskap.

Vår motståndskraft att möta kriser bygger i stor utsträckning på starka statsfinanser. Tack vare att vi återigen städade upp stora budgetunderskott och sparade i de goda tiderna, kunde vi möta pandemin med den lägsta statsskulden sedan 1977.

Nu befinner vi oss i en ny kris. Sverige är i jämförelse med andra länder väl rustat, men kriget skapar en stor osäkerhet för den ekonomiska utvecklingen framöver. Alla partier måste ta sitt ansvar för att säkra Sveriges ekonomiska uthållighet. Breda ofinansierade reformer riskerar att spä på inflationen och skapa budgetunderskott. Det är inte så vi stärker Sverige.

Vår motståndskraft är ingen naturlag, utan den bygger ytterst på den politiska riktningen.

Fru talman! Precis som min mamma har det ukrainska folket tvingats på flykt undan de ryska bomberna. De flesta söker skydd i andra delar av Ukraina eller i angränsande länder, men en del söker sig också till Sverige. Sverige ska ta sin del av ansvaret i EU, men vi ska inte tillbaka till 2015. Alla svenska kommuner ska ta sitt ansvar för det svenska mottagandet.

Civilsamhällets insatser kan inte nog betonas. Det är i det mellanmänskliga mötet som vi visar vad solidaritet betyder i praktiken. Det kan vara människor som öppnar ett extra rum för en familj som söker trygghet. Det kan vara alla som räcker upp en hand och säger: Jag vill hjälpa till.

När vi står tillsammans i kris är vi också starka. Det är den solidariteten vi visade varandra under pandemin, och det är den solidariteten som vi ska fortsätta att visa varandra också i den här krisen. Vår förmåga att stå starka tillsammans bygger på ett starkt försvar, en stark välfärd, starka statsfinanser och en framtidstro på arbetsmarknaden.

I denna vårbudget ökar regeringen takten i försvarsutbyggnaden. Vi fortsätter att stötta Ukraina. Vi lindrar krigets konsekvenser för svenska hushåll och företag, och vi fortsätter kampen mot samhällsproblemen. Med detta lämnar jag över 2022 års vårbudget till riksdagen.

Anf. 2 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Jag tror att många, precis som jag, har varit mycket upprörda och arga i helgen. Vi har sett det som har utspelat sig runt om i svenska städer.

I Örebro vid Idrottshuset, där mina barn spelat både pingis och innebandy, var det upplopp. Människor kastade stora stenar och tillhyggen mot polisen – i syfte att döda. Vi är många som har sett bilden på den trasiga hjälmen med blod på. Det är en trasig hjälm som tillhör en polis i yttre tjänst. Det var en polis som sprang rakt mot faran.

Fru talman! Dåden utförs av människor som sätter sig över svenska lagar och regler, över själva rättssamhället. Justitieminister Morgan Johansson kallade våldsverkarna demonstranter och sa att de borde gå hem. Jag säger att de är inhemska terrorister som inte borde gå hem, men de ska skickas i fängelse.

Framför allt, fru talman, behöver polis och rättsväsen få alla de resurser och alla de verktyg som nu behövs för att upprätthålla tryggheten. Det är politikens ansvar.

Fru talman! Det är en regerings allra viktigaste uppgift att se till att ett land är tryggt och upprätthålla lag och ordning. Men här har Socialdemokraterna brustit. Jag menar att det är det största misslyckandet som Socialdemokraterna har visat under dessa åtta år.

Fru talman! I dag debatterar vi Socialdemokraternas sista budget för den här mandatperioden. Då kan det också vara på sin plats att summera och göra bokslut över de åtta åren.

Sverige är inte längre känt för att vara ett av de tryggaste och bästa länderna i världen. Vi har också kämpat för helt andra saker. Under dessa åtta år har Sverige gång på gång slagit rekord i dödsskjutningar. Hela områden har tagits över av kriminella gäng. Den otrygghet som har slagit rot de senaste åren gör att föräldrar inte längre vågar låta sina barn gå hem från skolan. Tjejer och kvinnor vågar inte gå ut i sitt eget kvarter på kvällen.

En annan del av bokslutet handlar om att Sverige har bland den absolut högsta arbetslösheten i hela EU; i samma liga som Italien och Grekland. Rekordmånga människor är långtidsarbetslösa och helt bortglömda av Socialdemokraterna. I Sverige finns efter dessa åtta år ett stort utanförskap, som stänger ute människor från arbetsgemenskap och egen lön.

En annan del av bokslutet handlar om skattehöjningar. Det är också rekord vad gäller skattehöjningar: plastpåseskatt, flygskatt, höjd fordonsskatt, höjd elektronikskatt, höjd drivmedelsskatt, höjd energiskatt, och så vidare.

Jag gjorde en snabbkoll innan debatten och kunde se att regeringen har infört åtminstone 46 skattehöjningar eller nya skatter. En sak vet jag säkert, nämligen att många av skattehöjningarna drabbar vanligt folk.

Fru talman! Det här är något av det bokslut vi kan se efter åtta år med den här regeringen.

Jag vill lyfta upp tre områden kopplade till budgeten där vi behöver en annan inriktning på politiken nästkommande år. Det handlar också vårpropositionen om. Men jag vill se en annan inriktning än den regeringen visar.

Det är tre saker som jag ser är viktiga. Den första är att hushållens ekonomi, både barnfamiljers och pensionärers, ska stärkas. Den andra är att vi måste återupprätta arbetslinjen så att alla som kan också är med och bidrar. Den tredje, fru talman, är att Sverige ska bli tryggt igen.

För det första är det oroliga tider. Inflationen ökar, räntorna stiger och tillväxten viker ned. Det har blivit dyrt att vara svensk, inte minst att vara svensk och beroende av sin bil, men också väldigt dyrt att betala elräkningen – särskilt om man bor i Skåne – och numera dyrt att betala matkassen.

Men det här är ju ingen naturlag. Det är i mångt och mycket ett resultat av politiska beslut. Inflationen kommer inte bara utifrån och är inte importerad. Det är politik som har lett fram till detta, och det är också politik som kan vända utvecklingen.

Mitt löfte till svenska folket är att Moderaterna kommer att driva en politik som faktiskt kan fylla plånboken i stället för att, som nu, gröpa ur den.

Vi behöver få ned bensinpriset på macken till rimliga nivåer. Det var därför Moderaterna lade fram förslaget om 5 kronor vid pump som röstades igenom med stor majoritet här i riksdagen. Redan den 1 maj sänks alltså priset på både diesel och bensin.

Vi behöver bygga ny kärnkraft, inte bara för att klara klimatomställningen utan också för att få ned elpriserna så att svenskarnas elräkningar inte längre dikteras av Putins gaspriser.

I stället för att höja bidrag och skicka ut små kompensationer för att man ska ha råd att betala de höga skatterna tycker jag att det är en bättre väg att vi helt enkelt sänker skatterna.

För det andra, fru talman, vill jag se en återupprättad arbetslinje där alla som kan är med och bidrar i stället för att vara beroende av bidrag. I dag är det alltför många som inte jobbar som försörjs av dem som jobbar, och så kan vi inte ha det. Det är varken rätt eller rättvist, och det bygger heller inte samhället starkt. Vi vet att när fler är med och bidrar blir det mer pengar till fler poliser, fler sjuksköterskor och fler platser på ingenjörsutbildningen och till försvaret.

Här kommer ett litet tips till finansministern. Välkommen till första debatten! Om fler jobbar och betalar skatt behövs det inte fler nya, höga skatter.

För det tredje, fru talman: Är det något vi har blivit påminda om de senaste månaderna är det att frihet och trygghet inte kan tas för givet. Sedan Ryssland invaderade Ukraina har vi sett ett nytt säkerhetspolitiskt läge i Europa. Låt oss vara tydliga med vad som står på spel, nämligen ett fritt Europa där varje enskilt land kan välja sin egen väg och sin egen framtid. Det är därför som Ukrainas sak i allra högsta grad också är vår.

Här hemma måste vi anpassa vår beredskap till en ny tid. Därför kommer vi i varje budget att prioritera svenska folkets trygghet. Tryggheten och friheten kommer att kosta, och det kan betyda att annat får stå tillbaka.

Men det handlar också om trygghet inom landets gränser. Mer pengar till polisen, till hela rättsväsendet, så att gängen kan sättas i fängelse. Vi ska ha hårdare straff så att de kriminella sitter inne länge, så länge som de förtjänar. Och bort med straffrabatterna! Jag vill inte läsa om en enda våldtäktsman till som får högre ersättning än det offer som han har våldtagit. Inte en enda gång till, fru talman. Det är ett hån mot brottsoffren.

Slutligen kan jag lova att i Moderaternas budget nu och åren framöver kommer vi att satsa på detta, för det är statens viktigaste uppgift. Om fem månader, fru talman, kan Sverige få en ny regering. Det är faktiskt väldigt mycket som är dystert nu, men jag ser med hopp på framtiden. Det är inte lätt att vända den här utvecklingen, men det är fullt möjligt. Och det är minst sagt tid att byta kurs om vi ska få ordning på Sverige.

Anf. 3 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Inflationshotet har seglat upp som det förmodligen största hotet mot svensk ekonomi. Inflationen ligger på någonstans omkring eller till och med strax över 6 procent, alltså långt ifrån målbilden om en stabil prisutveckling på 2 procent.

Det här underminerar givetvis vanligt folks köpkraft. Det urholkar pensionerna, och lönerna räcker till allt mindre. I förlängningen hotar det hela återhämtningen efter covid-19, som i stället löper risk att utvecklas till en väldig antiklimax.

En del av det här förklaras givetvis av omvärldsfaktorer, inte minst krig, alltså det brutala, orättfärdiga, moraliskt och juridiskt djupt förkastliga anfallskrig som diktatorn, kleptokraten och numera även krigsförbrytaren Putin har valt att starta mot en suverän och självständig stat i hjärtat av Europa.

Men den här utvecklingen är likväl inte någon svart svan, som den libanesisk-amerikanske matematikern Nassim Nicholas Taleb skulle beskriva det, det vill säga en händelse som är så osannolik att ingen riktigt kunde förutspå den. Det gick absolut att förutspå det här, att se det komma. Prisstegringen på bensin, diesel och el är ett direkt resultat av regeringens politiska beslut. Faktum är att Sverige hade högst bränslepriser inte bara i EU utan i hela världen före kriget i Ukraina – alltså inte bara höga utan högst och inte av någon slump utan för att regeringen vill ha det på det sättet.

Vi har en helt bisarr så kallad reduktionsplikt i Sverige. Vi blandar in en massa sörja i dieseln som vi sedan tankar våra bilar, lastbilar, traktorer och skogsmaskiner och andra maskiner med. Den här inblandningen driver upp priserna med flera kronor per liter. Utöver detta betalar vi punktskatt när vi tankar. Ovanpå det, på toppen av alltihop, betalar vi en mervärdesskatt som är näst högst i hela EU.

Höga priser på drivmedel och el urholkar köpkraften hos vanligt folk. Men det här är även insatsvaror i så gott som all annan produktion av både varor och tjänster, det vill säga att det driver upp priserna på i princip allt annat som vi konsumerar.

Läget är alltså som så att regeringen ser sig tvungen att dela ut bidrag till människor så att de ska ha råd att betala sina skatter. Ni förstår vilket cirkelresonemang, va? Staten belägger oss med så höga skatter att vi inte har råd att betala dem. Då delar man ut bidrag så att vi har råd att betala skatt tillbaka till staten, som i sin tur har råd att ge oss bidrag att betala skatten med. Det här kan rimligen inte vara sund ekonomisk politik.

Fru talman! Vi såg det inte komma, säger man om saker som det var rätt uppenbart att de skulle komma. Om man stänger ned fullt fungerande, stabil och fossilfri kärnkraft för att i stället satsa på väderberoende, miljöskadlig, dyr och framför allt opålitlig vindkraft, ja, då minskar utbudet av el, och då stiger priset. Det är inte sju eller åtta steg bort, så att säga. Det är ett steg bort. Man borde kunna se det komma. Minskar utbudet ökar priset. Om man har först skyhöga punktskatter på just el – av för mig helt obegriplig anledning – och sedan även mervärdes- och omsättningsskatt, ja, då blir elpriset för det enskilda företaget eller för det enskilda villahushållet betydligt högre än nödvändigt. Höga skatter leder till höga priser för slutkunden. Det är liksom inte raketforskning. A leder till B.

Fru talman! Man vill väl tro att regeringen kan tänka ett led framåt, ett steg framåt. Det som utmärker en duktig schackspelare är förmågan att tänka flera steg framåt – kanske sju eller åtta, vad vet jag. Sedan blir antalet kombinationer i princip oändligt; då blir det för svårt. Visst, det är väl för mycket begärt att regeringens statsråd ska vara duktiga schackspelare. Men det vore kul om de kunde tänka i alla fall ett steg framåt.

Jag begär inte att regeringen ska bestå av Bobby Fischer eller Capablanca eller Garri Kasparov. Jag begär inte att ni ska kunna tänka sju åtta steg framåt i vad som är en komplex process. Men, seriöst, om ni ska ha ett statsrådsarvode på 145 000 i månaden, är det då för mycket begärt av de svenska skattebetalarna att ni ska kunna tänka ett enda steg framåt och se att A leder till B? “Gör det? Det såg vi inte komma!” brukar man säga. Det är ju häpnadsväckande – häpnadsväckande tragiskt.

Fru talman! Reduktionsplikten och påtagligt höga skatter har lett till att Sverige har världens högsta diesel- och bensinpriser. Och återigen – det här är viktigt; jag vill återkomma till det: Det här är alltså medvetna beslut fattade av denna regering. Det är medvetna politiska beslut fattade av denna regering. Man vill ha det på det här sättet.

Det är inte bara hushållen som drabbas. Detta får såklart effekter på jordbruket och för bönderna, så till den grad att de inte längre kan nå lönsamhet utan i stället tvingas att lägga ned. Effekten av regeringens politik blir alltså att man riskerar att slå ut stora delar av den svenska livsmedelsproduktionen. Detta kan bli ett synnerligen bryskt uppvaknande för alla dem som – vad vet jag? – bor på exempelvis Södermalm i Stockholm och röstar vänster och tror att de är självförsörjande för att de har en ekologisk tomatplanta på sin balkong.

Detta är ett stort problem. Det finns politiska lösningar, men ska vi åstadkomma dem kommer vi först att behöva vinna ett val och byta regering.

I detta anförande instämde Charlotte Quensel och Eric Westroth (båda SD).

Anf. 4 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Det är allvarliga tider, dessa. Det kan rent av kännas som en sideshow att diskutera Sveriges vårändringsbudget när den stora ryska offensiven i Donbass i Ukraina just inletts efter snart två månader av lidande och av onämnbara krigsbrott och människorättsbrott, men också av ett heroiskt motstånd när Ukraina kämpar för allas vår frihet.

Men är det en sideshow så är det en viktig sådan. Det handlar inte bara om det viktiga i denna budget – att vi skickar stöd till Ukraina och att vi nu tar emot flyktingarna från Ukraina eftersom Sverige aldrig var fullt och säkrar att dessa barn, mammor, far- och morföräldrar, systrar och bröder är säkra i vårt land medan Ukrainas folk strider.

Det handlar inte bara om att vi förstärker vårt försvar, som Centerpartiet drivit på för länge, och, specifikt i denna budget, totalförsvaret, som så många så länge ignorerat och som nu till slut, i linje med vad vi så länge har krävt, byggs ut kraftigt.

Det handlar också om att vi i krigets kölvatten står inför stora prövningar även för vår svenska ekonomi. Vi ser en inflation som stiger, inte bara i Sverige utan i hela världen, till de högsta nivåerna sedan 70- och 80-talen. Jag har inte sedan alldeles i början av min nationalekonomiutbildning sett dessa siffror. Räntorna stiger, liksom de nominella räntorna. Det finns stora risker i svensk ekonomi. Och arbetslösheten är fortfarande på 7 procent – högre än i länder som Frankrike.

Då måste vi våga fokusera. Populismens tid i svensk ekonomisk politik är över. Och ett fokus måste vara att försvara Ukraina och Europa på den front som president Zelenskyj pekat ut för oss: snabbt minska beroendet av rysk olja och gas. Varje vecka skickar EU pengar till Kreml för gasen och oljan som överstiger det som väst har givit Ukraina sedan kriget startade. Vi matar in mångfalt mer pengar i krigsmaskinen än vi ger till Ukraina.

Och här förenas två av våra stora utmaningar: vår kamp för att rädda klimatet och för att Sverige ska lysa som ett fossilfritt föredöme och en teknikvänlig kraft och oberoendet av rysk fossil gas och olja. Sverige är här en stor spelare. Vi kan accelerera, snabbspola, utbyggnaden av svensk energi.

Och inget är just nu snabbare än att resa vindkraftverk, eller mer lönsamt och säkert. Över 150 terawatt havsbaserad vindkraft finns redan planerad i svenska vatten. Här talar vi om år, inte årtionden. Betänk att hela Tysklands elproduktion från rysk gas är 50 terawattimmar.

Här finns på samma sätt en enorm potential för billiga svenska biodrivmedel, fru talman – miljarder liter som kan ersätta diesel från diktaturer världen runt, det som Sverigedemokraterna kallat sörja men som jag skulle kalla grön, inhemsk biodrivmedelsproduktion. Detta blir inte av på grund av att vi hela tiden är beredda att ändra spelreglerna och inte ger stabila spelregler för denna bransch, till exempel skattefrihet, som Centerpartiet har föreslagit.

Samtidigt som vi mildrar den fruktansvärda prischocken på el för svenska konsumenter behöver vi också med gröna avdrag satsa på att minska elberoendet. Och samtidigt som vi mildrar den fruktansvärda prischocken för bilberoende personer på landsbygden med kraftfulla skattesänkningar måste vi också satsa på de alternativ som går att producera till priser som är lägre än dem som vi betalar för den fossila dieseln.

Och samtidigt – detta är ingen sideshow – måste vi trygga svensk livsmedelsproduktion. Det är en del av vårt totalförsvar. Här har man drabbats av en fyrdubbel smäll på den svenska landsbygden. Det är inte bara bränsle- och elkostnader, utan det är också foderpriser som skjutit i höjden och gödselpriser som mångdubblats. Svenska animaliebönder ser sina livsverk krossas.

Svensk självförsörjning, som borde stiga, är på väg ned under 50 procent av all mat som vi konsumerar i landet. Den måste öka, och där har Centerpartiet bidragit till att det åtminstone finns 1 miljard i nödstöd i den budget som ligger på riksdagens bord. Men det var före kriget. Det behövs mångdubbelt mer.

Vi måste sänka, ta bort, all skatt på den diesel som används i gröna näringar retroaktivt från den 1 januari 2022. Vi måste rikta ett kraftfullt mångmiljardpaket till Sveriges animaliebönder så att de överlever krisen och vågar kämpa vidare med vårbruket, så att vi har kvar våra producenter.

Slutligen: I ett läge där kriminella, besinningslösa vandaler bränner ned förorter, där så många människor kämpar för sina jobb och sin trygghet, och de självdestruktiva våldsverkarna angriper de poliser som ska skydda oss och dem som bor i områdena måste naturligtvis polisens närvaro i vardagen bli mycket starkare än den är i dag.

Men vi måste också lyfta dessa delar av Sverige ur utanförskap. Det fungerar inte med långt över 150 000 långtidsarbetslösa. Jobbmotorn måste komma igång igen nu, efter krisen. Det är visserligen sant att Centerpartiet har fått igenom stora skattesänkningar på jobb och företagande och stora strukturella reformer av arbetsmarknaden som kommer att göra det lättare att anställa. Men småföretagen måste få chansen, med lägre skatter, inte minst arbetsgivaravgifter, att fortsätta skapa fyra av fem jobb, så att vi kan få integrationen att fungera och belöna och lyfta fram dem som skapar jobb och som jobbar – inte dem som hatar och härjar, bränner och förstör.

Då måste vi också få igång jobbmotorn för alla de tiotusentals nyanlända flyktingar som kommer till vårt land, alla dessa mammor som man träffar på boendena, som bara vill visa vad de kan göra med sin profession och sina kunskaper. Då måste vi öppna arbetsmarknaden för dem, även med sådant som nystartsjobb, och ge dem undervisning i svenska.

Allt detta och mer måste till, men det är oroligt i svensk finanspolitik nu. Vi har sett 15 budgetar under 2020, 11 under 2021 och 7 bara under 2022. Det handlar om halvdussinet utskottsinitiativ.

ANDRE VICE TALMANNEN: Tack så mycket!

Ursäkta, fru talman?

ANDRE VICE TALMANNEN: Tiden är tyvärr ute.

Jaha, okej.

Tillåter fru talmannen att jag avslutar?

ANDRE VICE TALMANNEN: Ja, om det är mycket kort.

Det brukar vara lite varierande regeltillämpning när det gäller dessa tidsramar.

ANDRE VICE TALMANNEN: Just den här debatten är sådan.

Jag tänker då avsluta, om det tillåtes.

ANDRE VICE TALMANNEN: Ja, mycket kort, tack.

Vi måste prioritera. Vi måste satsa på basics i svensk ekonomisk politik. Det handlar om Ukraina, försvaret, totalförsvaret, välfärdens kärna, vård, skola, omsorg och livsmedelsproduktion. Det handlar om den gröna energin och småföretagen som jobbmotor, integrationsmotor och tillväxtmotor så att resurser för välfärden fortsätter att skapas.

Det vi gör nu är ingen sideshow. Det är avgörande om vi förmår att fokusera och se bortom den kortsiktiga populismen för Sveriges bästa.

ANDRE VICE TALMANNEN: Jag vill påminna om att det är nya regler för den här debatten, så det är max-tider på åtta minuter för det första anförandet och två minuter för det andra.

Anf. 5 Ali Esbati (V)

Fru talman! Rysslands invasion av Ukraina har förändrat förutsättningarna för vår samhällsdebatt. Det brutala angreppet gör och måste göra djupa avtryck i vår förståelse av vår egen samhälleliga gemenskap, av våra gränsöverskridande beroenden som människor av den både breda och djupa betydelsen av säkerhet och trygghet. Vårt lands frihet och självbestämmande vilar ytterst på en kombination av å ena sidan vår egen försvarsvilja och förmåga och å andra sidan en internationell ordning med respekt för folkrätten – den som Ryssland nu så flagrant bryter mot med sitt anfallskrig.

Det har tillskjutits extra medel till Försvarsmakten redan under innevarande budgetår. Det är bra. Det är också rimligt och viktigt att svensk försvarsförmåga byggs upp mer långsiktigt. Riksdagens samtliga partier har ställt sig bakom en sådan ambition. Det är också bra.

Självklart måste en sådan ambitionshöjning bäras och finansieras solidariskt. De bäst bemedlade i vårt land måste vara med och bidra mer. Om det i delar av riksdagen finns känslomässiga svårigheter med att kalla sådana skatter för värnskatt kan vi säkert diskutera oss fram till andra begrepp. Det viktiga är att lärare och sjuksköterskor, långtidssjuka och korttidsanställda – alla de som under många år har dragit ett tungt lass när ett fåtal har lutat sig tillbaka och sett sina bankkonton och aktieportföljer växa – ska veta att de nödvändiga ökningarna av försvarsutgifterna ska bäras efter förmåga.

Fru talman! Sverige är på många sätt ett fantastiskt land. Våra styrkor har byggts upp genom årtionden av gemensamma strävanden av kloka beslut tagna efter kamp och överväganden – system, kunskaper och värderingar som varje dag bärs upp av människor som lever och verkar i det här landet. Men just de styrkor som har gjort Sverige till ett så bra land att leva i har också varit under hårt angrepp och i flera avseenden faktiskt tagit enorm skada.

Sverige är i dag ett land med en unikt marknadiserad skola. Kommersiella skolkoncerner ser den skattefinansierade svenska skolan som ett avkastningsobjekt att mjölka pengar ur. Resultatet ser vi i form av sämre kunskapsnivåer, socioekonomisk segregation och desperation i lärarkåren samtidigt som ägarna kan korka upp nya årgångsviner.

Också inom andra välfärdstjänster har vi i Sverige gjort samhällsservice till marknadstransaktioner. Resultatet det är att det ploppar upp nätdoktorer som betjänar friska innerstadsstockholmare medan vårdcentraler lägger ned i våra utsatta förorter och BB försvinner från glesbygden. Äldreomsorgsbolag täljer guld med smörkniv medan de som gör jobbet inom vården och omsorgen tvingas springa fortare. Resultatet är också osunda, korruptionsliknande förhållanden med svängdörrar mellan beslutande politiska församlingar och de bolag vars profiter är avhängiga av just politiska beslut.

Sverige är i dag något av ett skatteparadis för den som samlat på sig stora kapitalinkomster, allt oftare genom fastighetsspekulation och arv. Sverige är närmast unikt i den industrialiserade världen i att inte ha vare sig förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt eller fastighetsskatt baserad på fastighetens värde. Koncentrationen av förmögenheter i den mycket lilla gruppen superrika har i dag knappt någon motsvarighet bland demokratiska industriländer. För att citera ekonomijournalisten och författaren Andreas Cervenka: I klassen välfärdssamhällen i väst spelar vi i en egen liga. Våra nordiska grannländer framstår i jämförelse som ett slags socialistiska hippiekollektiv.

Detta, fru talman, gör något med ett samhälle. Det drar isär. Det skapar misstro och uppgivenhet. Det trycker tillbaka kreativitet, industriell innovation och ekonomisk tillväxt. Vi vet detta genom decennier av forskning och statistik, men vi ser det också om vi intresserar oss för vanliga människors vardagsbesvär.

Det handlar om att se arbetsvillkoren för den som sliter i vården, desperationen hos den som försöker komma in på bostadsmarknaden utan att ha föräldrar som kan slänga in några hundra tusen och frustrationen hos den som pressas hos Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller socialtjänsten för att de politiska makthavarna i omgångar har fått för sig att det är just de arbetslösa, de sjuka och de fattiggjorda som behöver tryckas ned med urholkade stöd och med systematiskt misstänkliggörande.

Ser vi de här grundläggande problemen i svensk ekonomi, som hand i hand med klimathotet är avgörande för våra framtida levnadsvillkor, och ser vi dem reflekteras i regeringens ekonomiska vårproposition? Nej, egentligen inte. Det är en allvarlig brist med hela den ekonomisk-politiska debatten i Sverige i dag och något som vi i Vänsterpartiet lovar att varje dag kämpa för att ändra.

På en punkt läggs däremot på riksdagens bord ett skarpt förslag för att börja något göra något åt en allvarlig orättvisa i det svenska samhället. Det är det förslag om garantitillägg som finns i vårändringsbudgeten och som Vänsterpartiet drivit igenom i förhandlingar med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Sverige är det land i Norden som har den största andelen fattigpensionärer. Ungefär 300 000 har vad som definieras som låg ekonomisk standard i Sverige. Så ser det ut för att vi har ett pensionssystem som inte kan lösa den orättvisan utan tvärtom fördjupar den. Vi har alltså hundratusentals ålderspensionärer, de flesta av dem kvinnor, som har det så knapert att de inte har några marginaler för att slippa stressen varje månad för räkningar som ska betalas och mat som ska inhandlas. De har inga marginaler för att kunna njuta av en solig vårdag ute på ett fik eller köpa presenter till barnbarnen och kanske till och med planera en liten utflykt någon gång.

Den höjning som det nu är upp till riksdagens partier att leverera går till alla dem som har garantipension och ger upp till 1 000 kronor i månaden skattefritt åt dem som har allra minst. I genomsnitt blir det cirka 750 kronor i månaden för den miljon pensionärer som berörs. Detta är människor som har byggt upp det här landet och slitit under långa år. Många har jobbat i princip hela livet men under dåliga förhållanden. De har haft låg lön och små deltider kombinerat med hemarbete och omsorg för barn. Andra har slitits ut tidigt på grund av tunga arbeten och på grund av de bördor som hårdast tynger i klassamhällets mest utsatta skikt.

Varannan kvinnlig ålderspensionär i Sverige måste helt eller delvis förlita sig på garantipension. Bland kommunalarna, de som tagit ansvar i barnomsorgen och äldreomsorgen, är det 70 procent – sju av tio – som är där. Gemensamt är att de har en för låg pension och att de verkligen förtjänar en höjning.

Det är avslutningsvis en central poäng här, utöver själva reformen, att det handlar om en ekonomisk politik som ser stora grupper av människor som gång på gång blir osynliga när det ska fattas beslut om stöd. Vi har sänkta och avskaffade kapitalskatter som jag nämnde tidigare. Vi har miljarder och åter miljarder i rutavdrag och ränteavdrag. Vi har 3:12-reglerna, som har gjort en grupp höginkomsttagare till ett skattefrälse. Det har gått ut enorma summor i företagsstöd under pandemin, men det satt riktigt långt inne att börja lappa i a-kassan och sjukförsäkringen.

Nu står striden om fattigpensionärernas villkor. Om det är något som verkligen är ett löfte från mig och Vänsterpartiet inför valet och efter valet är det att det måste vara vanligt folks tur i den ekonomiska politiken.

Anf. 6 Jakob Forssmed (KD)

Fru talman! Putins aggression, Rysslands invasion och Kremls krigsförbrytelser har förändrat världen och de utmaningar vi står inför. Det handlar om säkerhet och trygghet och om värden som demokrati och rätten att leva och söka lyckan. Det handlar om civilisationen i vår del av världen och det som byggt våra samhällen starka.

Det som händer nu är ett fruktansvärt övergrepp på Ukrainas folk, och det får långtgående konsekvenser också för oss – för svenska hushållsekonomiska utsikter, för offentliga utgifter för det vi måste göra när det gäller försvar och att stötta Ukraina på olika sätt och när det gäller att bidra för att avhjälpa de katastrofer som riskerar att uppstå också på andra håll i världen.

Det får konsekvenser för priser och produktion när värdekedjor och råvaror påverkas. Det handlar om livsmedel och livsmedelsförsörjning.

Pandemin skakade om våra samhällen och vårt sätt att leva. Nu står vi igen i en ny politisk realitet.

Men det är också så att vi går ut ur pandemin och in i det nya säkerhetsläget med omfattande samhällsproblem i vårt land. Det gäller tryggheten, sjukvården, energin, äldreomsorgen, långtidsarbetslösheten och möjligheten att leva och bo i hela Sverige. Det är problem som nu delvis förstärks av kriget men som också, förstås, skyms av dess mörka närvaro.

När det gäller dessa problem behövs en regering som inte enbart skyller problemen på yttre omständigheter utan också ser orsakerna och är beredd att göra någonting åt dem. Här har regeringen sin största svaghet, vilket också manifesteras i dagens vårproposition. För mig blir det uppenbart att Sverige behöver ett nytt politiskt ledarskap.

I stället för konkreta och omfattande reformer och en plan för hur vi ska hantera dessa problem får vi alltmer av talepunkter.

Från regeringens sida säger man coronaköer om vårdköerna. Men statistiken visar att köerna mer än fördubblades mellan 2014 och 2019, alltså före pandemin. Det ökade från 40 000 till 90 000 personer i orimlig väntan på behandling. I dag är det 160 000 personer.

Vården är så ojämlik i Sverige i dag att människor flyttar mellan regioner för att få den vård de inte kan få i den egna regionen. Och det var först när den budget som Kristdemokraterna och Moderaterna förhandlade med Sverigedemokraterna vann här i kammaren som vi fick en satsning på fler vårdplatser, trots det faktum att Sverige har lägst antal vårdplatser per capita i hela EU.

Nu gör regeringen förstärkningar när det gäller sjuksköterskor i vårändringsbudgeten. Det tycker jag är bra. Men man kan också konstatera något och läsa högt ur vårändringsbudgeten. Regeringen skriver så här: Hälso- och sjukvårdens kapacitet har under de senaste åren blivit alltmer ansträngd, vilket lett till sämre tillgänglighet för patienterna. Det har också resulterat i en ökad beläggningsgrad och högre belastning på vårdavdelningarna, inklusive akutmottagningarna.

Det är som om detta liksom bara har hänt. Det har hänt med sju år av socialdemokratisk regering. Det är en beskrivning av det som har inträffat på vårdens område under nuvarande regi.

De el- och bränslepriser som plågar hushåll och som får lantbrukare att lägga ned, nu när vi som mest behöver matproduktion, ska man skylla på Ryssland. Putinpriser, säger man. Visst finns det en sådan effekt, men statistiken visar samtidigt att spotpriserna på el ökade med nära 300 procent före Putins krig. Och en stor del av elprisökningen kan härledas till nedläggningen av fungerande kärnkraft. Det har till exempel Energiforsk visat.

Och när regeringen väl drivs att agera blir det med förslag med en del rätt märkliga effekter, som elpriskompensationen eller den föreslagna bilägarpengen. Det blir bidrag för att betala för höga skatter.

Det går inte heller att stå här utan att ta upp de upplopp som har varit under påskhelgen. Våldsverkare har attackerat svensk polis. 26 poliser har blivit skadade. De demokratiska värdena har utmanats. Stadsdelar och människor som bor i de stadsdelarna har drabbats på ett mycket påtagligt sätt.

Detta är naturligtvis ett akut problem, men det är också ett strukturproblem. Polisen är inte dimensionerad för den här uppgiften. Regeringen har inte gjort tillräckligt när 3 000 poliser har lämnat kåren sedan 2014 av andra skäl än pensionering. Arbetsvillkoren har inte varit tillräckligt bra. Polisen har inte fått de verktyg de har efterfrågat och inte heller verktyg för att kunna hantera denna typ av upplopp.

Det krävdes en ny budget från Moderaterna och Kristdemokraterna, tillsammans med Sverigedemokraterna, för att lönesatsningen på inte minst poliser i yttre tjänst skulle återkomma i budgetsammanhang.

Det är viktigt att vi tar tag i de strukturella problemen för att få en polis och ett helt rättsväsen som klarar utmaningen.

Fru talman! Långtidsarbetslösheten tycks närmast vara bortglömd av denna regering. Man försöker visserligen inte skylla på någon annan men väl skyla över problemen när man helt enkelt har avskaffat målet om att ha Europas lägsta arbetslöshet.

Nu visar statistiken att långtidsarbetslösheten vuxit, nästan oavsett konjunktur. Nu omfattar den 176 865 personer som inte får visa vad de går för eller bli del av en arbetsgemenskap. De långtidsarbetslösa fortsätter att öka både som andel och i antal på svensk arbetsmarknad. Det är ett enormt misslyckande.

Den politiska passivitetens pris är påtagligt. Nu lovar regeringen att vara aktiv. Nu ska man vända på varje sten, efter dessa misslyckanden.

Fru talman! Detta duger inte. Nu måste vi få på platsreformer som stöttar hushåll och som ser till att polisen får det de efterfrågar för att kunna knäcka gängbrottslighet och grov organiserad brottslighet. Vi måste få en energipolitik på plats som skapar framtidstro och investeringsvilja för att säkra goda villkor för industrin men också för hushållen. Och vi måste reformera jobbpolitiken, så att det lönar sig att arbeta och så att vi bryter passivitet och utanförskap som håller på att permanentas i Sverige.

Fru talman! Jag noterar finansministerns positiva ord om civilsamhällets insatser, och jag delar dem. Jag tycker att det är oerhört fint och bra att se att civilsamhället sträcker ut en hjälpande hand, trots sina egna problem. De har faktiskt haft det ganska tufft efter pandemin, men nu står de ändå där och sträcker ut en hjälpande hand. Men jag menar att vi också här, fru talman, behöver göra mer: se till att civilsamhället både kan klara sin ordinarie verksamhet och kan fortsätta att outtröttligt sträcka ut en hand till dem som behöver, inte minst till dem som flyr till vårt land just nu.

Fru talman! Det finns mycket att göra. Det finns mycket att göra i Sverige. Det finns hopp om en bättre framtid. Men min slutsats är att Sverige behöver en ny regering för att det ska vara möjligt att lösa de stora samhällsproblemen. Vi kristdemokrater är redo. Vi har politiken. Vi är redo för ett sådant regeringsskifte.

Anf. 7 Mats Persson (L)

Fru talman! Vladimir Putins fasansfulla invasion av Ukraina är vår tids mest fruktansvärda händelse. Den ställer vår kontinent inför helt nya frågor, och den innebär helt nya problem för oss att hantera.

Jag är väldigt stolt över Sverige. Jag är väldigt stolt över vårt land och över vår demokrati, och den är värd att försvara. Nu krävs det handling. Nu krävs det att vi rustar upp det svenska försvaret. Nu krävs det att vi går med i den transatlantiska länken och Nato. Och det krävs att vi gör oss mindre beroende eller inte alls beroende av den ryska gasen.

Fru talman! Jag är också väldigt stolt över de poliser som i helgen försvarade vår demokrati, de poliser som i tjänst tog ansvar för att stå upp för våra demokratiska rättigheter och för vårt land och som när ligister, kriminella galningar, attackerade dem stod pall och stod emot det fasansfulla våld som de utsattes för.

Mitt förtroende för polisen är mycket stort. Mitt förtroende för den här regeringen och för Morgan Johansson, som under åtta år varit justitieminister, är obefintligt. Morgan Johansson borde ha avgått för länge sedan.

Polisen har inte de befogenheter man behöver. Helgens fasansfulla händelser visar just detta. Man har fått för lite resurser men framför allt för lite befogenheter för att kunna agera vid denna typ av händelser. Straffen behöver höjas. Polisens redskap och befogenheter behöver bli mycket större.

Men, fru talman, vi behöver inte bara ha tuffa tag mot brotten. Vi måste också ha tuffa tag mot brottens orsaker. Den som klarar skolan blir inte gängkriminell. Men det finns barn och ungdomar som inte klarar skolan, som växer upp utan föräldrar som försörjer sig själva och som inte ser kopplingen mellan att mamma och pappa arbetar och att det finns mat på bordet på kvällen. Detta skapar en grogrund för kriminalitet och utanförskap, som är basen för den fruktansvärda gängkriminalitet som nu växer sig stark i vårt land.

17 000 barn och unga lämnar varje år skolan utan att kunna tillräckligt för att komma in på gymnasiet. Det är 17 000 barn och ungdomar varje år – efter åtta år med socialdemokratiskt styre i Sverige. Kopplingen – sambandet – är väldigt tydlig.

I den politiska debatten förs det nu fram förslag om att ta bort föräldrarnas rätt att välja friskola, att bussa elever och att hålla på med lottning när det i själva verket är mer ordning och reda i skolan som vi behöver. Lärarna behöver få bättre befogenheter, och vi behöver fokusera på kunskap i den svenska skolan. Det är ju det som är det stora problemet, inte att föräldrar vid köksbordet kan välja själva vilken skola de vill att deras barn ska gå i. Den vänsterpolitiska dogmatismen, där klasskampen går för långt, skär nu rakt in i köksbordet hos svenska barnfamiljer. De ska inte längre ska få bestämma vilken skola deras barn ska gå i, utan det ska lottas och bussas – när problemet är att barnen inte lär sig tillräckligt.

Fru talman! Människor lever i ett bidragsberoende, och politiken har inte de höga förväntningar på människor som vi ska ha. Människor tar passivt emot bidrag år efter år, barn växer upp i fasansfulla miljöer och arbetslösheten riskerar att gå i arv. Det är en mycket allvarlig utveckling och en grogrund för den gängkriminalitet som vi ser.

Det behöver bli enklare och billigare att anställa. Vi måste ha högre krav på människor. Människor som kan arbeta ska arbeta, och samhället, som i dag har abdikerat på detta område, måste vara mycket tydligare med att vi ska ha höga förväntningar på att människor försörjer sig själva. Klart slut, punkt slut!

Fru talman! Före Putins invasion av Ukraina var det många av oss som var mycket bekymrade och oroliga över de galopperande elpriserna. I södra Sverige, där jag själv bor, har vi haft elkris i fyra fem år. Det har sedan länge räckt med att öppna upp en dagstidning i södra Sverige för att förstå att det är något som är knäppt med svensk energipolitik.

Grundproblemet är att vi för det första inte vill bli beroende av den ryska gasen och att vi för det andra har lagt ned svensk, fin kärnkraft. Aktiva politiska beslut i denna kammare har inneburit att Ringhals 1 och 2 nu är nedlagda. Konsekvensen är mycket tydlig: Människor får högre elpriser. Elräkningen blir något som man är orolig för när den kommer i brevlådan och man öppnar den, och man funderar på hur man ska ha råd att betala den. I stället för att dela ut bidrag för att betala höga skatter eller för att kompensera för en fatalt misslyckad energipolitik borde vi naturligtvis sänka elskatterna och framför allt se till att vi bygger ut kärnkraften så att elpriserna kan vara låga.

För en person som jag själv, som bor i Lund, är priset för el 400-500 procent högre än för en villaägare i Luleå, trots att villan är lika stor. Vad är rättvisan i detta – att någon som bor i södra Sverige ska betala 100 procent mer än någon som bor i norra Sverige för samma sak? Det är inte rättvist. Det är orättvist, och det är en följd av att man har lagt ned den svenska, fina kärnkraften.

Fru talman! Sverige går åt fel håll. Sverige blir alltmer segregerat, och efter åtta år med socialdemokratiskt styre är min slutsats mycket tydlig: Sverige behöver en ny, liberal, borgerlig regering. Sverige behöver ett maktskifte. Vi behöver en ny start för Sverige så att vi kan ta itu med många av de stora problem som Sverige har just nu och kommer att ha i framtiden.

Gängkriminaliteten, skolan och elkrisen är tre stora problem som i dag är något som bekymrar oss alla och som gör att vi är många, inklusive mig själv, som inte längre känner den stolthet över Sverige som vi gjorde förr. Man var van vid att elpriserna var låga. Man kunde lita på staten och på att vi har ganska låga elpriser i Sverige. Man kunde lita på att man får välja skola själv och att barnen lärde sig rätt mycket i skolan – tillräckligt mycket för de allra flesta. Man kunde lita på att polisen kom när man ringde, och man kunde känna sig trygg i sin vardagsmiljö. Allt detta kan vi inte längre lita på. Mycket av ansvaret för detta vilar på den socialdemokratiska regeringen, som efter åtta år vid makten nu lämnar efter sig ett arv som är mycket tungt att bära för väldigt många, inte minst för framtida generationer.

Fru talman! Sverige behöver en liberal, borgerlig regering. Vi behöver satsa på skolan. Vi behöver hantera elkrisen. Vi behöver ta krafttag mot gängkriminaliteten. Om vi gör detta kan vi göra Sverige till ett mycket bättre land, ett land som vi alla kan känna stolthet över.

Anf. 8 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Det har varit en mörk påskhelg. I flera svenska städer har upplopp skapat kaos, och människor har brutalt misshandlat och hotat de poliser som är satta att skydda oss och vårt öppna samhälle. Det ska inte kunna hända.

Samtidigt som upploppen spred sig har Putin eskalerat kriget i Ukraina, och en naturkatastrof har svept in över Sydafrika med hundratals dödsoffer som följd. Kriget och klimatkrisen skördar sina offer, och mer kommer det att bli om vi inte agerar nu. Utvecklingen ser dyster ut, men vi vet att det går att kämpa emot, att ändra riktning.

Det finns inget som kan rättfärdiga det våld som människor tagit sig rätten att utöva både mot polisen och mot varandra under de dagar som gått. Där polisen attackeras attackeras hela samhället, och där samhället attackeras attackeras också du och jag.

Upploppen och kravallerna är tyvärr bara toppen av ett isberg av det våld som människor varje dag utsätts för, både på gatan och i hemmet. Hundratals unga killar går varje dag tungt beväpnade och sätter skräck i bostadsområden. Tusentals kvinnor blir varje dag slagna, hotade och våldtagna. Detta är Sverige i dag, men det behöver inte vara Sverige i morgon. För vi kan bättre.

Det finns inte något som helst utrymme för våldet i ett grönt samhälle. De som bär vapen, skjuter, hotar och sätter skräck i hela områden ska bort från gatan och in i fängelse. De män som våldtar, hotar och slår, även inom hemmets väggar, ska straffas för det. Polisen och rättsväsendet ska få de resurser som krävs för att vända utvecklingen och stoppa kriminella och kravaller innan våldet eskalerar. Då måste poliser också få vara poliser och inte som nu behöva sitta inne på passexpeditioner. Fler civila måste kunna anställas.

Men vi får inte lura oss att tro att vi kan stanna vid bara höjda straff och ökade resurser till polisen, även om vi gjort historiskt stora satsningar på det. För att skapa ett grönt folkhem finns det inte heller något utrymme för ett samhälle som sviker eller som ger upp om människor.

Ett rättvist Sverige, en jämlik skola och ett samhälle där alla verkligen är lika mycket värda byggs inte av sig självt. Det är vi som behöver bygga det tillsammans, och vi måste våga inse att det kommer att kosta pengar och ta tid.

För att skapa framtidstro behövs en stark välfärd. Människor måste kunna känna trygghet och ha ett jobb att gå till. Fattigdom genererar inga jobb, och det förbättrar inte integrationen eller Sveriges utveckling. Vi har därför nu presenterat förslag som ska hjälpa de mest utsatta hushållen. Vi har ett garantitillägg till Sveriges pensionärer. Vi har en elpriskompensation till fler och svagare hushåll. Vi har sänkt skatt i glesbygd, sänkt moms på mat, höjda studiebidrag och mycket mer, för vi bygga Sverige starkt.

Fru talman! Det har gått nästan två månader sedan Putin inledde sitt brutala krig mot Ukraina. Sedan dess har miljoner människor drivits på flykt från sina hem. En liten del av dem som flytt från Ukraina har kommit hit. Nu är det upp till oss att inte bara ta emot dem med öppna armar utan också klara av att lägga grunden för ett liv här, oavsett hur länge de tvingas stanna.

Generositeten och solidariteten från det svenska folket och civilsamhället är oerhört imponerande och glädjande, men när fler kommer måste vi se till att det blir en jämn fördelning mellan landets kommuner. De som nu kommer måste omfattas av samma regler och rättigheter som dem som beviljats uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl. Det innebär att de ska ha rätt till etableringsersättning, utbildningsinsatser och hjälp att hitta jobb och att de ska få tillgång till svenska för invandrare. De som har fyllt 18 år men ännu inte studerat färdigt på gymnasiet bör få fullgöra sin utbildning här i Sverige.

Detta är kostsamt, men det är också det enda försvarbara att göra. Men det är också en utgift som är en investering. Att då låta världens allra fattigaste betala denna nota och göra Sveriges kommuner till våra största biståndsmottagare är ingenting annat än skamligt.

Vi får dagligen nya rapporter om hur svälten breder ut sig, hur jämställdheten går tillbaka, hur demokratin försvagas och hur klimatförändringarna försvårar för människor att klara sitt liv och uppehälle. Då är det tid för ökat internationellt stöd och samarbete och inte mindre.

Fru talman! För några veckor sedan talade den ukrainske presidenten Zelenskyj till oss i denna kammare. Det var ett tal som verkligen kröp under skinnet och som kändes väldigt speciellt eftersom det också verkligen är blodigt allvar. Han bad också om hjälp från Sverige. Och vi gör mycket. Vi skickar utrustning och inför skarpa sanktioner. Men han bad också om att vi skulle stoppa köp av rysk gas och olja. Då sa många partier nej. Jag hoppas att vi nu ser en större enighet i fråga om det. Vi står nämligen inte maktlösa inför krigets terror, utan om vi vill och vågar kan vi göra vår del för att stoppa invasionen. Vi i Miljöpartiet vet att vi inte behöver välja mellan att stötta Rysslands krig och att värna klimatet.

Fru talman! I den politiska debatten verkar alltför många göra både miljö- och klimatfrågan till något valfritt – något som vi kan välja att agera på eller låta bli. I verkligheten är det precis tvärtom. Den som väljer att låta bli utsätter inte bara kommande generationer för stora faror utan också oss som lever här och nu. Vi lever nämligen inte längre i en tid då man kunde tala om klimatförändringarna och deras konsekvenser i abstrakta termer eller som något som kommer att drabba barn och barnbarn.

Klimatarbetet måste pågå med full kraft. Men också den biologiska mångfalden är starkt hotad och avgörande för planetens möjlighet till återhämtning. Vi vill att de pengar som är till för skydd av skog och värdefull natur ska öka och inte minska.

Nu måste Sverige klara multipla kriser och i stället bygga det gröna folkhemmet. Vi har kunskapen, resurserna och viljan. Men då måste vi också våga satsa på hållbarhet och inte som nu sänka klimatskatterna och elda på klimatkrisen. Vi måste stärka klimatarbetet, välfärden och jämlikheten. Bara så kan vi bygga Sverige och världen bättre.

Anf. 9 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Elisabeth Svantesson, Moderaterna, ville göra ett bokslut. Jag tänkte också börja lite i den ändan. Vi har just gått igenom en pandemi. Och hur man hanterar en kris säger väldigt mycket om ens politiska prioriteringar och ens värdegrund. Jag tycker också att vi ska lära oss någonting av denna pandemi.

Vi gick in i denna pandemi med starka statsfinanser. Vi hade vänt underskott till överskott, så vi hade ekonomiska muskler för att gå in med väldigt omfattande stöd till företag, till hushåll, till kommuner och till regioner för att hantera pandemins åverkningar på ekonomin. Detta var viktigt.

Vi införde korttidsarbete som innebar att 600 000 människor fick gå ned i arbetstid. Staten tog delar av kostnaderna, men människor blev inte av med jobbet under pandemin. Under pandemin gick vi in och höjde a-kassenivåerna, så att de som trots allt blev arbetslösa inte skulle bli fattiga under pandemin. Vi gick in med stöd till enskilda och till företag för att hantera sjukkostnaderna, så att man kunde vara hemma när man blev sjuk, för att vi tillsammans skulle bäras genom krisen.

Vi valde att överkompensera kommuner och regioner. För varje skattekrona som föll bort fick de tre för att vi inte skulle lägga en välfärdskris på pandemikrisen. Det är en väldigt stor skillnad mot finanskrisen 2008–2009. Då sänkte man a-kassan, och då hade man inget korttidsstöd. Utanförskapet växte, och vi fick inte igång arbetsmarknaden efter krisen. Nu ser vi att arbetslösheten är lägre än före pandemin. Fortfarande har vi problem med långtidsarbetslösheten. Därför sker nya insatser med etableringsjobben. Vi ser fortfarande stora behov i sjukvården. Men vi ser att vi kunde försvara sjukvården mitt i ett läge då det var stora problem.

Dessa erfarenheter, att sätta vanligt folk först också i krislägen, är någonting som vi ska bära med oss nu när vi har ett krig i vår omvärld som skapar väldigt stor osäkerhet.

Anf. 10 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! De senaste dagarnas upplopp, de senaste årens många dödliga skjutningar – 20 bara de första 100 dagarna i år – de senaste årens kriminalitet som har brett ut sig på ett sätt som vi aldrig har sett dess like till bär Mikael Damberg ett stort ansvar för. Han och den regering som han sitter i har inte lyckats vända utvecklingen. Tvärtom har den eskalerat.

Mina ganska enkla och korta frågor till finansministern när han nu har lämnat en budget på riksdagens bord är: Vad i denna budget kommer att göra att Sveriges poliser får fler kollegor? Vad i denna budget ger polisen fler och mer effektiva verktyg? Och vad i denna budget gör att fler kriminella sätts i fängelse under en längre tid?

Anf. 11 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Jag sitter i en regering som har tagit ansvar för att vända utvecklingen och satsa väldigt mycket mer på polisen. Vi har startat två nya polisutbildningar. Bara i år får polisen omkring 2,85 miljarder kronor mer i resurser. Till sommaren kommer 700 polisstudenter att ta examen och börja ta anställning runt om i Sverige. Vi har skärpt över 60 straff – jag tror det är uppemot 70 straff. Det kommer mer, inte minst den stora gängbrottsutredningen. Vi kommer att gå vidare och slå också mot finansieringen, där vi tittar på hur vi kan konfiskera dessa gängs tillgångar i mycket större utsträckning än tidigare. Det krävs ett kompakt arbete för detta. Det är ett arbete som är viktigt. Detta arbete sker faktiskt i stor utsträckning i samarbete i denna kammare för att genomföra dessa satsningar.

Men Moderaterna får vara lite försiktiga med att ha ett för högt tonläge. Det var ni som drog ned på polisutbildningen med 90 procent. Det ökade inte antalet poliser i Sverige under lång tid. Jag tror att det är bättre att vi enas om att göra detta på riktigt och långsiktigt. Och det har vi börjat att göra.

Anf. 12 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Jag tror att många längtar efter och önskar att ansvariga politiker också tar ansvar. Har man haft ansvar i åtta år – det har blivit 1 700 poliser under denna tid – får man ta ansvar för det. Det blev alltså 2 700 under alliansåren.

Fru talman! Vet ni vad, jag tror att människor vill veta vad som kommer härnäst. Vad är det då i denna budget som kommer att ge polisen fler kollegor och som kommer att se till att fler kriminella kan sättas i fängelse? Och vilka verktyg kommer man att betala i denna budget?

Fru talman! Det är ett dystert bokslut. Det är ett mörkt bokslut. Och jag hör en finansminister som verkar rätt så nöjd, som använder många ord men som återigen gång på gång inte agerar. Utvecklingen har gått åt fel håll. Den eskalerar. Och vad är det i budgeten som kommer att förändra den utvecklingen?

Anf. 13 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Våra satsningar är långsiktiga och strukturella. Våra anslag till Polismyndigheten tror jag är dubbelt så stora som anslagen under den moderatledda regeringen. Nästa steg i utbyggnaden av Polismyndigheten kommer till sommaren, då över 700 poliser kommer att ta tjänst över hela Sverige. Vi fortsätter utbyggnaden. Jag tror att den senaste siffran visade att vi nu har 6 000 fler anställda i Polismyndigheten. Vi har aldrig haft så många poliser, och vi har aldrig haft så många civilanställda. Men är jag nöjd? Nej, därför att vi ser att vi har problem med trygghet. Vi måste stärka samhället. Då måste vi också avsätta pengar, skärpa straffen och se till att förebygga och förhindra nyrekryteringen till gängen. Där har tyvärr oppositionen, och inte minst Moderaterna, väldigt få förslag om hur man minskar nyrekryteringen till gängen. Man måste klara båda delarna för att öka tryggheten i Sverige långsiktigt.

Anf. 14 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Det är en något besynnerlig väg Socialdemokraterna har slagit in på i den ekonomiska politiken.

När elpriserna rusar skickar man ut ett kontantbidrag till hushållen så att de har råd att betala elräkningen, i stället för att sänka skatten. Jag tog själv emot den facila summan av 224 kronor och 24 öre.

När bränslepriserna rusar skickar man ut ett kontantbidrag till bilägarna som inte ens räcker till att fylla tanken, i stället för att sänka skatten.

När pensionärerna halkar efter löntagarna skickar man ut ett pensionsbidrag till de äldre, i stället för att stärka pensionssystemet långsiktigt.

Så här kan man såklart jobba, fru talman, men jag upplever inte att det är alldeles förtroendeingivande. Min fråga till finansministern är därför: Är det detta vi ska komma att förvänta oss av Socialdemokraterna framgent? Ska alltså skattetrycket, för allt smör i Småland, upprätthållas på skyhöga nivåer – och när folk sedan inte har råd att betala skatten skickar man ut ett kontantbidrag till dem?

Anf. 15 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Den här regeringen ser verkligen till att prioritera vanligt folk, vilket jag tog upp i mitt anförande.

Vi ser nu helt exceptionella elpriser. De steg redan innan invasionen men även till följd av att Putin började minska gasleveranserna till Europa; han drev ju upp priserna. Då måste man agera för att skydda svenska hushåll, och vi gjorde det på det sätt som gav snabbast resultat. Vi diskuterade ganska mycket om det gick att sänka skatten retroaktivt, men det gick ju inte. Det skulle ha fått helt orimliga konsekvenser. Ideologi kan inte få gå före verklighet för vanligt folk, utan det är mer pengar i plånboken för dem som har haft de dyra elräkningarna som måste komma först.

Det är på samma sätt nu: Nu sänker vi bensin- och dieselpriset till EU:s miniminivå för dieselskatt från den 1 maj. Vi gör det, och eftersom det finns EU-regler som gör att vi inte kan komma längre förbereder vi också en drivmedelskompensation. Det är väl fullt rimligt att man gör det som krävs för att stötta hushållen, men problemet är ju att Sverigedemokraterna inte har någon som helst miljöpolitik i allt detta. Det kommer att vara både kortsiktigt och kostsamt för Sverige.

Anf. 16 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Det var i och för sig svar på frågan: Det är så här vi ska bedriva ekonomisk politik från och med nu. Jag tror inte att det är förtroendeingivande.

Jag kan också notera att finansministern inför släppet av den ekonomiska vårpropositionen hade en debattartikel i Dagens Nyheter där han å ena sidan sa att det är viktigt med en massa stimulanser men å andra sidan avrundade hela debattartikeln med att konstatera att det är jättefarligt för inflationen om man bara stimulerar ekonomin och skickar ut en massa kontantbidrag till höger och vänster. Han går alltså lite grann i polemik med sig själv där.

Nästa fråga är därför: Hur påverkar den här typen av kontantbidrag inflationen? Hur kommer de att påverka inflationen? Det måste rimligen vara vettigare att sänka skatterna. Om det inte går att sänka dem retroaktivt, sänk dem från och med nu då – från och med i morgon eller i övermorgon och framgent – i stället för att vi ska ha så höga skatter att folk inte har råd att betala dem!

Anf. 17 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Vi har väldigt höga priser vid pump i dag, och därför sänker vi skatten på diesel till EU:s miniminivå från den 1 maj. Däremot kan en regering som är ansvarsfull inte välja vilka lagar den ska bryta mot och inte. Finns det ett regelverk måste en regering följa det, även när regelverket gäller på europeisk nivå.

Det är inte förtroendeingivande att stå och tala om sörja när vi talar om svenska skogsprodukter som kan användas som biobränsle, som driver fram nya jobb runt om i Sverige, som kan pressa priset på biodrivmedel och göra oss mindre beroende av rysk olja och gas – och som gör att svenska folket faktiskt kan fortsätta att tanka sin dieselbil utan att släppa ut fossila bränslen som bidrar till växthuseffekten.

Det här hänger ihop, men Sverigedemokraterna har aldrig förstått miljöpolitik och gör det fortfarande inte. Det vore ett väldigt stort problem för Sverige om Sverigedemokraterna fick inflytande över svensk ekonomisk politik eller miljöpolitik framöver.

Anf. 18 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Jag noterade att det varken i vårändringsbudgeten eller i finansministerns anförande fanns ett större fokus på exakt vad vi ska göra för att småföretagen ska kunna anställa fler personer. Det finns tyvärr inte alltid hos oppositionen heller.

Min fråga är helt enkelt: Anser finansministern att det är viktigt att fortsätta sänka kostnaderna för svenska småföretag att anställa, och varför finns i så fall detta inte med i budgeten? Varför går etableringsjobben inte längre till de små, icke kollektivanslutna företagen? Varför tar man bort jobbstimulansen, som skulle innebära att den som går från försörjningsstöd in i jobb fick behålla en större del av lönen – vilket hade gjort det mer lönsamt att byta från bidrag till arbete?

Anf. 19 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Det är viktigt att vi får fler jobb i Sverige och att inte minst små och medelstora företag kan vara den jobbmotor de ofta är genom att ge det första jobbet till någon som har kommit hit eller genom att skapa väldigt mycket nya jobb i servicenäringen. Det är ju det vi har sett. De har hållits tillbaka under pandemin, men nu ser vi att efterfrågan ökar. Vi har brist på arbetskraft i princip i alla sektorer.

När man lägger fram en budget gäller det att prioritera rätt insatser, och mina prioriteringar har gällt de långtidsarbetslösa – att se till att stimulera införandet av de etableringsjobb som faktiskt kan nå dem som är långtidsarbetslösa och nyanlända och som parterna har jobbat fram. De innebär att arbetsgivaren får betala ganska lite för att anställa en person på lång sikt, och det tror jag är ett sätt att få ned arbetslösheten och göra det under stabila villkor.

Sedan har jag hört krav på nya skattesänkningar, mer pengar till civilsamhället, mer pengar till jordbruket, mer pengar till skolan och mer pengar till sjukvården. Det finns många idéer i den här kammaren, men någonstans måste man också väga ihop detta och få ihop det till en budget. Det ansvaret vilar inte minst på mig som finansminister.

Anf. 20 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Jag tror att finansministern och jag båda två delar viljan att ha stabila och säkra statsfinanser. Det hoppas jag! Men för det krävs det intäkter, och för det krävs det en ökad sysselsättning, lägre arbetslöshet och fler jobb i växande småföretag.

Jag förstod därför inte riktigt svaret på frågan varför man inte, som Centerpartiet ville göra när vi samarbetade, kan bredda etableringsjobben till att omfatta även de små, icke kollektivanslutna företagen. Jag förstår inte heller varför regeringen nu har övergett det som Centerpartiet har drivit på, nämligen att ha en jobbstimulans och ett försörjningsbidrag som gör det lättare och mer lönsamt att som bidragstagare gå från försörjningsstöd in i jobb. Det behöver vi ju verkligen i det här läget, när vi har ett stort utanförskap.

Anf. 21 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Jag delar många av Centerpartiets åsikter om hur viktigt det är att vi fortsätter att skapa jobbtillväxt i Sverige och har en hög sysselsättningsnivå. Vi har ju näst högst sysselsättningsnivå i EU, men mer måste till. Framför allt måste vi nå grupper som står väldigt långt från arbetsmarknaden.

Jag är beredd att titta på flera olika varianter för att se till att fler människor kan gå från försörjningsstöd till jobb – jag stänger inte den dörren – men däremot var det inte möjligt att gå vidare med det förslag som låg på bordet. Det var inte färdigt och fungerade inte helt och hållet. Däremot kommer vi att fortsätta jobba för att arbetsmarknaden ska växa och för att ta vara på förutsättningarna att ge människor ett arbete. Där tror jag att etableringsjobbet, som parterna har varit med och jobbat fram, är ett viktigt ytterligare steg för att ge både långtidsarbetslösa och nyanlända jobb i vårt land.

Anf. 22 Ali Esbati (V)

Fru talman! Under pandemin blev det tydligt vilka som inte kunde stanna hemma. Samhället funkar inte utan att undersköterskor, förskollärare och busschaufförer går till jobbet, och den som måste vara på plats kan inte flexa ut eller jobba hemifrån.

Därför är det svårbegripligt att en socialdemokratisk regering i Sverige inte avskaffar karensavdraget. I flera av våra nordiska grannländer är det självklart att löntagarna inte ska stå för hela kostnaden vid sjukdom. Vänsterpartiet har redan i årets budgetförslag lagt fram förslag om att avskaffa karensavdraget permanent, men S lyckades inte med mer än att lägga fram ett slags långdragen utredning.

Andra pandemiåtgärder är ju kvar, som stöd och subventioner till redan lönsamma företag, men låg- och medelinkomsttagares karensersättning var man desto snabbare att rulla tillbaka. Tycker inte Socialdemokraterna att undersköterskor, förskollärare och busschaufförer ska ha rätt till ekonomisk trygghet om de blir sjuka? Varför röstade i så fall S vid månadsskiftet nej till Vänsterpartiets förslag om att förlänga karensersättningen till dess att utredningen är klar?

Anf. 23 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! När vi inte längre klassar covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom har vi i princip skalat ned och avvecklat de olika stöd och extra subventioner som har funnits under den här tiden.

Det är dock, som Ali Esbati säger, rimligt att vi tar oss en stor funderare på erfarenheterna från pandemin. Vi har tillsatt en utredning just i syfte att se på hur detta slår och vad det innebär för kontaktyrken, där personalen jobbar nära människor, att faktiskt ha råd att gå hem när pandemin slår till. Vad finns det för slutsatser om att dagens system kan bli mer solidariskt och att bördorna kan bäras mer rättvist?

Detta är definitivt en viktig fråga för oss, men vi vill ha ett ordentligt underlag som visar på hur man kan göra detta utan att riskera att det också får snedvridande konsekvenser. Vi vet ju att olika grupper i dag har väldigt olika förutsättningar för att stanna hemma, och därför tycker jag att det är rimligt att utredningen också tittar på det.

Vi har tillsatt utredningen, och jag väntar med stort intresse på svaren.

Anf. 24 Ali Esbati (V)

Fru talman! För den som blir sjuk är det ju ingen större skillnad om sjukdomen klassas som samhällsfarlig eller inte; det är ju att man måste stanna hemma som är problemet. Vi vet att de förutsättningarna är väldigt olika. Vi har också några decenniers erfarenhet av detta, så detta med karensen är ju inte en ny fråga i sig.

Det som hände under pandemin var att vi fick detta i blixtbelysning – vi fick det extra tydliggjort. Vi såg också att om man ger bättre stöd till dem som är sjuka innebär det inte att alla möjliga människor börjar stanna hemma okynnesmässigt. Vi har det ju redan så att man betalar när man är sjuk, eftersom man inte får ut kostnaden fullt ut.

Vad är problemet för Mikael Damberg, Socialdemokraterna, med att säga att man vill ta bort det här och ha en rimligare sjukförsäkring? Det är detta som egentligen är frågan.

Anf. 25 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Under pandemin har den socialdemokratiskt ledda regeringen visat att det går att höja ersättningen. Vi gjorde det temporärt för att underlätta för människor att stanna hemma vid sjukdom och för att minska smittspridningen när vi hade en samhällsfarlig sjukdom och ett exceptionellt läge där vi var tvungna att jobba speciellt med denna fråga.

Jag tycker att erfarenheterna har visat att det finns något att göra här. Vi behöver öka tryggheten. Jag förstår att Vänsterpartiet nu har hoppat över utredningen och går rakt in på en lösning som innebär att detta helt ska bort. Jag tycker att det är rimligt att vänta på utredningens resultat innan man tar ställning till exakt hur man ska göra.

Att öka tryggheten och se till att det blir mer rättvist är inriktningen från den socialdemokratiska regeringen.

Anf. 26 Jakob Forssmed (KD)

Fru talman! Tack, finansministern, för anförandet!

Långtidsarbetslösheten är ett gissel. Den påverkar människors hälsa i grunden. Den påverkar offentliga finanser. Den sätter press på människors sociala situation.

Finansministern säger att han i den här vårbudgeten prioriterar de långtidsarbetslösa. Det som finns är ett fyra år gammalt förslag som parterna kom överens om. Regeringen kan dock fortfarande inte säga när det kommer att införas. Det handlar om en satsning på 50 miljoner till Arbetsförmedlingen och etableringsjobben.

Är det detta som finansministern menar med att det nu satsas på de långtidsarbetslösa? Det är ju oerhört svagt. Det är också så att man blir rädd för att finansministern kommer att prioritera andra områden på samma sätt, med den svaghet som denna åtgärdskatalog innebär.

Anf. 27 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Nej, på det sättet är det inte. Det finns avsatta resurser hos Arbetsförmedlingen för att jobba med just etableringsjobben. Det här är en extra satsning för att få fart på etableringsjobben och se till att de sprids. Vi räknar med att de ska kunna börja jobba vid halvårsskiftet eller innan dess. Detta är en viktig reform som parterna har varit med om att jobba fram, som når långtidsarbetslösa och nyanlända och som rejält minskar arbetsgivarens kostnad för att göra en anställning.

Jag är besviken över att det har tagit så lång tid innan reformen kommit på plats, men nu när den finns på plats ska vi använda den maximalt för de grupper som reformen är tänkt för.

Jag kan bara beklaga att man när man justerade den förra budgeten som gick genom riksdagen kliniskt plockade bort insatser just för extratjänster. De skulle kunna gå till den grupp långtidsarbetslösa som har absolut svårast att få jobb på svensk arbetsmarknad. Nu var det dock Forssmed som tog bort de pengarna – inte jag.

Anf. 28 Jakob Forssmed (KD)

Fru talman! Skälet till detta är att vi fokuserar på det som fungerar. Vi vet sedan tidigare att man får en större effekt om man stärker subventioner när det gäller nystartsjobben. Detta har fungerat tidigare. Det var också det som vi valde att fokusera på i vår budget, för vi kan inte passivt se på när regeringen lämnar de långtidsarbetslösa i sticket och ger upp om dem. Man försöker med samma åtgärder som inte har fungerat – extratjänster som ger en väldigt låg övergång i en varaktig anställning för personer.

Jag tycker också att detta med etableringsjobben är bra och vällovligt, men det har tagit fyra år att få det på plats. Finansministern kan fortfarande inte säga exakt när det kommer; det kommer kanske vid halvårsskiftet eller möjligen tidigare.

När exakt kommer detta, och vad bedömer finansministern att det kommer att ge för effekter på arbetsmarknaden?

Anf. 29 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Det är ju inte vi som godkänner etableringsjobben, utan det är kommissionen. Det är därför vi är i händerna på en europeisk process, och det är därför det är väldigt svårt att sätta ett exakt datum. Vi får dock positiva signaler, och vi räknar med att detta kommer att kunna genomföras.

När det här togs fram räknade parterna med att omfatta ungefär 10 000 individer av dem som har väldigt svårt att komma in på arbetsmarknaden, vilket jag tror är bra.

Forssmed säger att långtidsarbetslösheten ökar, men det stämmer inte med den vanliga definitionen av långtidsarbetslöshet. Den minskar något nu – alltför långsamt, men den minskar. Antalet som har varit arbetslösa mer än två år fortsätter däremot att öka, och i den gruppen har jag sett väldigt lite statistik om att nystartsjobben fungerar. Det krävs en annan palett av åtgärder för att dessa människor ska komma tillbaka till arbetsmarknaden. Extratjänsterna var ett sådant verktyg.

Anf. 30 Mats Persson (L)

Fru talman! Svensk energipolitik går in i ett nytt skede, skulle jag vilja säga, med tanke på Putins invasion av Ukraina. Det måste vara så att säkerhetspolitik nu blir viktigare. Vi måste se till att vi inte blir beroende av den ryska gasen. Sverige behöver ta ett större eget ansvar för energipolitiken.

De höga elpriser vi har nu beror på att vi har lagt ned kärnkraften. Vid tre tillfällen under åren 2019-2020 har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet röstat nej till initiativ i den här kammaren för att stoppa stängningen av kärnkraften i Ringhals utanför Varberg. Varför röstar Socialdemokraterna nej till kärnkraft i Sverige?

Anf. 31 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Det finns inga hinder för att bygga ny kärnkraft i Sverige i dag. Jag välkomnar dem som vill göra det. Jag är positiv till all teknikutveckling. De nedläggningar av kärnkraftverk som skett i Sverige har ju haft att göra med marknadsbedömningar och att det inte har varit lönsamt att göra de investeringar som krävts.

I de budgetmotioner och den budgetreservation som gick igenom riksdagen fanns det inte en krona från oppositionens sida för att stimulera eller subventionera ny kärnkraft. Faktum är ju att de stora intressena för att bygga ny energi i Sverige och kraftigt öka tillgången på el till konkurrenskraftiga priser ligger på vindsidan. Vi ser enorma intresseanmälningar för att bygga ny vindkraft. Den stora industrin i Sverige vill ha energin nu – inte om 15–20 år. Svenska hushåll vill också ha lägre priser snart – inte om 10–15 år.

Jag har ingenting emot kärnkraft, men det kommer inte att lösa frågan här och nu. Då måste man vara öppen för olika energislag som snabbt kan bidra till mer energi och hyggliga priser.

Anf. 32 Mats Persson (L)

Fru talman! Det vilar ett fundamentalt ansvar på Socialdemokraterna för de elpriser vi har just nu. Det är ett otroligt ansvar. Socialdemokraterna röstade nej till de tre initiativ som fanns i den här kammaren för att se till att vi hade kunnat ha kvar Ringhals i det här läget. Det hade inneburit lägre elpriser och en årsförbrukning motsvarande 2,4 miljoner lägenheter. Det hade underlättat enormt mycket för konsumenterna i det här läget om vi hade haft kvar den kärnkraften i Sverige, men aktiva politiska beslut, som Socialdemokraterna är ansvariga för, har hindrat detta.

Vägen framåt måste präglas av att vi bygger ut elproduktionen mycket kraftigt. Det kan handla om vindkraft, men det kommer inte att ske om vi inte också har kärnkraft. Det blåser inte alltid. Det blåser inte jämt i Sverige, och då måste det finnas kärnkraft som kan se till att hushållen kan ha billig och tillförlitlig el.

Än en gång: Varför röstade Socialdemokraterna nej till svensk kärnkraft?

Anf. 33 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Vi har inte röstat för att stänga några kärnkraftverk. Däremot har marknaden gjort bedömningen att det inte var lönsamt att göra nya investeringar och därmed avvecklat gammal kärnkraft i Sverige.

Vi har ett fundamentalt ansvar för elpriserna, säger Liberalerna. Var det så förra året också, då Sverige hade bland de lägsta elpriserna i Europa? Har vi ett fundamentalt ansvar för att vi har mycket lägre elpriser i Sverige än i Frankrike, som har mycket mer kärnkraft? Att ta i så mycket i sin argumentation blir kontraproduktivt.

Låt oss i stället enas om att det är öppet att bygga kärnkraft i Sverige om man vill. Dessutom ska vi se till att använda det stora intresse som finns för att runt om i Sverige bygga vindkraft, som här och nu kan leverera mer el till pressade priser och förse både hushåll och industri med den gröna el som verkligen behövs för att göra oss ännu mindre beroende av rysk olja och gas i Europa. Det kan också bli Sveriges bidrag till den säkerhetspolitiska situationen i Europa.

Anf. 34 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Konsekvenserna av Putins anfallskrig mot Ukraina drabbar inte bara våra närområden utan stora delar av världen. Det larmas redan, som jag sa, om ökad världssvält och risk för ökande konflikter och eskalerande krig runt om i världen. Den socialdemokratiska regeringens svar på detta är att göra massiva avräkningar på biståndet, vilket kommer att drabba världens mest utsatta hårt och dessutom göra världen än mer osäker.

Jag skulle vilja fråga finansministern vilka grupper det egentligen är den socialdemokratiska regeringen vill lämna därhän. Är det kvinnliga småbönder i utvecklingsländer som äntligen har ett hållbart jordbruk som ger intäkter och möjligheter till matsäkerhet för fler? Är det de kvinnliga fredsnätverken, som bidrar till hållbar konfliktlösning? Eller är det modiga MR- och demokratiaktivister?

Anf. 35 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Pandemin har tagit världen kanske flera årtionden tillbaka i utveckling, med större klyftor, mer fattigdom och de livsmedelspriser som nu ökar globalt sett. Därför är jag stolt över att Sverige är ett av få länder i världen som står bakom enprocentsmålet. Vi levererar väldigt stora summor till världens fattigaste länder för att utveckla deras ekonomier och bidra till jämställdhet, demokrati och humanitet.

Enligt de internationella regelverken finns det möjlighet att avräkna kostnader i biståndspolitiken när man tar emot kvinnor och barn som just nu flyr från Ukraina. Det är exakt det vi avser att göra i stor utsträckning i höst, eftersom Sverige just nu tar stora kostnader och ett stort ansvar, vilket vi vill göra för de kvinnor och barn som flyr från Ukraina. Det är fullt i enlighet med det internationella regelverk som handlar om biståndsfrågor.

Anf. 36 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret. Men jag noterar att det egentligen inte är ett svar.

Jag är naturligtvis glad att vi tillsammans står bakom enprocentsmålet för biståndet. Det är otroligt viktigt och någonting som vi helt riktigt kan vara mycket stolta över.

Bara för att det finns möjlighet att dra av från biståndet för flyktingmottagning är det inte ett tvång. Sverige har ju råd att göra både och: både ta emot de människor som i dag flyr från Ukraina och måste ha skydd och stöd och fortsätta att stötta världen när utvecklingen på så många områden just nu går i motsatt riktning.

Jag skulle vilja upprepa min fråga. Är det de kvinnliga småjordbrukarna, de kvinnliga fredsnätverken eller de modiga demokrati, MR- och miljöaktivisterna, som riskerar förföljelse, fängelse och tortyr, som den socialdemokratiska regeringen vill strypa finansieringen av?

Anf. 37 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Det är sant att det inte finns något internationellt regelverk som tvingar oss att göra de här avräkningarna, men det är fullt möjliga att göra dem enligt det Dacregelverk som finns. Det gjordes också 2015 i samband med den stora flyktingvågen. Då gjorde Sverige samma avvägning. Vi tog en del kostnader på biståndet för att vi tog ett stort humanitärt ansvar. Jag tycker att det är fullt rimligt att vi gör på samma sätt nu.

Däremot har vi varit tydliga med att det här inte kommer att bli enkelt. Det kommer att få konsekvenser. Men vi kommer inte att prioritera ned det humanitära biståndet, utan det kommer att ligga på en hög nivå även fortsättningsvis.

Detta kommer att få konsekvenser. Men vi gör det enligt ett internationellt regelverk, och Sverige kommer fortsatt att ta ett stort humanitärt och demokratiskt ansvar i världen.

Anf. 38 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Just nu kämpar många svenska hushåll för att få sin ekonomi att gå ihop. Det handlar om pensionärer som har haft en tuff vinter med höga elräkningar. Jag pratade i vintras med en pensionär från Skåne som hade lagt halva sin pension på elräkningen på grund av de höga elpriserna, som är en effekt av politiska beslut.

Men många kämpar också för att få ekonomin att gå ihop för att man är helt beroende av sin bil. Man har långt att pendla till jobbet. Man måste skjutsa barnen till skolan. I dag slår dieselpriset nästan rekord igen. Det ligger på ungefär 25 kronor från och med i dag. Det här gör det väldigt tufft och svårt för många människor.

Det är därför Moderaterna under flera år har drivit på för att sänka skatten på drivmedel. Alldeles särskilt har vi under de senaste månaderna drivit på för att sänka priset vid pump med 5 kronor. Det skulle göra skillnad för många.

Det här beslutet har riksdagen ställt sig bakom. Det innehåller tre delar. Den första handlar om att drivmedelsskatten sänks med 1 krona och 80 öre från och med den 1 maj. Det här var inte regeringen helt villig att göra, men till slut tvingade vi dem att göra just detta. Den andra delen handlar om att Sverige måste ta en aktiv roll i EU och kräva ett undantag för att kunna sänka skatten ännu mer. Det är fullt möjligt att göra det, och jag förväntar mig att finansministern lämnar in den ansökan, så att det kan bli en diskussion. Den tredje delen handlar om att reduktionsplikten måste förändras innevarande år för att få ned priset vid pump.

Fru talman! Politiska beslut har lett fram till att Sverige har världens högsta dieselpris. Politiska beslut kan också underlätta för människor, så att man har råd att tanka sin bil när man är helt beroende av den.

Anf. 39 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Det som Svantesson säger är korrekt – kriget påverkar oss genom högre livsmedelspriser, elpriser och bensinpriser. Det var det jag tänkte ställa frågor om nu. Jag har lyssnat väldigt noga under dagen på vad Moderaterna säger om att stötta de sämst ställda pensionärerna, men jag får ingen riktig klarhet i vad det betyder. En av de grupper som drabbas allra hårdast nu av högre matpriser är de fattiga pensionärerna, framför allt kvinnor som har slitit ett helt yrkesliv och har låg pension. Ska de lämnas i sticket nu?

Nu finns det ett förslag på bordet som innebär att en halv miljon av de fattigaste pensionärerna får 1 000 kronor mer i månaden. Kommer Moderaterna att rösta ja eller nej till det förslaget?

Anf. 40 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Finansministern kan vara alldeles lugn om att Moderaterna kommer att fortsätta kämpa för de sämst ställda pensionärerna. Redan i den budget som gäller i år sänkte vi skatten ordentligt. Vi har också stärkt bostadstillägget. Vi kommer att fortsätta att driva frågan om att de sämst ställda pensionärerna ska få det bättre.

Det är ändå anmärkningsvärt att vi har en finansminister som sitter i en så svag regering att han lägger fram ett förslag på riksdagens bord utan att ha förankrat det. Har det ens hänt någon gång tidigare? Jag vet inte, fru talman.

Det kan också vara bra att påminna Sveriges pensionärer om att orsaken till att väldigt mycket har blivit dyrt är politiska beslut som har fattats av samma finansminister som nu säger sig värna pensionärerna.

Fru talman! Som sagt kan de allra sämst ställda av Sveriges pensionärer absolut lita på att även Moderaterna kommer att lägga fram förslag som underlättar deras vardag.

Anf. 41 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Jag blir inte lugn av det svaret: att Moderaterna ska lägga fram något annat förslag som någon gång i framtiden påverkar pensionärerna. Det handlar ju om här och nu. Matpriserna ökar nu, till exempel på bröd och kaffe, och många pensionärer har snart inte råd att betala sina räkningar på grund av den utveckling vi ser. Därför blir jag inte lugn av svaret.

Det räcker inte alltid med sänkt skatt, vilket ofta gynnar dem med högre inkomster. Det handlar om att förbättra för de sämst ställda pensionärerna. Nu finns ett förslag för det på bordet, och det vore väldigt spännande om Moderaterna röstade ned detta förslag alldeles innan valet. Det vore ett spännande besked till landets pensionärer att det är så Moderaterna väljer att prioritera.

Det blir väl att prioritera skattesänkningar i stället för förbättringar för de sämst ställda pensionärerna. Det är ju så det brukar bli till slut med moderat politik.

Anf. 42 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Jag tror att många pensionärer är glada över att vi har sänkt skatten för dem, även de sämst ställda.

Det jag är fundersam över och verkligen inte förstår med Socialdemokraternas förslag är varför det är så viktigt för Socialdemokraterna att en person som flyttat hit mitt i livet, aldrig jobbat och inte bott här länge ska få mer i tillägg än en person som har jobbat som exempelvis vårdbiträde ett helt liv och har låginkomst och låg pension. Varför ska den sistnämnda få ett något lägre tillägg? Det är inte rättvist.

Fru talman! Det är därför jag funderar på hur vi kan göra det ännu bättre, särskilt för dem som har jobbat ett helt arbetsliv.

Fru talman! Återigen: Det är anmärkningsvärt att vi har en sådan svag regering så att den kommer till riksdagen med en budget som den inte har någon som helst aning om huruvida den kommer att gå igenom. Det är inte skickligt hantverk, och det är inte ansvarsfull politik.

Moderaterna med flera oppositionspartier kommer att ta ansvar för Sveriges bästa och för Sveriges pensionärer.

Anf. 43 Ali Esbati (V)

Fru talman! Moderaterna är många gånger ett konsekvent parti. I detta fall handlar det om att man väldigt konsekvent har röstat emot förslag som ger starkare och tryggare löntagare. Man röstade nej till förbättrade regler i sjukförsäkringen dag 180-365 när det var uppe, och nu avvisar man trygghetspensionen, som Vänsterpartiet drev igenom i samband med höstbudgeten – alltså att de arbetstagare som efter ett långt arbetsliv i tunga yrken har slitit ut sig ska prövas mot jobb i den bransch de arbetar och inte krävas på omställning mot alla jobb på arbetsmarknaden. Man har kallat detta för ett djupt olyckligt förslag, och jag tycker att det ger en antydan om Moderaternas prioriteringar.

Jag minns när Moderaterna ville ge 100 miljarder kronor i månaden i bidrag till företagen när pandemin bröt ut. Vänsterpartiets och nu regeringens förslag om att höja pensionerna för 1 miljon pensionärer kostar sammanlagt 9 miljarder om året.

Kommer Moderaterna åter att rösta nej? Tycker inte Moderaterna att Sveriges pensionärer är värda upp till 1 000 kronor mer i månaden?

Anf. 44 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Det är ett märkligt resonemang. Ali Esbati hörde nog mig alldeles nyss säga att de sämst ställda pensionärerna absolut ska få det bättre.

Min mamma och min storasyster har väldigt låga pensioner, och jag vet hur de kämpar med sin ekonomi. Jag tycker att kvinnor och män som har jobbat hårt hela livet ska ha en bättre pension. Jag tycker att människor som har små marginaler ska få det bättre. Det kan Ali Esbati vara alldeles övertygad om.

När det gäller pandemin är jag väldigt glad för att vi i riksdagen tillsammans räddade väldigt många jobb och företag så att arbetslösheten inte steg och många människor kunde behålla en lön. Detta var också finansminister Mikael Damberg inne på i sitt anförande.

Jag tycker att vi i riksdagen tillsammans ska ta ansvar också för de sämst ställda pensionärerna. Men det betyder inte att det bara finns ett sätt att göra detta på. Det kan ju finnas två, till och med.

Anf. 45 Ali Esbati (V)

Fru talman! Nu hamnar vi i närmast filosofiska diskussioner om hur Elisabeth Svantesson känner. Jag tittar på de förslag som Moderaterna lägger fram. Ska vi jämföra ett reellt och existerande förslag med att det i många olika dimensioner kan finnas andra förslag som vore bättre? Det kan det säkert göra, men det är inte det vi behandlar i riksdagen.

Frågan kvarstår därför. Kommer Moderaterna att rösta ja eller nej till ett förslag som ger de sämst ställda pensionärerna upp till 1 000 kronor med i månaden?

Jag fick inget svar på den frågan och känner viss oro inför det, men möjligheten finns fortfarande att förklara hur Moderaterna skulle kunna ge de sämst ställda pensionärerna upp till 1 000 kronor i månaden så att de kan leva ett bättre liv.

Anf. 46 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Låt mig påminna om hur budgetprocessen i riksdagen ser ut eftersom varken finansministern eller Ali Esbati har varit med i den förut. Först lägger regeringen fram ett förslag, därefter kommer vi andra partier att lägga fram våra förslag och sedan röstar vi om det någon gång i juni.

Låt mig understryka att Moderaterna kommer att stärka pensionärernas ekonomi. Detta kan Ali Esbati, Mikael Damberg och framför allt landets pensionärer känna sig trygga med. Vi återkommer.

Nu debatterar och diskuterar vi regeringens förslag, och jag menar att just detta tillägg, som ni krävde för att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister, inte är riktigt rättvist. Jag tror att man kan göra det bättre, och vi återkommer med det.

Anf. 47 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Klimatförändringarna pågår här och nu och kommer om vi inte sätter stopp för dem att leda till mänskligt lidande av enorma proportioner. Samtidigt tävlar Elisabeth Svantessons parti tillsammans med de andra om att sänka priset på utsläpp. Klimatambitionerna sjunker stadigt, trots att vi alla verkar vara överens om att vi måste ställa om.

Hur ska Elisabeth Svantesson se till att vi når målen i Parisavtalet när Moderaterna ständigt fattar beslut som ökar Sveriges utsläpp i stället för att minska dem?

Anf. 48 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Jag delar bilden av att utsläppen måste ned. Därför är jag glad för att den budget som vann gehör i riksdagen i höstas var den största miljö- och klimatbudgeten någonsin. Vi stärkte bland annat resurserna till laddinfrastruktur, vilket är viktigt för att kunna elektrifiera fordonsflottan. Vi lade också stora resurser på att fånga in och kapsla in koldioxid, som också är viktigt för att få ned utsläppen. Med effektiv politik kan man göra mycket för att pressa ned utsläppen.

När det gäller bilar tror jag att miljöpartister behöver åka runt i Sverige lite mer och prata med människor om hur de har det i sin vardag och fråga hur många av dem som har råd att köpa elbil. Just nu finns inte ens en andrahandsmarknad för elbilar.

Jag tror att utvecklingen kommer att gå fort och att betydligt fler kommer att ha råd med elbil, men fram till dess är det vårt ansvar att se till att människor klarar sin vardag, sina liv. Jag träffar människor nu som säger upp sig från sina arbeten för att priset är för högt.

Anf. 49 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Det låter precis som vanligt. Man säger att det är viktigt att satsa på detta, men förslagen som läggs fram på bordet går i en helt annan riktning.

Vi är överens om att laddinfrastruktur är viktigt, men precis som Elisabeth Svantesson säger har inte alla råd med elbil. Miljöpartiet har därför lagt fram förslag som ska stärka familjers ekonomi, också på landsbygden där man behöver köra mycket, men som inte innebär att vi subventionerar fossila bränslen utan håller uppe trycket i omställningen.

Vi kan ju inte välja mellan att kunna åka till jobbet i dag eller att ha en framtid att leva i. Vi kan inte leva på en förstörd planet, för då kommer det verkligen inte att finnas några jobb.

Miljöpartiets förslag behövs både för att människor på landsbygden ska kunna komma till jobbet och ha ett bra liv nu och för att vi ska kunna klara klimatutmaningen.

Anf. 50 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Miljöpartiet är ganska ensamt om sitt förslag, och det kan ju finnas en orsak till det.

Jag tror att man ska göra det ganska enkelt. Dieseln kostar just nu 25 kronor litern i Sverige, och redan före kriget hade vi världens högsta dieselpris. Det går att göra något åt det. När det drabbar människor så hårt är det enkelt att driva en politik som sänker priset vid pump. Det kommer dock fortfarande att vara väldigt högt.

Jag vet inte om Miljöpartiet tycker att det är billigt med 20 kronor litern. Jag menar att det fortfarande är kostsamt, och jag är rätt säker på att människor inte kommer att okynnesköra sina bilar för att dieseln kostar 20 kronor i stället för 25.

Vi måste se till att människor kan vara med på denna resa, leva sitt liv, fungera i vardagen, sköta sitt jobb och göra de val de vill göra, såsom att köra mer klimatmässigt och köpa en elbil. Men just nu har många inte råd, och tills de får det måste de kunna leva.

Anf. 51 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Sverigedemokraterna har tidigare presenterat en genomarbetad, omfattande och ambitiös plan för att stärka det svenska pensionssystemet och därigenom höja pensionerna för alla som har en helt vanlig inkomstpension, det vill säga alla som har förvärvsarbetat i sina liv. För en genomsnittlig pensionär innebär det 1 000 kronor i månaden.

Regeringens förslag är betydligt mindre ambitiöst och gynnar enbart en minoritet av landets pensionärer, det vill säga långt ifrån alla. Samtidigt är det onödigt komplicerat samt behäftat med andra typer av problem. Det gäller inte minst med avseende på pomperipossaeffekter, marginaleffekter överstigande 100 procent, fru talman.

Man har heller inte ansträngt sig en endaste tum för att förankra sitt förslag här i Sveriges riksdag. Det är, fru talman, minst sagt tämligen nonchalant av en liten enpartiregering som styr riket i minoritet. Sitter man på lite drygt en fjärdedel av riksdagens mandat vore det klädsamt med ett visst mått av ödmjukhet inför rikets högst beslutande organ, det vill säga den här kammaren.

Fru talman! Hur det än går med regeringens förslag kommer vi att driva vårt eget förslag såväl in i valrörelsen som stundar inkom kort som in i de förhandlingar som väntar därefter på andra sidan valdagen. Fortsättning följer, med andra ord.

I detta anförande instämde Charlotte Quensel (SD)

Anf. 52 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Jag lyssnade på anförandet. Det kanske inte gav jättemycket konkretion. Ni kommer i första hand att driva ert eget förslag, och fortsättning följer. Det är väl tydligt.

Jag vet att ni tidigare sa att Sverigedemokraterna skulle vara någon form av högerns samvete när det gäller socialförsäkringar och att man inte skulle låta Moderaterna dominera för mycket.

När den förra budgeten justerades röstades ändå funkisskatten igenom. Kroniskt sjuka och de som har slitit ut sig i ett riskfyllt arbete ska betala högre skatt än övriga löntagare. Det var liksom inte riktigt i linje med det här samvetet.

Nu säger Sjöström: Vi kommer att driva vårt förslag. Det får ni gärna göra. Men det finns ett förslag på riksdagens bord som ger 1 miljon pensionärer i genomsnitt 750 kronor mer i månaden i augusti, det vill säga nu när vi har prischocken och när brödpriserna, kaffepriserna och priserna på allting annat är höga.

Det blir väldigt intressant att se hur Sverigedemokraterna väljer att göra in the end. Man måste ändå rösta och ta ställning till de förslag som finns på bordet.

Anf. 53 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Oscar Sjöstedt heter just Oscar Sjöstedt, fru talman, och inte Sjöström eller någonting åt det hållet. Men det kan vi lämna därhän.

Det har inte röstats igenom någon funkisskatt. Jag förstår inte var det begreppet nu kommer ifrån. En funktionsnedsatt människa på arbetsmarknaden betalar exakt samma skatt som alla andra på arbetsmarknaden. Självfallet är det på det sättet. Allt annat är bara svammel och trams.

Det finns ett förslag. I dag är det finansministerns tur. I dag är det för finansministerns skull som vi debatterar. Finansministern och regeringen har lagt sitt förslag på riksdagens bord i dag. Nu tar vi över processen. Nu ska vi lägga fram våra förslag. Det är inte konstigare än så. Något annat vore märkligt.

Det kan faktiskt vara så att vi i kammarens gränslösa vishet landar i ett förslag som faktiskt är bättre. För Sverigedemokraternas del kommer vi inte att säga nej till regeringens förslag om garantitillägg med mindre än att det på bordet finns ett förslag som är mer aptitligt för landets pensionärer.

Anf. 54 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Då hoppas jag att det inte blir som inför valet 2014. Ni sa att ni skulle avskaffa vinsterna i skolan. Efter valet hade ni någon lunch och ändrade uppfattning. Ni sa att ni skulle vara det sociala samvetet mot Moderaterna. Ändå accepterade ni en funkisskatt.

Det blir nu lite upp till bevis med vad som händer med de fattigaste pensionärerna i Sverige. Den processen blir viktig att följa. Som Sjöstedt själv sa: Fortsättning lär följa.

Anf. 55 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Nu är vi tillbaka i det där med funkisskatt. Det är ett fullkomligt bisarrt påstående att någon skulle ha röstat igenom en högre skatt för människor med olika typer av funktionsvariationer. Så är det givetvis inte. Det funkar inte på det sättet.

Även om det står ja och nej på våra knappar i bänkarna här röstar man inte ja eller nej. Man röstar för ett förslag eller för ett annat förslag. Förutsättningen för vår del om vi ska rösta på ett annat förslag än regeringens garantitillägg är att det är mer aptitligt för landets pensionärer, att det är mer ambitiöst, mer genomtänkt och att det adresserar bristerna med pomperipossaeffekterna.

Det handlar om marginaleffekter – inte på 100 procent utan på 105 procent i vissa inkomstintervall. Man får lägre pension om man jobbar mer. Det är inte rimligt. Kan vi adressera de bristerna är det klart att vi röstar igenom ett alternativt förslag som är bättre.

Anf. 56 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Den här debatten handlar egentligen om regeringens vårändringsbudget. Men det var ändå i ett tidigare inlägg från Oscar Sjöstedt ett uttryck som jag tror kräver en del förklaring.

Där nämndes det biodiesel eller etanol som blandas in i Sverige i svenska tankar. Det beskrevs som något slags sörja. Jag bara undrar vad det är som Sverigedemokraterna menar med att kalla svenskt och annat biodrivmedel för sörja.

Anf. 57 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Jag kan väl tillstå att man i och för sig kan diskutera ordvalet. Det anspelar på det som vi blandar i våra tankar i dieselbilar och för all del också i bensinbilar. Det är lite mer i dieseln för lastbilar, traktorer och sådant.

Det är processat slakteriavfall som vi har importerat från länder på andra sidan jordklotet. Det kommer exempelvis från Australien och Indonesien. Sedan har de kört hit det i stora tankbåtar, och sedan trycker vi i det i tanken på våra bilar.

Jag vet inte riktigt hur man annars ska beskriva det. Processat slakteriavfall importerat från andra sidan jordklotet är väl troligen något slags sörja. Av det vi använder är 94 procent importerat och 6 procent är inhemskt producerat.

Det är Sverige ensamt som har den här extrema synen på reduktionsplikten. Vi dammsuger hela marknaden globalt på den här sörjan, eller vad vi ska kalla den. Det kan inte vara klok politik någonstans. Det driver upp priserna med flera kronor per liter.

Anf. 58 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Nu blev det ännu mer frågor här. Det handlar bland annat om varför biodrivmedel ska betraktas som sörja och varför det är något dåligt för miljön eller någonting över huvud taget att man använder avfall för att göra fungerande biodrivmedel för bilar.

Det uppstår också frågor om hur man ska kunna få ned priset på drivmedel genom att bara exkludera biodrivmedel när de i dag i Sverige kostar mindre att producera än vad dieseln gör.

SD påstår att man vill värna det svenska oberoendet, självförsörjningen och självständigheten. Men hur kan det gynnas av att man tar bort det svenska biodrivmedlet och möjligheten att blanda in det och generellt kallar det för sörja i en debatt i Sveriges riksdag?

Anf. 59 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Okej, vi kallar det för någonting annat. Vi behöver inte uppehålla oss vid det specifika begreppet.

Varför är det dåligt? Poängen är att det inte är inhemskt producerat. Det är ju importerat. Det är det inte till 100 procent, men 90-95 procent är importerat från andra länder på andra sidan jordklotet.

Man måste se hela värdekedjan. Tänk om detta skulle skalas upp globalt, fru talman, och om alla länder hade den här extrema inriktningen på kvotplikten och politiken. Alla länder ligger här nere, och sedan kommer Sverige och ligger här uppe. Det är helt extremt i internationell jämförelse.

Tänk om alla länder skulle anamma Sveriges politik på det här området! Då hade hela marknaden kollapsat; då hade det inte funkat.

Det här är inte vägen framåt – inte på något sätt. Det ställer bara till med problem för åkerinäring, jordbruk och andra.

Anf. 60 Ali Esbati (V)

Fru talman! Det påstås ofta från Sverigedemokraterna att man bryr sig om tryggheten för Sveriges pensionärer. Men när det gäller framstår det ofta som att man viker ned sig så fort Moderaterna kallar – eller ibland andra, som kanske bjuder på fin konjak.

I samband med höstbudgeten gick ni fram med ett förslag som gav pensionärerna knappt en hundring i månaden. Det var vad ni lyckades åstadkomma i förhandlingar, som ni pratar så stort och fint om. Mer än så blev det inte.

Vänsterpartiets krav på att höja pensionerna för samma grupp, som vi har drivit igenom, ligger på riksdagens bord. Det innebär att en halv miljon pensionärer får 1 000 kronor mer i månaden skattefritt.

Moderaterna säger att förslaget riskerar att spräcka Pensionsgruppen. Man undrar: Kommer Sverigedemokraterna när det blir skarpt läge i omröstningen att bidra till att hjälpa landets pensionärer? Eller kommer ni återigen att blåsa era väljare och i stället rädda Pensionsgruppen tillsammans med M och KD?

Anf. 61 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Pensionsgruppen kan jag inte bry mig mindre om, om jag ska vara ärlig. Om något vore det en bonus om den spräcktes. Den är ju fullkomligt dysfunktionell. Det enda man har enats om är att tvinga folk att jobba längre. Om Pensionsgruppen kan spricka är ingen gladare än jag. Den borde ha begravt sig själv och lämnats därhän, för den verkar vara inne i något slags utdragen harakiri.

Svaret på sakfrågan är ja, det vill säga att vi antingen kommer att rösta på det förslag som regeringen har presenterat, trots de brister som det är behäftat med, eller på ett förslag som är bättre för landets pensionärer. Vi kommer inte att rösta nej till regeringens förslag och sedan inte göra någonting alls. Antingen röstar vi på regeringens förslag, med dess brister, eller så röstar vi på ett bättre förslag – alltså bättre för landets pensionärer.

Anf. 62 Ali Esbati (V)

Fru talman! Min fråga var i och för sig om Sverigedemokraterna skulle blåsa sina väljare. Jag antar att det inte var det som Oscar Sjöstedt avsåg när han svarade ja.

Jag hör budskapet men förstår ändå inte riktigt innehållet, för det finns inget riktigt innehåll här. Det finns ett löfte om att på något sätt försöka få ihop ett förslag som är bättre. Då skulle det vara intressant att veta: På vilket sätt bättre, i så fall?

Här finns ett väldigt konkret och genomarbetat förslag. Det är inte lätt att gå in och skruva i de här systemen. Men nu finns det ett förslag som tar höjd för en mängd olika komplexiteter och som innebär att de som får mest får 1 000 kronor i månaden. Det finns också en grupp som inte får 1 000 kronor men ändå en del. I genomsnitt blir det 750 kronor till den miljon pensionärer som har det sämst ställt.

Anf. 63 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Tack, Ali Esbati, för att du rättade mig så att jag slapp göra det själv!

Nej, lätt är det inte. Det är väl ingen som har sagt, och jag vet inte om jag har påstått det heller.

Men återigen: Den debatt vi har i dag har vi med anledning av att regeringen har lämnat sitt alternativ. Sedan får andra partier, inklusive Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och alla andra, lämna sina motalternativ. Det är så vi jobbar i budgetprocessen. Det är inte så att regeringen lämnar sitt alternativ och att vi sedan i kammaren, som är det högsta beslutande organet, ska sitta still i båten och bara lyssna på regeringen.

Vi har som partier, enskilt eller tillsammans med andra, all möjlighet att lägga fram motalternativ. Och den processen tar vid nu. Nu äger riksdagen frågan och tar befälet. Finansministern har gjort sitt – alltså i den här processen. Nu tar riksdagen över. Det står alla partier, inklusive Vänsterpartiet, fritt att lämna motförslag till regeringens förslag. Det är den budgetordning vi har. Det vore orimligt att det skulle finnas klara besked redan i dag.

Anf. 64 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Jag ska fatta mig kort, för vi har haft en lång debatt.

Först och främst: Vi kan inte fortsätta att ge allt till alla i svensk finanspolitik. Vi måste börja sortera. Om man tittar på tabell 8.6 i budgeten ser man att vi har lagt en bra bit över 50 miljarder utanför ordinarie budget bara under den senaste tiden. Det är flera gånger storleken på en normal budget.

Jag vet inte hur många, förutom vi själva, som följer debatten. Men alla borde förstå att svenska statsfinanser inte kommer tåla det här långsiktigt. Då måste vi börja sortera: Det här har med krisen att göra. Det här har med krisen att göra och är dessutom akut. Det här är, till exempel som med svensk livsmedelsproduktion på landsbygden, en fråga om människor som kan slås ut i morgon eller företag som drabbats av pandemin och någonting som måste till nu. Det här är mer alla goda gåvors givare.

En sak som vi måste fokusera på är hur vi genererar resurserna och hur vi över huvud taget skapar tillväxt och jobb i Sverige. Jag var inne på det i mitt förra anförande: Vi måste sänka kostnaderna att anställa för de små företagen, inte minst arbetsgivaravgifterna och inte minst för dem som är mest utsatta. Vi måste öppna upp för de nyanlända flyktingarna, de ukrainska flyktingarna, och ge dem möjligheten att komma in snabbt på arbetsmarknaden – även om det inkluderar nystartsjobb. Vi måste bredda etableringsjobben och de jobb som många får som sitt första jobb till de småföretag som skapar fyra av fem jobb och varav många inte har kollektivavtal.

Vi måste göra det lättare att gå från bidrag till jobb. Då kan vi lyfta de utsatta områdena. Då kan vi få in resurserna till välfärden. Då kan småföretagen hjälpa hela Sverige att växa.

Anf. 65 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Då är vi här igen. Jag tänkte att vi förlänger debatten lite grann, ledamoten Ådahl, för Centerpartiets besatthet av den nuvarande utformningen av den så kallade reduktionsplikten är för mig något av ett mysterium.

Miljönyttan är i allt väsentligt obefintlig, och i värsta fall är detta direkt kontraproduktivt. Samtidigt vet vi att reduktionsplikten driver upp priserna, primärt på diesel men även på bensin. Varenda bilist, vartenda åkeri, varenda bonde och varenda skogsbrukare skulle gladeligen se en sänkt reduktionsplikt och ett sänkt dieselpris. Men Centerpartiet stretar emot av oklar anledning.

Återigen: Varför denna besatthet av att importera detta – vi kallar det inte sörja utan vi säger väl drivmedel – från andra sidan jordklotet som vi sedan måste blanda in i tanken på våra bilar, lastbilar, timmerbilar, traktorer och maskiner? Varav denna besatthet?

Anf. 66 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Då noterar vi återigen att biodrivmedel, till exempel av avfall, är sörja.

Jag kan upplysa om att vi delar denna besatthet med alla dem som vill att Sverige ska kunna producera våra egna drivmedel från våra egna råvaror. Där ligger miljarder i investeringar, som jag gissar att SD inte bryr sig ett dugg om, i startgroparna. Men de fryses av den här typen av retorik, där man kallar det som kan gynna miljön och vårt oberoende av Putin och hans olja och gas – om ni nu bryr er om det – för smörja. Detta bromsas när ni menar att man ska stoppa, bryta ned och ta bort det.

Och till vilken nytta? Så dyr som dieseln är i dag undrar jag hur det kan skapa de här enorma effekterna på 10 kronor som SD hittar på att blanda in inhemskt biodrivmedel och att styra upp det så. Jag undrar: Vad har SD själva för tydliga förslag för att gynna produktionen av svenska biodrivmedel?

Anf. 67 Oscar Sjöstedt (SD)

Fru talman! Vilka är alla de som vill ha det här? När man lyssnar på åkerinäringen, skogsbrukarna, LRF och bönderna hör man att de säger: Sänk reduktionsplikten! Jag vet inte vem det är som vill höja den. Preem kanske vill göra det, men någon annan, förutom Centerpartiet, har jag inte hört som tycker att det här är en jättebra idé.

Om det ska vara 10 kronor får man nog laborera med skatterna också, men att det här driver upp priserna med ganska många kronor är helt uppenbart. Och återigen: Det är inte inhemskt producerat, och det är en del av problematiken. Om vi hade kunnat tillgodose vår egen marknad med inhemsk produktion skulle ekvationen ändras någorlunda. Men det här är till en bra bit över 90 procent importerat. Sverige sitter alltså ensamt och dammsuger hela marknaden globalt bara för att komma upp i våra egna kvoter. Tänk då om andra länder införde samma extrema politik! Det här är ju inte skalbart. Då kollapsar systemet.

Anf. 68 Martin Ådahl (C)

Fru talman! På en minut hinner jag inte gå igenom hela frågan om hur man minskar utsläppen från drivmedel. Men det är faktiskt positivt att slaktavfall inte ligger och ruttnar och bidrar till växthuseffekten utan kan användas för att få in precis samma atomer i tanken som vilken annan diesel som helst. Det är absolut ingen sörja på det sättet, och det helt fel att sprida den typen av desinformation i frågan.

Sedan noterar jag att SD bara har förslag för att stoppa, bryta ned och hitta på olika vinster man skulle göra på att stoppa denna inblandning. Det finns inte ett enda förslag som de som Centerpartiet har drivit för att öka den svenska drivmedelsproduktionen, där det nu finns projekt till 14 kronors kostnad eller till och med 11 kronors kostnad med svensk råvara för att ersätta importerad olja från Putin och andra diktatorer.

Anf. 69 Ali Esbati (V)

Fru talman! Långtidsarbetslösheten biter sig fast för många människor. Behovet av samhällsansvar i form av en stark arbetsmarknadspolitik är uppenbart. Tyvärr har dock Centerpartiet i allmänhet och även Martin Ådahl personligen under några år ägnat sig åt att med blind tilltro till marknadsmekanismernas magi ödelägga just arbetsmarknadspolitiken.

Det som kallas reformering av Arbetsförmedlingen rullar på. Jag noterar några av de senaste rubrikerna om denna reformering: Nya problem med Arbetsförmedlingens tjänst Rusta och matcha. Oro inom Sveriges Kommuner och Regioner inför nya AF. Därför kan kriminella få stöd av Arbetsförmedlingen.

I Kommunsverige, där många av Martin Ådahls partikamrater har ansvar, var det endast 10 procent av de tillfrågade kommunerna som ansåg att Arbetsförmedlingen uppfyller uppdraget att bistå dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden.

Jag måste mot bakgrund av detta få fråga Martin Ådahl: Hur tycker du själv att det går?

Anf. 70 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Till att börja med tror jag tyvärr aldrig, under alla dessa år då Arbetsförmedlingen lagt enorma resurser på de arbetslösa, att de kommuner och landsting som själva fått lägga motsvarande 6-7 miljarder i stället – de fick göra det långt innan vi försökte göra någonting åt det – tyckt att Arbetsförmedlingen har gjort sitt jobb. I stället har de tyckt att den tyvärr har dragit sig tillbaka på många olika punkter, stängt ned kontor och retirerat.

När vi nu skulle reformera den var det ju ni tillsammans med Moderaterna, KD, SD och så vidare som stoppade och sköt upp det.

Där åkte lite papper i golvet – det var i alla fall inte mitt fall.

Den lilla bit som ändå nu har kommit igång, de 50 000-60 000 av de 450 000 arbetslösa, har nu jobb till 50-60 procent. Det är helt förvånande hur mycket det levererar, trots pandemin och alla kriser. Men det når för få därför att ni har försenat och stoppat det, eftersom ni är så djupt konservativa när det gäller att hjälpa arbetslösa i Sverige.

Anf. 71 Ali Esbati (V)

Fru talman! Jag önskar att Martin Ådahl kunde få med mer av det Fälldinska i sitt arbete här.

Vi kanske har lite olika ingångar. Om man uppfattar att någonting funkar dåligt, till exempel Arbetsförmedlingen ute i kommunerna, kan man väl tänka sig att man ska försöka göra det bättre, inte att man väldigt aktivt ska jobba för att göra mer av det som är dåligt, det vill säga att staten drar sig tillbaka. Det är ju det som är fallet.

Nästan alla, möjligen med undantag av de kommersiella aktörerna som förbereder sig för att sätta sugrören i ännu fler tunnor fyllda med skattepengar, har ju varnat för att precis detta som nu sker skulle ske. Finns det då inte någonting som väcks inom Martin Ådahl, som tanken att vi kanske borde ha gjort saker annorlunda, att vi kanske borde ha tänkt att det inte kommer att lösa sig på det här sättet utan att vi behöver en stark och sammanhållen statlig arbetsmarknadspolitik?

Anf. 72 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Tänka sig, det är precis det vi har tänkt på! Om vi ska lägga 50 000 per år och per arbetslös på olika former av insatser måste de ge resultat, krona för krona. Vi måste ersätta efter resultat. Vi måste ha tryck på att det är de som står längst från arbetsmarknaden som får mest resultatersättning när de får jobb långsiktigt. Just därför har vi velat göra denna förändring.

Men de konservativa krafterna inom Arbetsförmedlingen och aktörer som Vänsterpartiet har jobbat oerhört starkt för att bromsa det här och skjuta det framför sig. De bryr sig inte om de resultat som över huvud taget inte fanns förut eller de resultat som långsamt börjar uppnås.

Vad är det då jag ångrar? Tänk, jag ångrar att vi inte kunde påbörja detta tidigare så att vi hade kunnat komma ut på andra sidan och få resultat för alla dessa arbetslösa, så att insatserna verkligen ledde fram till jobb och så att vi hade kunnat sortera ihop arbetsgivare och arbetstagare mycket starkare.

Anf. 73 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Klimatförändringarna pågår här och nu. De kommer, om vi inte sätter stopp för dem, att leda till mänskligt lidande av enorma proportioner.

Samtidigt tävlar Martin Ådahls parti nu med de andra om att sänka priset på utsläpp. Klimatambitionerna sjunker stadigt, trots att vi alla i den här kammaren verkar vara överens om att vi måste ställa om.

Därför skulle jag vilja fråga hur Centerpartiet tänker se till att vi klarar att nå målen i Parisavtalet när ni är med och fattar beslut efter beslut som kommer att öka Sveriges utsläpp.

Anf. 74 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Jag känner faktiskt inte alls igen den här bilden. Miljöpartiet och Centerpartiet har ju tillsammans jobbat för att höja priset på utsläpp. Det viktigaste är EU, och där har vi stoppat kolkraft, minskat utsläppen och fått ned EU:s klimatpåverkan.

Jag gissar att det som det hänsyftas på här är den extrema prischock när det gäller bränslepriser som har kommit i samband med kriget och Rysslands invasion av Ukraina. Där har vi sagt att under en period måste människor för guds skull få en chans att anpassa sig till detta och en möjlighet att möta upp denna chock tills den förhoppningsvis mildras.

Jag har just fört en hård kamp här i talarstolen med Sverigedemokraterna om reduktionsplikten, som inte riktigt verkar förstås.

Jag förstår inte vad ni är ute i för ogjort väder i den här frågan.

Anf. 75 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Det är just för att Miljöpartiet och Centerpartiet i många fall har gått hand i hand i att faktiskt ha klimatambitioner som det är extra sorgligt att se den utveckling som sker just nu.

När det gäller reduktionsplikten är vi helt överens om att den måste fortsätta finnas. Den skapar också jobb i Sverige och gör att vi blir än mindre beroende av Putins olja och gas.

Vi är också helt överens om att vid en prischock som den vi ser nu måste hushållen få stöd och hjälp. Vi har dock lagt fram förslag som inte innebär en sänkning i omställningsambitionerna utan som i stället hjälper på andra sätt – sänkt skatt på landsbygd, sänkt moms på mat och andra insatser, exempelvis en elpriskompensation som gäller för fler i hela landet.

Jag undrar fortfarande hur Centerpartiets plan ser ut för att trots allt nå målen i Parisavtalet.

Anf. 76 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Jag vet att ledamoten från Miljöpartiet lyssnade på mitt anförande om att vi måste fördubbla produktionen av förnybar, havsbaserad vindkraft och därmed trycka bort påverkan av Putins gas och olja från Europa.

Jag är säker på att hon lyssnade på vad jag sa om de stora energibesparingar vi måste ge människor en chans att kunna göra, parallellt med att vi temporärt får hjälpa dem med deras elräkningar i den extrema chock vi är i just nu, och om att få ned energipriset genom att bygga de här stora tillgångarna på förnybar kraft.

Jag är säker på att ledamoten från Miljöpartiet lyssnade när jag pratade om att jordbruket måste överleva för att kunna bidra med den gröna produktionen som en del av omställningen. Jag är också säker på att hon förstår att landsbygden vill ställa om, vill vara grön och vill bidra till klimatomställningen. Men då måste den också ges en chans att kunna hantera de utmaningar vi har i dag.

Anf. 77 Ali Esbati (V)

Fru talman! En ansvarsfull ekonomisk politik är en ekonomisk politik inriktad på klimatomställning. Klimatpolitiken kan inte bara handla om att berätta jobbiga fakta om läget för planeten, sätta upp mål och sedan konstatera att de är svåra att nå; vi måste lägga om stora delar av vårt samhälle. Detta är något som kräver politisk handlingskraft och brett folkligt stöd.

Om det ska vara möjligt behövs omfattande investeringar. Då behöver vi ha ett ramverk för finanspolitiken som underlättar detta och inte försvårar eller hindrar det, ett ramverk som är anpassat till att hantera dagens och morgondagens problem utifrån de faktiska förutsättningarna och inte utifrån föreställningar och farhågor för 20-30 år sedan.

Vänsterpartiet har föreslagit ett tioårigt moratorium för det nuvarande överskottsmålet. Under den perioden bör vi med statlig lånefinansiering kunna frigöra runt 700 miljarder kronor i investeringar för att ställa om till ett rättvist och klimatneutralt Sverige. Det handlar om ett stort statligt åtagande för nya investeringar i transportinfrastruktur, elöverföring och klimatanpassning av nya och befintliga bostäder – de områden där de territoriella utsläppen är som störst.

En sådan tioårig satsning skulle även fortsättningsvis innebära en svensk statsskuld på ungefär 40 procent av bnp, långt under EU-genomsnittet som i dag ligger på ungefär 90 procent. Men det skulle innebära att vi börjar göra någonting åt den underlåtelseskuld som vi har samlat på oss genom att låta infrastrukturen förfalla, inte bygga ut järnvägsnätet, inte bygga fler och bättre bostäder som är klimatsmarta och inte bygga ut den överföringskapacitet av el som krävs för klimatsmart nyindustrialisering.

Vi i Vänsterpartiet har gjort vår läxa och kommer att fortsätta att presentera förslag för investeringar och omställning. Nu blir frågan till övriga partier i den debatt som följer i samhället också längre fram hur man motiverar att hålla fast vid ett ramverk som de facto gör Sverige fattigare och mindre rustat för att klara framtiden.

Anf. 78 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Tack till Ali Esbati som tog upp att det behövs kraftfulla åtgärder för klimatförändringarna, som vi har konstaterat redan pågår här och nu och kommer att leda till ett otroligt mänskligt lidande om vi inte gör något åt dem.

Samtidigt som Ali Esbati står i talarstolen och säger att vi måste göra starka åtgärder för klimatet är dock även hans parti med och tävlar om att sänka priset på utsläpp och visar därför i realiteten sänkta klimatambitioner.

Därför skulle jag vilja fråga Ali Esbati hur Vänsterpartiet vill se till att vi klarar att nå målen i Parisavtalet. Det handlar ju inte bara om vad vi ska göra sedan och i framtiden, som ledamoten just pratade om, utan det handlar också om vad vi gör precis här och nu.

I den här frågan talar Vänsterpartiet minst sagt med kluven tunga.

Anf. 79 Ali Esbati (V)

Fru talman! Det var ju bra att jag fick den här frågan. I och för sig sa jag också tydligt i mitt korta anförande nyss att det är viktigt med politisk handlingskraft och brett folkligt stöd. Ska man ha det kräver det att man gör den systematiska omställningen av samhället i de delar som kräver det på ett sätt som är effektivt, som fungerar långsiktigt och som kan få rimliga sociala effekter.

Då är det så att det långsiktiga perspektivet ibland kräver att man agerar på kortsiktiga chocker och gör saker för att hantera en situation som dyker upp där och då för att inte tappa momentum och inte tappa det stöd för klimatpolitiken som krävs.

Vi tycker inte att det är finansiell chockterapi som behövs för att bygga en stark klimatpolitik, utan det är stora, omfattande investeringar. Även det kommer att kosta för den enskilde, men man får hantera det gemensamt på bästa sätt.

Anf. 80 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! När det gäller stora investeringar är vi helt överens. De är helt nödvändiga de kommande åren om vi ska klara det här. Det handlar dock inte bara om investeringar i framtiden, utan det handlar också om vad man gör här och nu. Då måste det till ett politiskt ledarskap för idéer som faktiskt leder till omställning.

Som jag har sagt tidigare är det självklart också för Miljöpartiet att vi ska stötta människor i den prischock som kommer av både kriget och pandemin. Vi har dock förslag som gör det utan att för den skull sänka ambitionerna i klimatomställningen. Det handlar om sänkt skatt på landsbygden, sänkt matmoms, och en elpriskompensation – som var ett förslag som vi hade tillsammans. Det gör att vi kan hålla uppe trycket i den omställning som måste till, för vi behöver agera både här och nu och i framtiden. Där ser vi tyvärr att Vänsterpartiet brister.

Anf. 81 Ali Esbati (V)

Fru talman! Janine Alm Ericson sa själv att flera av de förslag som hon nämnde har vi haft tillsammans.

Vår ambition är att vi ska ha en kraftfull klimatomställningspolitik som fungerar på en rad områden i samhället. Det politiska ledarskapet är just detta: att samla folk runt den politiken och ambitionen och att de effekter som det får sprids ut på ett rimligt sätt i samhället. Vi ska inte bara säga åt folk att det här kommer att kosta, och så visar det sig att det drabbar vissa mycket, mycket mer därför att de har mycket, mycket mindre marginaler.

Om vi till exempel lyckas med att få stopp på importen av fossila bränslen från Ryssland kommer det att kosta. Hur ska den chocken fördelas ute i samhället? Vi menar att det är ett gemensamt ansvar som krävs även där så att man inte tappar stöd i befolkningen.

Anf. 82 Jakob Forssmed (KD)

Fru talman! Vi behöver en nystart i Sverige. Vi behöver en nystart för Sverige. Vi behöver ett vaktombyte vid makten.

Vi behöver det bland annat för patienternas skull. Det är nämligen ingen naturlag att 160 000 människor ska behöva stå i alltför långa vårdköer och vänta olagligt länge på vård eller behöva flytta till en annan region för att få del av en viss behandling eller ett visst hjälpmedel. Därför behöver vi reformera vårdens otidsenliga system. Vi behöver se till att bygga ut vårdplatser och få resurser på plats men också orka ta tag i de strukturer som inte levererar den vård som människor har rätt till.

Vi behöver det för de långtidsarbetslösas skull för att kunna få på plats bättre matchning med matchningsanställningar. Vi behöver reformera så att människor inte göms i passiva bidragssystem. Det ska löna sig att arbeta, och det ska bli billigare och enklare att anställa personer som stått långt ifrån arbetsmarknaden länge.

Vi behöver göra det för brottsoffren, för dem som i dag inte får upprättelse när de rättsvårdande myndigheterna inte fullt ut klarar sitt uppdrag. Det gör vi genom att dimensionera upp polisen och hela rättskedjan men också genom att jobba förebyggande inte minst med att stötta föräldrar i deras viktiga roll.

Vi behöver en ny energipolitik för att få på plats fossilfri el som är stabil och som hjälper svenska hushåll och industrier att klara sig genom den viktiga omställning som Sverige står inför.

Vi behöver reformer för gemenskap så att människor efter pandemin återigen ska hitta till gemenskaper och tillbaka till sammanhang där man blir sedd, respekterad och faktiskt får en plats där man finner glädje och kanske till och med kärlek i tillvaron.

Detta behöver vi jobba med, och vi behöver jobba med det så snart som möjligt. Min övertygelse är att det kräver en ny regering.

Anf. 83 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Det kanske inte kommer som en överraskning för någon att jag än en gång vill konstatera att klimatförändringarna pågår här och nu, och om vi inte sätter stopp för dem kommer det att leda till mänskligt lidande av enorma proportioner.

Samtidigt tävlar Jakob Forssmeds parti tillsammans med de andra om att sänka priset på utsläpp. Klimatambitionerna sjunker ständigt, trots att Kristdemokraterna precis som vi andra verkar vara överens om att vi måste ställa om.

Därför skulle jag vilja passa på att fråga Jakob Forssmed hur Kristdemokraterna ska se till att vi klarar av att nå målen i Parisavtalet när även Kristdemokraterna är med om att ideligen fatta beslut som kommer att öka Sveriges utsläpp i stället för att minska dem.

Anf. 84 Jakob Forssmed (KD)

Fru talman! Vi har haft en fullständig kostnadsexplosion på drivmedel. Det är det Janine Alm Ericson syftar på. Det är priser som jag tror att inte ens Miljöpartiet har kunnat drömma om i sina vildaste drömmar. Det drabbar nu människor i deras mardrömmar.

Det har varit extrema priseffekter, som vi behöver hantera. Jag tycker att det är rimligt att göra det och samtidigt satsa på annat för att skynda på omställningen. Vi behöver skynda på elektrifieringen och se till att få fram den fossilfria el som kan göra den elektrifieringen möjlig. Att ytterligare trimma EU:s utsläppshandelssystem genom att annullera utsläppsrätter är ännu ett sätt att driva fram utsläppsminskningar där de är som mest effektiva.

Vi föreslog en del i den budget som gick igenom. Det gäller bland annat bio-CCS, alltså att fånga in och lagra koldioxid. Det är mycket angeläget att utöka ambitionerna där.

Men prissignalerna finns fortsatt när det gäller drivmedlen. Det är höga priser även med de förändringar som vi har föreslagit.

Anf. 85 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Det är en sak att prata om saker man vill göra som ligger ganska långt fram i tiden. Det är en annan sak med den politik som påverkar här och nu. Det är därför allvarligt att man sänker priserna på utsläpp när vi i stället behöver en omställning. Det finns andra sätt att kompensera hushållen för den här prischocken. Vi har lagt fram andra förslag för att hjälpa till att mildra chocken men ändå hålla uppe takten i omställningen.

Jag noterar att det kommer många svar om åtgärder, men ännu har inget annat parti än Miljöpartiet presenterat tillräckligt mycket satsningar på klimatet för att vi ska klara att nå målen i Parisavtalet.

När kommer Kristdemokraterna att ta klimatpolitiken på allvar och verkligen se till att vi når målen?

Anf. 86 Jakob Forssmed (KD)

Fru talman! Janine Alm Ericson har rätt i att vi behöver göra mer för att nå målen i Parisavtalet och de klimatmål vi har satt upp. Men vi kan inte göra det genom att bara acceptera chockhöjda drivmedelspriser här och nu.

Jag har en fråga till Janine Alm Ericson. Hur ser Miljöpartiet på sitt ansvar när det gäller att ha drivit fram stängningen av två reaktorer? Det har lett till dramatiska priseffekter i södra Sverige, och nu måste man gå in och kompensera för det. Den elen hade kommit väl till pass i den omställning vi behöver göra.

Jag håller med om att vi behöver göra mer. Vi kristdemokrater behöver ta fram fler och ytterligare förslag för att klara detta. Kanske behöver till och med Miljöpartiet ta fram ytterligare förslag för att vi ska klara våra gemensamma ambitioner.

Men prischockerna som nu drabbar hushållen behöver vi hantera. Våra förslag handlar om att kunna göra det.

Anf. 87 Mats Persson (L)

Fru talman! Ärade ledamöter! När man lyssnar på den här debatten blir det tydligt att det finns en tydlig konflikt i svensk politik. Å ena sidan finns det de som tror att jobb och välfärd skapas av politiker i politiska rum. Å andra sidan finns vi som tror att det skapas av människor som jobbar hårt och av företag och småföretagare som skapar nya jobb och på det sättet driver in nya skatteintäkter till vår gemensamma statskassa.

Det finns en konflikt mellan de som tror att det största problemet i svensk skola är att föräldrar själva, vid köksbordet, kan välja skola till sina barn och som vill hindra dem från det och vi liberaler som tror att det största problemet är att det är för lite ordning och reda. Lärarnas befogenheter måste öka, och vi måste fokusera mer på kunskap än på flum i svensk skola.

Det finns en konflikt mellan de som tror att vi bygger Sverige starkt genom höjda bidrag och passivitet och vi som tror att det handlar om att ha höga förväntningar på människor och se till att människor söker jobb. Människor kan inte passivt ta emot bidrag utan att utföra en motprestation. Devisen gör din plikt, kräv din rätt gäller fortfarande.

Fru talman! Vi har en väldigt svag regering. Sverige går åt fel håll. Sverige blir mer och mer segregerat. Sverige behöver en nystart med en ny liberal borgerlig regering.

Det är viktigt att vid det här tillfället också tala om framtiden och de viktigaste framtidsinvesteringarna vi kan göra för vårt land. När det gäller att minska utanförskap och kriminalitet är ingenting viktigare än att satsa på skolan, för att se till att alla barn lär sig tillräckligt mycket, att skolan fungerar för alla barn och att ge alla barn samma förutsättningar framåt.

Fru talman! För detta behövs ett maktskifte. Det behövs en nystart för Sverige.

Anf. 88 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Trots det de andra partierna har sagt i den här debatten har den här våren visat på någon form av svenskt mästerskap i dålig klimatpolitik. Parti efter parti har deklarerat att man vill göra det billigare att släppa ut här hemma. Och samtidigt har beslutet att strypa inflödet av Putins olja och gas hittills lyst med sin frånvaro.

Jag hoppas att vi snart ser en ändring på det. Det är nämligen inget annat än ett brutalt svek mot varje svensk som varje dag gör sitt för att leva klimatsmart. Det är också ett svek mot kommande generationer och mot Ukraina.

Klimatförändringarna händer här och nu och stoppas varken av en global coronakris eller av krig i Europa. Under vår tid i regeringen skalades arbetet för miljön och mot klimatförändringarna upp betydligt. Vi har fått ett industrikliv och stålproduktion oberoende av kol. Vi har fått nya gröna jobb i batterifabriker, och vi har sänkt utsläppen såväl från elen som i fordonsflottan.

Men vi kan inte vara nöjda med det. Vi måste agera kraftfullt nu och fortsätta omställningen. Då är de moderata kommunernas nej till mer vindkraft ett rejält hot. Vindkraften är det minst kostsamma alternativet för att få ned utsläppen i Sverige men främst för att hjälpa Europa att ställa om. Vi måste bli fria från Putins kol, olja och uran. Vi vill att kommunerna ska få ett rejält resurstillskott för de kilowattimmar de tillverkar.

Det är dags att skala upp klimatambitionerna ytterligare och helt fasa ut de fossila bränslena. Och det kan inte ske snabbt nog.

Debatten med anledning av vårpropositionens avlämnande var härmed avslutad.

Propositionen bordlades.

EU:s försvars- & utrikesministrar möte- EU:s strategiska kompass för de närmaste 5–10 åren antogs

EU:s försvars- och utrikesministrar antog EU:s strategiska kompass för de närmaste 5–10 åren. Den 21 mars deltog försvarsminister Peter Hultqvist med utrikesministrar Ann Linde i EU:s försvarsministermöte som ägnades åt Rysslands aggression mot Ukraina. EU:s försvarsministrar och utrikesministrar möttes tillsammans för att anta EU:s strategiska kompass vars syfte är att ge inriktning och vägledning för EU:s säkerhets- och försvarssamarbete under de närmaste 5–10 åren. Det ett gemensamt möte med EU:s utrikesministrarna då man antog vad man kallar för EU:s strategiska kompass.

– Den strategiska kompassen stärker EU:s säkerhets- och försvarssamarbete och bidrar till att Europa kan ta ett större ansvar för sin säkerhet samtidigt som det också stärker vårt samarbete med partners. Det ger oss en inriktning för de närmsta åren och det är viktigt, särskilt mot bakgrund av Rysslands aggression mot Ukraina, säger försvarsminister Peter Hultqvist.

I anslutning till möte hölls även ett informellt möte via videolänk med Ukrainas försvarsminister Oleksii Reznikov.

Alla EU:s utrikes- och försvarsministrar godkände formellt den strategiska kompassen. Även EU:s strategiska kompass diskuterades också vid Europeiska rådets möte den 24–25 mars.

– Sverige fördömer å det kraftfullaste Rysslands oprovocerade aggression mot Ukraina. Den ryska invasionen i Ukraina utgör ett flagrant brott mot folkrätten och den europeiska säkerhetsordningen, säger Peter Hultqvist.

Försvarsministern konstaterade att EU visat prov på enighet och handlingskraft under den pågående krisen, bland annat genom beslutet om användandet av den europeiska fredsfaciliteten som instrument för att leverera vapen till Ukraina.

Den svenska regeringens agerande efter Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari har fokuserat på tre områden: driva på sanktionerna mot Ryssland, stötta Ukraina och stärka Sverige.

• Kungahuset: Kungaparet bjöd in personer från hela Sverige som gjort betydande insatser lokalt, regionalt och nationellt till en representationsmiddag med mera från kungahuset.
• Statsminister Magdalena Andersson fick besök av EU Kommissionens Ordförande Ursula von der Leyen.
• Regeringen vill använda kultur för att bryta segregationen: kulturminister Jeanette Gustafsdotter bjöd statliga kulturmyndigheter och institutioner till rundabordssamtal om att arbeta för breddat deltagande i kulturlivet för att göra kultur tillgänglig för alla.
• FN & Sverige: Stockholm+50 – Miljöminister Annika Strandhäll, förberedelserna och hur konferensen ska påskynda genomförandet av Agenda 2030.
• Bostadsminister Johan Danielsson, Karolina Skogs utredningen om en socialt hållbar bostadsförsörjning har överlämnat sitt betänkande, och Eva Nordström utredning och betänkande om startlån till förstagångsköpare av bostad på bostadsmarknaden.
• Ukraina: Sverige har visat starkt solidaritet med landet och President Zelensky höll för Sveriges.
• Nordens Dag arrangerades i Malmö och Stockholm med Seminarier. 
• Riksdagen: Talmannen Andreas Norlén besöker Sydkorea
• Finansutskottet: Riksdagen sa Ja till åtgärder till kompensation för höga elpriser.
• Försvarsutskottet: Försvarets utbyggnad kräver god samexistens med andra samhällsintressen.
• JA till NATO: DET ÄR DAGS FÖR SVERIGE ATT GÅ MED DÄRFÖR ATT……….
• Varför kan inte EU och FN konfiskera pengarna som Putin tjänar från försäljningen av gas och olja?

Kungaparet bjöd in personer från hela Sverige till en representationsmiddag på Kungl. Slottet.

Den 7 april 2022 bjöd Kungaparet in personer från hela Sverige som gjort betydande insatser lokalt, regionalt och nationellt till en kvälls representationsmiddag.

Representationsmiddagar

Kungaparet bjuder kontinuerligt in till representationsmiddagar på Kungl. Slottet cirka en till två gånger per år. Men med anledning av Coronapandemin var kvällens representationsmiddag den första sedan 2019.

De inbjudna är representanter varierande bakgrund: från den diplomatiska kåren, riksdagen, regeringen, myndigheterna, vetenskap, idrott, näringslivet, kulturen till personer som Kungafamiljen mött vid resor.

Inledningsvis till kvällens representationsmiddag samlade gästerna i Vita Havet för att välkomnas av Kungafamiljen. Kungaparet, Kronprinsessparet och Prinsparet hälsade gästerna välkomna. Bland gästerna fanns som vanligt representanter från diplomatiska kåren, riksdag, regering, myndigheter, vetenskap, idrott, näringsliv, kultur samt personer som Kungafamiljen mött vid resor.

2023 firar Kungen 50 år på tronen.

Kungen firar 50 år på tronen nästa år 2023. Inför jubileet inbjuds alla student inom grafisk formgivning eller design att delta i en tävling att ta fram en symbol för jubileumsåret. Tävlingen är öppen till och med 25 april. Det vinnande bidraget kommer att belönas med 30 000 kr.

Kung Carl XVI Gustaf är född 30 april 1946 på Haga slott i Solna, Stockholms län, och har varit Sveriges kung och statschef sedan 15 september 1973 då han efterträdde sin farfar Gustaf VI Adolf. Han är son till prins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla. Han är gift sedan 1976 med Silvia Sommerlath, Drottning Silvia. All information om tävlingen finns på http://www.kungahuset.se/jubileum2023.

ViIka Ingår i Det Svenska Kungliga Huset?

I Kungl. Huset ingår Konungen och Drottningen samt de som är så nära tronen och har sådan ställning att de ska tituleras Kunglig Höghet; det vill säga Kronprinsessfamiljen, Prinsparet, Prinsessan Madeleine och Prinsessan Birgitta. Till Kungl. Familjen räknas, förutom medlemmarna av Kungl. Huset, Kungens övriga barnbarn, Kungens övriga systrar samt Kungens framlidne farbrors hustru.

Kungen gav högtidliga audienser

Den 5 april tog Kungen emot fyra nya ambassadörer i högtidliga audienser på Kungl. Slottet varav en var Tysklands ambassadör Christina Beinhoff.

Kungaparet besökte Jämtlands län

Den 8 april besökte Kungen och Drottningen Jämtlands län för att uppmärksamma insatser med anledning av covid-19-pandemin.
Hösten 2020 började Kungafamiljen besöka Sveriges län för att möta invånare, myndigheter, företag och organisationer med anledning av pandemin. I och med dagens besök i Jämtlands län har Kungafamiljen besökt Sveriges alla län där pandemin varit den huvudsakliga frågeställningen.

Statsminister Magdalena Andersson fick besök av EU-Kommissionens Ordförande Ursula von der Leyen.

Statsministern tog emot EU-kommissionens ordförande

Under torsdagen den 7 april 2022 tog Statsminister Magdalena Andersson emot EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som kom till Sverige för ett möte med statsministern. På agendan för mötet stod Säkerhetssituationen i Europa, omställning för klimatet med särskilt fokus på den svenska skogsnäringen samt Sveriges återhämtningsplan med anledning av corona pandemin.

I den nationella återhämtningsplanen som ska stötta Sverige efter pandemin läggs särskilt tyngd vid gröna och digitala investeringar för att göra Sverige, och EU, mer motståndskraftigt. Stockholm Exergi får stöd via återhämtningsplanen och är ett av flera svenska företag som sätter Sverige i framkant för klimatomställningen. EU-kommissionens ordförande och statsministern besökte Stockholm Exergis anläggning där man arbetar med avskiljning och lagring av koldioxid.

– Sverige står tillsammans med EU:s medlemsländer enat med Ukraina. Ryssland ska ställas till svars för krigsbrott och Sverige kommer att stötta den internationella brottmålsdomstolen. Invasionen har gjort det än mer tydligt att Europa behöver vara oberoende av rysk olja och gas och snabba på klimatarbetet, både för miljöns skull men också för att stärka vår säkerhet, sade statsminister Magdalena Andersson på presskonferensen efter mötet med von der Leyen.

Ursula von der Leyen presenterade även EU-kommissionens utvärdering av Sveriges nationella återhämtningsplan, i vilken Sverige kommer att ta del av circa 34 miljarder kronor från EU:s tillfälliga återhämtningsinstrument NextGenerationEU.

De höll båda sitt tal på Engelska för pressen.

Speech by the Swedish Prime Minister Magdalena Andersson:

Welcome speech by Prime Minister Magdalena Andersson received President of the European Commission Ursula von der Leyen – Stockholm, 7 April 2022

It is a pleasure to welcome the President of the European Commission, Ursula von der Leyen to Stockholm and to Stockholm Exergi.

At this facility, 99 per cent of the generated district heating comes from renewable or recycled fuels. Exergi is one of many companies that put Sweden in the forefront in the green transition, as well as supported by the Swedish Recovery Plan.

All over Sweden and especially up in the north, we see a new green industrial revolution taking place. The world’s greenest batteries, fossil-free steel and a new green standard for mining.

In the wake follow other companies – often innovative and fast-growing start-ups, creating thousands of new jobs, now and in the future.

With this development we are leading the way in the EU and in the world – proving that green transition goes hand in hand with strong growth and more jobs.

I appreciate our close cooperation with the Commission, not least in the green and digital transitions, and in responding to Russia’s war on Ukraine.

Horrific images from Butja and bombings of children’s hospitals

We’re witnessing an increased Russian brutality in Ukraine and attacks on civilians and civilian infrastructure. Horrific images from Butja and bombings of children’s hospitals and reports of executions of civilians in Mariupol, mark a new dark chapter in European history.

There is a time before and a time after February the 24th. Russia’s invasion of Ukraine is unprovoked, illegal, and indefensible. The responsibility for this war rests solely on President Putin and the Russian leadership.

Our European response has been firm and united. In record time we’ve imposed sanctions against Russia that are more far-reaching and more advanced than almost any observer would have deemed possible. Together with partners we are working to further isolate the Russian leadership.

We also remain committed to supporting Ukraine

We also remain committed to supporting Ukraine with humanitarian, financial and military aid. Sweden has already contributed a total of 10.000 anti-tank weapons to Ukraine and have increased the humanitarian aid to Ukraine with 72 million euro. We are also ready for further use of the European Peace facility.

We act in solidarity with Ukraine, but also in solidarity with our common values: International law. Human rights. Democracy. The European security order.

Russian violations of international law will be investigated

The President and I agree: intentional attacks on the civilian population or civilian objects constitute a war crime. Russian violations of international law will be investigated and those responsible will be brought to justice. Sweden will support the International Criminal Court (ICC) financially and with experts.

The Russian invasion of Ukraine has made it more urgent and necessary to become independent of Russian oil and gas. We should speed up the climate work in order to cut our dependence.

Breaking our dependency on fossil fuels

It is clear that breaking our dependency on fossil fuels is important to fight climate change but also to strengthen our security.

To do this we have to secure our supply of renewable energy. We need to expand wind-power and, not least, recognise the importance of new green solutions based on bioenergy and forestry. In doing this, we create sustainable societies with high growth and more jobs, today and tomorrow.

Responding speech by President Ursula von der Leyen, President of the European Commission, during her visit to Stockholm, Sweden – 7 April 2022.

Thank you Prime Minister, dear Magdalena,

Thank you very much for the very warm welcome. Indeed, you are so right, we are living through bleak times. Putin’s ruthless war still rages in Ukraine. But our Union stands firmly with the brave people of Ukraine. Be it with unprecedented sanctions against the aggressor; be it with financial support for Ukraine; but also through deliveries of military equipment; and humanitarian support for people in Ukraine; or the fact that the European Union is now catering for 4 million refugees, who had to leave their homes behind. The Ukrainian people deserve our solidarity. That is why I will travel to Kyiv tomorrow. I want to send a very strong message of unwavering support to the Ukrainian people and their brave fight for our common values.

Over a month of Russia´s atrocious war against Ukraine

The atrocious war has now been going on for over a month. Our common European response to Russia’s invasion in Ukraine has been strong; it has been swift, coordinated and very determined. We have adopted, with unprecedented speed, indeed, four sanctions packages, – and the fifth is underway as we are speaking here – coordinated with our partners, the United States, the United Kingdom, Canada. Overall, we have now more than 40 countries that are aligning with our sanctions. And I want to thank you, dear Magdalena, for the ongoing support that we receive from you what the development of sanctions is concerned.

We have to diversify, away from Russia

But indeed, as you said, the crisis has also shed light on the dependencies that we have and we absolutely have to get rid of them. The first one is the dependency on Russian fossil fuels. The European Commission will therefore in short time, mid-May, present a plan to phase out our dependency on Russian gas, oil and coal. So it has three components: We have to diversify, away from Russia, towards reliable partners and suppliers, like for example the United States, Canada or Japan. We have to strengthen our energy efficiency – that is a big topic. There is a lot of room for manoeuvre for increased energy efficiency, and therefore to save energy. And we have to invest massively in renewables. And here, of course, I know that I can count on Sweden’s active role.

Sweden is a renewable energy pioneer

As we all can see here, Sweden is a renewable energy pioneer. Renewables are bound to make up half of your country’s energy mix by the end of the decade. That is amazing. So we have to learn a lot from you in this green transition.
This is why I am particularly grateful for this invitation here to Exergi. It was fascinating for me listen to the guided tour and to understand how this is a perfect circular approach towards district heating, a pilot project of carbon capture and storage. This is the future that we see right now here, with a quantum leap in energy production, and, of course, a huge potential, not only for Sweden but for the whole of the European Union. I think that it is fascinating: energy production that absorbs carbon instead of pushing it into the atmosphere and giving a boost to our plans to reach climate neutrality by 2050. I know that Sweden has a more ambitious goal with 2045. So Exergi has chosen to base its production solely on renewable and recovered energy resources. And I was fascinated to hear that you have the potential to make Stockholm the world’s first climate-positive capital city. It is a fantastic and smart business decision. It is good for the planet. But it is also good as a strategic investment in our security of energy supply.

Build a more robust economy

In general, it is high time for our continent to build a more robust economy. First, because it has been weakened by two years of pandemic – we should not forget that we are just getting out of the pandemic. And also, because a strong, cohesive economy and a competitive industry, with innovative technologies, as we see it here today, are invaluable assets in the turbulent world we live in. This is where NextGenerationEU comes into play.

NextGenerationEU – Recovery Plan

It is, as you know, our Recovery Plan. It is our roadmap for reshaping the continent for decades ahead. We have the European Green Deal as one priority. We have the second priority to digitalise our economies. And of course, the third priority is to increase our resilience. NextGenerationEU is EUR 800 billion that are focused on these priorities. So I am very glad that, today, I can announce that the European Commission has given green light to Sweden’s recovery and resilience plan.

Let me describe a little bit what is in it: It is an excellent plan. 44% of the plan will support our climate and energy priorities, investment in electrification, decarbonisation of the industry, energy efficiency in residential buildings, for example. And with reforms promoting the increased use of biofuels in the transport sector – this is also a very important topic. Then, you dedicate significant resources to our second goal – the digital transition. You are already very good. So from a high level, you increase the digitalisation. You are frontrunner. 20% of this plan’s budget are dedicated to the digitalisation. You will give a boost to maintain your leadership, of course, in this field. And I am very glad to see that more than EUR 460 million will be invested in the roll-out of high-speed broadband throughout the country, and that the plan also includes significant investment in digital skills, smart technology for energy efficiency, and in more efficient and accessible public services.

The Commission’s approval opens the way to the disbursement of EUR 3.3 billion over the next years. And I have now the pleasure to let you know: green light. And the work we have done so far does not end here, but it starts with implementing the plan.
Many thanks.

Regeringen vill använda kultur för att bryta segregationen: kulturminister Jeanette Gustafsdotter bjöd statliga kulturmyndigheter och institutioner till rundabordssamtal

Statliga kulturmyndigheter och institutioner ska arbeta för breddat deltagande i kulturlivet och för att göra kultur tillgänglig för alla.

Onsdagen den 6 april hade Regeringen rundabordssamtal med de statliga kulturmyndigheterna och institutionerna med syftet att stärka breddat deltagande i kulturlivet, och för att kultur ska vara tillgänglig för alla.

En av de tre hörnstenarna i regeringens politik är att bryta segregationen.
Regeringen vill använda Kultur som strategi för att göra detta – bryta segregationen.Därför bjöd kulturministern statliga kulturmyndigheter och institutioner till rundabordssamtal där hon uppmanade dem att arbeta för breddat deltagande i kulturlivet och för att göra kultur tillgänglig för alla.

– Alla människor, oavsett bakgrund, ska ha möjlighet att delta i och bidra till kulturen i samhället. Det är viktigt att det finns en mångfald av röster som representeras i kultursektorn i Sverige idag och i framtiden. Insatser för breddat deltagande och breddad rekrytering i stort är därför en viktig fråga både för branschen och för regeringen, säger kulturminister Jeanette Gustafsdotter.

Kulturinstitutioner och myndigheter inom kulturområdet har stor kunskap och insyn i frågan om breddat deltagande i kulturlivet. Regeringen bjöd därför in företrädare till ett rundabordssamtal för att lyssna och utbyta kunskap.

Deltagarna på rundabordssamtalet var: Centralmuseernas samarbetsråd, Konstnärsnämnden, Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan, Myndigheten för kulturanalys, Riksteatern, Riksantikvarieämbetet, Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Statens konstråd, Statens kulturråd, Statens musikverk och Unga Klara.
Insatser måste göras för att bredda deltagande såväl på scenen som i produktionen och bland publiken. Under pandemin förändrades kontaktvägar mellan kulturverksamheter och invånare, vilket bidrog till ytterligare skillnader i kulturdeltagande mellan olika grupper i befolkningen.

Vid samtalet fick kulturinstitutionerna dela med sig av hur de idag arbetar med breddat deltagande i kulturlivet, och vad de ser behöver göras framåt. Något som tydligt lyftes i diskussionen var vikten av ett brett kulturutbud; att en mångfald av röster, berättelser och perspektiv behövs för att kulturen ska nå ut brett. Det talades även om hur kultur kommuniceras, vilka människor som nås av informationen och hur ska den utformas för att vara tillgänglig för alla. Dessutom diskuterades vikten av samarbete med utbildningssektorn och betydelsen av att låta kultur ta plats i skolan.
Som en del i arbetet för breddat deltagande i kulturlivet har regeringen givit Statens kulturråd och Myndigheten för kulturanalys i uppdrag att bredda rekrytering och deltagande i kulturlivet. Regeringen vill på detta sätt öka takten i arbetet att inkludera fler människor från hela samhället för att bryta segregationen.

FN:s Stockholm+50 – Miljöminister Annika Strandhäll i New York. Förberedelserna, och hur konferensen ska påskynda genomförandet av Agenda 2030.

Det internationella FN-mötet Stockholm+50 ska hållas i Stockholm den 2–3 juni 2022. Då blir det exakt femtio år sedan FN:s första miljökonferens, Stockholmskonferensen 1972, ägde rum i Stockholm. Stockholm +50 arrangeras som ett internationellt högnivåmöte med förväntat deltagande från länder, näringsliv, civilsamhället och internationella organisationer.

Snabba på genomförandet av klimat och miljö åtaganden inom Agenda 2030

Målet med FN-möte Stockholm+50 är att det ska bidra till att snabba på genomförandet av åtaganden för klimat och miljö som gjorts inom Agenda 2030 och till att främja en hållbar återhämtning efter pandemin. Ambitionen är att förena det internationella samfundet i mer samarbete och handling.

“A healthy planet for all – our responsibility, our opportunity”.

Temat för Stockholm+50 är “A healthy planet for all – our responsibility, our opportunity”. Innebörden är att alla har ett gemensamt ansvar för de globala utmaningarna, som klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald, men mötet syftar också till att visa på möjligheterna med lösningar som kan bidra till en hållbar framtid.

UNEP rapport ”Making Peace with Nature”,

Att snabba på takten i genomförandet av de globala målen är i fokus för Stockholm+50. FN:s miljöprogram UNEP beskriver i sin rapport ”Making Peace with Nature”, som gavs ut i februari 2021, de tre planetära kriser som världssamfundet måste adressera, nämligen klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och föroreningar. Alla dessa är skapade av människan.

En av Stockholm+50:S ambitioner

En icke hållbar global produktion och konsumtion av varor bidrar till dessa kriser. En ambition är att Stockholm+50 lyfter frågan om globala värdekedjor, med särskilt fokus på transporter, mode, elektronik och livsmedel.

Den centrala delen i Stockholm+50

Den centrala delen i Stockholm+50 blir de tre ledarskapsdialogerna kring följande teman:

1. Reflektera över behovet av brådskande åtgärder för en välmående planet och välstånd för alla (Reflecting on the urgent need for actions to achieve a healthy planet and prosperity for all)

2. Nå en hållbar och inkluderande återhämtning från Covid19-pandemin (Achieving a sustainable and inclusive recovery from the COVID-19 pandemic)

3. Öka takten i genomförandet av miljödimensionen i hållbar utveckling inom ramen för FN:s årtionde för handling (Accelerating the implementation of the environmental dimension of sustainable development in the context of the Decade of Action and delivery for sustainable development)

Ett förberedande möte i New York den 28 mars på FN:s generalförsamling.

Ett förberedande möte för Stockholm+50 anordnades den 28 mars på FN:s generalförsamling. Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll och Kenyas kabinettsekreterare för miljö, Keriako Tobiko, var medvärdar och ledde det förberedande mötet. De länder som utsetts som medordförande under Stockholm+50 är Kanada och Ecuador, Tyskland och Indonesien, samt Finland och Egypten, och de ledde varsin interaktiv diskussion kring ledarskapsdialogernas teman. Tanken är att dialogerna ska utmynna i rekommendationer som i sin tur blir en central del av resultatet från Stockholm+50. De tre ledarskapsdialogerna var på fokus. Ett fyrtiotal länder och grupper av länder gjorde inlägg, liksom ett tjugotal organisationer från civilsamhället, inklusive flera ungdomsrepresentanter.

Ytterligare förberedelse – fem regionala online samråd

Som ytterligare förberedelse för Stockholm+50 kommer FN:s miljöprogram (UNEP), med stöd av GO4SDGs, att vara värd för totalt fem regionala samråd med flera intressenter online för att diskutera regionspecifika ämnen, identifiera bästa praxis för att skala upp och skapa konkreta lösningar för att påskynda åtgärder mot miljön. De första samråden kommer att fokusera på Asien och Stillahavsområdet.

Detaljer om alla regionala samråd

De fem online regionala multi-stakeholder konsultationer inför Stockholm+50 är:

1. Asien och Stilla havet – Datum: 4–5 april 2022. Tid: 09:00 – 11:30 (UTC+7, Bangkok) / 05:00 EAT / 04:00 CET / 22:00 EST (dagen innan). Format: Virtuell | Zoom. Språket engelska

2. Latinamerika och Karibien – Datum: 5–6 april 2022. Tid: 09:00 – 11:30 (UTC-5, Panama) / 10:00 EST / 16:00 CET / 17:00 EAT. Format: Virtuell | Zoom. Språk: engelska och spanska – simultanöversättning tillhandahålls

3. Afrika – Datum: 12–13 april 2022 Tid: 13:00-16:00 EAT / 12:00nn CET / 06:00 EST. Språk: engelska och franska – simultanöversättning tillhandahålls

4. Europa – Datum: 27 april 2022. Detaljer ska bekräftas.

5. Västasien – Datum: 11–12 maj 2022. Detaljer ska bekräftas.

Mer om Stockholm+50

Det internationella mötet ”Stockholm+50: en sund planet för allas välstånd – vårt ansvar, vår möjlighet” är en kritisk milstolpe mot förnyad multilateralism och stärkt global solidaritet. Det är en tid för djärv handling och engagemang genom att erkänna och lyfta fram behovet av internationell enhet, ömsesidighet och mångfald. Det här är en tid för alla aktörer att hitta sin unika plats i ett globalt system, i samarbete med andra, för att anamma nya idéer och engagera sig för ett delat ansvar för en bättre framtid på en sund planet med välstånd för alla.

Alla relevanta intressenter inbjuds att bidra till diskussionerna

Alla relevanta intressenter – inklusive organisationer och organ inom FN-systemet, mellanstatliga organisationer, internationella finansiella institutioner och andra intresserade internationella organ och icke-statliga organisationer (d.v.s. organisationer med “intresse inom miljöområdet, civilsamhällets organisationer, ursprungsbefolkningar) ‘ organisationer, akademiska institutioner, det vetenskapliga samfundet, ungdomen, den privata sektorn och filantropiska organisationer”) inbjuds att bidra till diskussionerna om det internationella mötet och deras förberedelser.

Ett öppet forum

Stockholm+50 är ett öppet forum där intresserade parter bjuds in att dela med sig av sina erfarenheter och initiativ för att påskynda åtgärder för en sund planet för allas välstånd, med tonvikt på implementering, sammankoppling och intergeneration. Deltagarna är inbjudna att dela sina åsikter om en hälsosam planet, med fokus på att återställa vårt förhållande till naturen, hållbar och inkluderande återhämtning och påskynda implementeringen. Alla intressenter och deltagare uppmanas att ta fram sina åtaganden och löften om åtgärder och genomförande.

Emellan FN:s klimatmöten COP26 och COP27

Stockholm+50 ligger tidsmässigt mitt emellan FN:s klimatmöten COP26 och COP27, och innan partsmötet inom konventionen för biologisk mångfald, CBD COP15, vilket preliminärt äger rum under hösten. Stockholm+50 blir därmed en viktig språngbräda för accelerera genomförandet av det globala hållbarhetsarbetet. Mötet förväntas också kunna lägga ett större helhetsperspektiv på frågorna än de möten som är knutna till olika miljökonventioner.

Bostadsminister Johan Danielsson, tog emot utredarna Karolina Skogs och Eva Nordströms utredningar

Bostadsminister tog emot betänkande om startlån till förstagångsköpare av bostad

Måndag den 4 april tog bostadsminister Johan Danielsson emot betänkande om startlån till förstagångsköpare av bostad. Han höll en pressträff tillsammans med Utredaren Eva Nordström med anledning av att utredningen “Förslag för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden” överlämnade till regeringen sitt betänkande som handlar om om startlån till förstagångsköpare av bostad.
Bostadsminister Johan Danielsson, Eva Nordström utredning och betänkande om startlån till förstagångsköpare av bostad på bostadsmarknaden2022

Bostäder och samhällsplanering

Utredningen om förslag för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden har överlämnat sitt betänkande handlar om regeringens politik om bostäder och samhällsplanering med syftet att få en bostadsmarknad och finansiering av bostäder som fungerar väl. I betänkandet lämnas förslag på ett startlån som ska underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden.

Utredaren om en socialt hållbar bostadsförsörjning överlämnade sitt betänkande

Tidigare den i slutet av mars överlämnade utredare Karolina Skog sin utredning om en socialt hållbar bostadsförsörjning till Bostadsminister Johan Danielsson. Bostadsministern tog emot betänkandet “Sänk tröskeln till en god bostad SOU 2022:14”. I betänkandet lämnade hon förslag som ska underlätta för de hushåll som har svårt att hitta en lämplig bostad på marknaden.

Två viktiga delar i den sociala bostadspolitiken

Utredare Karolina Skog hade till uppgift att titta på två viktiga delar i den sociala bostadspolitiken: uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun, samt vissa bostadspolitiska verktyg för att hjälpa de hushåll som inte själva hittar en lämplig bostad på marknaden.

– Vi vet att det är många som i dag har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden och att anpassa sin boendesituation efter ändrade livsförhållanden. Det är både ett problem för den enskilda och för samhället i stort. Jag ser därför fram emot att få ta del av betänkandet och återkopplingen vi får när vi nu remitterar förslaget, sa bostadsminister Johan Danielsson.

Sänk tröskeln till en god bostad

Utredningen hade till uppdrag att analysera och överväga åtgärder som dels tydliggör uppgiftsfördelningen inom bostadspolitiken, dels bidrar till att ett antal bostadspolitiska verktyg är effektiva och ändamålsenliga. Det övergripande syftet med utredningen är att skapa förutsättningar för en socialt hållbar bostadsförsörjning. Med detta avses enligt direktivet att utifrån en gemensam problembeskrivning använda bostadspolitiska verktyg på ett sätt som ger hushåll möjlighet att kunna skaffa en bostad som svarar mot deras behov samtidigt som boendesegregationen motverkas och förutsättningarna för jämlika uppväxt- och levnadsvillkor förbättras.

Utredningen har sökt lösningar som kan bidra till en utveckling där fler utifrån egen förmåga klarar att ordna en god bostad. I betänkandet lämnade utredare Karolina Skog, förslag som ska underlätta för de hushåll som har svårt att hitta en lämplig bostad på marknaden.

Nu ska betänkandet gå ut på remiss

I betänkandet, som nu ska gå ut på remiss, lämnas bland annat förslag om:

• En ny bostadsförsörjningslag som omfattar både statens och kommunernas uppgifter och introducerar ett nytt mål för bostadsförsörjningen. Målet ska vara att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder
• Ett obligatorium för kommuner att lämna hyresgarantier till barnfamiljer mot ersättning från staten
• Att de allmännyttiga bostadsföretagen inte längre ska behöva tillämpa lagen om offentlig upphandling
• Skärpta krav på hyresvärdar att motivera de krav de ställer på nya hyresgäster
• att bostadsförmedlingar får tydligare förutsättningar att kunna förmedla bostäder med social hänsyn

Dessa är förslag som är tänkt, ska underlätta på marknaden för de hushåll som har svårt att hitta en lämplig bostad.

Läs mer här: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2022/03/sou-202214/

RIKSDAGEN: TALMANNEN ANDREAS NORLÉN GÖR OFFICIELLT BESÖK I SYDKOREA

Den 10–14 april 2022 besöker talman Andreas Norlén Republiken Korea tillsammans med en delegation av riksdagsledamöter som består av riksdagsledamöterna Björn Petersson (S), Hans Wallmark (M) och Ilona Szatmari Waldau (V).

Sydkoreas talman Park Byeong-seug gjörde ett tvådagars officiellt besök i Sverige den 26-30 september 2020 på inbjudan av talman Andreas Norlén. Nu besöker talman Andreas Norlén Sydkoreas talman Park Byeong-seug för att bland annat diskutera bilaterala och internationella parlamentariska frågor samt utbyte inom forskning, innovation och kultur.

Talman Andreas Norlén med sin delegation kommer att träffa bland andra Sydkoreas talman Park Byeong-seug, premiärminister Kim Boo-kyum och utrikesminister Chung Eui-yong.

Ämnen som står på dagordningen är bland annat stärkandet av de redan goda relationerna mellan Sydkorea och Sverige, aktuella internationella frågor som Rysslands aggression mot Ukraina samt demokrati- och jämställdhetsfrågor.

På programmet står även möten med sydkoreanska och svenska företag samt ett seminarium om demokrati med koreanska student vid Korea Foundation for Advanced Studies.

Talman Andreas NorlénDelegationen kommer att besöka också den svenska styrkan vid Neutral Nations Supervisory Commission, NNSC, som har till uppgift att upprätthålla vapenvilan mellan Nord- och Sydkorea genom en svensk och schweizisk närvaro i den demilitariserade zonen DMZ.

Ukraina: Sverige har visat stark solidaritet för landet & President Zelensky höll tal för Sveriges Riksdag.

Torsdagen den 24 mars 2022, drygt en månad efter Ryssland började sin invasion av Ukraina, höll genom videolänk, landets ledare President Volodymyr Zelenskyy, ett tal för en fullsatt Sveriges Riksdag, med hela regeringen underledning av statsminister Magdalena Andersson, och alla riksdagsledamöter med talmannen Andreas Norlén, närvarande.

Statsminister Madgalena Andersson

Reaktioner på President Zelenskyj tal var varierande.  Det blev blandade reaktioner från alla Sveriges politiker, i synnerhet från regeringen. Var och en hade ett perspektiv som de upplevde som rörande. Så här skrev statsminister Madgalena Andersson på sin Facebook-sida:

”Det är ingen slump att både Ukrainas och Sveriges flagga är gul och blå, för vi står för frihet, rättvisa och alla människors lika värde.”

President Zelenskyj höll ett tal i Sveriges riksdag idag. Sverige kommer stå fast i sin linje med stöd till Ukraina och hårda sanktioner mot Ryssland. Behovet av att fortsätta stärka Sverige är också tydligt. För vår frihet och globala fred och rättvisas skull. Jag tar med mig president Zelenskyjs ord till Bryssel där jag nu träffar de andra europeiska ledarna och president Joe Biden av Madgalena Andersson.

Så här skrev Socialdemokraterna

“Den 24 mars talade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talade till Sveriges riksdag.”  “Idag talade Ukrainas president Zelenskyj i riksdagen. Regeringens fokus är följande; stöd till Ukraina, sanktioner mot Ryssland och stärka Sverige.”

EU-minister Hans Dahlgren skrev:

“Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talade idag till Sveriges riksdag och regering. Talet lämnade ingen oberörd. Trots att kriget pågått en månad är det svårt att greppa de fasor som det ukrainska folket tvingas utstå.

Det är viktigt att vi fortsätter att rikta hårdare sanktioner mot Ryssland och stöttar Ukraina i landets kamp för fred och frihet.

Idag följer jag med statsminister Magdalena Andersson till Bryssel för EU-toppmötet. USA:s president Joe Biden deltar under en del av mötet.  Det blir en viktig markering att vi inom EU tillsammans med USA fortsätter att stå enade med Ukraina.

Utrikesminister Ann Linde skrev:

“Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som jag har träffat flera gånger, talade idag till Sveriges riksdag och regering via länk. Det var ett oerhört starkt tal och vi kunde alla känna hur presidenten vibrerade av ilska på grund av Rysslands aggression mot det ukrainska folket.

President Zelenskyj är en otroligt stark ledare och en symbol för det ukrainska folkets mod och motståndskraft.

Presidenten tackade Sverige för vårt stöd till Ukraina. Vi bidrar genom historiska exceptionella beslut med över 1 miljard kronor i form av militär materiel från Sverige, och vi stöttar Ukraina med humanitärt bistånd. Den svenska regeringen är också aktiv när det gäller återuppbyggnaden av ett fritt och demokratiskt Ukraina efter kriget. Vi undersöker hur vi kan arbeta med detta.

EU, där vi är pådrivande för utökat stöd och sanktioner mot Ryssland, bidrar också med stora resurser. I veckan beslutades att EU skulle fördubbla budgeten för vapen till Ukraina till 1 miljard euro. EU har också beslutat om fyra massiva sanktionspaket mot den ryska ekonomin, statsledningen och oligarker.” skrev Ann Linde.

Miljöminister Annika Strandhäll skrev på Facebook:

“Annika Strandhäll är här: Sveriges riksdag. … Att lyssna på president Zelenskyj idag i riksdagen, samtidigt när vi vet att Ryssland i samma stund bombar sönder förskolor och skolor, äldreboenden och sjukhus i Ukraina. Det är en fullständigt surrealistisk känsla.

Regeringens främsta prioriteringar i denna stund är att stötta Ukraina, stärka Sverige och sanktioner mot Ryssland. Idag fattas beslut om ett nytt militärt stödpaket med bland annat ytterligare 5000 pansarskott och minröjningsutrustning.

Attacken mot Ukraina innebär en akut humanitär katastrof. Sverige är världens näst största biståndsgivare till Ukraina och vår solidaritet med det ukrainska folket är stor. Det finns ett starkt engagemang i den svenska befolkningen och det ska vi känna stolthet över. Detta engagemang är också något den svenska regeringen delar.”

Infrastrukturminister Tomas Eneroth

Sverige står enade med Ukraina! En månad in i Rysslands olagliga, orättfärdiga och omänskliga krig i Ukraina, talade president Volodymyr Zelenskyj till Sveriges riksdag idag.  Det var ett ödesmättat tal där Ukrainas president underströk hur Rysslands krig mot Ukraina är en attack mot alla oss som tror på demokrati och frihet.  Presidenten tackade även den svenska regeringen för det historiska beslutet att tidigt stödja Ukraina med vapen. Igår kunde en enig riksdag dessutom besluta att skicka ytterligare 5 000 pansarskott till Ukraina. Men vi stannar inte där. Sverige ska fortsätta att stödja Ukraina, rikta hårda sanktioner emot Ryssland samtidigt som vi stärker Sverige. Sverige står i solidaritet med Ukraina och alla dess folk!

Bostadsminister Johan Danielsson skrev:

Gripande tal av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i riksdagen idag. Vi fortsätter arbetet med sanktioner mot Ryssland och stöd till Ukraina samtidigt som vi stärker Sverige skrev Johan Danielsson

Landsbygdsminister & Jordbruksminister Anna-Caren Sätherberg skrev: ·

Idag höll President Zelenskyj ett mycket starkt tal i Sveriges riksdag. Ett tal där presidenten lyfte vikten av kampen för frihet, rättvisa och alla människors lika värde. Ett tal som bekräftar vikten av att vi fortsätter stödja Ukraina och vårt arbete med att stärka Sverige. 

Zelenskyj tackade Sverige för vårt stöd till Ukraina. Ett militärt stöd i form av materiel för 1 miljard kronor samt humanitärt bistånd.

”Sverige var ett av de allra första länder som bidrog med stöd till Ukraina. Ert stöd är helhjärtat, det är baserat på värderingar och kärleken till frihet och det bygger på symboler kring det blåa och det gula”

Zelenskyj tal påminde oss om att vi står enade när det pågår ett krig i Europa. Det var en riksdag som kände vrede när vi får ta del av angreppen mot Ukrainas folk. Samtidigt fylls vi också av beundran för alla ukrainare som sluter upp till ursinnigt försvar av sin demokrati och sin frihet.”

Morgan Johansson lanserade kampanjen mot rysk propaganda

“Det sägs ofta att det första offret i ett krig är sanningen. Det gäller också i det här fallet, med Rysslands krig mot Ukraina som nu pågått i en månad. …. Idag hade jag och Henrik Landerholm, GD för Myndigheten för Psykologiskt Försvar en pressträff, där vi berättade att vi i den kommande vårändringsbudgeten anslår 10 miljoner kronor för att genomföra en bred informationskampanj för att stärka allmänhetens förmåga att stå emot desinformation, poängtera vikten av att vara källkritisk och öka medvetenheten om påverkansoperationer. Kampanjen ska genomföras under våren.”

Biståndsminister Matilda Ernkrans skrev:

“Sverige fortsätter att stötta Ukraina. Det är nu 1 månad sedan Rysslands invasion. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har lett till att fler människor i världen nu lever i en konflikt, i nöd och är tvingade att fly.

Jag är stolt att Sverige står på Ukrainas sida och att vi står bakom och driver på sanktioner mot Ryssland. Jag är stolt att Sverige kan stötta Ukraina med ett stort humanitärt bistånd men också utvecklingsbistånd. Att vi tagit ett historiskt beslut att också stödja med vapen. Ett svårt beslut men viktigt att kunna göra då Ukraina har rätt att försvara sin territoriella integritet men också för att Rysslands agerande hotar hela den europeiska säkerhetsordningen.

Det är en styrka att Sverige också i detta kan stärka Sverige genom vårt försvar, men också stärka vår egen välfärd, när vi nu tar emot fler flyktingar och samtidigt kan se till att en miljon av pensionärerna som har för låg pension ska få en höjning med närmare 750 kronor/ månaden. 6.5 miljoner människor är på flykt inom Ukraina och över 3 miljoner människor har flytt från landet.

Inne i Ukraina blir Ryssland bombningar fler och alltmer urskillningslösa, civilbefolkningen lider svårt. Flera städer är omringade och människor är fast utan tillgång till vatten, mat och mediciner. Men Ukraina gör ett heroiskt motstånd.

Om detta talade Ukrainas president direkt till svenska folket om idag. Han tackade för Sveriges stöd som funnits innan kriget, som utökats under kriget och som han hoppas finns där när freden kommer och det vackra Ukraina ska byggas upp igen. Det var ett gripande men hjältemodigt ledarskap som vi fick möta.

Rysslands ledning är ensamt ansvariga för kriget.  Jag är stolt över att vi är Sverige. Att vi kan stå på Ukrainas sida, på Sveriges sida och ta vårt ansvar i världen som ett av få länder i världen som ger 1 % av BNI till bistånd. Det gör skillnad i Ukraina och dess grannländer, men också i andra delar av världen som Syrien, Afghanistan och Jemen. Det är Sverige! 🌹”

Kulturminister Jeanette Gustafsdotter skrev:

Idag talade Ukrainas president Volodymyr Zelensky till den svenska riksdagen. I sitt tal lyfte han den enorma förödelsen som invasionen orsakat – tusentals döda, förstörda bostäder, sjukhus och skolor. Men han lyfte också vikten av Sveriges stöd, och önskan om att Ukraina ska få bli en del av den demokratiska gemenskapen i Europa. Och att en dag, när kriget är över, få bygga upp sitt land igen. Våra färger är gula och blå. Sverige kommer fortsätta stå vid Ukrainas sida.

Hanna Stymne Bratt skrev:

Två dagar tidigare, den 22 mars 2022, innan president Volodymyr Zelenskyjs videotal, skrev Hanna Stymne Bratt från Stockholms Landsting, Stockholms län på Facebook·

– När Ukrainas ambassadör Andrij Plachotnjuk besöker regionfullmäktige är vi alla eniga över alla partigränser om att stötta Ukraina och fördöma Rysslands olagliga och krig och invasion av Ukraina. — på Landstingssalen Stockholm.

Sveriges riksdag sa JA till åtgärder för att stärka det militära försvaret och till kompensation för höga elpriser

Den 5 april 2022 sa Riksdagens Finansutskottet JA till åtgärder för att stärka det militära försvaret och till kompensation för höga elpriser. I mars 2022 lämnade regeringen förslag om åtgärder för att stärka Sveriges militära försvar och till kompensation för höga elpriser. Dvs. förslag om att kompensera hushållen för höga elpriser. Torsdagen den 7 april blev arbetet klar och Riksdagens Kammaren biföll utskottets förslag. Alltså, Kammaren biföll Finansutskottets betänkande 2021/22:FiU47 – Extra ändringsbudget för 2022 – åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser .

Åtgärder för att stärka försvaret

De åtgärder som regeringen föreslår för att stärka det militära försvaret innebär ökade anslag till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Inom utgiftsområdet går mer pengar till förbandsverksamhet och beredskap, anskaffning av materiel och anläggningar samt till Försvarets radioanstalt, FRA. Anvisade medel i statens budget för 2022 ökar med knappt 2 miljarder kronor. Dessutom föreslår regeringen att riksdagen ska ge regeringen rätt att ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag för ytterligare 21,9 miljarder kronor. Det innebär att utrymmet för att göra nya beställningar inom exempelvis materiel och anläggningar ökar. Regeringen föreslår också att investeringsplanen för anskaffning av försvarsmateriel för 2022–2033 som riksdagen har godkänt ska revideras.

Kompensation för elpriser

Enligt regeringen bör kompensationen för höga elpriser gälla hushåll med hög elförbrukning i södra och mellersta Sverige (elprisområdena 3 och 4). Stödet innebär att hushåll som haft en elförbrukning om 400 kWh eller högre i mars 2022 ges ersättning utifrån en trappa, med lägst 100 kronor och högst 1 000 kronor. Förslaget innebär att anvisade medel till utgiftsområdet Energi i statens budget ökar med 920 miljoner kronor.Stödet innebär att hushåll som haft en elförbrukning om 400 kWh eller högre i mars 2022 ges ersättning utifrån en trappa, med lägst 100 kronor och högst 1 000 kronor. Anvisade medel till utgiftsområdet Energi i statens budget ökar med 920 miljoner kronor.

Utskottets förslag till beslut

Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först av ett utskott. Utskottet lämnar sedan sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med lämnar sina invändningar i form av reservationer. Oftast beslutar som utskotten föreslår.

I detta fallet föreslog Finansutskottet att riksdagen skulle säga JA till regeringens förslag. Samtidigt föreslog Utskottet fyra tillkännagivanden till regeringen, bland annat om sänkta priser på bensin och diesel. Regeringens förslag och den extra ändringsbudgeten är en följd av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och de ökade energipriserna, med anledning av Rysslands invasion av Ukraina.

Finansutskottets fyra uppmaningar till regeringen

Finansutskottet föreslår också att riksdagen ska rikta fyra uppmaningar, tillkännagivanden till regeringen. Utskottet vill att regeringen ska:

i. återkomma med förslag som innebär att energiskatten på bensin och diesel sänks till EU:s miniminivå under fem månader

ii. begära undantag från den EU-lagstiftning som krävs för att helt kunna ta bort energiskatten på bensin och diesel under tre månader

iii. återkomma med förslag på hur nivåerna för inblandning av biodrivmedel, den så kallade reduktionsplikten, tillfälligt kan justeras för att sänka drivmedelspriserna under 2022

iv. utreda hur ett system skulle kunna utformas för att överföra risken för prischocker på bränsle vid kris från hushåll och företag till staten.

Invändningar i reservationer

Vissa partier invänder mot utskottets förslag till tillkännagivanden i reservationer. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet vill inte att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande om utredning av prischocker. Centerpartiet och Miljöpartiet vill inte ha något tillkännagivande om tillfällig justering av reduktionsplikten. Miljöpartiet vill heller inte att något tillkännagivande görs om att sänka respektive ta bort skatten på bensin och diesel. behandlas

Debatterades och beslutades

Den planerad debatten och beslut ägde rum torsdagen den 7 april och Riksdagens Kammaren biföll utskottets förslag. Alltså, Kammaren biföll Finansutskottets betänkande 2021/22:FiU47 – Extra ändringsbudget för 2022 – Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser. Med detta är kompensationen för höga elpriser ett faktum för hushåll med hög elförbrukning i södra och mellersta Sverige (elprisområdena 3 och 4).

Energi i statens budget ökar med 920 miljoner kronor.

Stödet innebär att hushåll som haft en elförbrukning om 400 kWh eller högre i mars 2022 ges ersättning utifrån en trappa, med lägst 100 kronor och högst 1 000 kronor. Anvisade medel till utgiftsområdet Energi i statens budget ökar med 920 miljoner kronor.

Försvarets utbyggnad kräver god samexistens med andra samhällsintressen och Pliktrådet bör garanteras oberoende från Försvarsmakten

Den 31 mars 2022 beslutade Sveriges riksdag i FöU9 att Försvarets utbyggnad kräver god samexistens med andra samhällsintressen. Det nya säkerhetsläget med Rysslands invasion av Ukraina har gett behov av en kraftig tillväxt inom Försvarsmakten, vilket kan komma att påverka andra delar av samhället. Det kan exempelvis handla om att försvarets övningar kan vara bullriga och miljöpåverkande, vilket kan stå i konflikt till möjligheten att bygga bostäder eller bedriva turistverksamhet.

För att liknande situationer inte ska bli en bromsfaktor i utbyggnaden av försvaret riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att vidta fler åtgärder för en god samexistens mellan försvarets intressen och övriga samhällsintressen. Regeringen bör också ge Försvarsmakten i uppdrag att återkomma med ett underlag för hur övningsverksamheten kan organiseras utan att utgöra ett hinder för byggandet av havsbaserad vindkraft på lång sikt.

Pliktrådet bör garanteras oberoende från Försvarsmakten.

Också, i FöU8, anser Sveriges riksdag att Pliktrådet bör garanteras oberoende från Försvarsmakten. Med detta menar Riksdagen att Pliktrådet behöver garanteras oberoende från Försvarsmakten för att kunna göra sin uppgift att representera Sveriges totalförsvarspliktiga, deras intressen och åsikter.

I dag är Pliktrådet en del av Försvarsmakten, och ett sådant beroendeförhållande hindrar enligt riksdagen rådet från att bedriva en självständig verksamhet. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att garantera Pliktrådets oberoende från Försvarsmakten.

Tisdagen den 5 april tog Statsminister Magdalena Andersson emot Norges statsminister Jonas Gahr Støre som var på besök i Sverige för att bland annat träffa henne och samtala om en del frågor.

Kungen gav audiens för Norges stats­minister

I samband med besöket i Stockholm gav Kungen den norske statsministern Jonas Gahr Støre en audiens på Kungliga Slottet.

Foto: Kungen välkomnar Norges statsminister Jonas Gahr Støre. Foto: Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna

Mötet mellan Jonas Gahr Støre och Magdalena Andersson

Under besöket diskuterades de nära relationerna mellan Sverige och Norge, Rysslands invasion av Ukraina och gränsfrågor. Vidare talade de om samarbetet mellan Sverige och Sverige inom bland annat grön industri och omställning.

På sin Facebook-sida skrev statsminister Magdalena Andersson samma dag.

– Sverige och Norge delar både historia och framtid. Idag har Norges statsminister Jonas Gahr Støre och jag beslutat att vi ska fördjupa vårt gemensamma försvarssamarbete.

– Vi befinner oss i ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge i Europa sedan Putin bestämde sig för att Ryssland helt oprovocerat och olagligt skulle invadera Ukraina. Jag ser i kommentarsfälten att ni är lika bestörta som jag över bilderna som kommer från Ukraina, som visar civila dödsoffer och massgravar. Medvetna attacker mot civila människor är krigsbrott, de ska utredas och den ryska statsledningen ska ställas till svars.

– Kriget i Ukraina har varit fokus i vårt samtal idag. Men som två socialdemokratiska statsministrar i ett rött Norden har vi också diskuterat våra nordiska välfärdsmodeller och hur de ska stärkas. Gemensam vård, skola, omsorg av hög kvalitet och trygga pensioner är en grundbult för oss båda.

De nära relationerna mellan Sverige och Norge

Under mötet diskuterade Andersson och Gahr Støre, de nära relationerna mellan Sverige och Norge, Rysslands invasion av Ukraina och gränsfrågor.

Koldioxidlagring

De båda statsministrerna diskuterade det fördjupade samarbetet mellan båda länder för att skynda på den gröna omställningen. Från Statsrådsberedningen kom ett meddelande att Norge och Sverige är överens om att intensifiera samarbetet om koldioxidlagring

Den gröna omställningen

Statsministrarna var vidare eniga om att så snart som möjligt ingå ett avtal mellan Norge och Sverige om export/import av koldioxid för att möjliggöra norsk-svenska företagssamarbeten om permanent lagring av koldioxid i den norska kontinentalsockeln.
– Jag är glad att vi står tillsammans för att vidareutveckla det nära samarbetet mellan Norge och Sverige. Som ett led i detta är vi överens om att stärka samarbetet kring energi- och klimatfrågor för att lyckas med den gröna omställningen och avskiljning, transport och lagring av koldioxid, som är en central del i detta, säger statsminister Jonas Gahr Støre.

Londonprotokollet

Ett avtal mellan länderna krävs enligt Londonprotokollet för att koldioxid ska kunna transporteras över landgränsen. När CCS-teknik tillämpas på anläggningar med biogena utsläpp kallas det för bio-CCS och ger då negativa utsläpp till atmosfären.

Nordiskt samarbete som grund och Parisavtalet

Länderna har en fast grund att bygga på i form av nordiskt samarbete om energi och klimat samt genom EES-avtalet. Både Norge och Sverige vill vara pådrivande för att nå nationella klimatmål och koldioxidneutralitet i Norden samt för att bidra till att hela världen når målen i Parisavtalet.
– Våra länder har allt att vinna på att samarbeta för att skynda på den gröna industriella revolutionen. Tillsammans med de andra nordiska länderna kan vi visa världen hur den gröna omställningen skapar fler jobb och säkrar vårt välstånd. Vi behöver minska utsläppen, men för att nå våra mål behöver vi också koldioxidlagring, säger statsminister Magdalena Andersson.

Intensifiering av samarbete

Båda länder är överens om att intensifiera samarbetet om koldioxidlagring. De vill också intensifiera sitt samarbete kring teknikutveckling, energiinfrastruktur och grön omställning för att minska utsläpp av växthusgaser från länderna i Nordsjöregionen.

Bakgrund – ambitiös klimat- och energipolitik

Norge och Sverige bedriver en ambitiös klimat- och energipolitik utifrån Parisavtalet. För att nå klimatmålen kommer omfattande utsläppsminskningar att krävas. Därutöver kommer CCS sannolikt att vara ett nödvändigt komplement till de utsläppsminskande insatserna, som åtgärd där rimliga alternativ saknas vid fossila utsläpp eller som en kompletterande åtgärd i form av bio-CCS.

Parter i OSPAR-konventionen

Norge och Sverige samarbetar nära om energi och klimat, särskilt genom det nordiska samarbetet om energi och klimatförändringar och EES-avtalet. Som första länder i världen etablerade Norge och Sverige en gränsöverskridande certifikatmarknad för att stimulera utvecklingen av förnybar energi. De norska och svenska elmarknaderna är nära sammankopplade genom en rad förbindelser. Norge och Sverige är parter i OSPAR-konventionen och Londonprotokollet (LP) enligt IMO och har båda ratificerat de ändringar i LP som är nödvändiga för att koldioxid ska kunna transporteras från Sverige för offshorelagring i Norge.

Ökat intresse för CCS i Sverige

Det finns ett ökat intresse för CCS i Sverige, både från industri och myndigheter. Den svenska regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att vara nationellt centrum (länk till Energimyndigheten) för avskiljning och lagring av koldioxid. Sverige kommer också att införa ett driftsstöd för bio-CCS genom omvända auktioner. Ambitionen är att en första auktion ska äga rum i slutet av 2022 för att en första lagring ska kunna ske 2026.

Medel genom EU:s innovationsfond

Flera aktörer i Sverige har potential att tillämpa CCS och norska Northern Lights och flera svenska företag har ingått en avsiktsförklaring. I Sverige har aktörer möjlighet att söka statligt investeringsstöd genom Industriklivet (länk) och ett svenskt bio-CCS-projekt har beviljats medel genom EU:s innovationsfond.

Fullskaligt stöd från det norska parlamentet

År 2021 godkände det norska parlamentet ett fullskaligt demonstrationsprojekt för CCS, Longship – Capture and Storage of CO2 (länk). Den norska regeringen kommer att stå för 2/3 av de totala kostnaderna i projektets första fas. Northen Lights (länk) är en del av Langskips infrastruktur, med status som projekt av gemensamt europeiskt intresse (PCI). Projektet har beviljats finansiering genom EU:s fond för ett sammanlänkat Europa (FSE).

Norge har en stor geologisk potential

Lagringskapaciteten i Northern Lights är cirka 5 miljoner ton koldioxid per år i fas 2. Norge har en betydande geologisk potential för att lagra koldioxid utöver detta..

Officiellt besök av Schweiz talman Irène Kälin

Från den 4 till 6 april gör Irène Kälin, talman i Schweiz nationalråd, ett officiellt besök i Sverige på inbjudan av talman Andreas Norlén. Irène Kälin besöker Sverige tillsammans med en parlamentarisk delegation för att diskutera frågor som Ukraina, grön omställning och EU.

Kungen gav audiens för Schweiz talman

Den 4 april gav kung Carl XVI Gustaf en audiens för henne.

Den 5 april tog talman Andreas Norlén emot henne i riksdagen enligt protokollet.

Talman Irène Kälin besöker Sverige med en delegation.

I samband med besöket höll talman Irène Kälin och hennes delegation ett möte med talman Andreas Norlén den 5 april enligt plannen. På mötet och vid en middag senare på kvällen deltog även ledamöter från utrikesutskottet, miljöutskottet och EU-nämnden, enligt meddelande från riksdagen.

Förste vice talman Åsa Lindestam (S) stod värd för en lunch på temat jämställdhetsfrågor och kvinnor i politiken där ledamöter från arbetsmarknads- utskottet och medlemmar i riksdagens jämställdhetsgrupp även deltog.

Under de tredagarsvistelsen i Sverige är det planerad att Irène Kälin även ska göra studiebesök i Uppsala och Forsmarks kärnkraftverk.

På programmet står även en audiens hos utrikesminister Ann Linde (S), miljöminister Annika Strandhäll (S) samt  kommunfullmäktiges ordförande i Stockholms stad Cecilia Brinck.

Bilder från besöket i riksdagen

EU-talmanskonferens i Slovenien 28-29 mars – Slovenien -Kongressal

Talman Andreas deltog i EU-talmanskonferens i Slovenien den 28 och 29 mars 2022. Ukrainas talman Ruslan Stefanchuk medverkade i konferensen med ett anförande via länk.

Valet i Ungern söndagen den 3 apri 2022: Sju ledamöter från riksdagen deltog i observationen av parlamentsvalet som Viktor Orbans parti Fidesz vann med stor marginal.

Sju ledamöter från Sveriges riksdag deltog i observationen av parlamentsvalet i Ungern söndagen den 3 april 2022, och enligt rapporterna i medier vann Viktor Orban, den nuvarande premiärministern, valet med en stor marginal.

En internationell delegation av valobservatörer

I den internationella valobservationen deltog runt 100 parlamentariker från 26 av OSSE:s medlemsstater. Deras uppgift r att följa att valet är öppet och att det genomförs på ett korrekt sätt, genom att vara på plats i utvalda delar av landet under valdagen. Parlamentarikerna observerar valtillfället, förseglingen av röstsedlar och rösträkningen i olika vallokaler.

Sju ledamöter från Sveriges riksdag observerade parlamentsvalet

Sju svenska riksdagsledamöter ingick i en internationell delegation som observerade valet. De sju svenska riksdagsledamöter är Carina Ödebrink (S), Björn Söder (SD), Yasmine Posio (V), Monica Haider (S), Maria Strömkvist (S), Ilona Szatmari Waldau (V) och Michael Rubbestad (SD). De svenska riksdagsledamöterna observerade valet i och omkring huvudstaden Budapest.

Om OSSE

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, är en sammanslutning för säkerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa. En viktig uppgift för organisationen är att övervaka parlaments- och presidentval i olika länder.

ODIHR: OSSE:s kontor för demokratiska institutioner

Valobservationen arrangeras av ODIHR, en byrå/kontor inom OSSE. Den är alltså OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter. Byrån har observatörer i landet under en längre tid både före och efter valet. Den utför valövervakningarna i OSSE:s deltagande stater för att bedöma i vilken utsträckning val respekterar grundläggande friheter och kännetecknas av jämlikhet, universalitet, politisk pluralism, förtroende, öppenhet och ansvarsskyldighet.

En långsiktig, heltäckande, konsekvent och systematisk metod för valobservation har blivit grunden för ODIHR:s trovärdighet på detta område. Byrån stöder också myndigheter i deras ansträngningar att förbättra valprocesser och att följa upp rekommendationer från ODIHR:s valövervakningsuppdrag, genom att se över valrelaterad lagstiftning, tillhandahålla teknisk expertis och stödja medborgarobservatörsgruppernas aktiviteter.

KU håller granskningsutfrågningar – Kvarvarande ärende i april 2022

På senare delen av april fortsätter Riksdagens konstitutionsutskottet KU, hålla utfrågningar inom ramen för sin granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Flera ministrar frågas ut, bland andra statsminister Magdalena Andersson (S).

Öppna för allmänhet

Inom ramen för sin granskning av statsrådens tjänsteutövning och regerings-ärendenas handläggning håller Konstitutionsutskottet, KU, utfrågningar,

Granskningarna bygger på riksdagsledamöternas KU-anmälningar. Flera ministrar frågas ut, bland andra statsminister Magdalena Andersson (S). Om inget annat meddelas hålls Granskningsutfrågningarna i Förstakammarsalen, ingång Riksplan.

Plats för utfrågningarna

Utfrågningarna är öppna för allmänhet och media. Granskningsutfrågningarna hålls i Förstakammarsalen, ingång Riksplan. Om inget annat meddelas är utfrågningarna öppna för allmänhet och media.

Riksdagens kontrollmakt

En av riksdagens viktigaste uppgifter är att kontrollera regeringen och hur den, regeringen och sina myndigheter sköter sitt arbete. Det är denna roll som är riksdagens KU:s granskning – riksdagens kontrollmakt som utgör en del i kontrollmakten.

Utfrågning av Coronakommissionen

Torsdag 31 mars Klockan 9: utfrågades Mats Melin och Joakim Sonnegård från Coronakommissionen. Utfrågningen byggde på Regeringens och socialministerns agerande i förhållande till Coronakommissionen. I granskningsärendena fanns några särskilt intressanta, i synnerhet Granskningsärende 30 och Granskningsärende 32. Granskningsärende 30 handlade om granskning av regeringen med anledning av att Regeringskansliet nekat att lämna ut handlingar till Coronakommissionen medan granskningsärende 32. De var särskilt intressanta då det var granskning av regeringens agerande gentemot Coronakommissionen.

Torsdagen den 7 och fredagen den 8 april utfrågades Maja Fjaestad, statssekreterare vid Socialdepartementet , Emma Lennartsson, statsministerns statssekreterare och socialminister själv Lena Hallengren (S) om hennes uttalande angående munskydd. KU frågade också ut utbildningsminister Anna Ekström (S) om hantering och kommunikation om  2018 års Pisa-undersökning. Ärendet i frågan var granskning av statsrådet Anna Ekströms uttalanden angående PISA-undersökningen 2018.

Kommande KU:s utfrågningar – Kvarvarande ärenden i april 2022

De datum för utfrågningarna som är kvar i april månad är följande och de kan ses direkt och i efterhand via riksdagens webb-tv.

Utfrågning torsdag 21 april

Utfrågning tisdag 26 april

Utfrågning torsdag 28 april

Utfrågning fredag 29 april

Utfrågning torsdag 21 april

Klockan 10.30: Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Granskning av regeringens agerande vad gäller evakueringen av lokalanställda tolkar i Afghanistan med mera.

Granskningsärende 13: Granskning av regeringens och specifikt Morgan Johanssons, Ann Lindes och Peter Hultqvists agerande vad gäller de s.k. tolkarna i Afghanistan m.m.

Utfrågning tisdag 26 april

Klockan 11: Statsrådet Mikael Damberg (S)